Årsredovisning och bokslut för socialnämnden 2011

Transkript

1 SOLNA STAD Socialförvaltningen Björn Löfholm SID 1 (9) SN/2012:29 TJÄNSTESKRIVELSE Årsredovisning och bokslut för socialnämnden 2011 Sammanfattning Den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig även Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har jämfört med 2010 minskat med 8 procent. Antalet barn som varit aktuella för utredning eller en insats har fortsatt att öka, bl.a. till följd av ett ökat antal anmälningar om barnmisshandel. Det senare är en utveckling som också syns på nationell nivå. Antalet ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som varit placerade genom nämndens försorg har dock minskat jämfört föregående år. Antalet vuxna som på grund av sitt missbruk behövt vård på institution har minskat något. Nämnden har tre inriktningsmål och elva effektmål inom målområde Trygghet och Omsorg. Den samlade bedömningen är att två inriktningsmål uppfyllts och att ett delvis uppfyllts. Av samtliga elva effektmål bedöms 7 som uppfyllda, två som delvis uppfyllda och två bedöms inte vara uppfyllda. Nämndens nettokostnader för 2011 är 204,9 mkr, vilket innebär ett underskott med 0,1 mkr gentemot budget på 204,8 mkr. Trenden att färre hushåll är beroende av försörjningsstöd håller i sig och nettokostnaderna är 4,8 mkr lägre än budget. Verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar redovisar ett överskott med 8,1 mkr. Staden får ersättning från Migrationsverket för faktiska kostnader för tiden barnen är asylsökande och med schablonersättning för de som beviljats uppehållstillstånd. Fler barn som behövt insatser har tillsammans med en ökning av antalet barnfamiljer i staden inneburit att kostnaderna för barnenheten är 9,1 mkr högre än budget. De största avvikelserna jämfört med budget avser placeringar i hem för vård eller boende (HVB) i form av utredningshem, öppenvårdsinsatser samt kostnader för placeringar i familjehem. Även fler ungdomar än beräknat har haft behov av vård på HVB. Beslut Socialnämnden godkänner föreliggande årsredovisning och boklut för verksamhetsåret Ann-Charlotte Fager socialchef

2 Innehållsförteckning Viktiga händelser... 3 Ekonomi... 3 Måluppfyllelse... 4 Utvecklings- och kvalitetsarbete förvaltningsövergripande... 5 Utvecklings- och kvalitetsarbete på enhetsnivå... 5 Arbete med kvinnofrid och brottsoffer... 6 Tvärsektoriella frågor... 7 Miljöarbetet... 8 Entreprenader och köp av verksamhet... 8 Medarbetare... 8 Uppföljning av internkontrollplan... 9 Framtiden... 9 Bilagor: Verksamhetsmått Bokslut 2011 Ekonomiskt utfall Måltabell socialnämnden Återrapportering av vissa nämndbeslut 2011 A B C D 2

3 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, behandling och skydd så att den enskildes egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, vuxna med missbruk och psykiska funktionshinder, brottsoffer och anhöriga samt de som är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten bedrivs till viss del också tillsammans med andra kommuner och flertalet insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Viktiga händelser Den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig även Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har jämfört med 2010 minskat med 8 procent. Genomsnittbidraget ligger i stort sett på en oförändrad nivå och det genomsnittliga antalet biståndsmånader har ökat något. Även om antalet beslut om ekonomiskt bistånd som överklagats ökat något jämfört med föregående år har andelen överklagade beslut som gått emot förvaltningen minskat från 12 till 10 procent. Antalet yngre barn som varit aktuella för utredning eller en insats har fortsatt att öka, bl.a. till följd av ett ökat antal anmälningar om barnmisshandel. Det senare är en utveckling som också syns på nationell nivå. Även antalet barn som behövt placeras på institution har fortsatt att öka. Antalet ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som varit placerade genom nämndens försorg har dock minskat jämfört föregående år. Antalet vuxna som på grund av sitt missbruk behövt vård på institution har minskat något. För denna målgrupp ligger antalet tvångsplaceringar kvar på en oförändrad nivå. Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser ökar inom alla verksamhetsområden utom för de med psykiskt funktionsnedsättning som dock ligger högst när det gäller antal beslut om öppna insatser. (Se bilaga A, Verksamhetsmått) Som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra bedömningar i nya ärenden har förvaltningens barnenhet och ungdomsenhet under året inrättat en gemensam mottagningsfunktion. Inom alla nämndens olika verksamhetsområden har en omfattande satsning på socialt nätverksarbete inletts med syfte att utveckla en metodik som mobiliserar brukarnas sociala nätverk. Ett särkilt projekt har också genomförts för att utveckla stödet till personer med s.k. samsjuklighet, dvs. de som både har ett missbruk och en psykisk funktionsnedsättning. Ekonomi Nämndens nettokostnader för 2011 är 204,9 mkr, vilket innebär ett underskott med 0,1 mkr gentemot budget på 204,8 mkr. Trenden att allt färre hushåll är beroende av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig och nettokostnaderna är 4,8 mkr lägre än budget. Verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar redovisar ett överskott med 8,1 mkr. Staden får ersättning från Migrationsverket för faktiska kostnader för tiden barnen är asylsökande och med schablonersättning för de som beviljats uppehållstillstånd. Antalet anmälda fall av misshandel mot barn har ökat i hela landet under 2011 visar siffror från Brottsförebyggande rådet. I Solna har detta tillsammans med befolkningsökningen bidragit till att fler barn behövt insatser och kostnaderna för barnenheten är 9,1 mkr högre än budget. De största avvikelserna jämfört med budget avser placeringar i hem för vård eller boende (HVB) i form av utredningshem, öppenvårdsinsatser samt kostnader för placeringar i familjehem. 3

4 Även om ett oförändrat antal ungdomar haft behov av vård på HVB jämfört med tidigare år har komplicerad problematik eller missbruk krävt längre institutionsplaceringar. Ungdomsenheten lämnar trots detta ett överskott på 2,3 mkr. På både barnenheten och ungdomsenheten har det under året funnits behov av att hyra in personal och att förstärka med ytterligare medarbetare för att möta en ökad ärendemängd. Nettokostnaderna för vuxna (inkl. gruppboenden) som behövt placeras på institution är 5,7 mkr högre än budget. I gruppen finns personer med missbruk, psykisk funktionsnedsättning samt de som har både och s.k. samsjuklighet. Ett antal av dessa personer hade klarat att bo i eget boende om detta funnits att tillgå. Färdigställandet av lokalerna för främst ekonomi- och arbetsmarknadsenhetens tvätteriverksamhet pågick under början av året. Engångskostnader gör att verksamheten redovisar ett underskott med 1,4 mkr. Nämndens nettokostnader är 10,6 mkr högre jämfört med Fördelningen är 10,3 mkr lägre kostnader och 20,9 mkr lägre intäkter än föregående år. Förklaringen till minskade intäkter är att det under året kom färre asylsökande barn och därmed minskade statsbidragen från Migrationsverket. Intäktsminskningen motsvaras av motsvarande minskning av kostnaderna. Nämnden har inte haft några kostnader för investeringar under (Se bilaga B, Bokslut 2011 Ekonomiskt utfall) Måluppfyllelse Nämnden har tre inriktningsmål och elva effektmål inom målområde Trygghet och Omsorg. Den samlade bedömningen är att två inriktningsmål uppfyllts och att ett delvis uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation följs upp genom sex effektmål. Fyra av effektmålen bedöms vara uppfyllda och två bedöms delvis uppfyllda. Ett fortsatt framgångsrikt arbete med att minska beroendet av försörjningsstöd och att fler personer med psykisk funktionsnedsättning kunnat få sysselsättning och arbete kan särskilt framhållas när det gäller att uppfylla inriktningsmålet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser följs upp genom tre effektmål. Två av effektmålen bedöms vara uppfyllda och ett som inte uppfyllt. Även om det finns delar att utveckla i det förebyggande arbetet kan ett flertal förbyggande och tidiga insatser erbjudas inom nämndens olika verksamhetsområden i enlighet med inriktningsmålet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet följs upp genom två effektmål. Ett av effektmålen bedöms vara uppfyllt och ett delvis uppfyllt. Utifrån resultatet från genomförd brukarundersökning gäller det för nämndens verksamheter att kommande verksamhetsår arbeta vidare med att utveckla och ytterligare förbättra verksamhetens kvalitet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. (Se bilaga C, Måltabell socialnämnden) 4

5 Utvecklings- och kvalitetsarbete förvaltningsövergripande Socialförvaltningens kvalitetsarbete utgår ifrån stadens policy för kvalitetsutveckling samt de krav som ställs i socialtjänstlagen. Det gånga året har arbetet bedrivits utifrån ett antal prioriterade uppgifter. Socialnämnden har under 2011 beslutat om ett antal åtaganden för kvalitetsdeklarationer avseende försörjningsstöd, serveringstillstånd och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbetet fortgår med att ta fram åtaganden för ytterligare kvalitetsdeklarationer, nu närmast avseende stödet till barn, ungdom och deras familjer. Under 2011 har förvaltningen för första gången genomfört en förvaltningsövergripande brukarundersökning. På uppdrag av nämnden ska förvaltningen till i början av 2012 ta fram en åtgärdsplan för hur verksamheten ska utvecklas och förbättras utifrån resultatet av denna undersökning. Det samlade resultatet av undersökningen framgår av bilaga A, Måltabell socialnämnden. Förvaltningen har under året deltagit aktivt i stadens arbete med att ta fram en stadsgemensam synpunktshantering som startade i september samt att anpassa förvaltningens befintliga system till denna. Under året har sammanlagt 23 synpunkter och klagomål som rört nämndens verksamheter registrerats. Ca en tredjedel har handlat om klagomål på tillgängligheten. Därutöver har klagomålen framför allt handlat om metoder och arbetssätt, bemötande och biståndet. I enlighet med vad som prioriterats i kvalitetsarbetet har förvaltningen också arbetat aktivt med att ta fram och utveckla nyckeltal och öppna jämförelser inom individ- och familjeomsorgens område. Socialtjänstens utvecklingsarbete har alltmer kommit att präglas av de krav och förväntningar som handlar om att arbeta utifrån en s.k. evidensbaserad praktik (EBP), dvs. ett förhållningssätt där brukare och professionella tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap. I detta arbete har nordvästkommunernas gemensamma FoU-enhet utgjort ett viktigt stöd. Under det gångna året har särskilda initiativ tagits för till att stärka denna enhets möjligheter att stödja kommunernas arbete med att följa upp effekterna av olika insatser. Kvalitetsarbetet inom förvaltningens olika verksamheter har också innefattat en fortsatt utveckling av arbetssätt och metoder. I detta sammanhang kan särskilt nämnas den förvaltningsövergripande satsning som gjorts på s.k. socialt nätverksarbete vars syfte är engagera och mobilisera alla goda krafter kring enskilda klienter och brukare. Utvecklings- och kvalitetsarbete på enhetsnivå Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Under året har enheten utvecklat arbetet med handlingsplaner i enskilda ärenden som rör försörjningsstöd. En ny gemensam mall har tagits fram för dessa planer som upprättas och följs upp i alla ärenden. Vid såväl upprättande, genomförande som uppföljning av handlingsplanerna ska sökanden vara delaktiga. Enheten har under infört månatliga genomgångar där handläggarna utifrån verksamhetsstatistik gemensamt diskuterar resultat och hur arbetet i enskilda ärenden kan utvecklas utifrån målet att brukarna ska kunna bli självförsörjande. Samtliga handläggare av försörjningsstöd har under året genomgått utbildning i "Motiverande samtal" (MI). 5

6 Barnenheten Utifrån den s.k. SKOLFAM-modellen som utvecklats i andra kommuner för att stödja familjehemsplacerade barns skolgång har enheten i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) arbetat fram ett förslag där BUF ska vara behjälpliga med pedagogiska utredningar och stödinsatser vid familjehemsplaceringar. Med stöd av FoU-Nordväst har en uppföljning av skolsituationen för placerade barn och ungdomar påbörjats under året. Socialcheferna i Nordvästkommunerna har gett den kommungemensamma Familjepoolen i uppdrag att se över verksamhetens möjligheter att rekrytera och behålla familjehem samt att kunna erbjuda en förbättrad och likvärdig kvalitet. Ungdomsenheten Verksamheten har under det gångna året inlett ett samarbete med Nyboda som är en särskild undervisningsgrupp tillhörandes Resursenheten inom BUF. Syftet med denna fördjupade samverkan är att minska externa skolplaceringar genom att kunna erbjuda kvalificerade insatser på hemma plan. I detta samarbete ingår även kultur- och fritidsförvaltningen och en del andra aktörer. Enhetens samverkan med projekt Umbrella har fortgått under året. Projektet går ut på att ungdomar utan arbete eller studier söks upp och erbjuds rådgivning där individuellt utformade alternativ diskuteras. Resultatet av projektet är mycket goda. Socialpsykiatrienheten Enheten har under 2011 inriktat sig på att utveckla samarbetet med Resurscentrum och då främst inom ramen för det särskilda projekt som varit inriktat på de med samsjuklighet, dvs. personer som har ett missbruk och en psykisk funktionsnedsättning. Utvecklingsarbetet har lett till att berörda verksamheter tagit fram gemensamma arbetsätt och rutiner för denna målgrupp. Under året har verksamheten genomfört en organisationsförändring vad avser den egna sysselsättningsverksamheten. Syftet med omorganisationen har varit att tydliggöra utbudet och utveckla olika delar av verksamheten för att kunna erbjuda en än mer meningsfull sysselsättning för målgruppen. Resurscentrum I likhet med socialpsykiatrienheten har enheten det gånga året inriktat sig på att utveckla arbetet med samsjukliga. Utvecklingsarbetet har bl. a. inneburit metodutveckling tillsammans med socialpsykiatriska enheten samt gemensamma studiebesök och utbildningar. Under det gångna har användningen av bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index) inkl. uppföljningsintervjuer enligt ASI ökat inom verksamheten. En katalog har tagits fram över alla de insatser som kan erbjudas inom den egna öppenvården och denna verksamhet har under 2011 börjat använda av två modeller för s.k. brukarskattning av insats och samtalskontakt. Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Arbetet med kvinnofrids- och brottsofferfrågor har utvecklats under de senaste åren. Inriktningen är att verka för nolltolerans mot relationsvåld, ge våldsutsatta kvinnor och barn det stöd och skydd de kan behöva, erbjuda våldsutövare stöd och hjälp samt genom utbildning av förvaltningens personal höja kompetensen i dessa frågor. Utifrån prioriterade områden kan förvaltningen redovisa följande arbete Kvinnofridsgruppen deltar i länsstyrelsens utbildning Våld i nära relationer med barnet i fokus samt anordnar ett utbildningstillfälle för hela förvaltningen Ett antal socialarbetare har deltagit i Länsstyrelsens stora utbildningssatsning Våld i nära relationer med barnet i fokus och några av dessa gick även steg 2 av utbildningen. Ett FOU-café om hur stödteamet i Sundbyberg arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor över 18 år har anordnats. Ett utbildningstillfälle gällande relationsvåld och hur förvaltningen arbetar med dessa frågor har genomförts för all nyanställd personal. 6

7 Fortsatt utveckling av familjevåldsteamet och Relationsvåldscentrum Familjevåldsteamets arbete kommer att koncentreras till behandling av våldsutövare, vissa utbildningsinsatser samt konsultation och rådgivning. Familjevåldsteamet är fortfarande ett projekt som till en del finansieras med medel från länsstyrelsen. Relationsvåldscentrum uppdrag är att ge kvinnor, som polisanmält att de utsatts för hot eller våld, stöd samt information om rättsprocessen. Under hösten har personalen utbildat sig i olika brukarskattningsmodeller för att kunna mäta hur insatser och kontakten uppfattats. Det blir även möjligt att på gruppnivå mäta måluppfyllelsen. Utveckla arbetet med särskilt utsatta grupper Samverkan mellan omvårdnadsförvaltningen och socialförvaltningen gällande kvinnofrid har påbörjats. Förvaltningen har lämnat remissvar till Kommunförbundet Stockholms län (KSL) om förslag till länsgemensamt resurscentrum för hedersrelaterat problematik, Hedershus. Brottsofferföreningen Solna Sundbyberg Ekerö har till uppdrag att lämna stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen, bistå vid domstolsförhandlingar, m.m. Föreningen erhåller verksamhetsbidrag i enlighet med tecknad samverkansöverenskommelse. Antalet personer som sökt kontakt med brottsofferjouren har ökat jämfört med tidigare år. Tvärsektoriella frågor Förvaltningen har fastställt en genomförandeplan gällande Hållbar jämställdhet med fokus på ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning. I enlighet med planen har ett seminarium under rubriken Jämställd Socialtjänst ur ett brukarperspektiv anordnats under året och planering pågår för att använda s.k. fokusgrupper som ett verktyg för en kartläggning. Förvaltningen har även tagit fram könsuppdelad statistik. Resultatet av genomförandeplanen ska leda till att en handlingsplan tas fram för förvaltningens fortsatta arbete med jämställdhet. Förvaltningen medverkar i projektet Basutbildning i samverkan kring migration, psykisk ohälsa och trauma som bedrivs av Transkulturellt Centrum i samarbete med ett antal kommuner och organisationer. Projektet drivs med medel från Socialstyrelsen. En lokal arbetsgrupp ska tillsammans med Transkulturellt Centrum planera och genomföra en lokal utbildning för personal inom kommun, psykiatri och primärvård som arbetar med nyanlända flyktingar. Förvaltningens internationella arbete Nyfiken på Europa fortsätter och en genomförandeplan för 2011/2012 har utarbetats. Under det gångna året har innehållet i detta arbete utvecklats som innebär att medarbetare har möjlighet att ansöka om att få inspiration och kompetensutveckling genom studieresor inom Europa. Fyra medarbetare som arbetar med relationsvåld har som ett led i att utveckla förvaltningens arbete med relationsvåld deltagit på Nordisk konferens - Våld och Behandling i Oslo. Könsuppdelade verksamhetsmått och nyckeltal visar att ensamstående män utan barn utgör den största gruppen, närmare hälften, av de som erhåller försörjningsstöd. För barn och ungdomar aktuella för utredning eller insats är det en liten övervikt för pojkar. Närmare 75 procent av de som är aktuella för missbruksvård är män men bland brukare med psykisk funktionsnedsättning är könsfördelningen jämn. Förvaltningens handlingsplan för Hållbar jämställdhet, deltagandet i projektet Basutbildning i samverkan kring migration, psykisk ohälsa och trauma samt förvaltningens arbete med kvinnofrid och brottsoffer återknyter till CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå - artikel 7; God förvaltning och samråd, artikel 15; Social omsorg och sociala tjänster samt artikel 18; Social integration. 7

8 Miljöarbetet Socialförvaltningen hyr sina lokaler av Stadsbyggnadsförvaltningen och har därför inte möjlighet att välja på vilket sätt dessa ska värmas upp. Förvaltningen är därmed beroende av hur staden på övergripande nivå tar sig an målet om 5 procents fjärrvärmeanvändning. I enlighet med stadens mål om utsortering av matavfall har matavfallsinsamling via Gröna Linjen införts under 2011 för större delen av förvaltningen, dvs. för de verksamheter som ryms på Englundavägen i Solna Business Park. Sedan tidigare tas matavfallet tillvara inom den verksamhet som bedrivs vid Väntorp och arbete är påbörjat med att införa detta inom ytterligare två verksamheter. Socialförvaltningen har sedan flera år en kretsloppsanpassad avfallshantering och när det gäller leasing av tjänstebilar så uppgraderas dessa efter de senaste rönen inom miljöområdet. Inom ramen för arbetsmiljöarbetet bedrivs också ett strukturerat och samordnat arbete för sunda inomhusmiljöer. Entreprenader och köp av verksamhet Under året har förnyad upphandling av Sunnangårdens gruppboende för personer med psykisk funktionsnedsättning slutförts och en förnyad upphandling av boendestöd för samma målgrupp påbörjats. En förnyad kommungemensam ramupphandling av insatser för barn och ungdomar planeras att kunna slutföras i början av 2012 och en förnyad ramupphandling av missbruksinsatser, även den tillsammans med andra kommuner har påbörjats under året. Förvaltningen har också påbörjat arbetet med en förnyad upphandling av familjerådgivning som föreslås ske enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av fortsatt vikande behov av transitplaster och ett ökat behov av platser för flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd (PUT) har ett s.k. transitboende omvandlats till ett s.k. PUT-boende under året. För målgruppen har nämnden vid årets slut sammanlagt fem boenden som samtliga drivs på entreprenad. Av förvaltningens totala bruttokostnad har 157,0 mkr (50,4 %) betalts ut till externa producenter jämfört med 172,7 mkr Minskningen beror framför allt på ett vikande behov av boende för ensamkommande flyktingbarn. Med externa producenter avses förutom upphandlade entreprenörer även andra kommuner avseende drift av gemensamma verksamheter samt staten när det gäller vissa individplaceringar som görs via Statens institutionsstyrelse (SiS). Medarbetare Rätt kompetens och bemanning för att bedriva verksamheten är en förutsättning för effektiv verksamhet. Medarbetarsamtalen används som ett tillfälle att inventera behovet i förhållande till verksamhetens utveckling. Upprättad kompetensutvecklingsplan har genomförts och utbildning har genomförts såväl gemensamt samt på enhetsnivå. Bland utbildningarna kan nämnas gruppledarutbildning, utbildning i Lex Sarah, gemensam utbildning för nya medarbetare inom barn- och ungdomsvården. Förvaltningens stora satsning under året har varit att alla handläggare har deltagit i en grundläggande utbildning i nätverksarbete. Syftet med nätverksarbetet är att öka brukarmedverkan, involvera nätverket som en resurs och helhetssyn genom enhetsövergripande arbete. Personalomsättningen ligger i nivå med staden totalt. För vissa enheter har dock omsättningen under året ökat samtidigt som ärendemängden också ökat vilket har gjort att personal har behövt hyras in. Olika insatser har genomförts under året för att utveckla förvaltningens arbete med arbetsmiljön och handlingsplaner som gjorts i samband med medarbetarundersökningen har genomförts. 8

9 Uppföljning av internkontrollplan I enlighet med nämndens internkontrollplan har förvaltningen under året sett över vissa befintliga ritlinjer och rutiner samt tagit fram en del nya. Sammanlagt har mer än tio nya rutiner och riktlinjer tagit fram eller reviderats under året. Här kan särskilt nämnas de rutiner som tagits fram utifrån nya och utvidgade bestämmelser om Lex Sarah, reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden som rör barn och ungdomar, översyn av och revidering av delegationsordningen, revidering av förvaltningens rutiner för uppföljning av upphandlad verksamhet samt flera reviderade eller nya rutiner som rör förvaltningens träningslägenheter och sociala kontrakt. Under året har förvaltningen utifrån stadens riktlinjer och synpunkter som framkommit i tidigare revision sett över internkontrollarbetet. Detta har bl.a. resulterat i att utformningen av nämndens internkontrollplan för kommande verksamhetsår justerats i enlighet med stadens anvisningar för den interna kontrollen. Framtiden Trots finanskris och en försvagad arbetsmarknad har behovet av försörjningsstöd för Solnas del under flera år fortsatt att ligga på en låg nivå. Hur det framtida behovet av försörjningsstöd kommer att se ut är dock svårt att förutse i nuläget. Det finns dock goda skäl att tro på en fortsatt positiv utveckling under förutsättning att verksamheten fortsätter utveckla sitt offensiva arbete tillsammans med Kompetensförvaltningen inom detta område. Inom målområde trygghet och omsorg har socialnämnden ansvaret för uppdraget att kunna erbjuda olika boendeformer för personer med behov av särskilda insatser. För att kunna uppfylla uppdraget har förvaltningen inför 2012 avsatt särskilda resurser för att arbeta med akuta boendefrågor och hjälpa brukare till ett eget kontrakt. När det gäller att utveckla öppenvårdsinsatser på hemmaplan kommer tillgången på lägenheter för olika former av tränings- och stödboende att ha avgörande betydelse liksom möjligheterna att utveckla olika typer av sysselsättning. Den relativt snabba befolkningsökningen kommer för Solnas del att fortsätta under ett antal år och särskilt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar. Bedömningen är att ökningen av yngre barn som blir aktuella för utredning eller en insats kan komma att fortsätta. Utmaningen blir då att tillsammans med andra myndigheter och aktörer utveckla förebyggande och tidiga insatser samtidigt som stödet till de som är i behov av mer omfattande insatser kan säkras och utvecklas. Inom Socialtjänstens område kan två stora utredningar Missbruksutredningen och Barnskyddsutredningen innebära omfattande förändringar när det gäller ansvar, organisation, arbetssätt och inriktning. I dessa utredningar framförs förslag som ställer nya och förändrade krav på verksamheten, bl.a. i fråga om kompetens. Även de utredningar som pågår om mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen och hur staten framöver ska ersätta kommunerna för detta mottagande kan få omfattande konsekvenser för verksamheten. Inom nämndens alla verksamhetsområden gäller att utifrån väl övervägda prioriteringar fortsätta följa upp och utveckla de tjänster som tillhandahålls, allt med syftet att kunna erbjuda brukarna verkningsfulla insatser. För att kunna genomföra allt detta krävs att tillgången på kompetenta och engagerade medarbetar säkras. Att vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda en väl fungerande verksamhet med intressanta arbetsuppgifter, delaktighet och möjligheter till utveckling kommer därför att vara en nyckelfråga i det framtida arbetet med att uppnå en socialtjänst med bästa möjliga kvalitet. 9