Årsredovisning och bokslut 2010

Transkript

1 Årsredovisning och bokslut 2010 Gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg Medarbetarna i Solna och Sundbybergs gemensamma familjerättsverksamhet utanför Nidarosdomen i samband den studieresa som gjordes till Trondheim 2010.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tjänsteskrivelse... 3 Viktiga händelser... 5 Måluppfyllelse... 5 Ekonomi... 6 Entreprenader och köp av verksamhet... 6 Tvärsektoriella frågor... 6 Arbete med kvinnofrid och brottsoffer... 7 Kvalitetsarbete och internkontroll... 8 Personal och arbetsmiljö... 9 Miljöfrågor Familjerättsverksamheten Utvecklings- och kvalitetsarbete Framtiden Bilaga: Gemensamma familjerättsnämndens inriktnings- och effektmål Verksamhetsmått A B

3 SOLNA STAD Socialförvaltningen Björn Löfholm SID 3 (13) GFN/2011:2 TJÄNSTESKRIVELSE Bokslut och årsredovisning 2010 Sammanfattning Den gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg inrättades den 1 oktober Verksamheten är en del av stadens socialförvaltning och ingår i förvaltningens barnenhet. Familjerättsverksamheten har under det gånga året haft fokus på att bygga upp och forma en ny kommungemensam verksamhet. Den samlade bedömning för verksamhetsåret 2010 är att fyra av nämndens fem inriktningsmål delvis uppfyllts och att ett uppfyllts. Totalt redovisar nämnden åtta effektmål varav två bedöms som uppfyllda, tre som delvis uppfyllda och tre som inte uppfyllda. Nämndens nettokostnader är tkr, vilket innebär ett underskott på 66 tkr gentemot budget. Enligt avtal ska Solna och Sundbyberg 2010 stå för 60 respektive 40 procent av bruttokostnaderna var nämndens kostnader tkr och intäkten från Sundbyberg tkr. Beslut Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg godkänner föreliggande årsredovisning och bokslut för verksamhetsåret Ann-Charlotte Fager socialchef

4 4

5 Gemensamma familjerättsverksamheten för Solna och Sundbyberg Den gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg inrättades den 1 oktober Verksamheten är en del av stadens socialförvaltning och ingår i förvaltningens barnenhet. Nämndens verksamhet regleras framför allt av Föräldrabalken (FB) och Socialtjänstlagen (SoL). Största delen av den verksamhet som bedrivs inom familjerätten utgörs av myndighetsutövning. Nämndens målgrupper är barn och ungdomar samt deras familjer. Viktiga händelser I slutet av 2009 inrättades en familjerättsverksamhet under en gemensam nämnd för Sundbyberg och Solna. Familjerättsverksamheten, som ingår Solna stads socialförvaltning, har under det gånga året haft fokus på att bygga upp och forma en ny kommungemensam verksamhet. Under 2010 har verksamheten börjat erbjuda stödinsatser i öppna former för barn till skilda föräldrar, en verksamhet som framöver planeras utvecklas ytterligare. I ärenden som rör vårdnad, boende och ungänge har ett metodutvecklingsarbete påbörjats med att ta fram ett riskbedömningsinstrument för att utröna förekomst av våld, missbruk och psykisk ohälsa. Under året har verksamheten tagit del av hur man i Trondheim, Norge utvecklat arbetet med att hantera föräldrakonflikter. Måluppfyllelse Som konstaterades i gemensamma familjerättsnämndens verksamhetsplan för 2010 har nämnden inte fullt ut hunnit med att anpassa sina mål efter stadens prioriterade målområden. Detta är ett arbete som skett fullt ut i och med upprättandet av verksamhetsplanen för Nämnden har sina mål inom målområdena Livsmiljö samt Trygghet och omsorg. För målområde Trygghet och omsorg redovisar nämnden centralt till stadsledning och kommunfullmäktige fyra effektmål och för målområde Livsmiljö sex effektmål. Två av effektmålen är gemensamma för dessa båda målområden, se bilaga A. Den samlade bedömning för verksamhetsåret 2010 är att fyra av nämndens fem inriktningsmål delvis uppfyllts och att ett uppfyllts. Totalt redovisar nämnden åtta effektmål varav två bedöms som uppfyllda, tre som delvis uppfyllda och tre som inte uppfyllda. Sammanfattande bedömning av inriktningsmålet Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Individens förmåga har stärkts bl.a. i och med att verksamheten i hög utsträckning särkilt uppmärksammat missbruk i s.k. vårdnadsutredningar. Dessutom håller ett riskbedömningsinstrument på att tas fram för att utröna förekomst av våld, missbruk och psykisk ohälsa. Dessutom har metoder utvecklats för att arbeta med föräldrar där konfliktnivån är hög. Sammanfattande bedömning av inriktningsmålet Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Uppföljning visar att barn ges möjlighet att komma till tals i alla utredningar som rör vårdnad, boende och ungänge. 5

6 Sammanfattande bedömning av inriktningsmålet Socialtjänsten ska erbjuda en rättssäker verksamhet med god service, delaktighet och hög kvalitet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Uppföljning visar att delaktighet och tillgängligheten är väl utvecklad men också att det finns utvecklingsområden i det fortsatta arbetet med att utveckla en rättsäker verksamhet med god service och hög kvalitet. Sammanfattande bedömning av inriktningsmålet Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Antalet frivilliga samarbetsamtal har inte ökat men starten av särskilda stödinsatser för barn till skilda föräldrar har varit ett betydelsefullt bidrag när det gäller att kunna erbjuda förebuggande och tidiga insatser. Sammanfattande bedömning av inriktningsmålet Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer och myndigheter, präglas av ett effektivt resursutnyttjande och vara en attraktiv arbetsgivare: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Det kan konstateras att nämndens verksamhet har en väl utbyggd samverkan med andra aktörer och myndigheter och att det bedrivs ett intensivt utvecklingsarbete för att befintliga resurser ska användas effektivt. Glädjande nog har sjukfrånvaron minskat bland förvaltningens anställda men det finns andra områden att utveckla för att fullt ut kunna leva upp till målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Ekonomi Tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Avvikelse jmf 2009 Intäkter Kostnader Netto Nämndens nettokostnader är tkr, vilket innebär ett underskott på 66 tkr gentemot budget. Enligt avtal ska Solna och Sundbyberg 2010 stå för 60 respektive 40 procent av bruttokostnaderna var nämndens kostnader tkr och intäkten från Sundbyberg tkr. Nämnden startade den 1 oktober 2009 så ingen jämförelse finns med föregående år. Ärendeutvecklingen inom verksamheten är i stort sett oförändrad dock märks en viss ökning av antalet ärenden som rör fastställande av faderskap. Inga kostnader för investeringar. Entreprenader och köp av verksamhet Familjerätten utgörs till stor del av myndighetsutövning och nämnden upphandlar inte någon verksamhet. Inte heller drivs verksamhet i samverkan med andra kommuner. Tvärsektoriella frågor Jämställdhet Året har ägnats åt kunskapsinhämtning i frågor som rör jämställdhet och likabehandling. Förvaltningens chefer, utvecklingsledare och jämställdhetsombud har deltagit i den av staden anordnade utbildningen om jämställdhet. Via studiebesök i Eskilstuna hämtade jämställdhetsombud och utvecklingsledare inspiration av det framgångrika jämställdhetsarbete som där bedrivs. De har också deltagit på konferens om diskriminering på arbetsplatsen. Ett arbete med att utveckla Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning har påbörjats under året. 6

7 Integration Som ett led i det fortsatta värdegrundsarbetet anordnades en studiedag för hela förvaltningen på temat Hur öppen är vår arbetsplats för olikheter och mångfald. Syftet med dagen var att öka medvetenheten om egna föreställningar och stereotyper. Under dagen berördes mångfald, integration, jämställdhet och likabehandling, dessutom gavs en genomgång av diskrimineringslagen. Som ett led i att få ökad kunskap om andra kulturer anordnas under hösten studiebesök vid moskén i Solna och förvaltningens jämställdhetsombud deltog på en föreläsning under temat Islam och vi myter och motsättningar. Internationellt Det ettåriga utvecklingsprojektet UKIK Utveckling och kompetenshöjning genom inspiration och kunskapsutbyte mellan Solna socialförvaltning och stadsdelen Kirov i St Petersburg avslutades under våren. Projektet resulterade bl.a. i att Kirov öppnat familjeklubbar med Öppna förskolan i Hagalund som förebild. Flera arbetsgrupper, bl.a. familjerätten, har genomfört studieresor i Europa inom ramen för förvaltningens internationella arbete Nyfiken på Europa. Uppföljning av studieresorna har skett genom skriftliga rapporter och presentationer vid s.k. lokala FoU-caféer. Under året har representanter från förvaltningen deltagit på internationella konferenser och flera studiebesök från olika länder har tagits emot. Förvaltningen har varit representerade på konferensen Barnen och ruset i Norge, på konferens om europeiskt samarbete kring hållbar stadsutveckling på Employment Week i Bryssel och på nätverksmöte med European Network of Social Authorities, ENSA. Socionomstudenter från Stuttgart, Tyskland har i samband med studiebesök fått information om hur förvaltningen arbetar med arbetsmarknadsfrågor, barn, missbruk och psykiskt funktionsnedsatta. Tjänstemän från Kawasaki, Japan besökte förvaltningen med uppdraget att hämta hem idéer för att kunna forma policy och ge förbättringsförslag inom den egna verksamheten. Vid detta studiebesök redogjorde ekonomi- och arbetsmarknadsenheten för sitt arbete med fokus på barnfamiljer. Tjänstemän från Gladsaxe, Danmark har under tre dagar tagit del av socialpsykiatrins verksamhet. Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Arbetet med kvinnofrids- och brottsofferfrågor har utvecklats under de senaste åren. Inriktningen på arbetet är att verka för nolltolerans mot kvinnovåld, ge våldsutsatta kvinnor och barn det skydd och stöd de kan behöva samt genom utbildning av förvaltningens personal höja kompetensen i dessa frågor. Förvaltningens arbete med kvinnofridsfrågor leds av en kvinnofridsgrupp där representanter från alla enheter medverkar. Familjerätten har en representant i förvaltningens kvinnofridsgrupp som träffas regelbundet varje månad. Utifrån prioriterade områden kan förvaltningen redovisa följande för detta arbete 2010: Kvinnofridsgruppen deltar i Familjevåldsteamets basutbildning samt anordnar en utbildningsdag för hela förvaltningen - Hela kvinnofridsgruppen har deltagit i Familjevåldsteamets basutbildning om relationsvåld. Flera från gruppen deltar i Länsstyrelsens omfattande utbildning Våld i nära relationer med barnen i fokus. Hela förvaltningen har deltagit i föreläsningar med Familjevåldsteam Nordväst och vid ett annat tillfälle med Mansmottagningen mot våld i Uppsala på temat Vem är han som slår. Utveckling av Familjevåldsteamet och Relationsvåldscentrum Familjevåldsteamets verksamhet med behandling för män och kvinnor som utövar våld mot nuvarande eller tidigare partner prioriteras och om utrymme finns erbjuds stödsamtal till våldsutsatta. Teamet samordnar också det arbete som påbörjats med att ta fram 7

8 en övergripande handlingsplan för nordvästkommunernas kvinnofridsarbete och som beräknas vara klar i början av En boendekedja för våldsutsatta med stort skyddsbehov har startat och rutiner och riktlinjer har tagits fram men fortfarande återstår en hel del utvecklingsarbete för denna boendeform. Relationsvåldscentrum är en råd- och stödverksamhet som vänder sig till personer som gjort en polisanmälan om relationsvåldsbrott vid Västerorts polisdistrikt. Syftet med verksamheten är att ge stöd i rättsprocessen. Verksamheten har varit ett samverkansprojekt mellan sju kommuner och vissa stadsdelar i Stockholm samt polisen. Från januari 2011 har det tidigare projektet övergått i ordinarie verksamhet och ett samverkansavtal har tecknats mellan berörda parter. Utveckla arbetet med särskilda grupper - Socialförvaltningens kvinnofridsgrupp har under året initierat ett samarbete med omvårdnadsförvaltningen (OF) när det gäller kvinnofridsfrågorna för deras målgrupper. Kontakt har även förmedlats mellan OF och Familjevåldsteam Nordväst. Kvinnofridsgruppen kommer framöver kontinuerligt att träffa OF:s kvinnofridsgrupp. Förbättra informationen om kvinnofrid på hemsidan - Det kan konstateras att informationen på stadens hemsida är mycket kortfattad och behöver kompletteras, vilket ännu inte är helt genomfört. Följa resultatet av Socialstyrelsens regeringsuppdrag vad avser stärkande av kvinnofriden för att förbättra och utveckla den egna verksamheten - Förvaltningens eget arbete, stadens satsning på deltagande i Relationsvåldscentrum och i Familjevåldsteam Nordväst är några delar av det arbete som görs för att förbättra och utveckla verksamheten. Deltagande i utbildningar som anordnas centralt är en annan del av utvecklingsarbetet. Kvinnojouren är en viktig samverkanspartner för förvaltningen. Numer gör också förvaltningen vid två tillfällen per år uppföljning av denna verksamhet utifrån Socialstyrelsen nya allmänna råd. Brottsofferjouren Brottsofferföreningen Solna-Sundbyberg-Ekerö har funnits i ca 20 år. Föreningens uppdrag är bl.a. att lämna stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen samt bistå vid domstolsförhandlingar. Brottsofferjouren har utvecklats under senare år och har under 2010 hjälpt mer än 600 personer. I december beslutade socialnämnden i Solna stad att teckna en ny samverkansöverenskommelse med föreningen för åren 2011 till 2013 och därmed också bevilja verksamheten ett årligt verksamhetsbidrag för samma tidsperiod. Kvalitetsarbete och internkontroll Socialförvaltningens kvalitetsarbete utgår från Solna stads kvalitetspolicy samt de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). Solna stads nyligen inledda förnyelsearbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete har under 2010 i hög grad påverkat förvaltningens arbete i dessa frågor. Utifrån vad som tagits upp i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) gäller det för verksamheten att ta del av forskning och utveckling inom området för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Utifrån prioriterade områden för kvalitetsarbetet 2010 kan förvaltningen redovisa följande: Deltagande i stadens förnyelsearbete vad gäller kvalitetsutveckling med fokus på brukarorientering och tillgänglighet. Ett betydelsefullt bidrag i detta arbete har varit att förvaltningen inför 2011 ytterligare utvecklat och anpassat sin modell för verksamhetsplanering och uppföljning. Förvaltningen har också påbörjat arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarerade tjänster och aktivt deltagit i arbetet med att ta fram en gemensam synpunktshantering för staden. 8

9 Förvaltningen har sedan 2004 haft ett eget system för hantering av synpunkter och klagomål och det gångna året har sammanlagt 37 synpunkter och klagomål registrerats. Närmare en tredjedel av synpunkterna och klagomålen har främst handlat om bemötande och för övrigt har de främst rört metoder och arbetssätt, själva biståndet och tillgänglighet. Inkomna synpunkter och klagomål hanteras framför allt på enhetsnivå och utgör där ett underlag i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Slutförande av arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund. För alla anställda har en broschyr tagits fram där den gemensamma värdegrunden presenteras. Som ett led i implementeringen har också en gemensam studiedag om mångfaldsfrågor genomförts. För övrigt har ett arbete inletts med att på olika stärka helhetssynen och bekämpa revirtänkande. Fortsatt arbete med framtagande av en modell för genomförande av regelbundna brukarundersökningar. Under slutet av 2010 påbörjades ett arbete för att under 2011 för första gången kunna genomföra en förvaltningsövergripande brukarundersökning. I nya upphandlingar har krav också ställts på utförare att genomföra brukarundersökningar. Arbetet med att utveckla nyckeltal och att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Under det gångna året har förvaltningen, bl.a. utifrån nationella krav på öppna jämförelser inom socialtjänsten, sett över och utvecklat vilka nyckeltal som ska redovisas. I enlighet med stadsövergripande krav har även könsuppdelad statistik börjat tas farm. I och med framtagandet av nya effektmål har också metoderna för att mäta måluppfyllelse utvecklats. Ta del av forskning och utveckling för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Nordvästkommunernas gemensamma FoU-enhet har spelat en viktig roll i detta arbete. Under det gångna året anordnade enheten i samverkan med Socialstyrelsen en heldag för chefer inom Individ- och familjomsorgen i ämnet. Representanter från förvaltningen deltog också i Socialstyrelsens årliga konferens om evidensbaserad praktik som 2010 handlade om lokala utvärderingar. I enlighet med nämndens internkontrollplan har förvaltningen under året sett över vissa befintliga ritlinjer och rutiner respektive tagit fram nya. Här kan bl.a. nämnas att förvaltningen tagit fram nya rutiner om bl.a. inre sekretess och behörighetsfrågor samt för den familjerättsliga verksamheten rutiner för uppdrag om ungängesstöd efter beslut i domstol. Personal och arbetsmiljö Personal- och kompetensförsörjning Förvaltningen har under 2010 inbjudit alla medarbetare till fyra gemensamma förvaltningsdagar för kunskapspåfyllnad och erfarenhetsutbyte. På programmet för dessa dagar har bl. a. följande frågor tagits upp; ungdomar med missbruksproblem, våld i nära relationer, nyheter inom den sociala barn- och ungdomsvården och en heldag med syfte att öka medvetenheten om egna föreställningar och stereotyper med rubriken Hur öppen är vår arbetsplats för olikheter och mångfald?. Under året har kompetensutvecklingsplanen varit styrande för vilken kompetens den enskilde medarbetaren behöver tillägna sig och på vilket sätt. Under 2010 har personalomsättningen varierat mellan olika enheter. Alltifrån en stor personalomsättning, i flera fall beroende på föräldraledigheter, till en stabil personalsituation. På de enheter där arbetsbelastningen under året varit hög har personal tidvis behövt hyras in. 9

10 Arbetsmiljö Målet för socialförvaltningen är att utveckla en attraktiv arbetsmiljö för att därmed underlätta rekrytering och behålla komptent personal. I detta arbete är den medarbetarundersökning som genomfördes hösten 2010 ett viktigt verktyg. Resultatet visar på förvaltningens styrkor som tillgång till information, tillräckliga befogenheter, hög andel genomförda medarbetarsamtal. Ledarskapet kännetecknas av uppskattning och respekt, frihet under ansvar, fokus på ekonomiskt resultat men också på verksamhetsresultat. Medarbetarna anser att förvaltningens ledning är goda representanter för verksamheten. Områden att utveckla är bl.a. ansvar för helheten, samarbete och kunskapsdelning samt balans mellan arbete och fritid. Fortsatt utveckling av effektiva arbetsmetoder och arbetsrutiner samt tydlighet om krav som är möjliga att leva upp till. Ledningens utvecklingsområden är konflikthantering, utvecklingsfrågor och verksamhetsuppföljning samt att göra medarbetarna delaktiga inför beslut. Arbetet pågår både förvaltningsövergripande och på enhetsnivå för att ta fram förslag till åtgärder på lång och kort sikt. Arbetsmiljöarbetet integreras i ordinarie verksamhetsplantring- och uppföljning. Fyra tillfällen per år träffas ledningsgrupp och fackliga representanter för att samverka i arbetsmiljöfrågor. Här behandlas frågor kring ohälsa, olycksfall och tillbud, analys av sjukfrånvaron samt resultat och åtgärder från skyddsronder. Miljöfrågor Förvaltningen erbjuder regelbundet grundläggande miljöutbildning till personalen och så har även skett det gånga året. I samband med planering av nya lokaler tas aspekter kring hållbar energianvändning tillvara. Övervägande delen av förvaltningens lokaler hyrs in från externa fastighetsägare. I nuläget finns inget system för uppföljning av värmeförbrukningen. I möte med fastighetsägare finns dock alltid miljöarbetet med på agendan. Förvaltningen sopsorterar allt avfall och i socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet komposteras även matavfall. Inom övrig verksamhet har frågan om utsortering av matavfall tagits upp men ännu har ingen miljömässig och ekonomisk hållbar lösning hittats för detta. För övrigt kan nämnas att de fordon som förvaltningen använder till övervägande del utgörs av s.k. miljöbilar. I de upphandlingar som görs ställs miljökrav på utförarna i enlighet med vad som sägs i stadens miljöprogram. Familjerättsverksamheten 2010 Familjerätten arbetar med fastställande av faderskap, samarbetssamtal, adoptionsutredningar samt utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Utredningarna görs på uppdrag av domstol och utgör beslutsunderlag i mål hos rätten. Nämnden är remissinstans för att yttra sig i ärenden till Tingsrätten. S.k. snabbupplysningar från rätten har inneburit ökade krav på verksamheten då det införts bestämmelser om att barnet i dessa fall ska höras initialt. Att utreda och fastställa faderskap åligger den kommun där barnet är folkbokfört. Samarbetssamtal är samtal mellan separerade föräldrar som har svårt att komma överens om vårdnaden av barnen och syftar till att nå enighet om barnens vardags- och uppväxtvillkor. Vid svårare fall där det t.ex. förekommit misshandel, kan familjerätten träffa föräldrarna var för sig och sedan medla dem emellan. När det gäller beslut om umgängesstöd, har antalet som mest uppgått till 10 under Verkställigheten är hög i dessa ärenden och umgängesstödet tillsätts relativt snabbt efter dom. Enheten har ett visst antal personer som tar dessa uppdrag, och rutiner är upparbetade för handläggningen internt och för den ekonomiska ersättningen. För familjerätten har ärenden som rör fastställande av faderskap ökat. Se vidare i tabellerna nedan ang. ärendeutvecklingen. 10

11 Gemensamma familjerätten - Solna och Sundbyberg**, antal barn aktuella för: 2010 Samarbetssamtal 135 Snabbyttrande/upplysningar 137 Tingsrätten remitterade till vårdnads-, umgänges- eller boendeutredning 70 Medgivandeutredning 26 Fastställande av faderskap/föräldraskap* 1002 Mottagna adoptivbarn från utlandet 13 * endast de helt klara faderskapen, således finns ett antal pågående ej klara faderskapsutredningar per 31/12, from 2010 ingår även föräldraskap ** Gemensam familjerätt med Sundbyberg from OBS! Ej korrigerat för dubbelräkning om ett barn har flyttat mellan kommunerna. Familjerätt - Solna, antal barn aktuella för: Samarbetssamtal Snabbyttrande/upplysningar Tingsrätten remitterade till vårdnads-, umgänges- och/eller boendeutredning Medgivandeutredning Fastställande av faderskap/föräldraskap* Mottagna adoptivbarn från utlandet * endast de helt klara faderskapen, således finns ett antal pågående ej klara faderskapsutredningar per 31/12, from 2010 ingår även föräldraskap Familjerätt - Sundbyberg**, antal barn aktuella för: 2009** 2010 Samarbetssamtal 56 (15) 49 Snabbyttrande/upplysningar 51 (11) 48 Tingsrätten remitterade till vårdnads-, umgänges- eller boendeutredning 42 (12) 36 Medgivandeutredning 9 (4) 13 Fastställande av faderskap/föräldraskap* 291 (45) 360 Mottagna adoptivbarn från utlandet *** - (2) 4 * endast de helt klara faderskapen, således finns ett antal pågående ej klara faderskapsutredningar per 31/12, from 2010 ingår även föräldraskap ** Inom parentes avser okt - dec 2009, gemensam familjerätt med Solna from *** Uppgift saknas för helår Utvecklings- och kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av sociala tjänster Utredningar som rör barn och unga har under 2010 kvalitetssäkrats genom att socialnämnden beviljats en särskild licens inom ramen för det nationella arbetet med BBIC Barns behov i Centrum som leds av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen arbetar med att utforma BBIC anpassat för familjerättsområdet och en modell prövas i olika kommuner. Socialförvaltningen har utsett handläggare med särskilt ansvar för BBIC och Solna har ansvarat för en grundläggande utbildning i BBIC för nordvästkommunerna under Familjerättsverksamheten kommer att följa detta utvecklingsarbete framöver. Metoder för att arbeta med föräldrar där konfliktnivån är hög behöver utvecklas och som ett led i detta arbete har verksamheten under 2010 genomfört studiebesök i Trondheim, Norge där man utvecklat en modell för medling. I alla ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge ska, förutom familjevåld, även missbruk särskilt uppmärksammas. Familjerätten har bestämt att använda sig av den s.k. Gävlemodellen vid vårdnadsutredningar och för att rubriken Samtal om våld alltid ska finnas med i utredningarna. Modellen innebär både en screening och en riskbedömning. Enhetens öppna insatser har utökats med gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. 11

12 Tillgänglighetsfrågor Enheten har arbetat för att öka tillgängligheten, bl.a. utifrån särskilda resultatmål och frågan följs upp inom ramen för klagomålshanteringen. Samverkan och samarbete Familjerätten arbetar på olika sätt med att utveckla samverkan både inom enheten och med övriga enheter inom den egna förvaltningen samt med Individ- och omsorgsförvaltningen i Sundbyberg. Särskilt när det gäller anmälningar där det finns frågor om vårdnad, boende och umgänge. Samverkan med utredningsgrupperna i Solna och Sundbyberg har påbörjats under 2010 i form av återkommande halvdagar med respektive grupp samt direktkontakt när det gäller enskilda ärenden. Handläggning och dokumentation Översyn av rutiner och riktlinjer utifrån förvaltningens handlingsplan för internkontrollarbetet har inneburit att flera nya rutiner tagits fram, bl.a. har en rutin tagits fram för umgängesstöd i familjerättsärenden. Fel och brister samt synpunkter och klagomål Förvaltningens befintliga system för hantering av synpunkter och klagomål används i ökad grad efter att enheten fått information vid arbetsplatsträff och vid nyanställning ingår information kring klagomålshanteringen i introduktionen. Gruppledare ansvarar för att samla ihop klagomål och synpunkter internt och ge information till respektive grupp för att dra slutsatser och för att få förbättringsförslag till verksamheten. Enhetschef ansvarar för att samla ihop synpunkter och beslut externt från bl.a. JO och Länsstyrelse. Dessutom tas resultat från tillsyn tas upp på arbetsplatsträffar. Under 2010 har enheten haft ett ärende hos Diskrimineringsombudsmannen (DO), som diskuterats på enhetsträffar. Få synpunkter och klagomål har inkommit gällande familjerätt. Personal- och kompetensförsörjning Familjerätten har i stort sett inte haft inhyrd personal under året, med undantag för en kort period i slutet av 2010 i avvaktan rekrytering. Förvaltningen har beviljats medel av Länsstyrelsen för utbildning i nätverksarbete och för att starta ett nätverkslag av ledare för nätverksmöten. En grundläggande utbildning är genomförd för hela förvaltningen 2010 och en fördjupning för nätverksledarna är påbörjad. Nätverksledarna ska kunna ta uppdrag från årsskiftet 2010/2011. Familjerätten har besökt Trondheim, Norge inom ramen för förvaltningens projekt Nyfiken på Europa. Under året har enheten arbetat utifrån den kompetensutvecklingsplan som förvaltningen upprättat. Under 2010 har barnenheten och ungdomsenheten gemensamt haft utbildning i utvecklingspsykologi utifrån att öka kompetensen i beskrivning av barnets behovsområden i BBIC. Familjerätten har deltagit på en utbildningsdag. Upphandlingar Den familjerättsliga verksamheten utgörs till stor del av myndighetsutövning och upphandlar inte på egen hand någon verksamhet. Särskilda uppföljningar och utvärderingar Under det gångna året har det inte genomförts några särskilda uppföljningar och utvärderingar inom verksamheten. Dock har en grund lagts för framtida uppföljning etc. genom att olika nyckeltal tagits fram för familjerätten. 12

13 Framtiden Även den familjerättsliga verksamheten kan komma att påvekas av de båda kommunernas kraftiga befolkningsökning kommande år. Framför allt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar i såväl Solna som i Sundbyberg. Redan nu syns tecken på att det får följder för verksamheten då vissa ärenden som rör familjerättsliga frågor ökar liksom antalet barn som aktualiseras vid förvaltningens barnenhet och att fler söker stöd i form av familjerådgivning. Barnskyddsutredningen och Missbruksutredningen är två större pågående utredningar inom socialtjänstens område. Båda dessa utredningar kan komma att påverka verksamheten i hög utsträckning och leda till stora förändringar vad gäller såväl ansvar och organisation som arbetsätt och kompetens. Oavsett konsekvenserna av nämnda utredningar ställs det redan idag ökade krav på att socialtjänsten ska utveckla effektiva metoder och arbetssätt och att insatserna som ges ska ge önskad effekt. Dessutom ställs ökade kvalitetskrav på verksamheten, inte minst i fråga om delaktighet, insyn och valfrihet. 13