Kommunernas flerspråkiga information på internet
|
|
- Lena Göransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunernas flerspråkiga information på internet
2 Innehåll Innehåll Inledning... 3 Informationskategorier... 4 Förtydliganden... 5 Sammanställning... 6 Språkrådets kartläggning Språkrådets kartläggning Nationella minoritetsspråk... 8 Finska... 8 Jiddisch... 9 Meänkieli... 9 Romska... 9 Samiska... 1 Teckenspråk... 1 Fler kommuner men inte så mycket information... 1 Fördelning samiska och romska Olika innehåll Andra minoritetsspråk De vanligaste språken på kommunernas hemsidor Övriga språk Referenser Bilaga 1: Samtliga språk på kommunernas webbplatser 212 respektive 217 (i bokstavsordning)
3 1. Inledning Syftet med den här rapporten är att beskriva och jämföra Språkrådets kartläggningar över flerspråkig information på svenska kommuners hemsidor. Kartläggningarna genomfördes av Språkrådet 212 och 217. I rapporten undersöks om det skett några förändringar i den flerspråkiga tillgängligheten på kommunernas hemsidor, och om så skett, vilka. Alla medborgare i Sverige ska ha tillgång till samhällsinformation och service. Kommunerna har också ett ansvar att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter. Kommunernas egna hemsidor är ett bra verktyg för att nå ut till medborgarna. Därför finns till exempel Språkrådets skrift Vägledning för flerspråkig information 1 som guidar myndigheter i arbetet med tillgänglig flerspråkig information på internet. Institutet för språk och folkminnen, och mer specifikt Språkrådet, har ansvaret att bevaka alla språk i Sverige och att följa deras utveckling. Ansvaret gäller särskilt svenskan och de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch romska och samiska samt svenskt teckenspråk. Sametinget har särskilt ansvar för den samiska språkvården. Sedan 2 är Sverige anslutet till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2:3). I samband med det erkändes de fem nationella minoriteterna sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer, och därtill de nationella minoritetsspråken: finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romska. De nationella minoriteterna bedöms ha en samhörighet och ett uttalat intresse att bevara sin kultur och identitet. De nationella minoritetsspråken talas av hävd och har talats i Sverige under lång tid. Finska, samiska och meänkieli har en särskild ställning eftersom de är språk som historiskt kan knytas till vissa geografiska områden i Sverige. Vissa kommuner och landsting tillhör förvaltningsområden, med större ansvar för tillgänglighet till myndighetskontakt och tjänster som barn- och äldreomsorg på finska, samiska och/eller meänkieli. Språklagen (lag 29:6) fastslår den enskildes rätt till att använda och utveckla sitt språk, och det allmännas ansvar att möjliggöra detta. De nationella minoriteterna 1 Institutet för språk och folkminnen (212). Vägledning för flerspråkig information
4 samt teckenspråkiga personer har särskilda rättigheter, men alla har rätt att utveckla och använda sitt modersmål. I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (lag 29:724) regleras det allmännas ansvar myndigheterna har för bevarandet av de nationella minoriteterna språk och kultur. I lagen regleras också det särskilda ansvar som myndigheter i förvaltningsområden har för finska, samiska och meänkieli. Kommuner och landsting/regioner i förvaltningsområdena är t.ex. skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på de aktuella språken samt att tillhandahålla ärendehantering på språken vid begäran. I hela landet gäller dessutom att samtliga myndigheter är skyldiga att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur samt att informera dem om deras rättigheter och ge dem inflytande i frågor som berör dem. Jämförelsen mellan Språkrådets inventeringar av kommunernas webbplatser 212 respektive 217, samt utarbetandet av den här rapporten, är gjord av Annie Larsson, student vid Uppsala universitet. Annie genomförde sin praktik på Språkrådet under våren 218. Språkrådet, april 218 Informationskategorier Kartläggningarna genomfördes genom att Språkrådet observerade kommunernas webbplatser. I vissa fall har man gjort sökningar eller ringt kommunerna för ytterligare information. Under kartläggningarna delades kommunernas flerspråkiga information in i olika kategorier, vilka presenteras här. Finns information på det aktuella språket? Finns information om de nationella minoriteternas rättigheter på språket? Kommunerna har ett ansvar att tillhandahålla denna information. Finns det information om kommunens egen verksamhet? Finns det kontaktuppgifter till kommunen? Finns det information som rör den specifika språkgruppen? Detta kan exempelvis vara föreningar för dem som talar det aktuella språket eller handla om barn- eller äldreomsorg på språket. Finns det samhällsinformation på språket? Gällande till exempel avfallshantering, bygglov, kultur och så vidare. 4
5 Finns det information om välfärdstjänster på språket? Välfärdstjänster är sådant som skola, äldrevård och barnomsorg. Finns särskild information för nyanlända? Om exempelvis SFI eller samhällsorientering. Finns det information riktat till turister? Finns det översatta blanketter? Finns det e-tjänster där språket kan användas? Finns det kontaktuppgifter till en anställd som kan det aktuella språket? Lämnas upplysningar om att översättningar kan tas fram på begäran, när sådana saknas? Språkrådet undersökte även om det fanns automatisk översättning, som Google translate eller Bing translate på webbplatserna så att användaren skulle kunna få en automatiskt översatt version av hemsidorna. Under 212 hade 19 kommuner automatiskt översättning på sina hemsidor, och 217 hade detta ökat till 241 kommuner. Förtydliganden Vissa förtydliganden bör göras i samband med inventeringen och dess metodik: I de flesta fall görs ingen skillnad mellan intern och extern information. Det vill säga; informationen som publicerats på en hemsida kan vara utformad av en anställd på den aktuella kommunen, men den kan lika gärna vara upprättad av en annan myndighet, och återanvänd. I vissa fall hänvisar kommunen enbart till information på en annan webbplats. I de fallen har bedömningen ändå varit att kommunen i fråga har information, eftersom det från ändå i slutänden ger besökaren tillgång till information. Om förhållandet mellan mängden extern och intern information är särskilt intressant tas det upp i rapporttexten. I läsningen av rapporten bör läsaren tänka på att även om information finns på ett visst språk betyder det inte nödvändigtvis att denna information är omfattande bara att det finns någon information överhuvudtaget. 2 I de fall kommunerna redovisat de samiska språken och de romska dialekterna under samlingsnamnet samiska respektive romska görs samma sak i rapporten. Ingen 2 Ett ytterligare problem är att materialet som tagits fram genom kartläggningarna ibland är otydligt, och att det inte har gått att återbesöka de hemsidor som kartlades
6 självständig bedömning och klassificering av språken har alltså gjorts under arbetet med inventeringen. Sammanställning Språkrådets kartläggning 212 I Språkrådets omvärldsrapport för konstaterades att Sveriges kommuners webbplatser ger information på sammanlagt 42 språk. Utöver svenska var de fyra vanligaste språken i fallande ordning engelska, tyska, finska och svenskt teckenspråk. Gällande de nationella minoritetsspråken var - förutom finska och svenskt teckenspråk - samiska språk och meänkieli de mest förekommande. 18 kommuner hade information på något av de samiska språken och 6 kommuner på meänkieli. Information på jiddisch eller romska fanns bara på enstaka kommuners hemsidor. I omvärldsrapporten drogs slutsatsen att minoritetslagens krav på kommunerna i förvaltningsområdena verkade ha gett effekt, eftersom det framförallt var dessa kommuner som tillhandahöll information på finska, samiska och meänkieli. Det påpekades även att information på romska fanns på anmärkningsvärt få kommuners webbplatser trots att romska både kan betraktas som ett nationellt minoritetsspråk och som ett invandrarspråk. Språkrådets kartläggning 217 Kartläggningen 217 visar på en stor ökning av flerspråkig information på svenska kommuners hemsidor. Uppemot 4 språk har tillkommit sedan 212, bland annat amhariska, swahili, isländska och ungerska. I princip alla språk har ökat i förekomst på webbsidorna, men i mycket olika grad. År 217 var de vanligaste språken (förutom svenska) i fallande ordning engelska, arabiska, somaliska och persiska. Fler kommuner hade information på de nationella minoritetsspråken och teckenspråk. Finska var fortfarande det nationella minoritetsspråk som var mest förekommande. De största ökningarna bland de nationella minoritetsspråk skedde dock för jiddisch, som enbart fanns på en kommuns webbplats 212, men på hela 3 kommuners webbplatser 217. Meänkieli och romska, som fanns på en handfull hemsidor 212, fanns 217 hos över 4 kommuner. 3 Institutet för språk och folkminnen (212). Språkrådets omvärldsrapport
7 Trots att många språk har tillkommit visar materialet att informationen på de olika språken ibland är mycket knapphändig. 7
8 2. Nationella minoritetsspråk Sveriges minoritetspolitik regleras av språklagen (29:6) och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (29:724). De nationella minoritetsspråken är finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romska. Finsk-, samisk- och meänkielitalare har starkare rättigheter än talare av jiddisch och romska, eftersom det är språk som historiskt kan knytas till specifika geografiska områden i Sverige. För dessa språk finns förvaltningsområden. I förvaltningsområdena ska finsk-, samisk- eller meänkielitalande kunna ha muntlig och skriftlig kontakt med en myndighet på sitt modersmål. Tillgången på information på kommunernas webbplatser hade ökat markant vad gäller samtliga nationella minoritetsspråk och dessutom teckenspråk. Alla utom just teckenspråk hade minst fördubblats. Detta kan bero på att minoritetslagen kan ha haft större verkan 217 än den hunnit ha 212, två år efter det att lagen trädde i kraft. En kommun som tillhörde ett förvaltningsområde hade generellt sett mer information på det språket, men det går inte att säga att kommuner i förvaltningsområdena är dominerande när det gäller information på andra språk. Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk Antal kommuner Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 1. Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Finska 8
9 Finska är det största av de nationella minoritetsspråken, och information på finska på kommunernas hemsidor var relativt vanligt under både 212 och 217. Under perioden hade antalet webbplatser med information på finska ökat från 4 till 117 stycken. Stora ökningar har också skett i de olika kategorierna. Allra vanligast 217 var information om välfärdstjänster som skola och vård och omsorg 83 kommuner hade sådan information på finska på sin webbplats. Minst vanligt var e-tjänster och information för nyanlända på finska. 212 ingick 4 kommuner i förvaltningsområdet för finska. 217 hade det ökat till 5 kommuner. Jiddisch Antalet kommuner med någon information på jiddisch hade ökat från 1 till 31 mellan 212 och 217. Men trots ökningen finns det inte så mycket information på kommunernas hemsidor. Det vanligaste var information om nationella minoriteters rättigheter på jiddisch, det hade 24 kommuner år 217. Gällande all övrig information var det få, eller inga, kommuner som har publicerat sådan på jiddisch. Till exempel fanns information om välfärdstjänster, som annars var vanligt på andra språk, bara på fem kommuners hemsidor. Att så få kommuner har information på jiddisch skulle kunna bero på att språket har få talare, eller att det inte finns ett förvaltningsområde med särskilt ansvar för att tillhandahålla information och service på språket. Meänkieli År 212 hade 6 kommuner information på meänkieli på sina webbplatser. År 217 hade det ökat till 41 kommuner. Liksom för jiddisch fanns framförallt information om nationella minoriteters rättighet publicerat på meänkieli på kommunernas hemsidor, men vad gäller annan slags information hade få kommuner tillgänglig information på språket. Samtliga kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli hade någon information på språket, men till exempel fanns samhällsinformation på meänkieli bara på 2 av de 6 kommunerna i förvaltningsområdets hemsidor. Detsamma gällde kontaktuppgifter till kommunen. Romska Även vad gällde romska språk hade fler kommuner information 217, ökningen i detta fall var från 2 till 48 kommuner. Vanligast var information på romani kale och romani kelderaš, men det fanns också hemsidor med information på romani lovari, romani arli, polsk romani och resanderomani. Liksom för tidigare diskuterade språk var det allra vanligast med information om nationella minoriteters rättigheter, medan det inte fanns så mycket annan information på kommunernas hemsidor. En 9
10 möjlig förklaring till detta är det inte finns något förvaltningsområde för romska språk, eller så stor kännedom om det romska språket. Samiska Information på samiska språk hade ökat från att finnas på 18 kommuners hemsidor 212 till att finnas på 55 kommuners hemsidor 217. Nordsamiska var det vanligaste språket 48 kommuner hade information på nordsamiska. Sydsamiska kom tätt efter med 4 kommuner, men det fanns även information på ume- och lulesamiska på vissa kommuners hemsidor. Information om nationella minoriteters rättigheter var vanligast, och likt flera av de ovan nämnda språken var denna slags information mycket vanligare än annan. Teckenspråk Ökningen i antal webbplatser med information på teckenspråk hade inte ökat riktigt lika mycket som de andra språken, men det hade nästan skett en fördubbling i antal kommuner med informationen på sin hemsida från 2 till 37. Till skillnad mot de andra språken som redovisas i det här kapitlet är svenskt teckenspråk inte ett nationellt minoritetsspråk, även om det ska ha en motsvarande status enligt språklagen. Därför är det kanske inte förvånande att information om nationella minoriteters rättigheter inte var lika dominerande som med de övriga språken. Här var det istället vanligare med information om kommunen, om välfärdstjänster och om samhällsservice. Fler kommuner men inte så mycket information Kartläggningen visar alltså att fler kommuner hade information på de nationella minoritetsspråken och på teckenspråk på sina webbplatser 217, än vad de hade 212. Detta betyder dock inte att alla dessa kommuner hade utförlig information. Snarare visar det sig att det var relativt få kommuner som hade publicerat någon annan information än den om nationella minoriteters rättigheter. Denna information är naturligtvis nödvändig att känna till, men ger inte talare av nationella minoritetsspråk så mycket hjälp med att orientera sig i vad kommunen erbjuder. Det ger kanske inte heller någon större möjlighet till utveckling av samhällsterminologi på språken. 212 var kommuner i förvaltningsområdena i stor majoritet av de kommuner som hade information på nationella minoritetsspråk (dock inte teckenspråk). 217 var fördelningen mellan kommuner i förvaltningsområden och sådana som inte tillhörde något förvaltningsområde jämnare. 1
11 Fördelning samiska och romska Nedan redovisas hur många kommuner som haft information på de samiska språk och romska dialekter som undersökts i kartläggningen. Alltså kan en kommun förekomma flera gånger, eftersom en och samma kommun kan ha information på flera olika samiska språk eller romska dialekter. I övriga diagram, där de olika varieteterna slagits ihop, räknas naturligtvis en kommun bara en gång. I diagrammen redovisas oidentifierad samiska och romska. Detta innebär att kommunen inte specificerat på vilket samiskt språk eller vilken romsk dialekt informationen var upprättad på Samiska Samiska, oidentifierad Nordsamiska Sydsamiska Lulesamiska Umesamiska Figur 2. Fördelning samiska språk. Förekomsten av samiska på kommunernas hemsidor hade ökat sedan 212. Nordoch sydsamiska var de vanligaste samiska språken på hemsidorna år 217. Majoriteten av kommunerna som hade information på nordsamiska hade också information på sydsamiska och vice versa, men det fanns några undantag. 217 fanns ingen oidentifierad samiska kanske på grund av större kunskap om de samiska språken. 11
12 Romska Figur 3. Fördelning romska dialekter. 212 fanns information på oidentifierad romska, romani arli, romani kale och romani kelderaš. Den största ökningen till 217 har också skett i dessa kategorier. Romani lovari, polsk romani och resanderomani förekom dock också på vissa hemsidor 217. Även här hade samma kommuner ofta information på flera romska dialekter. Olika innehåll Nedan redovisas resultaten från de olika informationskategorierna alltså hur många av kommunerna som hade publicerat olika slags information. Information om nationella minoriteters rättigheter Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 4. Information om nationella minoriteters rättigheter - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. 12
13 Generellt sett hade en stor andel av kommunerna som hade information på minoritetsspråk också information om nationella minoriteters rättigheter. Troligen har detta att göra med att dessa rättigheter är särskilt intressanta för den som talar ett av de nationella minoritetsspråken. Ett ytterligare skäl kan vara att det finns gott om extern information. Många av kommunerna hänvisade till externa hemsidor, exempelvis Språkrådets webbplats eller Länsstyrelsen Stockholms hemsida. Hänvisning till extern information var mycket vanligt på de nationella minoritetsspråken, med undantag för finska. Kanske var det vanligare att någon hade möjlighet att översätta informationen till finska i kommunerna. Att informationen inte var lika vanlig på teckenspråk kan troligtvis förklaras av att teckenspråk inte är ett nationellt minoritetsspråk. Skillnaden i informationsutbud om de nationella minoriteternas rättigheter mellan de kommuner som tillhör ett förvaltningsområde och de kommuner som inte gör det, var ganska jämn. Vad gäller finska var dock en ganska stor majoritet av de kommuner som hade informationen på sina hemsidor också del av förvaltningsområdet för finska Information om kommunens egen verksamhet Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 5. Information om kommunens egen verksamhet - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Information om kommunernas egen verksamhet var relativt vanligt på finska, men ökningen var inte lika stor när det kommer till de övriga nationella minoritetsspråken. Särskilt värt att notera är detta gällande meänkieli och samiska där inte alla kommuner i förvaltningsområdena för respektive språk hade denna information 13
14 217. Det var vanligare med information om kommunens verksamhet på teckenspråk. Nära 5 av de 55 finska kommunerna som hade information om kommunens verksamhet på sina webbplatser var del av det finska förvaltningsområdet. I övrigt är fördelningen ganska jämn, förutom att ganska många kommuner som inte tillhörde förvaltningsområden hade information på teckenspråk. 212 hade bara Åre kommun information om kommunens verksamhet på samiska. 217 hade det utökats med 4 kommuner. Information på jiddisch fanns på Kungsbacka kommuns hemsida 217. Kontaktuppgifter till kommunen Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter Samiska språk) Teckenspråk Figur 6. Kontaktuppgifter till kommunen - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Kontaktinformation till kommunen fanns i regel något mer frekvent än information om kommunens verksamhet. Den här informationen fanns dock inte på teckenspråk på lika många hemsidor. I Arvidsjaur, Sorsele, Berg och Dorotea kommuner gick kontaktuppgifterna på samiska direkt till särskilda samiska samordnare. För finska och samiska var de kommuner som hade information på språket i de allra flesta fall också del av förvaltningsområdet för dessa språk. 14
15 Information riktad till språkgruppen Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 7. Information riktad till språkgruppen - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Information som direkt riktar sig till en specifik nationell minoritet eller talare av ett specifikt minoritetsspråk var framförallt vanlig på finska. Överlag fanns det inte på så många hemsidor när det gäller de andra nationella minoritetsspråken. Men vid jämförelse med hur det ser ut för de övriga språken på kommunernas hemsidor kan det konstateras att det var relativt vanligt även på teckenspråk, samiska och meänkieli. En förklaring till detta är troligen att det utökade ansvar kommunerna i förvaltningsområdena har. De flesta av de kommuner som hade information på finska, meänkieli eller samiska ingick i förvaltningsområdet för respektive språk. 15
16 Samhällsinformation Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 8. Samhällsinformation - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Samhällsinformation kan handla om sådant som bygglov, vatten och avlopp, sopsortering, bibliotek, kultur och fritid och så vidare. Informationen är ganska vanlig på finska och teckenspråk, men inte lika vanlig på övriga språk. Information om välfärdstjänster Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 9. Information om välfärdstjänster - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Information om välfärdstjänster kan gälla exempelvis skola, vård och omsorg eller socialtjänst. Detta var den vanligaste sortens information på finska, och även på de andra språken var det relativt vanligt vid jämförelse med de andra informationskategorierna. Av de kommuner som hade information på finska men som inte är del av det finska förvaltningsområdet hade flest information om välfärdstjänster. 16
17 2 15 Information för nyanlända Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 1. Information för nyanlända - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Information för nyanlända, om till exempel samhällsorientering eller SFI, fanns på några av kommunernas hemsidor. Informationen var helt spridd mellan kommuner i och utanför förvaltningsområden Turistinformation Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) 8 9 Teckenspråk Figur 11. Turistinformation - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. På finska, samiska, romska och teckenspråk fanns turistinformation på vissa kommuners hemsidor. Finskan var dominerande. Turistinformation på romska fanns på Örnsköldsviks kommuns hemsida. Örnsköldsviks kommun hade också 17
18 turistinformation på nordsamiska, medan Härjedalens kommun hade turistinformation på sydsamiska Översatta blanketter Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 12. Översatta blanketter - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Översatta blanketter kan vara exempelvis ansökningsblanketter till förskola eller enkäter. Sådana fanns mest på finska, men ett fåtal kommuner hade blanketter på meänkieli, samiska och romska. Det fanns inga blanketter på jiddisch eller teckenspråk. Däremot fanns skriftliga blanketter i anslutning till teckenspråkig information på Stockholms och Västerås kommuners hemsidor. Bara kommuner i förvaltningsområdena hade information på respektive språk alltså hade bara kommuner i det finska förvaltningsområdet blanketter på finska, kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli på meänkieli och kommuner i samiska förvaltningsområdet på samiska. Detsamma gäller kontakt till språkkunnig (det vill säga information om vem man kan kontakta om man vill tala med någon på kommunen som kan det aktuella språket) nedan. 18
19 E-tjänster Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 13. E-tjänster - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk E-tjänster på något av de nationella minoritetsspråken var ovanligt. 217 fanns dock några på finska, bland annat i Umeå som hade en e-tjänst för ansökan om kulturmedel för finskt förvaltningsområde på sin hemsida. Pajala kommun hade e- tjänster på meänkieli. Information om e-tjänster fanns på sydsamiska på Krokoms kommuns webbplats, men själva e-tjänsterna fanns inte översatta Kontakt till språkkunnig Finska Jiddisch Meänkieli Romska dialekter) Samiska språk) Teckenspråk Figur 14. Kontakt till språkkunnig - nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk Kontakt till språkkunnig erbjöds framförallt av på finska av kommunerna. 212 fanns kontakt till språkkunnig i samiska i 8 kommuner. Det kan dock noteras att materialet inte visar om alla 8 kommuner faktiskt hade information om detta på samiska. 217 fanns kontakt till samisk språkkunnig på Arvidsjaurs, Bergs, Doroteas 19
20 och Sorseles kommuners hemsidor. Sydsamiska var vanligast. Även för meänkieli hade antalet kommuner med kontakt till språkkunnig sjunkit 217 var det bara Kalix kommun som hade denna information. 217 hade 5 kommuner kontaktinformation till språkkunnig på teckenspråk. Ytterligare en kommun hade information om teckenspråkstolk, men då på svenska. 217 fanns kontakt till romsk språkkunnig i Haninge kommun, men det var inte specificerat vilken romsk dialekt det gällde. 2
21 3. Andra minoritetsspråk Språkrådet har förutom uppdraget att bevaka de nationella minoritetsspråken också ett ansvar att följa andra språks utveckling i Sverige. Under åren mellan 212 och 217 hade 38 olika språk tillkommit till kommunernas hemsidor. Det betyder alltså att det fanns information på över 7 språk på Sveriges kommuners webbplatser år 217. Under rubriken De vanligaste språken på kommunernas hemsidor redovisas statistik för de språk som var vanligast på kommunernas hemsidor under 212 och 217. Resultatet presenteras i vissa fall både i form av diagram och text och i andra fall enbart som text. Under rubriken övriga språk ges en kort sammanfattning om de språk som inte var lika vanliga på kommunernas hemsidor. Nord-, central- och sydkurdiska redovisas under rubriken kurdiska. Språken bosniska, serbiska och kroatiska redovisas på kommunernas webbplatser ofta under samlingsnamnet BKS (tidigare serbokroatiska eller kroatoserbiska). För enkelhetens skull redovisas alla de kommuner som hade information under BKS eller serbokroatiska och de som har information på något av språken bosniska, serbiska och kroatiska, tillsammans under samlingsnamnet BKS. De vanligaste språken på kommunernas hemsidor I en jämförelse mellan 212 och 217 har en del förändringar skett när det kommer till vilka minoritetsspråk som är vanligast på kommunernas hemsidor. De vanligaste språken år 212 Antal kommuner
22 Figur 15. De vanligaste språken år 212. År 212 var de vanligaste språken på kommunernas hemsidor (förutom svenska) överlägset engelska och tyska. Detta även jämfört med det största nationella minoritetsspråket, finska, som fanns på 4 kommuners hemsidor. De vanligaste språken år Antal kommuner Figur 16. De vanligaste språken år 217. Engelska var fortfarande det allra vanligaste språket att ha översatt information på år 217, men vissa intressanta förändringar hade skett. För det första ökade antalet kommuner som har översatt information stort i jämförelse med av de vanligaste språken 212 var fortfarande kvar på topplistan, men den inbördes ordningen hade förändrats. Några nya språk finns bland de vanligaste 217: dari, BKS, tigrinja, thailändska och ryska. En stor del av förändringen kan förmodligen förklaras av de stora flyktingströmmar som nått Sverige under tiden mellan 212 och 217. Migrationsverkets statistik över asylsökande under de senaste fem åren visar att flyktingarna ofta kommer från länder där man talar språk som arabiska, tigrinja, somaliska, persiska, dari och kurdiska. 22
23 De vanligaste språken 212 och Antal kommuner Figur 17. De vanligaste språken 212 respektive 217. Som figuren ovan visar så informerar kommunerna på fler språk 217 än de gjorde 212. Dari och tigrinja är två av de många nya språken som fanns på kommunernas hemsidor 217. Danska och nederländska ökade minst. Att så många av språken har fått en så stor ökning kan kanske bero på en större medvetenhet om behovet av flerspråkig information i Sveriges kommuner. 23
24 65 Samhällsinformation Anral kommuner Figur 18. Samhällsinformation - de vanligaste språken 212 respektive 217. I det här fallet har det varit nödvändigt att ta ur engelskan ur diagrammet för att det ska bli lättare att läsa. 212 hade 44 kommuner samhällsinformation på engelska. 217 var det 144 kommuner. Samhällsinformation, exempelvis om avfallshantering, bygglov, bibliotek och så vidare, var relativt vanligt på språken. 24
25 12 Information om välfärdstjänster 144 Antal kommuner Figur 19. Information om välfärdstjänster - de vanligaste språken 212 respektive 217. Information om välfärdstjänster var den vanligaste informationen på kommunernas hemsidor. Kanske kan det bero på att detta inkluderar information som anses som extra viktig exempelvis vård, omsorg och skola. Information för nyanlända Antal kommuner Figur 2. Information för nyanlända - de vanligaste språken 212 respektive
26 Också information för nyanlända var vanligt på kommunernas hemsidor. Det är tydligt att informationen oftast finns på språk som det är vanligt att nyanlända flyktingar talar. Även engelska var vanligt. Nedan redovisas ytterligare information om de 16 vanligaste språken i text. Information om kommunens egen verksamhet var allra vanligast på engelska 212 fanns informationen på 53 kommuners hemsidor och 217 på 7. På andra språk var det inte lika vanligt näst efter engelskan kom arabiskan med 18 kommuner 217. Ett tiotal kommuner hade information på persiska, somaliska eller tyska. Varken 212 eller 217 hade någon kommun publicerat information om den egna verksamheten på danska eller dari. Generellt sett hade fler publicerat kontaktuppgifter till kommunen på de olika språken än information om kommunens verksamhet. Engelska var vanligast med 91 kommuner 212 och 97 kommuner 217. Arabiska, persiska, somaliska och tyska var vanligast efter engelskan. Anmärkningsvärt är dock att 3 kommuner hade kontaktuppgifter på tyska år 212, medan det bara var 19 kommuner år 217. Samtliga av de vanligaste språken 212 och 217 förekom på minst 3 kommuners hemsidor år 217. Information om nationella minoriteters rättigheter var ovanligt både 212 och 217 på andra språk än de nationella minoritetsspråken. Engelska var det vanligaste språket att ha denna information på, men det fanns bara på 3 kommuners hemsidor år 217. (212 var det 2 kommuner.) På de flesta språken fanns informationen inte alls. Förklaringen till att den här informationen var så ovanlig är troligtvis att de nationella minoriteterna är så starkt kopplade till de nationella minoritetsspråken. Även information som rör vänder sig till specifika språkgrupper var ovanlig och fanns bara på enstaka hemsidor på en handfull språk. Ett exempel på information som rör den engelska språkgruppen är Trollhättans kommuns information om engelskspråkig förskola. E-tjänster fanns framförallt på engelska: 2 kommuner hade e-tjänster på engelska 212, men 217 hade detta ökat till 33 kommuner. I övrigt fanns ofta någon enstaka e-tjänst på de olika språken. Flera kommuner hade dessutom information om hur man använder e-tjänster på olika språk, trots att själva e-tjänsterna inte var översatta. Informationen om översättning på begäran var inte så stor på hemsidorna. Dock har kommunerna en skyldighet att erbjuda översättning eller tolkning till personer som inte förstår svenska och om det behövs för att personen ifråga ska kunna ta tillvara sin rätt. Enstaka kommuner informerade på sina webbplatser att de erbjöd 26
27 översättning på arabiska, dari, franska, tigrinja och tyska år 217. Fler kommuner hade kontaktuppgifter till språkkunnig anställd i kommunen i något specifikt språk. Det var vanligast med språkkunniga i engelska (1 kommuner 217), ryska (5 kommuner 217) och arabiska (4 kommuner 217). När det kommer till turistinformation var engelska och tyska klart dominerande. 212 hade 148 kommuner turistinformation på engelska, och 217 var det 166 kommuner. 78 kommuner hade turistinformation på tyska år 212, och 217 hade det sjunkit något till 74 kommuner. Några kommuner hade turistinformation på de andra språken. Att engelska och tyska var så vanliga språk för turistinformation kan bero på att man förväntar sig att det är språk som talas av många turister i Sverige. Översatta blanketter var vanligast på engelska (57 kommuner 217), arabiska (43 kommuner) och somaliska (22 kommuner). I övrigt fanns ofta översatta blanketter på några kommuners hemsidor per språk. Det enda språk på vilket det inte fanns översatta blanketter 212 eller 217 var danska. Kartläggningen visar att de vanligaste språken på kommunernas hemsidor har ökat, men också att statistiken kan verka missvisande: trots att det fanns information på många hemsidor på exempelvis dari, kurdiska eller tyska behöver det inte betyda att det fanns mycket information att tillgå. Till detta ska läggas att informationen ofta är svår att hitta fram till på hemsidorna om man inte kan svenska och vet precis vad man letar efter. Att engelska genomgående var det vanligaste språket att översätta till kan förklaras med att det både är ett språk så många behärskar att det inte är svårt att hitta någon som kan översätta till engelska. Engelska kan också ses som ett lingua franca: i kommunerna kan man förvänta sig att nå personer med olika modersmål genom engelskan. Övriga språk Nästan alla språk fanns på fler kommuners hemsidor 217 jämfört med 212. Ett tiotal språk, bland annat estniska, japanska och portugisiska, ökade med några kommuner. Några andra, till exempel turkiska, ökade betydligt: turkiska fanns på 3 kommuners hemsidor 212 och 41 kommuners fanns nästan 4 nya språk på kommunernas hemsidor. Men av kartläggningen framkommer att det inte nödvändigtvis innebär att det fanns mycket information på de nya språken, eller att de förekom på många webbplatser. Över 2 av de nya språken fanns bara på högst 5 kommuners hemsidor. 27
28 Exempelvis har språken afrikaans, papiamento och tjeckiska enbart lagts till listan eftersom det finns information om ett naturreservat på språken på Tomelilla kommuns hemsida. Filippinska, georgiska och kantonesiska finns bara på Malmö kommuns hemsida. Några nya språk som förekommer på något fler webbplatser är rumänska (14 kommuner), bulgariska (15 kommuner), ungerska (11 kommuner) och vietnamesisika (18 kommuner). Generellt sett verkar samhällsinformation, information om välfärdstjänster och information för nyanlända ha varit vanligast. 28
29 Referenser Institutet för språk och folkminnen (212). Språkrådets omvärldsrapport /Spr%C3%A5kr%C3%A5dets-omv%C3%A4rldsrapport-212.pdf Institutet för språk och folkminnen (212). Vägledningen för flerspråkig information praktiska riktlinjer för flerspråkiga webbplatser /Flerspr%C3%A5kig-v%C3%A4gledning212.pdf 29
30 Bilaga 1: Samtliga språk på kommunernas webbplatser 212 respektive 217 (i bokstavsordning) Albanska 2. Arabiska 3. Bosniska 4. Danska 5. Engelska 6. Estniska 7. Finska 8. Franska 9. Interlingua 1. Italienska 11. Japanska 12. Jiddisch 13. Kinesiska 14. Kroatiska 15. Kurdiska 16. Litauiska 17. Meänkieli 18. Nederländska 19. Norska 2. Persiska 21. Portugisiska 22. Polska 23. Romska 24. Romani arli 25. Romani kale 26. Romani kelderash 27. Ryska 28. Samiska 29. Samiska, nord- 3. Samiska, syd- 31. Samiska, lule- 32. Samiska, ume- 33. Schweiziska 34. Serbiska 35. Somaliska 36. Spanska 37. Teckenspråk 38. Thailändska 39. Turkiska 4. Tyska Afrikaans* 2. Albanska 3. Amhariska* 4. Arabiska 5. Armeniska* 6. Azerbadjanska* 7. Bengali* 8. Bosniska 9. Bulgariska* 1. Burmesiska* 11. Danska 12. Dari* 13. Engelska 14. Estniska 15. Filippinska* 16. Finska 17. Franska 18. Georgiska* 19. Grekiska* 2. Hebreiska* 21. Hindi* 22. Indonesiska* 23. Isländska* 24. Italienska 25. Japanska 26. Jiddisch 27. Kantonesiska* 28. Kinesiska 29. Kirundi* 3. Koreanska* 31. Kroatiska 32. Kurdiska 33. Lettiska* 34. Litauiska 35. Makedonska* 36. Malaysiska* 37. Meänkieli 38. Mongoliska* 39. Nederländska 4. Norska 41. Papiamento* 42. Pashto* 43. Persiska 44. Portugisiska 45. Polska 46. Romska 47. Romani arli 48. Romani kale 49. Romani kelderaš 5. Romani lovari* 51. Polsk romani* 52. Resanderomani* 53. Rumänska* 54. Ryska 55. Samiska 56. Samiska, nord- 57. Samiska, syd- 58. Samiska, lule- 59. Samiska, ume- 6. Serbiska 61. Slovakiska* 62. Slovenska* 63. Somaliska 64. Spanska 65. Swahili* 66. Syriska* 67. Teckenspråk 68. Thailändska 69. Tigrinja* 7. Tjeckiska* 71. Tjetjenska* 72. Turkiska 3
31 73. Tyska 74. Ukrainska* 75. Ungerska* 76. Urdu* 77. Uzbekiska* 78. Vietnamesiska* *har tillkommit till
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information
Läs merEtiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1
Statistiktyp: Exemplarstatistik Statistikprofil: Mångspråk i Nacka per enhet, titlar 2018 Org. enhet: n Fr.o.m. datum: 2018-10-25 T.o.m. datum: 2018-10-25 Språk Gruppering Enhet Titlar Afrikaans Fisksätra
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs merUtdrag ur relevant lagstiftning
Bilaga KS 2018-42 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Hållbarhetsenheten 2019-01-14 Utdrag ur relevant lagstiftning Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, t.o.m. SFS 2018:1367 Nedan
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1-104/2010 SID 1 (6) 2010-03-02 Handläggare: Anna Larsson Telefon: 08-508 03 083 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Nationella
Läs merNationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs merPolicy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merRemiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete
Sida 1(5) Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete Ni ges här tillfälle att yttra er över kommunens riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Marks kommun. Svar på remissen lämnas till
Läs merRiktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
Läs merNATIONELLA MINORITETER 2015
Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...
Läs merLATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)
LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK
Läs merKartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011
Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011 1 Bakgrund I Skärholmens kommunala förskolor strävar vi efter att tillsammans med föräldrarna ge varje barn
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN - KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) SDN 2010-03-25 2010-03-11 Handläggare: Marianne Berg Ekbom Telefon: 508 01 526 Till Rinkeby- Kista stadsdelsnämnd
Läs merStyrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun
2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras
Läs merUndervisning om nationella minoritetsspråk
Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Läs merBreddutbildning el. "Mötet med de flerspråkiga barnen" eller motsvarande kurs (ej högskoleutbildnin g)
... STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNING KARTLÄGGNING AV BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA I FÖRSKOLA OCH ANTAL FLERSPRÅKIGA PEDAGOGER Förskolans namn och adress : Datum: Uppgiftlämnare: PEDAGOGER I FÖRSKOLAN
Läs merSvensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Läs merStrategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av
Läs merDistansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten
Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merLove Peace and Understandning
Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk
Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade
Läs merAlliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning
Barn- och grundskolenämnden 2018-05-17 Alliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning Kartläggning av modersmålslärarnas arbetssituation: Majoriteten av modersmålslärarna har två arbetsuppgifter. Den
Läs merRomska i undervisningen och på webben
Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas
Läs merHandlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta
ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala
Läs merSamråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011
Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan
Läs merNästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs merStockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merSammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)
Kommunfullmäktige 2014-05-26 1 (6) 95 Svar på medborgarförslag, Anslut Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket (Kst/2013:543, Kst/2013:542, Kst/2013:541, Kst/2013:539, Kst/2013:538)
Läs merKARTLÄGGNING AV KUNSKAPER I SVENSKA HOS BARN MED ANNAT MODERSMÅL I FÖRSKOLA SAMT
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING 2010-11-05 BARN, UNGA OCH FRITID Yvette Engström Telefon: 08 508 24 479 KARTLÄGGNING AV KUNSKAPER I SVENSKA HOS BARN MED ANNAT MODERSMÅL I FÖRSKOLA SAMT ANTAL SPRÅK/DIALEKTER
Läs merPolicy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret
Läs merSvensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska
Läs merLag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk
Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lennart Rohdin Gällivare, 26 augusti 2010 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels-
Läs merBällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna
Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-03-03 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 24 Svar på motion (S) om att redovisa hur kommunen uppfyller minoritetsspråklagstiftningens
Läs merHandlingsplan för Nationella minoriteter
0(12) Individ- och Familjeförvaltningen Diarenr. 2015/1167 Landskrona Stad Handlingsplan för Nationella minoriteter Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47
Läs merMantraLinguaböcker till SVENSKA-träning för nyanlända Resurser på Bibliotek Sundbyberg
MantraLinguaböcker till SVENSKA-träning för nyanlända Resurser på Bibliotek Sundbyberg De talande sagoböckerna från Mantra Lingua kan användas på många olika sätt, som t ex: Låta barn med olika språkbakgrund
Läs merMinoritetsspråk i public service
2 Minoritetsspråk i public service Rapporten är producerad vid Centrum för studier av demokrati och kommunikation, DEMICOM, vid Mittuniversitetet Minoritetsspråk i public service 3 Sammanfattning Den här
Läs merMångspråksarbete vid Internationella biblioteket. OCH IFLA:s mångkultursektion. Linköping
Mångspråksarbete vid Internationella biblioteket OCH IFLA:s mångkultursektion Linköping 2019-09-17 Internationella biblioteket Alireza Afshari (Ali) (Alibi) www.cyclingforlibraries.org https://www.ifla.org/mcultp
Läs merFrån erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:
2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merHandlingsplan. Finskt förvaltningsområde
Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Instruerande Handlingsplan för finskt förvaltningsområde 2014-10-27 2014-2016 Dokumentansvarig Senast reviderad
Läs merHandlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017
Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017 Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merHandlingsplan
Handlingsplan För Fagersta kommuns finska förvaltningsområde 2019-2021 Styrdokument 1 Inledning I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd
Läs merMinoritetsarbetet i Umeå kommun
Minoritetsarbetet i Umeå kommun Lagar och konventioner Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) Europeiska stadgan om landsdelseller minoritetsspråk (SÖ 2000:3) Språklagen
Läs merLag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda
Läs merDyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Läs merRemissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter
DATUM: 2017-10-05 DNR: 61-17/0980 Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen
Läs merDelrapport. Tolk- och översättningstjänster
Delrapport Tolk- och översättningstjänster 2007-01-10 Samordnare: Dokument id: Per-Erik Petersson Delrapport nuläge Rev A Delrapport Datum: 2007-01-10 2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND...
Läs merLennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018
Lennart Rohdin Haninge, 20 februari 2018 Ett senkommet erkännande av vårt lands historiska nationella minoriteter judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och deras språk, men också av vårt
Läs merMALÅ KOMMUN Málágen Kommuvdna Datum Vår beteckning Samisk Förvaltning /00
Samisk Förvaltning 2017-10-03 2017.184/00 Handläggare 2017-06-28 Ku2017/01534/DISK Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se
Läs merDE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN
DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN 1 Om Sveriges språk Svenska är Sveriges huvudspråk och majoritetsspråk, det språk som en majoritet av de som bor i Sverige talar. Utöver svenska talas också många andra
Läs merSvensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC
Svensk minoritetspolitik MALMÖ 2015-08-19 KATARINA POPOVIC Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport till regeringen
Läs merSödertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?
Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus
Läs merHandlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde
Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund
Läs merInformation på fler språk
Information på fler språk Bostadsbolaget har sedan gammalt ett beslut på att endast skriva hyresgästinformation på svenska. Med anledning av förändringar i omvärlden och ökad mångkulturell kundgrupp finns
Läs merMinoritetspolicy för Hällefors kommun
Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning
Läs merStrategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.
Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella
Läs merBeslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun.
Älvdalens kommun Box 100 796 22 ÄLVDALEN kommun@alvdalen.se Beslut efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun Särskild
Läs merNYHETER från Mantra Lingua
NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara
Läs merRemiss om Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning administration Tjänsteutlåtande Dnr 90-18 Sida 1 (6) 2018-03-27 SDN 2018-04-19 Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: 08-508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar
Läs merDokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna
Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna Stockholm 15 september 2011 Konferensen arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. Målgrupp var länsstyrelsernas
Läs mer2008-03-12 IJ2008/858/DISK
Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet
Läs merMotion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde
2011 03 28 65 123 Kommunstyrelsen 2012 02 13 40 106 Arbets och personalutskottet 2012 01 16 14 27 Dnr 11.193 008 marskf25 Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde Bilaga: PM
Läs merNationalbibliografin i siffror
Utgivningspuls 2015 Nationalbibliografin i siffror 1 Utgivningspuls 2015 Nationalbibliografin i siffror För mer information: Kungliga biblioteket, Enheten för nationalbibliografin www.kb.se/samlingarna/bibliografier/nationalbibliografin
Läs merProgram för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Läs merHandlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.
Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade
Läs merAktuellt från Regeringskansliet
Aktuellt från Regeringskansliet Erik Adell Hellström 1 Ansvaret för minoritetspolitiken Amanda Lind Kultur- och demokratiminister Helene Öberg Statssekreterare Enheten för civila samhället och nationella
Läs merÖVERSÄTTNINGSTJÄNSTER
ÖVERSÄTTNINGSTJÄNSTER Fr.o.m. 1 december 2015 finns nya avtal för Översättningstjänster. Följande kommuner och bolag ingår i avtalet: Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker,
Läs merStockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning Sida 1 (4) 2018-03-21 Handläggare Gunilla Olsson Telefon: 0850823678 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads riktlinjer för nationella
Läs merVerksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merKunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.
HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3
Läs merRiktlinjer för översättningar i Försäkringskassan
1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.
Läs merStockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se
1 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter stockholm.se 2 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:
Läs merLennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015
Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets
Läs merFinskt förvaltningsområde och nationella minoriteter
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Handlingsplan för året 2017 Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Handlingsplan för året 2017 Eeva Östberg Citera
Läs merSKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012
Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 1 Sammanfattning Andelen barn med annat modersmål har ökat något från 87 % år 2011 till 90 % i år. 86 olika språk talas av
Läs merUHR:s främjandeuppdrag
UHR:s främjandeuppdrag 12 Myndigheten ska 1. stimulera intresset för högskoleutbildning, och 2. främja breddad rekrytering till högskolan. 13 Myndigheten ska inom högskolan motverka diskriminering och
Läs merEurotalk språkkurser Fakta, information och isbn-nummer
Eurotalk språkkurser Fakta, information och isbn-nummer Det här är ett hjälpmedel för dig som säljer Eurotalks språkkurser, så att du kan hjälpa dina kunder på ett enkelt och bra sätt! Eurotalks välkända
Läs merDialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer på BoU
Handläggare Datum Annelie Olsson 2017-11-13 0480-45 30 27 Katarina Sandberg 0480-45 30 03 Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer 2017-12-13 på BoU Syfte Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet
Läs merMångspråkskatalogisering. Folkbibliotek i Libris 2017
Mångspråkskatalogisering Folkbibliotek i Libris 2017 1 Mångspråkskatalogisering 2017 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Dnr
Läs merVad tycker deltagarna om samhällsorienteringen?
Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen? Sammanställning av intern uppföljning av samhällsorienteringen i Göteborgs Stad för höstterminen 2013 Syfte med sammanställningen Detta är en sammanställning
Läs merHandlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde
Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde 2015-2017 Köpings kommun 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 4 Statsbidrag 5 Samråd 6 Kartläggning
Läs merNationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion
Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000
Läs merHandlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan
Läs merLagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Författningskommentarer
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk er Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråks-
Läs merStödboken är en samling av förslag och idéer som kommit Kommunförbundet Norrbotten tillkänna under projektet Information på minoritetsspråk
Stödbok med tips för användning av minoritetsspråk i offentliga sammanhang Tips för att underhålla en flerspråkig hemsida Befintlig information på minoritetsspråk vid svenska myndigheter Exempel på flerspråkiga
Läs merVägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.
Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver
Läs merEU:s åtta nyckelkompetenser
EU:s åtta nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5.
Läs merSvensk minoritetspolitik LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK
Svensk minoritetspolitik LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport
Läs merDen 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas
Fira Internationella modersmålsdagen Den 21 februari 2013! ฉลองว นภาษาแม นานาชาต ๒๑ก มภาพ นธ ๒๕๕๖ Celebrate International Mother Language Day, 21 February 2013 Utbildningsenheten för Flerspråkighet Svenska/Thailändska
Läs merFörstudie/Upphandling
Nya ramavtal för översättningstjänster 2012 Förstudie/Upphandling Informationssamling Behovsanalys Marknadsanalys Bearbetning och sammanställning Förstudierapport Påbörjar upphandlingsarbetet Förfrågningsunderlag
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs mer