Verksamhetsplan och budget Gemensamma familjerättsnämnden Solna Sundbyberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan och budget 2010. Gemensamma familjerättsnämnden Solna Sundbyberg"

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget 2010 Gemensamma familjerättsnämnden Solna Sundbyberg

2 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 5 Uppdrag, mål och inriktning... 5 Verksamhetsplanering och uppföljning... 7 Kvalitetsarbete och internkontroll... 8 Upphandling och konkurrensutsättning... 9 Personal och arbetsmiljö... 9 Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Familjerättsverksamheten Bilagor: Internkontrollplan för gemensamma familjerättsnämnden 2010 Gemensamma familjerättsnämndens budget Protokoll MBL-förhandling A B C Omslag: Första mötet med den gemensamma familjerättsnämnden, från vänster: Pehr Granfalk (M) ordförande, Nazar Nashat (S) bägge från Solna och från Sundbyberg; Stefan Bergström (C), Inger Lundberg (S) och Bert Jagerby (V) vice ordförande. Saknas på bilden gör Martin Andreasson (FP) Solna.

3 3 (17) Inledning Kommunstyrelsen beslutade i juni att uppdra åt stadens nämnder att utarbeta verksamhetsbudget anpassad till den föreslagna ramen för driftbudgeten och förslag till anslag för investeringar. Beslutet innebar att budgetramen uppräknades för att täcka förändrade volymkostnader. Förvaltningen har fördelat dessa medel i enlighet med gällande anvisningar, nämndens prioriteringar och inriktningsmål samt med beaktande av verksamhetens prognos för 2009 och omvärldsanalys. Förvaltningen föreslår därför att nämnden, i enlighet med tjänsteskrivelsen, beslutar om föreslagen budget. Kraven på socialtjänstens Individ- och familjeomsorg ökar. Efterfrågan och förväntningar på verksamhetens tjänster och service ökar. För att möta förändrade behov och nya målgrupper krävs nya arbetssätt. Ett vidgat och förändrat ansvar inom ramen för befintliga resurser ställer krav på väl övervägda prioriteringar, utveckling och effektivisering av verksamheten. Som ett led i arbetet med effektiviseringar driver förvaltningen tillsammans med andra kommuner flera verksamheter och överväger möjligheterna att driva ytterligare verksamhet gemensamt. Många kommuner har inom individ- och familjeomsorgens område svårt att på egen hand fullt ut leva upp till och möta alla de behov som finns och därmed av specialkompetens. Att gå samman i olika former av nätverk och formalisera samarbete både i projekt och i drift av reguljär verksamhet är ett sätt för kommunernas individ- och familjeomsorg att kunna möta kraven på en effektiv och kvalificerad verksamhet. Nordvästkommunerna har sedan många år utvecklat ett omfattande och fruktbart samarbete inom IFO-området. Denna gränsöverskridande samverkan är både ändamålsenlig och kostnadseffektiv för kommunerna. Familjerätt är ett område som lämpar sig väl för samverkan över kommungränserna. Det är därför mycket glädjande att Solna tillsammans med Sundbybergs stad den 1 oktober 2009 kunnat inrätta en gemensam familjerättsnämnd för att kunna driva denna verksamhet. Syftet med sammanslagningen är att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter för att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet samt uppnå en effektiv verksamhet. Strategiska uppgifter 2010 I tider av lågkonjunktur blir behovet av socialtjänstens insatser än mer betydelsefulla och vikten av att utveckla det förebyggande arbetet och att sätta in åtgärder i god tid kommer än mer i fokus. Det blir också alltmer betydelsefullt att finna nya och effektiva samarbetsformer med andra aktörer. För att kunna verkställa nämndens uppdrag måste förvaltningen även utvecklas och förändras i takt med omvärlden. För närvarande förändras omvärlden fort och det är en utmaning att hinna med konjunktursvängningarna. Mitt i denna snabba förändring in i en lågkonjunktur krävs det därför att vi har lyckats med att implementera verkningsfulla och effektiva metoder.

4 4 (17) Socialtjänstens ansvarsområde har de senaste åren vidgats och ett förändrat ansvar inom ramen för befintliga resurser ställer krav på väl övervägda prioriteringar, utveckling och effektivisering av verksamheten. Därför kommer förvaltningens arbete med ingående genomlysningar av verksamheten att gå vidare. Att kontinuerligt genomlysa olika verksamhetsområden har strategisk betydelse och på detta vis får vi veta vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Det är dessa genomlysningar som i stor utsträckning också ligger till grund för vilket förändringsarbete och vilka effektiviseringar som ska genomföras framöver. Inför 2010 har förvaltningen på så gott som samtliga områden funnit mer kostnadseffektivare insatser än tidigare. Johan Bergman Socialchef

5 5 (17) Ekonomi Budget 2010 I verksamhets- och budgetplan anger kommunfullmäktige de uppdrag som överlämnas till respektive nämnd eller styrelse. Av uppdragen framgår övergripande mål, prioriteringar samt ekonomiska ramar för verksamheten. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet i mkr. Budget Budget Budget Netto 3,2 3,2 3,3 Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj att 0,8 mkr (kostnad för tre månader) tas från socialnämndens verksamhetsbudget för 2009 till gemensam familjerätt. Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde den 15 juni 2009 om förslag till driftbudgetram för socialnämnden. Förvaltningen har upprättat förslag till verksamhetsplan och budget för 2010 och för den gemensamma familjerättsverksamheten föreslås budgeten för 2010 uppgå till en total bruttokostnad om 5,3 mkr. Solna och Sundbyberg har i avtal överenskommit om att hälften av kostnaderna fördelas efter antalet invånare i respektive kommun per den 1 november två år före aktuellt verksamhetsår. Den andra hälften fördelas utifrån antalet ärenden (enligt SCB-statistik) under de senaste tre åren räknat tom två år före aktuellt verksamhetsår. Detta innebär för närvarande en fördelning av bruttokostnaderna med för Solna 60 % och för Sundbyberg 40 %. Nettobudgeten för den gemensamma nämnden uppgår för 2010 till 3,2 mkr och tas från socialnämndens ram för Uppdrag, mål och inriktning Uppdrag Familjerätt inom socialtjänsten är en verksamhet som regleras av föräldrabalken och socialtjänstlagen. Den största delen av den verksamhet som bedrivs inom familjerätten är myndighetsutövning. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen och föräldrabalken. Övergripande mål för staden Utgångspunkten inför budget 2010 är en än mer sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. I stadens budget för 2010 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast. Prioriterade målområden och inriktningsmål utgår från visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har för 2010 preciserats i fyra prio-

6 6 (17) riterade målområden för vilka Kommunstyrelsen formulerat ett antal stadsövergripande inriktningsmål enligt följande: Ekonomisk tillväxt Inriktningsmål: - Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. - Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Livsmiljö Inriktningsmål: - Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. - Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv. - Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. - Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. Trygghet och omsorg Inriktningsmål: - Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. - Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. - Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Kunskap och lärande Inriktningsmål: - Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. - Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar. Gemensamma familjerättsnämndens inriktningsmål För den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet gäller i första hand målområde Trygghet och Omsorg med åtföljande inriktningsmål men även målområde Livsmiljö med tillhörande inriktningsmål om en verksamhet med hög kvalitet och att staden ska vara en attraktiv arbetsgivare. De inriktningsmål som beslutats om av Socialnämnd och kommunfullmäktige för 2009 och som tidigare gällde för bl.a. Solnas familjerättsverksamhet knyter väl an till de prioriterade målområdena och därtill hörande inriktningsmål för staden i dess helhet. De föreslås därför 2010 gälla även för den familjerättsliga verksamheten, som också utgör en del av och ingår i socialförvaltningen, med ett tillägg om att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare i det femte inriktningsmålet. För verksamhetsåret 2010 förslås följande inriktningsmål för nämndens verksamhet: Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Socialtjänsten ska erbjuda en rättssäker verksamhet med god service, delaktighet och hög kvalitet Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser

7 7 (17) Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer och myndigheter, präglas av ett effektivt resursutnyttjande och vara en attraktiv arbetsgivare Verksamhetsplanering och uppföljning Socialförvaltningens modell för planering och uppföljning av verksamheten utvecklas fortlöpande och gäller även för den familjerättsliga verksamheten. Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är desamma som tidigare, dvs. förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i kommunfullmäktiges och nämndens inriktningsmål, prioriteringar och uppdrag. Till grund för verksamhetsplaneringen ligger också förvaltningens vision liksom kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Hur arbetet bedrivits med att ta fram och utforma verksamhetsplanen för 2010 framgår av förvaltningens särskilda vägledning och mall Utveckling och resultat redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter samt bokslut och i vissa fall i särskilda ärenden till nämnden. Jämfört med 2009 har modellen för kommande verksamhetsår justerats i vissa delar, bl.a. utifrån det stadsövergripande förnyelsearbete som nyligen inletts. En viktig del i förnyelsearbetet är att utveckla mål- och verksamhetsstyrningen vilket redan kommer att ske i stadens budget för Nämndens inriktningsmål omfattar samtliga verksamheter inom nämndens område och konkretiseras i mätbara, realistiska och för brukarna betydelsefulla mål. Varje inriktningsmål förtydligas därför på enhetsnivå i effektmål och resultatmål samt i eventuellt också i brukaråtaganden. Varje sådant mål eller åtagande ska ha en tydlig koppling till och rymmas inom respektive inriktningsmål. Utifrån vad som sägs i femte inriktningsmålet om attraktiv arbetsgivare formuleras emellertid för denna målinriktning effektmål endast på övergripande förvaltningsnivå och detsamma gäller för uppföljningen Med effektmål avses tydligt mätbara mål. Övriga mål benämns resultatmål och avser främst aktiviteter. För varje effekt-, resultatmål eller brukaråtagande redovisas också eventuella förändringsåtgärder som krävs för att målet ska uppnås samt hur uppföljningen ska gå till och redovisas. Sammantaget med nyckeltal och övrig uppföljning ges härigenom flera indikatorer för den bedömning som ska göras av i vilken grad nämndens och stadens övergripande inriktningsmål uppfyllts. Sedan ett antal år har förvaltningens arbete också utgått ifrån en gemensam vision enligt följande: Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Visionen anger förvaltningens gemensamma färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Visionen är ett av flera instrument för att styra förvaltningen på sikt. Den utgör ett komplement till och binds ihop med övergripande inriktningsmål, konkreta och mätbara mål samt tydliga uppdrag. Framöver kommer vision och mål att bindas ihop med den gemensamma värdegrund som förvaltningen ska ta fram under kommande verksamhetsår.

8 8 (17) Kvalitetsarbete och internkontroll Kvalitetsarbete Socialförvaltningens kvalitetsarbete utgår från Solna stads kvalitetspolicy samt de krav som ställs på verksamheten i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVU och LSS (SOSFS 2006:11). Solna stads nyligen inledda förnyelsearbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete kommer under det kommande året att i hög grad påverka förvaltningens arbete i dessa frågor. Utifrån vad som tagits upp i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) gäller det att ta del av forskning och utveckling inom området för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Detta utgör en väsentlig del i arbetet med att utveckla en verksamhet med god kvalitet. Det gäller att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta, och aldrig till skada, för brukaren. I enlighet med vad som sägs i SOSFS 2006:11 om att ledningssystemet för kvalitet bör integreras med befintliga system för budget- och verksamhetsplanering utgör förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplaneringen och dokumenteras därmed inom ramen för denna. Socialförvaltningens kvalitetsarbete syftar ytterst till att utifrån givna förutsättningar och resurser förtydliga vilka tjänster som kan erbjudas, säkra att så sker och att verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. För att kvalitetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att ledningen styr arbetet, att alla medarbetare är delaktiga och att tid regelbundet avsätts på alla nivåer. Förvaltningens kvalitetsarbete ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förändringar som kommer klienter och brukare till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn och särskilda genomlysningar och utvärderingar är synpunkter från klienter, brukare och andra en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Det sistnämnda ställer särskilda krav på förvaltningen att på olika sätt skapa förutsättningar för dessa att vara delaktiga i att utveckla verksamhetens kvalitet. Under 2010 kommer förvaltningen att särskilt prioritera följande frågor i sitt kvalitetsarbete: Deltagande i stadens förnyelsearbete vad gäller kvalitetsutveckling med fokus på brukarorientering och tillgänglighet Slutförande av arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund Fortsatt arbete med framtagande av en modell för genomförande av regelbundna brukarundersökningar Arbetet med att utveckla nyckeltal och att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser fortgår Ta del av forskning och utveckling för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Internkontroll

9 9 (17) Utifrån nämndens internkontrollplan (bilaga A) samt risk- och väsentlighetsanalys tar förvaltningen årligen fram en särskild handlingsplan för vad som ska prioriteras på förvaltningsövergripande respektive enhetsnivå för att utveckla internkontrollen under kommande verksamhetsår. Uppföljning och revidering av handlingsplanen sker i samband med bokslut och årsredovisning. Utifrån vissa processer/områden i nämndens interkontrollplan tas i handlingsplanen upp vilka riktlinjer och rutiner etc. som ska ses över alternativt tas fram. I handlingsplanen redovisas ansvarig samt resultatet av genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Särskilt kritiska riskområden för socialtjänsten i sin helhet är bl.a. tvångsingripanden, inkl. verkställighet av beslut samt anmälningar, utredningar och insatser som rör barn och ungdomar utsatta för allvarliga övergrepp liksom ärenden gällande ungdomar som begått allvarliga brott och barnfamiljer aktuella för avhysning. Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens övergripande internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att fullfölja sina uppgifter och uppnå sina mål. Andra sätt att identifiera risker kan vara, revisionens och tillsynsmyndigheters granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunkts- och klagomålshantering samt brukarundersökningar samt genomgång av reglementen, policydokument, regler, och befintliga rutiner etc. Med väsentlighetsanalys avses hur stor sannolikheten är för att identifierade risker inträffar och vad de i så fall får för konsekvenser. Konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi och därmed förtroendet hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda. Upphandling och konkurrensutsättning Den familjerättsliga verksamheten tillhandahåller i mycket liten utsträckning tjänster som upphandlas eller som kan vara föremål för konkurrensutsättning då verksamheten till övervägande del utgörs av myndighetsutövning. För Barnenheten i övrigt gäller dock att under 2010 påbörja arbetet med nya upphandlingar av såväl familjerådgivning som ramavtal med insatser för barn och ungdom. Personal och arbetsmiljö Mål Målet för socialförvaltningen är att vara en attraktiv arbetsgivare som ska rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Inför 2010 har kommunstyrelsen antagit ett övergripande inriktningsmål om att I Solna stad ska arbetsklimatet vara gott och sjukfrånvaron låg. Som nämnts ovan föreslås därför nämnden komplettera befintliga inriktningsmål med ett tillägg i det femte inriktningsmålet om att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare. Utifrån denna målinriktning gäller det kommande verksamhetsåret följande effektmål för förvaltningen i sin helhet: Effektmål 1: Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka från 59 (år 2008) till minst 65 år 2010.

10 10 (17) Uppföljning/redovisning: Solna stads medarbetarundersökning som genomförs under Redovisas i bokslut. Effektmål 2: Andelen sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid ska minska från 12,6 % (bokslut 2008) till 10 %. Uppföljning/redovisning: Statistik från Solna stads personalsystem. Redovisas i bokslut. Effektmål 3: Andelen medarbetare som kan rekommendera Solna stad som arbetsplats ska öka från 60 (år 2008) till 65 år Uppföljning/redovisning: Solna stads medarbetarundersökning som genomförs under Redovisas i bokslut. Personal- och kompetensförsörjning Att inventera behoven av utbildning/utveckling för personalen är en viktig del i verksamhetsplaneringen. Medarbetarsamtalen används som ett tillfälle att inventera behovet i förhållande till verksamhetens utveckling. En kompetensutvecklingsplan upprättas som beskriver vilken kompetens den enskilde medarbetaren behöver tillägna sig och på vilket sätt. Socialförvaltningen har haft en positiv utveckling när det gäller personalomsättning men för att få en fortsatt stabilitet krävs en rimlig arbetsmängd, fungerande ledarskap och kompetensutveckling. För att nyanställda ska få en bra start har förvaltningen tagit fram en introduktionsplan. Introduktionen planeras under en längre period och kompletteras med ett uppföljningssamtal. Socialförvaltningen i Solna stad ser att med allt öppnare gränser inom Europa kommer det sociala arbetet att bli mer homogent. Socialförvaltningen kommer under 2010 fortsätta ge medarbetare möjlighet att via projektet Nyfiken Europa titta på sitt arbete genom att spegla sig i europeiska kollegers arbetssituation för att därefter inspireras till verksamhetsförändringar utifrån det man upplevt och lärt. Under år 2010 kommer förvaltningens modell för avslutningssamtal att revideras. Samtalet ger möjlighet att ta tillvara erfarenheter och synpunkter från den som slutar för att på bästa sätt kunna planera för framtida arbetsuppgifter inom organisationen. Arbetsmiljö Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön men ska samtidigt samverka med arbetstagarna för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsplatsträffar och planeringsdagar är bra forum för en god dialog. Medarbetarenkäten som utfördes under 2008 visade på en markant förbättring sedan föregående mätning. Med utgångspunkt i den enkäten har ett antal prioriterade utvecklingsområden fastställts både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå. Hösten 2010 genomförs nästa enkät. De prioriterade utvecklingsområden som förvaltningen kommer att arbeta vidare med även under 2010 är: Samarbete och motverka revirtänkande Ökad delaktighet Förbättrade utvecklingsmöjligheter

11 11 (17) Motverka stress Tydligare måluppföljning Liksom för 2009 ska förvaltningen för kommande år ta fram en årsplanering för det systematiska arbetsmiljöarbetet. På arbetsplatsträffar finns arbetsmiljö som en stående punkt och årsplaneringen ska säkra att alla arbetsförhållande undersöks och i de fall det finns risker att tillräckliga åtgärder vidtas. Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Socialförvaltningens arbete med kvinnofrid- och brottsoffer frågor har utvecklats under de sista åren. Sedan några år är det ett skall-krav i Socialtjänstlagen (SoL) att särskilt beakta kvinnor som varit utsatta för våld och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp. Nämndens inriktning har varit att verka för nolltolerans mot kvinnovåld, att ge våldsutsatta kvinnor och barn et skydd och stöd de kan behöva samt genom utbildning av förvaltningens personal höja kompetensen i dessa frågor. Inom förvaltningen finns en arbetsgrupp med särskilt ansvar för kvinnofridsfrågor. Representanter från alla enheter ingår i gruppen. Gruppens medlemmar ska vara experterna i dessa frågor ute på enheterna, de ska kunna bistå sina kollegor med råd, stöd och handläggning. Gruppen deltar i olika utbildningar i kvinnofrid för att öka sin kompetens. Gruppen har regelbunden kontakt med kvinnojouren och planerar att ha det med brottofferjouren. Gruppen gör studiebesök hos olika intresseföreningar, institutioner, m.m. Den ansvarar även för förvaltningens handlingsplan och lathund i dessa frågor. Förvaltningen driver själv eller ger stöd till antal stödverksamheter som redovisas närmare i socialnämndens verksamhetsplan för Prioriterade uppgifter 2010 Kvinnofridsgruppen deltar i Familjevåldsteamets basutbildning samt anordnar en utbildningsdag för hela förvaltningen. Utveckling av Familjevåldsteam Nordväst och Relationsvåldscentrum Utveckla arbetet med särskilt utsatta grupper Förbättra informationen om kvinnofrid på hemsidan. Följa resultaten av socialstyrelsens regeringsuppdrag vad avser stärkande av kvinnofriden för att förbättra och utveckla den egna verksamheten.

12 12 (17) Familjerättsverksamheten Sedan 1 oktober 2009 har Solna stad och Sundbyberg stad inrättat en gemensam nämnd för familjerättsverksamhet. Solna stad är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Den gemensamma familjerättsverksamheten är en del av och ingår i Solna stads socialförvaltning och är där en grupp inom förvaltningens Barnenhet. Familjerättsgruppen Verksamhetens uppdrag: - Råd och stöd till separerade föräldrar - Samarbetssamtal rörande vårdnad, boende och ungänge - Avtal om vårdnad, boende och ungänge - Upplysningar och yttranden till tingsrätten i mål om vårdnad, boende och umgänge - Yttranden till tingsrätten i mål om namnärenden - Fastställande av faderskap för barn där föräldrarna inte är gifta - Medgivandeutredningar för framtida adoption - Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande - Yttranden till tingsrätten med anledning av adoption - Uppföljningsrapporter till andra länder efter adoptivbarnets ankomst till Sverige - Tillsättande av kontaktperson vid umgänge på tingsrättens begäran Målgrupp: Barn till föräldrar som är föremål för konflikter kring vårdnad boende och umgänge och deras föräldrar. Kommuninvånare som önskar medgivande för framtida adoption. Nyfödda barn där faderskap ska bekräftas. Upphandlad verksamhet Familjerätten tillhandahåller i mycket liten utsträckning tjänster som upphandlas då verksamheten till övervägande del utgörs av myndighetsutövning. För Barnenheten i övrigt gäller 2010 dock att påbörja arbetet med nya upphandlingar av såväl familjerådgivning som ramavtal med insatser för barn och ungdom. Projekt och kommungemensamma verksamheter Se under avsnitt Barnenheten i Socialnämndens budget och verksamhetsplan Omvärldsorientering och förutsättningar Externa faktorer Inom familjerätten har den totala ärendemängden för kommunerna tillsammans under de tre senaste åren legat på en relativt stabil nivå men med minskat med 10 % Detsamma gäller för s.k. S-protokollsärenden som dock uppvisar en viss ökning med 4 %. Eventuella förslag till förändringar i lagstiftningen om den sociala barnavården behöver följas. En ny lagstiftning övervägs också inom familjerättsområdet som bl.a. tar upp frågan om kontaktperson vid umgänge och beslutanderätt för föräldrar vid gemensam vårdnad. Det senare skulle kunna innebära att en förälder får beslutanderätt i en specifik fråga, t.ex. boendefrågan, trots att föräldrarna har

13 13 (17) gemensam vårdnad. Adoptionsutredningen (SOU 2009:61) föreslår att socialnämnderna inte ska lämna medgivande till internationell adoption om sökanden eller sökandena har fyllt 43 år. Sambor ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par och uppgiften att göra adoptionsutredningen föreslås delegeras från socialnämnden till tjänsteman inom kommunen. Reglerna föreslås träda ikraft 1 juli När det gäller kompetens föreslår Barnskyddsutredningen att socionomexamen ska krävas, att nämnden ska vara skyldig att erbjuda lämplig introduktion och stöd i yrket, att en specialistutbildning på ett år införs, att det blir en lagstadgad skyldighet för nämnden att ha tillgång till specialistkompetens för den sociala barn- och ungdomsvården och denna skyldighet införs inom åtta år. Kommunerna bör ersättas för utökade arbetsuppgifter och höjd ambitionsnivå med uppskattningsvis 208 miljoner kronor. För specialistutbildning med 113 till 225 miljoner kronor under en åttaårsperiod. Interna faktorer Socialstyrelsen arbetar med att utforma BBIC anpassat för familjerättsområdet och en modell prövas i olika kommuner. För verksamheten gäller det att följa detta utvecklingsarbete. Enheten fortsätter arbetet enligt LEAN 1 för att hitta slöserier och få processer att löpa smidigare. Enhetens styrka är personalens vilja till utveckling av sitt arbete och att ta till sig nya metoder samt en ambition att hitta balans mellan den noggrannhet arbetet kräver och de krav på snabb handläggning som lagen och klienterna ställer. I och med inrättandet av den nya gemensamma verksamheten skedde en viss förstärkning av resurserna för arbetsledning. På handläggarnivå liksom vad gäller de administrativa resurserna skedde en viss minskning jämfört med tidigare. Den fördelning som gjorts av resurser för handläggande respektive administrativa uppgifter var preliminär och en del av de avsatta handläggarresurserna kan framöver behöva tas i anspråk för att fullgöra vissa av de arbetsuppgifter som idag ligger på de administrativa resurserna. F.ö. bör bemanning och fördelningen av arbetsuppgifter följas upp och ses över när verksamheten varit igång en tid. Inför sammanslagningen var berörda förvaltningar överens om att uppdraget för den gemensamma verksamheten i stort skulle vara oförändrat. Närmast på dagordningen för den nya verksamheten står uppgifter som att utarbeta gemensamma riktlinjer och rutiner samt att forma en organisation och få ihop olika kulturer. En fråga som här behöver uppmärksammas är den sekretess som råder mellan familjerättsnämnden och socialnämnden. På sikt handlar det om att inom verksamheten utveckla metoder, samverkan, uppföljning och kvalitetsarbete. Enheten arbetar på olika sätt med att utveckla samverkan både inom enheten, med övriga enheter inom förvaltningen och andra aktörer. Detta bl.a. utifrån medarbetarenkäten och för att motverka revirtänkande och främja kunskapsdelning. Barnenheten och Ungdomsenheten sitter i samma lokaler på Englundavägen from hösten 2009, vilket ger goda förutsättningar för att utveckla samarbetet ytterligare. Familjerättsgruppen och öppna förskolan samarbetar kring igångsättande av en ny grupp för barn till skilda föräldrar. Gruppen beräknas starta senast våren 2010 och pågå varannan termin. 1 Lean production är från början en industriell metod med syfte att öka produktionseffektiviteten. LEAN har blivit känd som Toyotametoden och utvecklats till att även omfatta tjänsteproduktion.

14 14 (17) Mål och uppföljning Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv Effektmål 1: I alla ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge ska missbruk särskilt uppmärksammas Förändringsåtgärder: Utveckla metoder för riskbedömningar i utredningar till tingsrätten. Specificera vad risken avser och även dokumentera frånvaro av risk. Utveckla samarbete med Resurscentrum. Uppföljning: Egenkontroll genom stickprov över antal utredningar där frågorna uppmärksammats i enlighet med målet. Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut. Effektmål 2: Förbättrat stöd till barn med skilda föräldrar Förändringsåtgärder: Familjerättsgruppen och öppna förskolan samarbetar kring igångsättande av en ny grupp för barn till skilda föräldrar. Gruppen beräknas starta senast våren 2010 och pågå varannan termin. Uppföljning: Statistik, antal deltagare i gruppverksamheten. Redovisas i bokslut 2 och bokslut. Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Effektmål: Barn ska ges möjlighet att komma till tals i alla ärenden som handlar om vårdnad, boende och umgänge Förändringsåtgärder: I samarbetssamtalen ska samtalen fokusera på barnen och deras behov. Metoder för barnsamtal ska vidareutvecklas och även former för återkoppling till barnen i samband med att en utredning färdigställs. Innan ett avtal om vårdnad, boende eller umgänge godkänns ska barnets inställning efterfrågas. I alla utredningar som rör barn ska rubriken Barnets inställning till utredningens förslag finnas med. Uppföljning: Egenkontroll och ev. stickprov avseende dokumentation av samtal med barn. Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut. Socialtjänsten ska erbjuda en rättssäker verksamhet med god service, delaktighet och hög kvalitet Effektmål 1: Föräldrar ska vara delaktiga i utformandet av utredningsplaner Förändringsåtgärder: Skriftliga utredningsplaner utformas tillsammans med familjerna i samband med att utredning påbörjas. Arbetsledare kontrollerar att de är påskrivna och godkända av föräldrar. Uppföljning: Egenkontroll, ev. stickprov. Arbetsledare väljer ett antal utredningar slumpmässigt 4 gånger/år för kontroll. Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut. Effektmål 2: Ökad tillgänglighet på enheten Förändringsåtgärder: Fortsatta arbete med att säkra att handläggare ska gå att nå samma dag eller senast nästföljande genom att svara i telefon, lyssna av telefonsvarare, knappa in hänvisningskod samt hänvisa samtal vidare. Uppföljning: Kontroll vid årets slut hur många klagomål som inkommit avseende tillgänglighet och jämförelse med föregående år. Redovisas i bokslut.

15 15 (17) Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser. Effektmål 1: Antalet frivilliga samarbetssamtal ska öka i relation till antal samarbetssamtal som kommer på remiss från tingsrätten Förändringsåtgärder: Tider för samarbetssamtal ska kunna erbjudas inom högst 3 veckor. Föräldrar ska vid kontakt informeras om samarbetssamtal och möjligheten att skriva avtal, även när kontakt initierats via tingsrätten. Nyblivna föräldrar som inte lever tillsammans ska få information om samarbetssamtal och avtal. Där utredning inletts ska föräldrar informeras om möjligheten att enas under utredningens gång, att utredningen kan begäras vilande under en period och att samarbetssamtal kan inledas. Uppföljning: Statistik, antal samarbetsamtal i förhållande till antal samtal efter remiss från Tingsrätt. Redovisas i bokslut 2 och bokslut. Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer och myndigheter och präglas av ett effektivt resursutnyttjande Resultatmål 1: Förbättrad information till samarbetspartners i allmänhet Förbättringsåtgärder: Fortsatt information till andra myndigheter och andra om vår verksamhet och målgrupp, i första hand andra enheter inom förvaltningen som utredningsgrupper inom barn och ungdom, resursenhet samt tingsrätt. Uppföljning: Redovisning i bokslut av hur planerade åtgärder genomförts Resultatmål 2: Förbättrat samarbete med enhetens utredningsgrupp Förbättringsåtgärder: Fortsatt arbete för att utarbeta rutiner för samverkan. Särskilt gällande anmälningar där det finns frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppföljning: Redovisning i bokslut av hur planerade åtgärder genomförts. Arbetsmiljö Utifrån den medarbetarenkät som genomfördes i staden och vid socialförvaltningen 2008, har ett antal utvecklingsområden definierats både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå. Gemensamma utvecklingsområden som framkommit är samverkan/ samarbete, kunskapsdelning och motverkande av revirtänkande samt på några enheter stress. Inom Barnenheten har stress varit mest förekommande i utredningsgruppen och arbete kring detta har påbörjats under Målet är att minska stressen och detta arbete fortsätter Åtgärderna är både inriktade mot att förbättra strukturer och skapa klara rutiner samt kring stresshantering. När det gäller samverkan/samarbete pågår redan ett arbete som kommer att fortsätta För enhetens del finns också ett mål att förbättra engagemang och delaktighet på arbetsplatsträffar (APT) och att arbetsmiljöfrågor får större plats. Enhetschef tillsammans med gruppledare, ansvarar för att ta fram förslag kring mötesordning som ska uppmuntra ytterligare dialog. Psykosociala och fysiska skyddsronder ska genomföras med större regelbundenhet och återföras till respektive enhet, vilket också ger underlag för att återföra information till personal vid APT.

16 16 (17) Utvecklings- och kvalitetsarbete Socialstyrelsens arbete med att ta fram BBIC anpassat för familjerätten ska följas. Även arbetet med att ta fram olika riskbedömningsinstrument. Kvalitetssäkring av sociala tjänster Arbetet med att implementera BBIC fortsätter på barn och ungdomsenheten och permanent licens kommer att sökas för I linje med detta planeras en fördjupad utbildning tillsammans med ungdomsenheten i barns utveckling kopplat till barnets sju behovsområden i BBIC. Tillgänglighetsfrågor I enlighet med resultatmål för 2010 ska handläggare gå att nå samma dag eller nästföljande. Tillgängligheten ska ökas genom att telefonsvarare lyssnas av, hänvisningskoder knappas in, samtal hänvisas vidare. Förbättrad information till brukare genom stadens nya webbsida. Samverkan och samarbete internt och externt Samverkan mellan utredningsgruppen inom barnenheten och familjerätten ska förbättras. Där så är möjligt och lämpligt, samt föräldrar medger det, ska handläggare från utredningsgrupp och familjerättsgrupp, ha gemensamma möten med föräldrar då det handlar om anmälningar men även frågor om vårdnad, boende och umgänge. Syftet är att om möjligt, lösa konflikter via samarbetssamtal och förhindra onödiga anmälningar. Familjerätten kommer samarbeta med personal från öppna förskolan när det gäller start av ny grupp för barn till skilda föräldrar. Samarbete med Tingsrätten för att uppnå samsyn, särskilt när det gäller kontaktperson vid umgänge och verka för att inte uppdragen blir för långa. Samarbete inom enheten såväl som med andra, måste ske med varsamhet och i beaktande av att sekretess råder även inom enheten. Grund för samarbetet måste vara lagstöd eller medgivande från föräldrar. Handläggning och dokumentation Rutiner för adoptionsärenden kommer att ses över och rutin för handläggning av kontakt person vid umgänge kommer att tas fram. Fel och brister samt synpunkter och klagomål Använda och förbättra användandet av förvaltningens befintliga system för hantering av synpunkter och klagomål. Personal och kompetensförsörjning Gruppledarna vid enheten har fått handledning och kommer att fortsätta med handledning under Det finns en stabilitet i personalsituationen men det kan bli en svårighet att nyrekrytera då omsättningen överlag är låg. De som arbetar med familjerätt stannar i allmänhet länge på arbetsplatsen så medelåldern är relativt hög och det kan bli bekymmer om många går i pension samtidigt. Upphandlingar Familjerätten tillhandahåller i mycket liten utsträckning tjänster som upphandlas då verksamheten till övervägande del utgörs av myndighetsutövning. För Barnenheten i övrigt gäller dock att under 2010 påbörja arbetet med nya upphandlingar av såväl familjerådgivning som ramavtal med insatser för barn och ungdom

17 Särskilda uppföljningar och utvärderingar Utöver ordinarie verksamhetsuppföljning och vad som sagts om att följa resursfördelningen inom verksamheten planeras i nuläget inga särskilda uppföljningar eller utvärderingar under kommande verksamhetsår. 17 (17)

Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Ann-Charlotte Fager Björn Löfholm 2010-09-27 GFN/2010:9

Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Ann-Charlotte Fager Björn Löfholm 2010-09-27 GFN/2010:9 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Ann-Charlotte Fager Björn Löfholm 2010-09-27 GFN/2010:9 Verksamhetsplan och budget 2011 samt flerårsbudget 2012-2013 för gemensamma familjerättsnämnden Solna

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2012. Gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg

Verksamhetsplan och budget 2012. Gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg Verksamhetsplan och budget 2012 Gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg 2 (10) Innehållsförteckning - verksamhetsplan och budget för gemensamma familjerättsnämnden 2012 Gemensamma familjerättsnämndens

Läs mer

Årsredovisning och bokslut för gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg 2011

Årsredovisning och bokslut för gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg 2011 SOLNA STAD Socialförvaltningen Björn Löfholm 2012-02-23 SID 1 (7) GFN/2012:3 TJÄNSTESKRIVELSE Årsredovisning och bokslut för gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg 2011 Sammanfattning Ärendeutvecklingen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Årsredovisning och bokslut 2010

Årsredovisning och bokslut 2010 Årsredovisning och bokslut 2010 Gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg Medarbetarna i Solna och Sundbybergs gemensamma familjerättsverksamhet utanför Nidarosdomen i samband den studieresa

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

7 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2013

7 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2013 7 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2013 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 2012-10-18 Ärende 1. Verksamhetsplan och budget 2013, GFN/2012:7 Röstförklaring Jag

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Kvalitets och värdegrundsdeklaration s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

SOLNA STAD. Socialnämndens verksamhetsplan och budget 2010

SOLNA STAD. Socialnämndens verksamhetsplan och budget 2010 SOLNA STAD Socialnämndens verksamhetsplan och budget 2010 2 (60) Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 5 Uppdrag, mål och inriktning... 6 Verksamhetsplanering och uppföljning... 7 Kvalitetsarbete

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan 2017 2017-04-10 Verksamhetsplan 2017 för Barn och ungdom myndighet, socialkontoret Diarienummer: SN 2017/0055 Verksamhetsplanen är antagen av socialdirektören den 10 april I dokumentet

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Individ-

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Avvikelsehantering inom socialtjänsten Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Gemensamma familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö 2014

Gemensamma familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö 2014 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö 2014 PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) Gemensamma familjerättsnämnden 2013-10-17 63 Verksamhetsplan och budget för gemensamma familjerättsnämnden

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.

Läs mer

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 1 (6) FÖRSLAG 17 februari 2010 Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 Denna uppföljningsplan anger struktur och innehåll för socialnämndens uppföljning år 2010, men det är också en struktur för nämndens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

Vision. Värnamo - den mänskliga tillväxtkommunen invånare 2035

Vision. Värnamo - den mänskliga tillväxtkommunen invånare 2035 Vision Värnamo - den mänskliga tillväxtkommunen 40 000 invånare 2035 Mål och resultatstyrning i Värnamo kommun KS budgetberedning 2 maj Nämndsmål respektive indikatorer Få mål - Effektivare styrning -

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Överförmyndarenheten bistår överförmyndarnämnden med förberedelser inför beslut, genomförande, uppföljningar och utvärderingar.

Överförmyndarenheten bistår överförmyndarnämnden med förberedelser inför beslut, genomförande, uppföljningar och utvärderingar. 1(6) Handläggare, titel, telefon Ewa Gouranius, enhetschef 011-15 13 72 Uppdragsplan 2016 1 Inledning Uppdragsplanen uttrycker överförmyndarnämndens politiska ambition inom nämndens ansvarsområde. Det

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Samverkan och samarbete 4 kap 1 KRAV GÄLLANDE RUTINER/PROCESSER UPPFÖLJNING/METOD ANSVAR

Samverkan och samarbete 4 kap 1 KRAV GÄLLANDE RUTINER/PROCESSER UPPFÖLJNING/METOD ANSVAR Samverkan och samarbete 4 kap 1 Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som tydliggör 1. ansvaret för samarbete internt och externt som gäller den enskildes behov av insatser t.ex. överföring

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsberättelse VB 2013

Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsberättelse VB 2013 Arbetsmarknadsenheten Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.1-002-2014 Sid 1 (8) Handläggare: Lena Hallqvist Telefon: Till Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsberättelse VB 2013 Förslag till beslut

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer