Lärarutbildningen Idrottsvetenskap

Transkript

1 Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Vad vill de anställda ha för friskvårdsåtgärder på arbetsplatsen? En studie gjort på anställda på Volvo Car Corporation och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg What kind of healthcare do the employees want? -A study on employees at Volvo Car Corporation and Sahlgrenska Universitetssjukhuset In Gothenburg Sara Hagström B-uppsats, 5 p VT 2006 Examinator: Jyri Backman

2 Abstract Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senare tid flitigt debatterats i media. Numera finns en uppsjö av friskvårdsåtgärder som arbetsgivaren kan erbjuda sina anställda. Många arbetsgivare har förstått att en god hälsa bland personalen är av stor vikt för att verksamheten ska bli lönsam. Det är billigare att ha ett perspektiv där man arbetar med förebyggande friskvård och hälsofrämjande åtgärder än att återanpassa och rehabilitera långtidssjukskrivna tillbaka in i arbetslivet. Denna uppsats vill undersöka vad de anställda vill ha för friskvård på arbetsplatsen. Vidare kommer den även att försöka ta reda på vad de anställda blir erbjudna för friskvård på sin arbetsplats i dagsläget, om de utnyttjar den och hur de upplever den. För att tydliggöra för läsaren använder jag mig av en egen konstruerad modell. Där beskrivs ämnesvalet i generella breda termer, för att sedan smalna av och belysa de mer specifika områden som är relevanta i studien. Hälsa är den grundläggande byggstenen i studien, eftersom friskvård har till syfte att främja denna. För att förklara hälsa utgår min modell från Antonovskys teorier om känslan av sammanhäng (KASAM), för att sedan behandla behovsfaktorerna utifrån Maslows behovsteorier. Vidare visas på de fyra dimensionerna av hälsa, och slutligen smalnar modellen av och redogör för friskvård på arbetsplatsen. Studien är baserad på en kvantitativ undersökning i enkät form. Min enkät bestod av åtta stycken frågor, och lämnades ut till 26 stycken anställda på Volvo Car Corporation, avdelning Finance and opernational support, samt 26 stycken på Sahlgrenska Universitetssjukhusets sjukgymnastikavdelning. Av de 52 responderade 46 stycken. Studien visar att det skiljer sig mycket mellan vad de anställda vill ha för friskvårdsåtgärder och vad de anställda i dagsläget blir erbjudna på sin arbetsplats. Resultatet visar att endast 14 av 46 respondenter uppger att de regelbundet utnyttjar friskvården på arbetsplatsen. Att de anställda blir erbjudna friskvård som de inte utnyttjar innebär inte bara onödiga kostnader för företagen utan kan även göra att de anställdas KASAM minskar och att det därmed kan få en motsatt effekt och generera ohälsa istället för hälsa. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning sid Syfte Problemdiskussion Problemformulering Definitioner 5 2. Teori KASAM Behov Dimensioner av hälsa Friskvård på arbetsplatsen Vad säger lagen? En bra friskvård är lönsam Metod Mitt metodval Genomförande Enkäten Bortfall Organisations presentation Volvo Car Corporation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resultat Diskussion Referenslista Litteratur Avhandlingar Internetadresser Föreläsningar 22 Bilaga 1. 3

4 1. Inledning Den höga sjukfrånvaron är det enskilt viktigaste hotet mot den svenska välfärden och den tillväxt och sysselsättning som ska finansiera den 1 Generellt sett utvecklas den Svenska folkhälsan i en positiv riktning. Förekomsten av hjärtinfarkt har minskat och numera röker mindre än 20 % av befolkningen 2. Dock är trenden inom många andra områden inte lika positiv. Förekomsten av fetma och sjukdomar relaterade till övervikt ökar, stillasittande bidrar/orsakar 8 % av alla för tidiga dödsfall i Sverige vilket motsvarar ca 7000 personer/år att jämföra med 519 omkomna i trafiken under Precis som Bosse Ringholm i citatet ovan uttrycker i DN, har kostnaderna för sjukskrivningar och produktionsbortfall på grund av livsstilsrelaterad ohälsa ökat. Mot denna bakgrund behöver vi stimulera fler att värna om sin hälsa genom framförallt fysisk aktivitet och god kosthållning. 1.1 Syfte Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dess prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar anställda att prestera bra på arbetet och främja hälsan. I dag finns en uppsjö av friskvårdsåtgärder som arbetsgivaren kan erbjuda sina anställda, men få undersökningar som tagit reda på vad de anställda vill ha för friskvård på sin arbetsplats. Denna studie har till syfte att ta reda på hur anställda vill att friskvården de erbjuds av sin arbetsgivare ska vara utformad. Studien är baserad på en kvantitativ undersökning i enkätform, inom dels en privat och en statlig organisation. 1.2 Problem diskussion Hälsa har i dag kommit att bli ett allt mer uppmärksammat ämne. I dag finns en ohälsa i samhället som breder ut sig och ställer till besvär både för individen men också i ett 1 Debattartikel i Dagens nyheter 2003, Finansminister Bosse Ringholm utrycker vad han anser om den höga sjukfrånvaron i Sverige. 2 Hjärt- och kärlsjukdomar är dock fortfarande den vanligaste dödsorsaken, följt av cancer enligt Vardagsmotionvägen till hållbar hälsa, sid. 23 4

5 samhällsperspektiv. Aldrig tidigare har vi varit så medvetna om de fördelar som en god kosthållning, regelbunden motion och hälsa i allmänhet medför, men trots detta är sjukskrivningarna högre än någonsin. Under perioden motsvarade antalet ersatta dagar med sjukpenning samt permanent förtidspension från arbetskraften med sjukersättning omkring 14 procent av alla i åldrarna år. De sammanlagda statliga kostnaderna 2003 var omkring 110 miljarder kronor, en ökning med nästan 50 procent på fyra år. 3 Många arbetsgivare har förstått att en god hälsa bland personalen är av stor vikt för att verksamheten ska bli lönsam. Det är billigare att ha ett perspektiv där man arbetar med förebyggande friskvård och hälsofrämjande åtgärder än att återanpassa och rehabilitera långtidssjukskrivna tillbaka in i arbetslivet Problemformulering Denna studie ska besvara hur anställda på Volvo Car Corporation, avdelning Finance and opernational support vilket fortsättningsvis kommer att benämnas VCC, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sjukgymnastikavdelningen, vilket fortsättningsvis kommer att benämnas SG, vill att friskvården de blir erbjudna på sin arbetsplats ska vara utformad. Frågeställningen är som följer: Vad vill anställda att friskvården på deras arbetsplats ska innehålla? Studien kommer även att besvara en rad underfrågor: Hur ser friskvården på arbetsplatsen ut i dag? Hur många utnyttjar regelbundet friskvården på arbetsplatsen i dag? Är det någon skillnad på kommunala och privata organisationer? 1.3 Definitioner Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definieras hälsa som "Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". Friskvård är ett samlingsnamn på sådana åtgärder som stimulerar individen till egna aktiva 3 Hogstedt, Christer, Bjurvald, Mats, Marklund, Staffan, Palmer, Edward, Theorell Töres, Den höga sjukfrånvaron (2004), sid Andersson, Malmgren, Johrén Lönsam friskvård effektivare företag (1997) 5

6 insatser i hälsofrämjande syfte. 5 Friskvården anses ha stor betydelse för folkhälsan och utgör ett komplement till de förebyggande hälso- och sjukvårdsarbetet. Att med några få ord definiera vad som ryms inom företagshälsovårdsbegreppet är svårt. I stort kan man dock säga att företagshälsovården ska förhindra att skada och ohälsa uppstår av arbetsmiljön Teori Teoridelen kommer att utgå från en egenkonstruerad modell, där ämnesvalet först kommer att beskrivas i generella breda termer, för att sedan smalna av och belysa mer specifika områden som är relevanta i studien. Hälsa är den grundläggande byggstenen i studien, eftersom friskvård har till syfte att främja denna. För att förklara hälsa utgår modellen från Antonovskys teorier om känslan av sammanhäng (KASAM), för att sedan behandla behovsfaktorerna utifrån Maslows behovsteorier. Vidare visas på de olika dimensionerna av hälsa, vilket illustreras med hjälp av de fyra pilarna. De dimensioner som modellen framhåller är fysisk aktivitet, kost, sömn/avslappning och psykisk hälsa/glädje. Dessa måste finnas representerade både i hemmet, på arbetet och på fritiden, i olika proportioner. Denna studie har endast till syfte att undersöka friskvården på arbetsplatsen, varför modellen sedan smalnar av och illustrerar hur friskvård på arbetsplatsen leder till en hälsosammare arbetsplats för de anställda. Figur 2.1 Min modell Hälsa Hem Arbete Fritid 5 1. Fysisk aktivitet 2. Kost 3. Sömn/Avslappning 4. Psykisk hälsa/glädje 5. Friskvård på arbetsplatsen Hälsa på arbetsplatsen 5 Nationalencyklopedin 6 Lindskog, Företagshälsovård (1990) sid. 14 6

7 2.1 KASAM Figur Del 1 på min modell Hälsa Att göra en enkel och entydig definition på vad hälsa är, är svårt eftersom begreppet hälsa innefattar så många olika faktorer. Historiskt sätt handlade hälsa om religiösa, etiska och filosofiska tankesätt, men i dag är det mer anknutet till den medicinska vetenskapen och den kroppsliga hälsan. Därför förknippar många begreppet med att vara frisk eller sjuk på ett fysiskt eller psykiskt plan. Men att bara beskriva hälsa som att vara frisk från sjukdom är en alltför snäv tolkning. Här måste ses till den mer subjektiva, det som individer känner inom sig, nämligen den upplevda hälsan. För att ge en tydligare bild av vad den subjektiva upplevda hälsan är, används vad Antonovsky kallar för känsla av sammanhang. Aaron Antonovsky var medicinsk socionom. Han menade att KASAM nås genom att ha en balanserad förhållningssätt mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom att ha känsla för sammanhang nås bättre förutsättningar till en god hälsa. Att ha en känsla av begriplighet innebär att vi förstår tillvaron och vad som händer omkring oss, samt att vi har tillit till oss själva, och hur vi tolkar de intryck som når oss inifrån och utifrån. På arbetsplatsen nås en känsla av begriplighet genom att man har kunskap om omvärlden, branschen, organisationen, arbetsmiljön och den egna rollen. Det innefattas också av att få feedback från kollegor, chefer och kunder. För att vi ska uppleva verkligheten som hanterbar menar Antonovsky att vi ska kunna klara av de problem som vi dagligen möter samt ha tillräckliga resurser för att bemästra de olika situationer vi ställs inför. Grunden för känsla av hanterbarhet bildas genom en balans mellan de resurser en individ förfogar över, i form av kompetens, ork, påverkansmöjligheter och de krav och påfrestningar som verkligheten innehåller. Känslan av hanterbarhet sjunker när individer tvingas att leva upp till krav som ligger över deras förmåga. Den tredje förutsättningen för att få KASAM är meningsfullhet. Ett meningsfullt intryck av omgivningen bygger till stor del på att vi tycker att de utmaningar som vi ställs inför är värda det engagemang och intresse som vi lägger ner. På arbetsplatsen nås meningsfullhet genom motivation genom exempelvis visioner, mål, rimlig lön och 7

8 förmåner samt genom positiva upplevelser såsom relation till arbetskamrater, relation till chefen, trevlig miljö, trivselaktiviteter och humor. 2.2 Behov Som tidigare nämnts innefattar hälsa många olika aspekter. Ett område som förefaller vara av väsentlig betydelse är någonting som vi alla har, nämligen behov. Maslow menar att alla människor föds med vissa möjligheter som under rätt förutsättningar har störst chans att förverkligas. Det centrala är om våra behov blir tillfredställda eller inte, vilket illustreras i form av en behovstrappa i fem steg, vilken går att tillämpa på många områden, förslagsvis i arbetslivet. Det första steget innefattar grundläggande fysiologiska behov som att äta, sova, dricka, andas. Dessa primära behov har med den biologiska överlevnaden att göra och tillfredställs inte de kommer kroppen mycket snart att sluta fungera. Vidare omfattas även de fysiologiska behoven av att kroppen måste utsöndra restprodukter, att vi drömmer under sömnen, undviker smärta, samt bibehåller rätt kroppstemperatur. Ytterligare behov är att tillgodose kroppen med psykisk och fysisk aktivitet. På arbetsplatsen kan det grundläggande steget innefattas av att den anställde exempelvis har rätt till kortare raster och lunch, samt att det finns toaletter och bra ventilation. Andra steget är behovet av trygghet och säkerhet. Först när det första steget är tillfredställt kan man träda in i detta. Det kan vara att känna ekonomisk trygghet, trygghet inför framtiden, kunna lita på sin hälsa eller vänner i omgivningen. Att på arbetsplatsen är det viktigt att lokalerna är säkra och att det finns handlingsplaner att följa vid eventuella krissituationer såsom brand. Att känna en trygghet både i det arbete som utförs men också tillsammans med kollegor, är också en del av andra steget. Det kan nås genom att det finns klara riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas samt vad det finns för förväntningar. Därför är det viktigt att det finns en god kommunikation på arbetsplatsen. Tredje steget når vi när vi upplever tillräckligt mycket trygghet och säkerhet. Då behöver vi känna kontakt och gemenskap med andra. Det faktum att vi mår bättre i gemenskap än själva ligger djupt rotat i vår natur. Genom att känna gemenskap med kollegor skapas en trivsam arbetsplats som de anställda vill komma tillbaka till. Genom att delta i gruppaktiviteter i friskvårdssyfte, kan gemenskapen och kontakten mellan kollegor stärkas. Att ha ett gemensamt lunchrum eller morgonfika tillsammans kan vara ett annat sätt. 8

9 Det fjärde steget på Maslows behovstrappa handlar om självuppskattning och självrespekt. Det vill säga vilken självbild och identitet vi har. Det snabbaste sättet för att få en positiv sådan är att få beröm och uppskattning. Genom att vi får bestämma över oss själva samtidigt som vi har medinflytande med andra kan också vårt egenvärde höjas. Kan den anställda prestera något som är givande både för den själv, men också för organisationen stärks självbilden. Att få beröm ska aldrig underskattas. Slutligen när de fyra tidigare stegen är uppfyllda nås det femte steget som handlar om självförverkligande. Maslow menar att alla individer bär på någon enskild möjlighet, som på denna nivå kan infrias. 2.3 Dimensioner av hälsa Figur Del 2 av min modell Hem Arbete Fritid 1. Fysisk aktivitet 2. Kost 3. Sömn/Avslappning 4. Psykisk hälsa/glädje För att uppnå en god hälsa finns det fyra dimensioner att tillfredställa. Finns det en balans mellan fysisk aktivitet, god kosthållning, sömn/avslappning och psykisk hälsa/glädje nås hälsa. Våra liv kan delas in i tre områden. Hemmet, fritiden och arbetsplatsen i vilka vi på olika sätt kan uppnå en god hälsa. Alla tre områdena måste dock innefattas av alla de fyra dimensionerna, men i olika proportioner. Första dimensionen är fysisk aktivitet. Vår kropp är en levande organism som är resultatet av en mycket lång utveckling. Kroppens behov av näring, luft och sömn förefaller som självklara men behovet av fysisk aktivitet ses inte som lika självklart. Fysiska faktorer som kondition, styrka, rörlighet och koordination betyder mycket för hur vi klarar av det vardagliga livet i ett långsiktigt perspektiv. Allt handlar om att skapa sig marginaler i vardagen. Fysiska faktorer innefattar inte bara att kunna ta sig upp ur sängen på morgonen till bilen för att åka till arbetet, utan även att klara arbetsdagen och sen ha kraft kvar att ha en stimulerande fritid. Att från att vara helt inaktiv till att ta en 30 minuters promenad om dagen har visat sig ha stora positiva 9

10 effekter både promotivt men även preventivt. Förutom att kondition, styrka, rörlighet och koordinationen förbättras så stärks bland annat skelettet, risken för att utveckla diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Det onda kolesterolet minskar även och likaså risken för fetma. 7 Fysisk aktivitet kan ske i många sammanhang och med skiftande ambition och intensitet. En nationell rekommendation för fysisk aktivitet godkändes av Svenska läkarförbundet år Den säger att alla bör, helst varje dag vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 min. Intensiteten bör då vara minst måttlig, vilket motsvarar en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om den dagliga mängden eller intensiteten ökar. Vi vet i dag att 75 % av Sveriges befolkning inte är tillräckligt aktiva för att må bra. Vi vet också att det närmast råder en epidemisk ökning av sjukdomar relaterade till för lite fysisk aktivitet. 8 För att må bra är det viktigt att få i sig rätt sorts mat, i rätt mängd, regelbundet. När kroppen utsätts för förändringar och stress förbrukar den sina resurser av vitaminer och mineraler snabbare än normalt. Genom att äta frukt, grönsaker och rotfrukter tillgodoses kroppens behov och den klarar stressen bättre. En god kosthållning baseras på mycket frukt och grönsaker, innehåller mycket fullkorn och rätt sorts fett. För att känna oss i balans är det även viktigt att vi dricker vatten. Varje process i kroppen behöver vatten så en vanlig rekommendation är att dricka minst 1,5 liter per dag. En dos som ökar ju mer fysiskt aktiv du är, och ju högre temperaturen i luften är. Sömnen upptar en stor del av våra liv men är ett av våra största biologiska mysterier. Ändå är den så fullständigt vital för all funktion. Du kan vila så mycket du vill men du behöver fortfarande sömn! Sömnen är en aktiv process som är nödvändig för att du skall fungera under dagen. Enligt Torbjörn Åkerstedt sömnprofessor på Karolinska institutet hänger ökningen av störd sömn ihop med ökningen av långtidssjukskrivna. I snitt sover vi 7, 2 timmar per natt plus en extra på helgen. Störd sömn fördubblar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, mångdubblar olycksrisken och ger en förhöjd hjärtrytm. 9 Det är därför viktigt att se till att få en bra natts sömn så att man vaknar utvilad. Det finns även en rad vetenskapliga studier som visar att avslappning och meditationsövningar regelbundet på arbetet kan förbättra samarbetet, arbetsklimatet, inlärningsförmågan och prestationerna Winroth, Rydqvist, Idrott, Friskvård, Hälsa & hälsopromotion (2002), sid Winroth, Rydqvist, sid Torbjörn Åkerstedt, Burgårdensutbildningscentrum, Angelöv, Friskare arbetsplatser (2002), sid

11 Att ha en psykisk hälsa innebär att reagera aktivt på sin omgivning. Det vill säga att man reflekterar över det som sägs på nyheterna eller skrattar åt en komedi. Att ha en psykisk hälsa innefattar även mellanmänskliga relationer, hur individer fungerar med omgivning och relationer. 2.4 Friskvård på arbetsplatsen Figur Del 3 av min modell 5 5. Friskvård på arbetsplatsen Hälsa på arbetsplatsen Modellen kommer vidare att smalna av för att beskriva vad arbetsplatsen kan göra för att uppnå en god hälsa genom olika friskvårdsåtgärder. Friskvårdens idé är att främja hälsa. De större företagen har ofta egna resurser vad gäller friskvård. I dag handlar vi mer med kunskap och tjänster än vi tidigare gjort. Personalen är därför en avgörande faktor i företagets framgång. Följaktligen är det av största intresse att de anställda är vid god hälsa och har en bra balans mellan fysisk aktivitet, kost, sömn/avslappning och psykisk hälsa/glädje. Genom friskvård på arbetsplatsen vill arbetsgivarna uppmana till förändring i levnadsmönster så att arbetet blir effektivare och de anställda vid godare hälsa så att de är motiverade att arbeta kvar till en högre ålder. Profilen på friskvårdsarbetet kan dock skilja sig åt från organisation till organisation. Insatserna kan bestå av utbildning om hälsa, utvecklande av frisk organisationskultur, avslappning, gruppaktiviteter, matlagningskurser osv. Det är dock viktigt att se hälsan i sin helhet. Allt fler arbetsgivare ger sina anställda en friskvårdstimme eller friskvårdspeng. Båda dessa kan variera i omfattning, men friskvårdstimmen innebär i stort att den anställda kan avsätta en timme av arbetstiden per vecka åt fysisk aktivitet. Under denna timma behöver arbetsgivaren inte betala sociala avgifter för sina anställda. Friskvårdspengen är en summa som arbetsgivaren kan erbjuda de anställda att använda till hälsofrämjande aktiviteter. Även om arbetsgivaren ger sina anställda denna förmån är det upp till medarbetarna själva att tillvara det. 11

12 2.4.1 Vad säger lagen? Tidigare var det försäkringskassan som stod för en stor del av sjukskrivningskostnaderna. I dag har arbetsgivaren ett större ansvar och betalningsskyldighet vid anställdas sjukfrånvaro. Från årsskiftet är det enklare för arbetsgivare att erbjuda skattefri motion och friskvård till anställda. Även massage, stresshantering och kostrådgivning är nu skattefria förmåner. Motionen och friskvården ska rikta sig till hela personalen, det vill säga samtliga anställda, oavsett anställningsform. Man måste alltså även erbjuda korttidsanställda, vikarier med flera denna förmån. Enligt Skatteverket ska "motionen... vara av enklare slag och av mindre värde" och man får inte byta ut förmånen mot kontant ersättning. Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning och bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Däremot räknas inte sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning till motion av "enklare slag". Arbetsgivaren blir skattepliktig om han bekostar utrustning eller avgifter som hör ihop med dessa. Alternativa motionsformer som taichi och qigong, är skattefria, likaså kostrådgivning och information om stresshantering. Även massage är nu en skattefri förmån (tidigare skulle det klassas som rehabilitering för att vara avdragsgillt för arbetsgivaren). Det finns ingen fastställd beloppsgräns hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Ett årskort till en gymanläggning till gängse pris på orten är en riktlinje, enligt Skatteverket. 11 Nytt är också att motionen och friskvården inte längre behöver utövas i arbetsgivarens egna lokaler En bra friskvård är lönsam Det finns ett allt större ekonomiskt intresse för arbetsgivarna att hålla sin personal vid god hälsa eftersom det blir kostsamt med ohälsa. Även om friskvård ofta beskrivs som en humanistisk åtgärd, och inte i första hand ekonomisk, är det svårt att blunda för att organisationer bedriv med ett lönsamhetsintresse (tillgänglig ) 12

13 För att kunna visa med siffror vad en arbetsgivare tjänar på att ha sina anställda vid god hälsa genom exempelvis regelbunden motion har Arbetarskyddsnämnden tagit fram ett exempel på vad en anställd kan ge arbetsgivaren i ekonomisk vinst. En anställd som inte är fysiskt aktiv kan genom att börja motionera 30 minuter per dag höja sin syreupptagningsförmåga och därmed prestera bättre i kapacitet och effektivitet under en hel dag. En otränad person kan använda % av sin kapacitet över en 8 timmars arbetsdag och prestera 0,4 liter/minut i syreupptagningsförmåga. Om individen börjar motionera regelbundet kan denna förbättra sin syreupptagning till 1,2 liter per minut. En sådan förbättring motsvarar en tredjedel av individens kapacitet, det vill säga att individen blir piggare och orkar mycket mer. För att vidare utveckla exemplet till rena pengar kan antas att syreupptagningsförmågan som innan den regelbundna motionen var 1/3 del kan jämföras med 1/3 kapacitet av lönen. Låt säga att lönen ligger på kr/månad inkl. soc. avgifter, betyder detta att den anställde går från att presterar ett arbete värt ca 6700 kr till ca kr/månad. Räknat över ett år kan detta vara värt drygt kr för arbetsgivaren i effektivitet. 12 Det kan alltså vara mycket värdefullt att få fysiskt inaktiva att börja motionera regelbundet, men satsningen är tyvärr ofta osynlig eftersom det inte innebär några rena pengar in på kontot. 3. Metod När en studie ska genomföras finns det många olika tillvägagångssätt att arbeta efter. Metoden är forskarens redskap och grund. I vetenskapliga undersökningar kan man använda sig av kvalitativa eller kvantitativa metoder. Valet mellan dessa beror på utgångspunkten i studien samt vilken frågeställning som använts. Den kvantitativa forskningen är strukturell och formaliserad och går på bredden vilket möjliggör att man kan generalisera eftersom man inhämtar marginell information från många enheter. Detta görs vanligtvis genom enkäter med fasta svarsalternativ. Genom att göra en kvalitativ undersökning strävar forskaren efter att genom precision göra en rättvis avspegling av verkligheten. 3.1 Mitt metodval Utifrån mitt syfte med denna studie fann jag att en kvantitativ undersökning bäst skulle lämpa sig. Studien ville göra en mätning över hur anställda vill att friskvården i företagen ska vara utformad. Eftersom det var viktigt att få en så representativ studie som möjligt och se 12 Andersson, Malmgren, Johrén, Sid

14 uppgiften från ett generellt perspektiv blev valet kvantitativt. Genom att välja enkätform kan respondenterna i lugn och ro besvara frågorna, det är samma struktur för alla, och respondenterna påverkas inte av på vilket sätt som frågorna ställs på. En nackdel med att göra kvantitativa undersökningar kan vara att de anställda inte förstått frågorna eller tolkat dem olika och då inte haft någon som kunnat förtydliga dem. I studien har det utgåtts från att de anställda har svarat ärligt på enkäten trots att detta inte är något som kan visas. Kvalitativa intervjuer hade gett djupare information men det hade inte blivit kostnads och tidseffektivt. 3.2 Genomförande Enkäten Min enkät (se bilaga 1), bestod av åtta stycken frågor, samt en möjlighet att i slutet fritt lägga till något som respondenten eventuellt saknat. Alla frågor hade fasta svarsalternativ, men jag valde att ha med annat som svarsalternativ på tre av frågorna där respondenten själv kunde fylla i alternativ som jag eventuellt skulle ha förbisett. Enkäten lämnades ut till 26 stycken på VCC, samt 26 stycken på SG. Utlämnandet genomfördes av kontaktpersonerna på respektive organisation under onsdagen 10/5 2006, och de svarande hade därefter en vecka på sig att respondera. Eftersom alla frågor hade fasta svarsalternativ och enkäten delades ut under likartade förhållanden under en och samma dag, hade den en hög strukturering 13 och en relativt hög standardisering 14. Enkäten inleddes med en kort presentation av syftet samt hur man kunde ta kontakt med mig som genomför studien vid frågor, samt information om frivillighet, anonymitet och instruktioner i hur ifyllandet av enkäten skulle ske. Genom detta har min enkätundersökning tagit hänsyn till de fyra principerna 15 om forskningsetik som vetenskapsrådet har tagit fram Bortfall Av det befintliga urvalet räknades med ett visst bortfall, både internt och externt. Det interna genom att respondenter inte svarat på vissa frågor eller gjort egna alternativ. För att minimera det interna bortfallet gjordes förutom de fasta svarsalternativen ett alternativ benämnt annat på vissa frågor så att respondenten själv kunde fylla i något som eventuellt förbisetts. Det externa bortfallet genom dem som inte hade möjlighet eller ville delta i enkätundersökningen. För att minimera detta delades enkäterna ut under fasta situationer, såsom möten. Efter det 13 Att det är hög struktur betyder att enkäten har fasta svarsalternativ. 14 Standardisering innebär att det är en avsaknad på variation gällande i vilken grad frågorna och situationen de lämnas ut i är densamma för respondenterna. 15 Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, Nyttjandekravet. 14

15 hade respondenterna en vecka på sig att fylla den och sedan återlämna till respektive kontaktperson. Sammanlagt delades det ut 52 enkäter på VCC och SG. Från SG kom samtliga tillbaka medan VCC hade ett externt bortfall på 6 stycken. Detta betyder att av de 52 enkäter som delades ut 10/ responderade 46 stycken, och utan något internt bortfall. 3.3 Organisations presentation Volvo Car Corporation Det hela började när Assar Gabrielsson och Gustaf Larson tog beslutet att börja tillverka Svenska bilar av Svenska stål. Den 14 april 1927 rullade den första serie tillverkade Volvo ÖV4 även kallad Jakob ut från fabrikerna i Göteborg. Sedan dess har Volvo vuxit och delats upp. VCC var personbilsdelen i AB Volvo som år 1999 köptes av Ford Motor Company. VCC ingår i en division som kallas Premier Automotive Group, där Fords kvalitetsmärken samlats. VCC har sitt huvudkontor och en stor monteringsfabrik i Torslanda i Göteborg, och är en jätte inom svenskt näringsliv. Av företagets drygt anställda jobbar 70 procent i Sverige. Finance and opernational support där min studie gjorts består av ca 30 ingenjörer och ekonomer varav 25 % är kvinnor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Det var en donation från Niklas Sahlgren som lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset, centralt beläget i Göteborg. Sahlgrenska Universitetssjukhuset bildades 1997 när Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus slogs ihop för att på bästa sätt tillvarata resurserna i stor Göteborg. SU är norra Europas största sjukhus med dryga 2036 vårdplatser på de 165 avdelningarna och anställda. Sahlgrenska är den största enheten inom sjukgymnastikverksamheten med ca 82 anställda inklusive assistenter och kanslister. På SG är 90 % kvinnor. 4. Resultat Både på VCC och SG är det en hög utbildningsgrad. På VCC har 75 % av respondenterna högskola eller universitetsutbildning som högsta utbildning och 100 % på SG har högskola eller universitet som högsta utbildning. Könsfördelningen däremot skiljer sig. På VCC är det övervikt på manliga respondenter med 70 %, medan SG har en övervikt på kvinnliga 15

16 respondenter med dryga 88 %. Detta återspeglar hur könsfördelningen i respektive organisation ser ut. Diagram 4.1 Den åldersmässiga spridningen på respondenterna. Tabell 4.1 De friskvårdsåtgärder respondenterna blir erbjudna på arbetsplatsen i dag. Friskvård VCC SG VCC/SG Massage Träning på arbetstid Bidrag till träningskort Gruppaktivitet med kollegor Sluta röka kurs Föreläsningar Personligt hälsoprogram HLR kurs Vet ej Annat Tabell 4.2 Respondenter som utnyttjar den friskvård de blir erbjudna på arbetsplatsen Utnyttjade av friskvård VCC SG VCC/SG Ja, regelbundet Ja, ibland Nej

17 Tabell 4.3 Hur respondenterna upplever friskvården på arbetsplatsen Upplevd VCC SG VCC/SG Mycket bra Bra Mindre bra Dålig Tabell 4.4 Friskvårdsåtgärder som respondenterna vill ha på sin arbetsplats Friskvård VCC SG VCC/SG Massage Träning på arbetstid Bidrag till träningskort Gruppaktiviteter med kollegor Sluta röka kurs Föreläsningar Personligt hälsoprogram HLR kurs Inget Diagram 4.2 Jämförelse mellan vad de anställda på SG har för friskvårdsåtgärder på arbetsplatsen i dag, mot vad de anställda vill ha. 17

18 Diagram 4.3 Jämförelse mellan vad de anställda på VCC har för friskvårdsåtgärder på arbetsplatsen i dag, mot vad de anställda vill ha. 5. Diskussion Frågeställningen som denna undersökning har till syfte att besvara var vad anställda vill bli erbjudna för friskvård på sin arbetsplats. En frågeställning kan ses ur flera perspektiv. Exempelvis kan min ses från ett samhälls-, företags- eller individ perspektiv. Det som är bra ur individperspektiv behöver nödvändigtvis inte vara bra ur de andra perspektiven. Ett starkt argument för friskvård är att den förhindrar sjukdom vilket i förlängningen betyder att den anställda kan arbeta effektivare och kanske även längre än vad den annars kunnat. Detta är bra både ur individ- företags- och samhällsperspektiv. Som nämns i inledningen dör ca 7000 personer i Sverige varje år till följd av sjukdomar relaterade till stillasittande. Mot denna bakgrund behöver vi stimulera fler att värna om sin hälsa, både i hemmet, på fritiden och på arbetet. Min enkät inleds med tre bakgrunds frågor för att få bekräftat att resultaten från de båda arbetsplatserna är jämförbara. Det var viktigt för studien att respondenterna återspeglade hur arbetsplatserna ser ut, gällande könsfördelning och ålder. Studien bygger inte på att det är en 18

19 köns eller åldersfråga utan att det snarare är arbetsplatsen som sådan som har betydelse för vilken friskvård som erbjuds och vilken friskvård som de anställda vill ha. Däremot var det viktigt att de anställda på de båda organisationerna hade en likvärdig utbildningsbakgrund, vilket bekräftades genom min enkät. I tabell ett redogörs för vad respondenterna erbjuds för friskvård i dagsläget. Utifrån respondenternas svar på denna fråga, tolkar jag det som att många inte är medvetna om vad för friskvårdsåtgärder som erbjuds dem. Anledningarna till detta kan vara många, vilka endast kan spekuleras i. Troliga förklaringar skulle kunna vara att de anställda inte är intresserade, att det är dålig information, att företagen inte vill att de anställda ska utnyttja friskvården eller att de anställda redan erbjuds så mycket att det är svårt att hålla ordning på allt. Det som enligt min undersökning är vanligast att erbjuda sina anställda är bidrag till träningskort. 95 % av de VCC anställda uppgav att de blir erbjudna detta, dock med förbehållet att det endast gäller på Sörredsgården, det gym som ligger på Volvo området i Torslanda 16. Av de anställda på SG uppgav 88 % att de erbjuds bidrag till träningskort. 17 De som inte svarat att de blir erbjudna detta har följaktligen inte tagit reda på sina friskvårdsförmåner. Bland de anställda sjukgymnasterna på SG uppgav även dryga 92 % att de blev erbjudna HLR kurser, vilket kan te sig naturligt då de arbetar på ett sjukhus. På VCC är det endast skyddsombuden som blir erbjudna HLR kurser. Huruvida HLR kurser är att betrakta som friskvård är en annan fråga. I denna studie har bedömningen gjorts att det är det, då det är en gruppaktivitet som genomförs på arbetet för att öka medvetenheten om kroppen och sjukdomstillstånd. I Maslows behovstrappa bygger andra steget på att anställda ska känna en trygghet och säkerhet på sin arbetsplats. Genom att alla anställda genomgått någon form av samaritutbildning 18 kan arbetsplatsen kännas tryggare ur den synpunkten. Utöver bidrag till träningskort och HLR kurser är föreläsningar en vanlig friskvårdsåtgärd. Av de 46 respondenterna uppgav 33 stycken, det vill säga dryga 71 %, att de erbjuds föreläsningar som friskvårdsåtgärd. Kunskap är en viktig del av hanterbarhetsdelen i Antonovskys KASAM. Det intressanta med denna studie är att de friskvårdsåtgärder som erbjuds på VCC och SG inte stämmer överens med vad de anställda vill ha för friskvård på sin arbetsplats (se diagram 4.2 och 4.3). Det som de anställda på VCC uppgav att de hälst ville ha som friskvårdsåtgärd var träning på arbetstid, vilket 14 av de 20 respondenterna svarade. Bidrag till träningskort 16 VCC anställda får 500 kr/termin 17 SG anställda får 500 kr/år 18 Samaritutbildningar innehåller bland annat hur man tar om hand någon som är chockad, blöder, har frakturer, har hjärtstopp samt satt i halsen. 19

20 svarade 8 av 20 respondenter att de ville ha. Det är något som de VCC anställda redan i dag erbjuds med 500 kr/termin, men med förbehållet att det endast gäller på Volvos eget gym. SG:s kurva visar även den att det de anställda hälst vill ha är träning på arbetstid. Det svarar 24 av de 26 respondenterna. Likaså följs det av bidrag till träningskort, något som 10 av 26 respondenter svarat. Även SG erbjuds i dag ett bidrag. Detta är dock endast hälften av vad de anställda på VCC får, nämligen 500 kr/år. Som nämns i teori delen nås KASAM genom att ha ett balanserat förhållningssätt mellan meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Grunden för känsla av hanterbarhet bildas genom en balans mellan de resurser en individ förfogar över. Hanterbarhetskänslan sjunker när individer tvingas att leva upp till krav som ligger över deras förmåga. Att erbjuda friskvårdsåtgärder som de anställda inte vill ha eller känner att de inte kan hantera kan därför få en motsatt effekt. I tabell 4.2 kan vi se att endast 14 stycken av de 46 respondenterna uppger sig regelbundet utnyttja den friskvård som erbjuds. Att företagen erbjuder friskvård som inte utnyttjas ger inte bara onödiga kostnader för företagen utan kan även göra att de anställdas KASAM minskar och därför genererar ohälsa istället för hälsa. Meningsfullhet nås enligt Antonovsky genom att vi upplever att de utmaningar som vi ställs inför är värda det engagemang och intresse som vi lägger ner. Att bli påtvingad friskvård på arbetsplatsen skapar inget intresse och de anställda känner inte att det är värt att lägga engagemang på det. Hade friskvården istället varit mer individanpassad genom att arbetsgivarna undersöker vad de anställda vill ha hade hälsan på arbetsplatserna förbättrats. Som jag nämner i min uppsats vill arbetsgivarna ge en bild av att friskvården görs av humanitära skäl, men det är självklart att det finns ekonomiska incitament. Som det ser ut i dag lägger arbetsgivarna pengar på åtgärder som det från de anställdas sida inte finns något intresse av. Pengar som till viss del inte alls kommer att öka lönsamheten genom effektivare anställda eller att de anställda kan arbeta kvar i en högre ålder. 20

21 6. Referenslista 6.1 Litteratur Andersson, Gunnar, Malmgren, Sture, Johrén, Anders, Lönsam friskvård Effektivare företag, Arbetarskyddsnämnden och författarna, Halmstad 2000 Antonovsky, Aaron, Hälsans mysterium, Natur och kultur, Köping 1991 Angelöv, Bosse, Friskare arbetsplatser, studentlitteratur, Lund 2002 Hanson, Anders, Hälsopromotion i arbetslivet, Studentlitteratur, Malmö 2004 Lindskog, I Bengt, Företagshälsovård, Studentlitteratur, Lund 1990 Patel, Runar, Davidsson, Bo, Forskningsmetodikensgrunder, Studentlitteratur, Lund1994 Rössner, Stephan, Hälsa till alla, Blomberg, Finland 2001 Winroth, Jan, Rydqvist, Lars-Göran, Idrott Friskvård & Hälsa, SISU, Skogs grafiska AB 1993 Winroth, Jan, Rydqvist, Lars-Göran, Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion, SISU, Elanders skogs grafiska Avhandlingar Hogstedt, Christer, Bjurvald, Mats, Marklund, Staffan, Palmer, Edward, Theorell Töres, Den höga sjukfrånvaron, Statens Folkhälsoinstitut, Sandvikens Tryckeri 2004 Korp, Peter, Hälsopromotion -en sociologisk studie av hälsofrämjandets institutionalisering, Göteborg Studies in Sociology, Göteborg

22 6.3 Internetadresser (Tillgänglig ) (Tillgänglig ) (Tillgänglig ) 6.4 Övrigt Bosse Ringholm, Debattartikel i Dagens nyheter 2003 Torbjörn Åkerstedt sömnprofessor, Burgårdensutbildningscentrum, Göteborg,