Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning-inriktningsbeslut kring språkval i grundskolan GRF Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna grundskoleförvaltningens förslag, samt att översända rapporten för kännedom till kommunstyrelsen Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse språkval GrN Rapport - språkval GrN Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Grundskolenämnden fick i samband med den nya skolorganisationen i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer för hur elever i Malmös grundskolor ska erbjudas möjlighet att välja fler språk som språkval än de tre (franska, tyska och spanska) som traditionellt erbjuds. Grundskoleförvaltningen har utrett frågan utifrån de nya förutsättningar som gäller sedan kommunstyrelsens beslut. Utredningens resultat och förslag presenteras i bilagd rapport. Rapporten visar att den nya meritvärdesberäkningen, redan påbörjade insatser t.ex. ny timplan, samt utökning med kinesiska innebär att behovet av riktlinjer har minskat. Kommunstyrelsens beslut den 5 november 2014 (SRK ) om riktlinjer för kommunala styrdokument innebär dessutom att förvaltningens rapport skulle kunna motsvara sådana riktlinjer. Grundskoleförvaltningen avser dock att arbeta i riktning mot att utöka antalet språk inom språkvalet. Men också att förbättra måluppfyllelsen inom ämnet. Främst för att öka elevernas möjligheter att nå målen men också för att förbättra deras möjligheter till fortsatta studier. Grundskoleförvaltningen åtar sig därför att ta fram en handlingsplan utifrån den inriktning utredningen föreslår.

2 Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef 2 (2)

3 Språkval Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Moa Morin Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

4 Innehållsförteckning Språkval... 1 Uppdrag... 3 Metod... 3 Begrepp... 4 Språkval... 4 Elevens val och skolans val... 5 Moderna språk... 5 Modersmål... 5 Prövning... 6 Ett betyg i moderna språk har betydelse för framtida studier... 6 Antagning till gymnasieskolan och högskolan... 6 Omfattningen av moderna språk och modersmål i Malmö... 7 Gymnasieskolan Åtgärder för ökad språkkompetens Att utöka elevernas valmöjligheter Att erbjuda undervisning med kvalitet och att erbjuda stöd Att utöka och förbättra informationsinsatserna i samband med språkval Grundskoleförvaltningens bedömning Grundskoleförvaltningen Språkval

5 Uppdrag Under rubriken Barn och unga i kommunfullmäktiges budget 2013 angavs att Vi ska se över möjligheterna att utvidga språkvalet till att gälla fler språk än idag. I uppdraget ingick också att kartlägga vilka moderna språk som erbjöds under läsåret 2012/13 i Malmös grundskolor. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2013 (STK ) att till den nya grundskolenämnden överlämna uppdraget att ta fram riktlinjer för hur elever i Malmös grundskolor ska erbjudas möjlighet att välja fler språk som språkval än de tre (franska, tyska och spanska) som traditionellt erbjuds. Enligt tjänsteskrivelsen för uppdraget: Den tillträdande grundskolenämnden får i uppdrag att ta fram ovan nämnda riktlinjer i enlighet med de statliga styrdokumenten och de definitioner och begrepp som anges ovan. Framtagandet av dessa riktlinjer bör ske i samverkan med nya gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, då ett språk som erbjuds i grundskolan bör finnas som möjlighet för eleverna att välja även i gymnasieskolan. Riktlinjerna bör innefatta vilka ytterligare språk som kan bli aktuella i ett första skede. Viktigt är dock att enskilda skolor får möjlighet att välja språk utifrån lokala förutsättningar. Uppdraget framgår också av grundskoleförvaltningens åtagandeplan för Enligt direktiven (GrF ) för uppdraget ska utredningen Identifiera konsekvenser av den förändrade lagstiftningen kring språkval och moderna språk i grundskolan och hur förändringarna förhåller sig till tidigare kommunstyrelsebeslut, för ställningstagande i grundskolenämnden. Föreslå åtgärder för hur elever i högre utsträckning kan motiveras att välja studier i moderna språk och kunna fortsätta dessa studier. I utredningen beaktas relevant lagstiftning kring språk och meritvärdesberäkning i grundskola, gymnasieskola och inför högskolestudier. Hänsyn ska tas till tangerande utredningar och utvecklingsprocesser, med anledning av Malmös nya skolorganisation. Utredningens förslag stäms av med gymnasieförvaltningen. Metod Följande metoder har användst för att ta fram föreliggande underlag: Genomgång av gällande föreskrifter. Sammanställning av aktuell statistik. Intervju/diskussion med SYV-samordnare och SYV-nätverk. Samverkan med GyVF. 3 Grundskoleförvaltningen Språkval

6 Begrepp Språkval Alla elever i grundskolan ska enligt skollagen göra ett språkval. 1 Enligt skolförordningen ska eleverna erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Eleverna ska, om de och deras vårdnadshavare så önskar, istället för ovan nämnda språk erbjudas det språk som eleven har rätt till i modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i är ett nationellt minoritetsspråk 2 som ges inom kursplanen för modersmålsundervisning. 3 Det är huvudmannen som beslutar om hur undervisningstiden ska fördelas över årskurserna. Elever som läser ett språkval från en tidigare årskurs betygssätts inte i årskurs 6. Först i årskurs 7 får eleverna betyg i språkvalet. I grundskolenämndens ärende (GRF ) om en gemensam stadieindelad timplan för grundskolan, som grundskoledirektören fattat beslut om, ligger tre klocktimmar språkval fördelade till årskurserna 4-6. Detta ger skolorna en möjlighet att tidigarelägga språkintroduktionen för att få med fler elever. Syftet med beslutet är att fler elever väljer att läsa främmande språk och fullföljer utbildningen med godkända betyg. Tidig inlärning med fler kommunikativa inslag i undervisningen är gynnsamt för språkinlärningen. Beslutet innebär att språklärarna måste anpassa sin undervisning för att nå alla elever vilket kan innebära en didaktisk utmaning. Kommande läsår, innan en ny timplans ikraftträdande, finns det en möjlighet för skolorna och grundskoleförvaltningen att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för språklärarna. Timplanebeslutet innebär att elever i årskurs 7-9 ges 6 timmar undervisning inom språkvalet. Det är inte reglerat på vilket sätt en elev kan göra omval inom ramen för språkvalet. Enligt Skolverket ska läraren sätta betyg om eleven vill byta sitt språkval så pass sent i utbildningen att det finns ett betygsunderlag för ett slutbetyg (A-F). Eleven ska alltså inte kunna byta språk av taktiska skäl för att exempelvis kunna läsa om språket från början i gymnasieskolan. 4 Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasieskolan. Franska, spanska och tyska som erbjuds i gymnasieskolan ska således erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen för gymnasieskolan ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska. 5 1 Skollagen (2010:800) 10 kap. 4 2 Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 3 Skolförordningen (2011:185) 9 kap Gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap Grundskoleförvaltningen Språkval

7 Elevens val och skolans val I grundskolan ska det även finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. 6 Enligt skolförordningen ska huvudmannen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket. 7 Moderna språk Moderna språk som begrepp används bland annat i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner gällande i första hand franska, spanska och tyska. Kursplanen för moderna språk kan också gälla andra språk som det ges undervisning i; exempelvis italienska, arabiska, ryska eller finska, dock inte i engelska eller svenska som har egna kursplaner. Sedan 1 juli 2014 har kursplanen kompletterats med centralt innehåll och kunskapskrav gällande kinesiska. Begreppet moderna språk används också som motsats till de så kallade klassiska språken; latin och grekiska. Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis (enligt kursplan) ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används. Modersmål Enligt skollagen ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet eller om eleven har grundläggande kunskaper i språket. Fr.o.m. den 1 juli 2015 ska en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. 8 Enligt skolförordningen 9 får modersmålsundervisning anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 6 Skollagen (2010:800) 10 kap. 4 7 Skolförordningen (2011:185) 9 kap. 8 8 Skollagen (2010:800) 10 kap 7 9 Skolförordningen (2011:185) 5 kap. 8 5 Grundskoleförvaltningen Språkval

8 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden. Skolförordningen slår också fast att modersmålsundervisning inte får omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. 10 En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare. Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis (enligt kursplan) ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden. Prövning Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. 11 Exakt hur en prövning går till och vem som håller i genomförandet är lokala beslut. Prövningen sker dock mot kunskapskraven för årskurs 9 i sin helhet i det aktuella ämnet. Det finns ingen begränsning hur många gånger en elev kan göra en prövning i ett ämne, eller när prövningen kan ske under utbildningen. 12 En förutsättning för prövning är att huvudmannen erbjuder undervisning i ämnet. Ett betyg i moderna språk har betydelse för framtida studier Antagning till gymnasieskolan och högskolan När en elev ansöker till gymnasieskolan används ett meritvärde som räknas ut av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i 10 Skolförordningen (2011:185) 5 kap Skollagen 3 kap. 21 och 10 kap Grundskoleförvaltningen Språkval

9 moderna språk som språkval räkna med detta betyg som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. Elever kan också läsa ett modernt språk inom ramen för elevens val, men det är endast inom ramen för språkval som ämnet ger extra meritpoäng. Modersmål kan inte räknas som ett sjuttonde betyg, även om det kan läsas inom ramen för språkval. 13 Vid beräkningen av meritvärdet från gymnasieskolan till högskolan kan sedan år 2010 maximalt 1,5 meritpoäng läggas till övriga meritpoäng om eleven studerat moderna språk. Avgörande för att få meritpoäng för moderna språk är att undervisningen följt kursplanen för moderna språk. 14 Omfattningen av moderna språk och modersmål i Malmö Enligt grundskoleförvaltningens översyn av grundskolans timplan börjar samtliga skolor i Malmö med språkval i årskurs 6. Detta bekräftas också av den nationella statistiken. Andel som läste moderna språk el. alternativ i respektive årskurs ht 2013 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Malmös kommunala grundskolor erbjuder i dag franska, spanska, tyska och italienska som modernt språk inom ramen för språkval. Fr.o.m oktober 2014 erbjuder Oxievångskolan även kinesiska som språkval. Erbjudandet gäller alla elever i Malmö kommuns grundskolor. Enligt den nationella statistiken är dock andelen elever i Malmös grundskolor som studerar ett modernt språk inom ramen för språkval lägre än i riket se vidare 7 Grundskoleförvaltningen Språkval

10 Andel av samtliga elever med språkval som läste moderna språk ht Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Statistik över språkval i årskurs 9 visar också att elever i Malmö läser de traditionella moderna, språken (franska, spanska eller tyska) i något lägre utsträckning än riket. Språkval årskurs 9 ht 2013 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Grundskoleförvaltningens genomgång av slutbetygen våren 2014 visar att att en högre andel elever har både läst och klarat godkänt i moderna språk de senaste åren. Särskilt tydlig är den ökade andelen elever med ett godkänt betyg. Detta kan förklaras av de nya reglerna kring meritvärdesberäkningen vid ansökan till gymnasieskolan. 8 Grundskoleförvaltningen Språkval

11 Källa: Malmö kommuns grundskoleförvaltning När det gäller modersmålsundervisning visar Skoverkets statistik att det är en jämförelsevis hög andel elever som är berättigade till modersmålsundervisning i Malmö. Det är också en i jämförelse högre andel av de berättigade som deltar i modersmålsundervining. Detta innebär att det i Malmö är en jämförelsevis hög andel av det totala antalet elever som deltar i modersmålsundervining. Andelen har också ökat något de senaste åren. Andel elever som deltar i modersmålsundervisning Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Statistik från Malmös modersmålsenhet visar att arabiska är det absolut största språket inom modersmålsundervisningen i Malmö Stad. Drygt elever fick modersmålsundervining i arabiska under läsåret 2013/14. Det näst största språket är albanska, med 770 elever. 9 Grundskoleförvaltningen Språkval

12 Källa: Malmös stads modersmålsenhet Antalet elever med modersmålsundervisning sjunker dock i årskurserna. Det är störst antal elever som får modersmålsundervisning i årskurs 1 och minst antal i årskurs 9. Det är också ett stort antal elever som får s.k. modersmålsstöd i förskolklassen. 15 Källa: Malmös stads modersmålsenhet Ungefär 550 elever fick ett slutbetyg i modersmål (årskurs 9) Över 95 proecent av dessa fick ett godkänt betyg. Gymnasieskolan I Malmö kommuns gymnasieskolor erbjuds för tillfället spanska, franska, tyska, italienska, danska, japanska, arabiska och kinesiska som språkval. Flest elever väljer spanska inom språkvalet. Endast ett fåtal elever har valt arabiska (1), 15 Enligt skollagen (9 kap. 10 ) ska förskoleklassen medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 10 Grundskoleförvaltningen Språkval

13 japanska (3) och kinesiska (4) inför hösten 2015 men det finns förhoppningar om att utökade möjligheter att läsa språk i grundskolan ska öka efterfrågan i gymnasiskolan. När Malmö Latinskola tidigare erbjöd arabiska som språkval var prövningverksamheten omfattande. Många elever med språket som modersmål gjorde prövning och fick då betyg i ett språk som de hade goda kunskaper i. Det finns inte längre någon efterfrågan på arabiska som modernt språk på Nya Malmö Latin eftersom elevsammansättningen förändrats på skolan (inte längre så många elever med arabiska som modersmål). Åtgärder för ökad språkkompetens Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv. 16 Språkkunskaper är en av de nyckelkompetenser som lyfts fram inom EU. Utifrån dessa argument har också grundskolenämnden beslutat att språkvalet bör introduceras senast i årskurs sex, oavsett om det innebär organisatoriska utmaningar. Många av Malmös elever har kunskaper i två språk vilket borde ses som en styrka och ge goda förutsättningar för eleverna framöver. För att nå ökad språkkompetens finns det flera olika möjligheter, t.ex. skulle modersmålsundervisningen kunna erbjudas inom ramen för språkval. Fördelarna med detta är att eleverna erbjuds fler lektionstimmar i modersmål samt att undervisningen inte skulle ske utanför timplanebunden tid. Nackdelen är att ett betyg i modersmål inte ger extra meritpoäng vid ansökan till gymnasieskolan. Detta uppdrag är dock begränsat till att gälla moderna språk inom språkvalet. I Malmö är det dessutom en i jämförelse låg andel elever som läser moderna språk inom ramen för språkvalet. Detta i samband med att sådana studier numer ger en betydande fördel vid ansökan till gymnasieskolan är en anledning till att vidta åtgärder för att få fler elever att läsa moderna språk. Ökade valmöjligheter kan vara en sådan åtgärd. Malmös grundskoleförvaltning menar dock att även andra åtgärder är nödvändiga, både för att få fler elever att påbörja, men även avsluta sina språkstudier. Att utöka elevernas valmöjligheter Malmö har en stor andel elever med ett annat modersmål än svenska. För kommunen är det viktigt att ta tillvara, och bygga vidare på, den grund som redan finns då det gäller språkkunskaper. Därför bör vanligt förekommande modersmål erbjudas som modernt språk inom ramen för språkval. Det skulle innebära att elever med andra modersmål ges möjlighet att erhålla extra meritpoäng vid ansökan till gymnasieskolan. Ytterligare en fördel att även andra elever kan lära sig språk som är vanliga bland kamraterna. Det finns en risk att eleverna väljer att läsa sitt modersmål som modernt språk istället för som modersmål och därmed erhåller språkkunskaper på lägre nivå 17 samt missar delar av modersmålsundervisningen som kan vara viktigt för en elev 16 Kursplanen för moderna språk. 17 Kursplanen för moderna språk utgår från nybörjarnivå medan kursplanen för modersmål utgår för goda kunskaper. 11 Grundskoleförvaltningen Språkval

14 med annan kulturell bakgrund. Förhoppningsvis innebär dock förslaget att de elever som redan i dag får ett slutbetyg i modersmål även fortsättningvis väljer att läsa språket på detta vis. Statistiken visar även att de elever som väl slutför sina studier i modersmål även i stor utsträckning har ett betyg i moderna språk. En stor fördel med förslaget är att de elever som avbryter eller aldrig påbörjar modersmålsundervisningen får en chans att dra nytta av sina språkkunskaper inom ramen för språkval istället. Grundskoleförvaltningen anser därmed att skolorna bör sträva efter att erbjuda de vanligaste modersmålen som modernt språk inom ramen för språkval. För Malmö generellt gäller detta arabiska, men skolorna bör kunna välja utifrån sina lokala förutsättningar. Grundskoleförvaltningen anser även att skolorna bör erbjuda andra språk som kan locka ytterligare elever till att läsa moderna språk, t.ex kinesiska, som är ett av världens största språk, eller danska, som ger fördelar för boende i Öresundsregionen. Att erbjuda undervisning med kvalitet och att erbjuda stöd Utöver att erbjuda fler valmöjligheter och att ge elever med breda språkkunskaper bättre förutsättningar att ta tillvara och utnyttja sina språkkunskaper är det viktigt att språkundervisningen håller hög kvalitet. Det är också viktigt att påpeka att eleverna har rätt till samma stöd inom språkvalet som inom andra ämnen. Att utöka och förbättra informationsinsatserna i samband med språkval Det är också viktigt att både elever och vårdnadshavare får information om språkvalets betydelse. Språkvalet äger rum på vårterminen i årskurs 5. I Skolinspektionens utvärdering av språkvalet i grundskolan 2010 konstaterades att den information som går ut till eleverna vid detta val kan vara mycket varierande och ibland felaktig. 18 Det är viktigt att de val elever och föräldrar gör inte leder till återvändsgränder för eleverna i framtiden. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det angeläget att elever i Malmö kan motiveras att i högre utsträckning än i dag välja ett modernt språk men också ges förutsättningar att klara av studier i moderna språk. Skolan har ett stort ansvar att förklara vilka följder det kan få att inte välja ett modernt språk i språkvalet. Detsamma gäller även vid avhopp från språkstudierna. Rätten till stöd i moderna språk skiljer sig inte från rätten till stöd i andra ämnen. Grundskoleförvaltningens bedömning Grundskoleförvaltningen bedömer att det utifrån ovanstående genomgång och resonemang inte behövs riktlinjer för språkval i Malmö kommun. Den nya meritvärdesberäkningen, redan påbörjade insatser t.ex. ny timplan, samt utökning med kinesiska innebär att behovet av sådana riktlinjer har minskat. Kommunstyrelsens beslut den 5 november 2014 om riktlinjer för kommunala styrdokument (STK ) 19 innebär dessutom att detta underlag skulle kunna motsvara sådana riktlinjer. 18 Skolinspektionen Kvalitetsgranskning Moderna språk. Rapport 2010:6. 19 Revidering av handbok för kommuncentrala styrdokument samt upphävande av vissa styrdokument. 12 Grundskoleförvaltningen Språkval

15 Grundskoleförvaltningen avser dock att arbeta i riktning mot att utöka antalet språk inom språkvalet. Men också att förbättra måluppfyllelsen inom ämnet. Främst för att öka elevernas möjligheter att nå målen men också för att förbättra deras möjligheter till fortsatta studier. Grundskoleförvaltningen åtar sig därför att ta fram en handlingsplan utifrån ovanstående inriktning. 13 Grundskoleförvaltningen Språkval