Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde att uppdra åt grundskoleförvaltningen att dels utreda och komma med förslag kring hantering av bidrag till föreningar, dels utreda och komma med förslag kring hantering av frågan om läxhjälp. Föreliggande utredning har gjort en översyn av begreppet läxa samt frågan om läxhjälp och studiestöd, och lämnar förslag till hur grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen ska förhålla sig till dessa frågor. Grundskoleförvaltningen har utrett frågan om hantering av bidrag till föreningar i en separat utredning (GrF-2014/2470). Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag i enlighet med vad som anförts i ärendet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport studiestöd/läxhjälp Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Många skolor i Malmö erbjuder eleverna någon form av studiestöd/läxhjälp. Ett antal organisationer är involverade i detta, men vanligast är att skolorna själv svarar för verksamheten. I skollagen 1 kap. 3 definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. I 2 kap. 13 fastställs att endast lärare med utbildning som är avsedd för den undervisning som ska bedrivas ska användas i undervisningen, dvs det vi i dagligt tal kallar behöriga lärare.

2 2 (3) Det finns ingenting som idag reglerar läxor i styrdokumenten. De bör därför ses som en del av undervisningen som sker under lärares ledning. För att följa skollagens krav om behörig personal bör förvaltningen inte finansiera läxhjälp/studiestöd som organiseras av externa aktörer då detta krav då inte kan uppfyllas. Om skolan vid en analys av sina resultat bedömer att skoltiden generellt är otillräcklig för att eleverna ska uppnå kunskapsmålen finns möjlighet att utöka timplanetiden i de ämnen där behov finns. Detta innebär då att alla elever får större förutsättningar att lyckas, att undervisningen sker av skolans ordinarie pedagoger och att det ingår i ett sammanhang som blir meningsfullt för eleverna. Ett sätt för skolorna att stödja eleverna kan vara att inrätta studieverkstäder. Ansvaret för dessa bör ligga på skolan och de bör bemannas av lärare på skolan. Studieverkstäderna ska inte bara vara en möjlighet till läxhjälp utan också rikta sig till elever som vill ha tid/stöd för projektarbeten, förkovra sig eller studera extra inför prov. Grundskoleförvaltningens förslag: Många skolor i Malmö erbjuder eleverna någon form av läxhjälp/studiestöd. Idag finns det inte något regelverk för detta, och inte heller för finansieringen av verksamheten. Utredningen föreslår följande: I enlighet med vad som framkommit i utredningen om hantering av bidrag till föreningar och ideella organisationer, ska grundskolenämnden inte hantera ansökningar om bidrag för läxhjälp/studiestöd från externa aktörer. I enlighet med skollagens krav på behöriga lärare, bör grundskoleförvaltningen inte finansiera läxhjälp/studiestöd som organiseras av externa aktörer, då detta krav då inte kan uppfyllas. Skolor som bedömer att det finns ett generellt utökat behov av undervisningstid kan hantera detta genom att använda sig av möjligheten att utöka timplanen. Varje skola bör eftersträva en policy kring läxor som också innefattar på vilket sätt skolan ska stödja elever som har behov av det. S.k. studieverkstäder/motsvarande, som syftar till att alla elever ska kunna nå målen för utbildningen och nå så långt som möjligt i sin utveckling, hanteras och finansieras inom ordinarie budget för skolverksamheten. Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Helena Plantin, avdelningschef kvalitetsavdelningen

3 3 (3)

4 Utredning studiestöd/läxhjälp Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Kerstin Servin Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

5 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Uppdragsbeskrivning... 3 Utgångspunkter... 3 Kartläggning... 3 Läxhjälp och studiestöd i Malmös grundskolor...3 Begreppet läxa... 4 Skollag och läroplan... 4 Forskning om läxor... 4 Studiestöd - särskilt stöd... 5 Hemläxor... 5 Läxpolicy... 6 Studiestöd- Studieverkstäder... 6 Beslutsförslag Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

6 Bakgrund Att elever har läxor är en vanligt förekommande del av utbildningen i stadens skolor. Läxornas vara eller inte vara är en viktig fråga för pedagogerna och ledningen i skolorna och ur ett likvärdighetsperspektiv för staden som helhet. Med utgångspunkt i att läxor är en del i elevernas vardagsarbete relaterat till skolan, har grundskolenämnden initierat en utredning kring läxhjälp och studiestöd. I dagsläget finns det olika sätt att organisera och genomföra stödet, olika sätt att finansiera hjälpen och en mängd olika kombinationer dem emellan. I en del fall anordnas stöd genom pedagoger på skolan i andra fall genom externa aktörer. Uppdragsbeskrivning för utredningen Enligt utredningsdirektivet ska utredningen innehålla följande: Övergripande kartläggning av om skolorna erbjuder studiestöd/läxhjälp och hur denna i förekommande fall är organiserad, vem som ansvarar och genomför den och hur den finansieras Belysa för- och nackdelar med studiestöd/läxhjälp - Organiseras av skolan eller av externa aktörer - Utförs av pedagoger anställda på skolan eller av andra (pedagoger eller lekmän) Belysa finansieringsaspekten för skolor respektive förvaltning, vad innebär det om läxhjälp organiseras av externa aktörer inom ramarna för skolans verksamhet eller i direkt anslutning till denna. Utredningen skall leda fram till en rapport med tillhörande tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelsen skall innefatta förslag kring om och i så fall hur studiestöd/läxhjälpsverksamhet bör organiseras, inom ramarna för en skolas verksamhet eller i direkt anslutning till denna, samt i förekommande fall hur finansiering av detta bör ske. Utgångspunkter Uppdraget skall utgå från rektors ansvar för den inre verksamhetens organisering. Hänsyn skall tas till modersmålsutredningen. Kartläggning Läxhjälp och studiestöd i Malmös grundskolor Många skolor i Malmö erbjuder eleverna någon form av studiestöd/läxhjälp. Ett antal olika organisationer är involverade i detta, t ex Röda korset, Rädda barnen, Stiftelsen läxhjälp, Rotary, Våga vittna och Drivkraft Malmö. Oftast finns organisationen bara representerad på en eller ett par skolor i Malmö. Det vanligaste är att verksamheten hanteras av skolorna själva. De externa aktörerna medverkar på ideell basis och skolorna ger inga bidrag till dem. Den avsatta tiden för läxhjälp/studiestöd skiftar starkt mellan skolorna, allt från att inte ha någon tid alls till flera timmar per vecka. Stödet vänder sig till elever olika årskurser, men tyngdpunkten ligger mot de äldre eleverna. 3 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

7 Begreppet läxa Det finns ingen entydig definition av ordet läxa, vad en läxa innebär eller vilken betydelse läxan ska ha för elevernas kunskapsutveckling. Enligt Nationalencyklopedin kan hemuppgift användas som synonym till läxa. I sin ursprungliga form var läxa ett stycke text ur Bibeln som lästes vid gudstjänsten. En annan betydelsen av läxa är tankeställare, varning, tillsägelse som i begreppet att få sig en läxa. Skollag och läroplan I 1 kap. skollagen fastställs att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig, och i läroplanen för grundskolan anges mål och riktlinjer för utbildningen. Varje ämne i grundskolan har en kursplan med syfte, centralt innehåll och kunskapskrav definierade. Till detta finns en timplan som anger att den totala undervisningstiden för eleverna ska vara minst 6785 h under grundskoletiden, 10 kap. 5 skollagen. I 1 kap. 3 skollagen definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. I 2 kap. 13 skollagen fastställs att endast lärare med utbildning som är avsedd för den undervisning som ska bedrivas ska användas i undervisningen, d.v.s. det vi i dagligt tal kallar behöriga lärare. I skolans nu gällande styrdokument finns inte orden läxa eller hemuppgift med. Man får gå tillbaka till Lgr 80 där det står att hemuppgifter för elever utgör en del av skolans arbetssätt. I Lgr 69 står att huvuddelen av skolarbetet ska utföras under skoltid och att hemuppgifter bör i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna. Det finns alltså ingenting som idag reglerar läxor i styrdokumenten. I den mån de ska förekomma bör de ses som en del av undervisningen och ske under behörig lärares ledning. När läxor används som en del av undervisningen kommer de också att utgöra ett underlag för bedömning av elevernas kunskaper. Detta innebär att det bör vara skolans ordinarie personal som ansvarar för verksamheten. För att följa skollagens krav om behörig personal bör förvaltningen inte finansiera läxhjälp/studiestöd som organiseras av externa aktörer då behörighetskravet då inte uppfylls. Forskning om läxor I den nya skollagen fastställs att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. John Hattie har i Synligt lärande gjort en metastudie om hemläxors relevans för elevernas lärande. Skolverket skriver utifrån denna i Forskning för skolan: Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Men ju yngre eleverna är desto mindre är de positiva effekterna, menar Hattie. Han visar att hemläxor t o m kan ha negativa effekter på yngre elevers lärande. Däremot har de en mycket mer positiv effekt på högpresterande gymnasieelevers lärande. Läxornas effekt på elevers lärande beror alltså dels på elevers ålder, dels på elevers övriga skolprestationer. 4 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

8 För yngre barn, som möter svårigheter i samband med hemläxor, kan läxor bli en negativ påverkansfaktor eftersom misslyckandet får en negativ inverkan på deras motivation. En annan forskare, Harris Cooper säger: Lärarledda lektioner är mycket mer effektiva för de yngre eleverna. Den tid som läraren lägger på att organisera och planera de individuella läxorna ger större effekt ifall de läggs på att planera och genomföra undervisning under skoltid. För de äldre eleverna har läxorna dubbelt så god effekt som för de yngre, och man ser ingen skillnad mellan könen. Hattie menar att tydligt avgränsade, korta och av läraren kontrollerade uppgifter där eleven får regelbunden återkoppling har bättre effekt än öppna ostrukturerade uppgifter. Formativ återkoppling är av avgörande betydelse för läxornas inverkan på lärandet. Det finns ganska lite kunskap om vad som kännetecknar läxhjälp av god kvalitet. Skolverket har därför gett stöd till tio utvalda skolor med låga kunskapsresultat att anordna verksamheter för utökad undervisningstid. Dessa verksamheter kommer att utvärderas. Sofielundsskolan är en av dessa skolor. Studiestöd - särskilt stöd Innebörden av ordet studiestöd behöver klarläggas. I 3 kap. 3 skollagen sägs att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Detta innebär att alla elever ibland har behov av någon form av stöd i sina studier för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven ska en utredning göras. Vid behov ska därefter ett åtgärdsprogram upprättas och eleven ges det stöd som han eller hon behöver. Detta stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet får inte förväxlas med ett mer allmänt hållet studiestöd. För de elever som inte uppnår målen inom ramen för undervisningen och därför är i behov av särskilt stöd är inte läxläsning en relevant åtgärd. Om skolan vid en analys av sina resultat bedömer att skoltiden generellt är otillräcklig för att eleverna ska uppnå kunskapsmålen finns möjligheten att utöka timplanetiden i de ämnen där behov finns. Detta innebär då att alla elever får samma möjligheter att lyckas, att undervisningen sker av skolans ordinarie pedagoger och att det ingår i ett sammanhang som blir meningsfullt för eleverna. Hemläxor Läxor är ett väl etablerat inslag i skolans arbete, trots att det inte råder koncensus om vad läxor är till för. Vid olika undersökningar som gjorts med lärare och föräldrar förekommer skiftande motiv som t ex befästa kunskaper, repetition, förberdelse för kommande studier, press från omgivningen, markera en elevidentitet eller kontroll och styrning av elevernas tid. Enligt den svenske 5 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

9 forskaren Jan-Olof Hellsten, är läxor en skolritual med långa traditioner som de flesta deltagit i många gånger, och blir på så sätt närmast omöjlig att ifrågasätta. Många föräldrar ser läxan som en möjlighet att få inblick i barnens skolarbete, samtidigt som familjerna har olika förutsättningar att hjälpa och stödja sina barn. Villkoren för familjelivet har förändrats de senaste årtiondena, föräldrarna arbetar mer tid utanför hemmet och de yngre barnen tillbringar tid på fritidshemmen. Den krympta fritiden ska inrymma mycket, att då också hinna med barnens läxläsning blir en svårlöst ekvation i många familjer och kan lätt kan orsaka konflikter. Gör man jämförelsen att elevernas timplanebundna tid är deras reglerade arbetstid innebär läxor övertid för eleven. En del elever lägger mycket tid på läxorna, det kan vara svårt att veta när man är klar, när man kan tillräckligt mycket eller tillräckligt bra. Stressymptom hos elever, särskilt tonårsflickor, är ett tilltagande arbetsmiljöproblem som bör tas på allvar. Läxpolicy och skolors rutiner för stöd Om skolan ska ge läxor bör varje skola sträva efter att upprätta en läxpolicy eller motsvarnde, som innefattar syftet med läxorna, vilken typ av uppgifter som ska ges som läxa, till vem och hur ofta. Läxornas roll i undervisningen behöver förtydligas för alla. Skolan bör också beskriva vilket stöd som erbjuds de elever har behov av detta så att förutsättningarna blir likartade för eleverna. Studiestöd/Studieverkstäder I de fall man i forskning funnit ett positivt samband mellan läxor och resultat har det gällt äldre elever. Ett sätt för skolorna att stödja dessa elever kan vara att inrätta studieverkstäder. Ansvaret för dessa bör ligga på skolan och de bör bemannas av lärare på skolan. Studieverkstäderna ska inte bara vara en möjlighet till läxstöd utan också rikta sig till elever som vill ha tid/stöd för projektarbeten, förkovra sig eller studera extra inför prov. Alla elever i skolan ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och studieverkstäderna skulle kunna vara en resurs för detta. Till studieverkstäderna skulle också studiehandledning på elevers modersmål i olika ämnen kunna knytas dels genom lärarstöd, men också genom tillgång till och stöd i användandet av digitala verktyg. Centrala studieverkstäder, som föreslås i den nyligen genomförda utredningen av modersmålsverksamheten i Malmö stad, skulle kunna vara ett komplement. Att frivilliga organisationer engagerar sig för barn och ungdomar i samhället är positivt och vuxna som eleverna möter i olika sammanhang inom föreningar och idrottslivet kan vara viktiga förebilder och inspiratörer för dem. Barn och unga lär sig i alla möjliga olika sammahang, inte bara i skolan. Förhoppningsvis finns det möjlighet att ta tillvara detta engagemang på andra sätt än som läxhjälpare. 6 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

10 Beslutsförslag Många skolor i Malmö erbjuder eleverna någon form av läxhjälp/studiestöd. Idag finns det inte något regelverk för detta, och inte heller för finansieringen av verksamheten. Utredningen föreslår följande: - I enlighet med vad som framkommit i utredningen om hantering av bidrag till föreningar och ideella organisationer, ska grundskolenämnden inte hantera ansökningar om bidrag för läxhjälp/studiestöd från externa aktörer. - I enlighet med skollagens krav på behöriga lärare, bör grundskoleförvaltningen inte finansiera läxhjälp/studiestöd som organiseras av externa aktörer, då detta krav då inte kan uppfyllas. - Skolor som bedömer att det finns ett generellt utökat behov av undervisningstid kan hantera detta genom att använda sig av möjligheten att utöka timplanen. - Varje skola bör eftersträva en policy kring läxor som också innefattar på vilket sätt skolan ska stödja elever som har behov av det. - S.k. studieverkstäder/motsvarande, som syftar till att alla elever ska kunna nå målen för utbildningen och nå så långt som möjligt i sin utveckling, hanteras och finansieras inom ordinarie budget för skolverksamheten. 7 Grundskoleförvaltningen Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.