PILOTSTUDIE TILLÄMPNING AV IT-VERKTYG VID VALIDERING. Elin Carlholt Conny Gustavsson

Transkript

1 PILOTSTUDIE TILLÄMPNING AV IT-VERKTYG VID VALIDERING Elin Carlholt Conny Gustavsson SweCast AB Box 2033, Jönköping Telefon Telefax

2 2007, SweCast AB

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILLKOMST 1 Projektorganisation 1 Finansiering 1 SAMMANFATTNING 1 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE OCH MÅL 2 3 VAL AV IT-VERKTYG Kravspecifikation Marknadsanalys 3 4 UPPBYGGNAD AV DEN TEORETISKA DELEN I IT-VERKTYGET Rekrytering av yrkesexperter Utveckling av yrkesbeskrivningar och ämnesområden Frågegenerering 5 5 PILOTSTUDIEN AV IT-VERKTYGET Val av pilotföretag Genomförande av pilotstudien Utvärdering av pilotstudie 9 6 FÖRSLAG TILL VIDAREUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGAR 9 7 DISKUSSION 10 8 AKTÖRER I PROJEKTET 12

4 SweCast AB 1 TILLKOMST Projektorganisation Finansiering Rapporten har sammanställts av Elin Carlholt och Conny Gustavsson, båda verksamma vid SweCast AB i Jönköping. SweCast är den svenska gjuteribranschens forsknings-, bransch- och utbildningsinstitut med ca 45 anställda och knappt 200 medlemsföretag. Mera information om SweCast finns på hemsidan; Ett flertal företag och aktörer har deltagit i olika faser av pilotstudien kring IT-verktyg för validering, SweCast vill rikta ett stort tack till alla som medverkat. Författarna vill dessutom rikta ett stort tack till styrelsen för Svenska Gjuteriföreningen som gett oss förtroendet att arbeta med utvecklingen av branschens valideringsverktyg. Sist men inte minst vill vi också tacka Gjuteribranschens Yrkesnämnd (GbY) för alla värdefulla synpunkter kring kvalitetssäkring av processen. Projektet har huvudsakligen finansierats med medel från Valideringsdelegationen i Norrköping. SweCast har även bidragit med egna medlemsmedel. Den sammanlagda projektbudgeten var kronor och projekttiden var från november 2006 till maj Ett stort tack riktas till Valideringsdelegationen, utan vars stöd detta projekt inte kunnat genomföras. SAMMANFATTNING I rapporten redovisas pilotstudien av IT-verktyget för validering och hur detta verktyg kan användas i gjuteribranschens valideringsprocess. Rapporten belyser också översiktligt den metodik som utvecklats för valideringsprocessen inom gjuteriindustrin. Själva metodiken beskrivs mera ingående i en tidigare rapport som kan laddas ner via länken; rapport.pdf I starten av valideringsprojektet framförde gjuteribranschen genom GbY och Gjuteriföreningens styrelse, branschens krav beträffande ett valideringskoncept. Dessa var att en validering skall kunna genomföras på en dag, uppfattas billig och vara allmänt accepterad i framförallt Sverige, men helst också inom EU. SweCast har därför försökt anpassa valideringsprocessens metodik och verktyg efter dessa krav. Rapporten belyser även uppbyggnaden av den teoretiska delen i IT-verktyget samt hur genereringen av frågor går till. Gjuteriföreningens styrelse och GbY har godkänt valideringsprocessen, med ett teoretiskt

5 SweCast AB 2 test i IT-verktyget och ett praktiskt test i reell miljö, som en rättvis valideringsmetod för att visa vad en individ kan inom sin yrkesroll. 1 BAKGRUND SweCast AB har i ett tidigare projekt utvecklat, förankrat och kvalitetssäkrat ett koncept för validering av yrkeskompetens inom gjuteribranschen. Målet för det projektet var att hitta en valideringsmodell som objektivt, likvärdigt och med hög kvalitet, synliggör individens teoretiska och praktiska kompetens. Dessutom var målet att valideringen skulle kunna genomföras på en dag. En förutsättning för att klara en hel validering på maximalt en dag är att man har ett effektivt stöd i ett datorbaserat IT-system som både granskar, utvärderar och presenterar resultatet. Det måste alltså vara möjligt att dels utvärdera den teoretiska delen direkt, dels mata in och även sammanställa resultatet från den praktiska delen. 2 SYFTE OCH MÅL Syftet med projektet har varit att testa funktionaliteten och att beskriva det fortsatta utvecklingsbehovet hos det IT-verktyg (Exerciser) som svensk gjuteriindustri valt att bygga upp sin valideringsverksamhet kring. Målet är att tillsammans med programleverantören (Edulab) utveckla ett IT-verktyg för kompetensvalidering inom svensk gjuteriindustri, som är lättanvänt både för valideringsledaren och för validanten. Programmet skall dessutom tydligt kunna redovisa validantens kompetens dels inom flera olika delområden, dels på olika svårighetsnivåer. Slutligen skall programmet ha full funktionalitet vid såväl modemuppkoppling som fast anslutning mot Internet. Det genomförda projektet har haft för avsikt att under helt realistiska former testa om det aktuella IT-verktyget Exerciser uppfyller de ovan redovisade kraven. 3 VAL AV IT-VERKTYG Gjuteribranschen, via GbY, och Gjuteriföreningens styrelse, framförde i starten av valideringsprojektet branschens önskemål beträffande ett framtida valideringskoncept. Kraven var att en validering skall kunna genomföras på en dag, och att den skall kosta högst kronor per person. Kompetensintyget, som är slutdokumentet för valideringen, skall

6 SweCast AB Kravspecifikation 3.2 Marknadsanalys vara allmänt accepterat i såväl Sverige som EU, och utgöra en värdehandling för individen och för företaget/beställaren. För att objektivt och snabbt kunna bedöma validantens kunskaper beslutades det att den största delen av valideringen skall genomföras teoretiskt och med stöd av ett IT-verktyg. Detta upplägg minimerar administrationsarbetet och är tids- och kostnadseffektivt eftersom det ställer frågor, granskar svaren och ger ett omedelbart resultat. Dessutom går testet snabbt, och flera validanter kan göra den teoretiska delen samtidigt. Det enda som krävs är datorer med internetuppkoppling samt en valideringsledare. För att underlätta valet av lämpligt IT-verktyg fastställdes en kravspecifikation över vilka funktioner IT-verktyget skulle ha. SweCast och GbY fastställde följande kravspecifikation. Svenska som menyspråk och kunna hantera svenska alfabetet. Vara webbaserat och kunna användas via modem. Hantera minst 1000 frågor uppdelade i minst femton olika yrkeskategorier. Hantera tre olika svårighetsgrader på frågor inom varje yrkeskategori. Flervalsfrågor med minst fyra svarsalternativ. Hantera olika poängvärden för frågorna. Hantera bilder, videosekvenser och ljudfiler i frågorna. Slumpmässig generering av frågor enligt valfria kriterier. Sammanställning och utvärdering som direkt efter testet visar resultatet inom olika delområden. Programmet skall kunna mäta tid för respektive test och enskild fråga. Det genomfördes en analys över vilka IT-verktyg som fanns tillgängliga på marknaden. En god hjälp i detta arbete erhölls via Valideringsdelegationen som anordnade en leverantörs- och användarträff i Stockholm. Vidare besöktes Skärteknikcentrum i Gnosjö som utfärdar certifikat inom CNC-teknik med hjälp av ett objektivt test i ett IT-verktyg. Efter denna marknadsanalys gjordes bedömningen att vi var redo att fatta beslut om vilket IT-verktyg som skulle väljas.

7 SweCast AB 4 SweCast valde Edulabs IT-verktyg Exerciser ValiMate. Detta program var vid tillfället under uppbyggnad och utveckling, men bedömdes inom kort kunna uppfylla kravspecifikationens samtliga punkter. Programmet skulle lanseras i januari Eftersom IT-verktyget var i utvecklingsskedet kunde SweCast dessutom påverka en del av programmets utformning och funktionalitet. Kostnaden för ValiMate varierar från kund till kund, och beror bland annat på användningsområde, antalet testtagare och hur stort behovet är av utveckling och specialanpassning. 4 UPPBYGGNAD AV DEN TEORETISKA DELEN I IT-VERKTYGET 4.1 Rekrytering av yrkesexperter När valet av IT-verktyg var gjort startade uppbyggnaden av gjuteribranschens valideringsprocess. Den teoretiska delen av valideringen, som skall utföras i IT-verktyget, utgör den största delen av valideringsprocessen. För att långsiktigt och i takt med den teknologiska utvecklingen kvalitetssäkra branschens valideringsprocess, medverkar de erkänt skickligaste yrkesutövarna inom branschen, yrkesexperterna, i framtagandet av yrkesbeskrivningar och frågor. Det har rekryterats flera yrkesexperter för varje yrkesroll. Detta för att inte en yrkesexperts personliga uppfattningar skall prägla kompetensbehoven i yrkesrollen. En av yrkesexperterna är huvudansvarig för yrkesbeskrivningen, övriga experter inom samma yrkesroll kommer att medverka i kvalitetssäkringen av frågor och yrkesbeskrivningen. 4.2 Utveckling av yrkesbeskrivningar och ämnesområden Yrkesexperternas första uppgift var att ta fram en yrkesbeskrivning. Yrkesbeskrivningen är en branschgemensam beskrivning av vilka arbetsuppgifter en individ har inom en viss yrkesroll, och vilken kompetens individen bör besitta inom denna yrkesroll. Beskrivningen är indelad i tre olika kompetensnivåer. Dessa nivåer speglar kraven för en relativt nyanställd, för en person med 2 5 års erfarenhet, och en person som kan fungera som instruktör för andra. För varje kompetensnivå finns exempel på vilka arbetsuppgifter och kunskaper validanten bör bedömas mot. Yrkesexperterna har även brutit ned respektive yrkesroll i delmoment för att tydligare kunna visa vilka olika arbetsmoment man utför inom varje yrkesroll. Denna nedbrytning underlättar dels beskrivningen av yrkesrollen, dels garanteras att frågor kopplas till alla moment i yrket, se figur 1.

8 SweCast AB 5 Yrkesroller Ämnesområden Kunskapsnivåer Beredning Legeringar Modelltillverkning Smältning Kolvsmörjning Kärntillverkning Formsmörjning Formning Riggning verktyg Smältning Processkunskap Efterbehandling Gjutgodsdefekter Kvalitetskontroll Pressgjutning Service och underhåll Verktygsunderhåll Hälsa, miljö, säkerhet Kvalitetskontroll Robotteknik Underhåll Verktygsunderhåll Gjutgodsdesign Figur 1 Yrkesroller, Ämnesområden och Kunskapsnivåer 4.3 Frågegenerering Yrkesexperterna utgår från yrkesbeskrivningen och ämnesområdena när de skriver frågor för respektive yrkesroll. Figur 1 visar ett exempel på hur en fråga skapas. Yrkesrollen i exemplet är pressgjutning, inom pressgjutning är ämnesområdet verktygsunderhåll och kunskapsnivån för frågan är nivå 3. Utgående från det inledande samtalet och objektiva persondata avgör uppdragsgivaren och validanten vilken kompetensnivå som valideringen skall utföras inom. Frågorna slumpas fram enligt den mall som visas i figur 2. Om validanten ex vis skall valideras på kompetensnivå 2, slumpas 25% av frågorna från kunskapsnivå 1, 50 % från kunskapsnivå 2 och 25% från kunskapsnivå 3. Frågorna slumpas fram enligt denna modell för att inte bedömningen av validanten skall ske mot helt fel nivå. Om det exempelvis görs en felbedömning vid det inledande samtalet, av vilken kompetensnivå validanten befinner sig på, har ändå validanten en chans att visa sin kompetens. Det är även viktigt att validanter som befinner sig på kompetensnivå 3, även kan svara på frågorna på de lägre kompetensnivåerna.

9 SweCast AB 6 Frågegenerering Frågenivå Validerings nivå % 25 % 25 % 25 % 50 % 25 % 25 % 25 % 50 % = 50 st frågor = 50 st frågor = 50 st frågor Figur 2 Frågegenerering Den yrkesexpert som är huvudansvarig för respektive yrkesroll ansvarar för att yrkesbeskrivningen inkl ämnesområden är uppdaterad, relevant och kvalitetssäkrad. Detta arbete görs med stöd från övriga yrkesexperter inom samma yrkesroll. När frågorna är framtagna utgående från kompetensbeskrivningarna kvalitetssäkras de. De kvalitetssäkrade frågorna läggs sedan in i IT-verktyget. Skandinaviska Gjuteriskolan, medlemsföretagen, SweCast och aktörer inom andra branscher levererar frågor till gjuteribranschens valideringsverktyg. IT-verktyget kan användas när det är fyllt med cirka 150 frågor per yrkesroll. Varje yrkesroll innehåller cirka tio ämnesområden Varje ämnesområde inom en yrkesroll innehåller alltså cirka frågor fördelade på tre olika kompetensnivåer. Figur 3 visar ett exempel på yrkesrollen pressgjutning, och ämnesområdet legeringar. Inom yrkesrollen pressgjutning finns tolv frågor för varje ämnesområde. Sammanlagt kommer yrkesrollen pressgjutning alltså innehålla 156 frågor. IT-verktyget kommer innehålla cirka frågor när alla yrkesroller är klara för användning. I nuläget (våren 2007) är IT-verktyget fyllt med cirka 200 frågor, och ytterliggare 300 frågor är inne i kvalitetssäkringsprocessen.

10 SweCast AB 7 Yrkesroll Ämnesområde Kompetensnivå Fråga Legeringar Smältning Kolvsmörjning 1 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Formsmörjning Fråga 4 Pressgjutning Riggning verktyg Processkunskap Gjutgodsdefekter Kvalitetskontroll Service och underhåll 2 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Hälsa, miljö, säkerhet Robotteknik Verktygsunderhåll Gjutgodsdesign 3 Fråga 9 Fråga 10 Fråga 11 Fråga 12 Figur 3 Frågornas indelning i tre olika svårighetsnivåer 5 PILOTSTUDIEN AV IT-VERKTYGET 5.1 Val av pilotföretag Pilotstudien utfördes på Värnamo Pressgjuteri AB som ingår i Associated Die Casters of Sweden (ADC). Inom ADC finns förutom Värnamo Pressgjuteri AB också Metallteknik Produktion AB. Företagen pressgjuter aluminium, magnesium samt zink och utför också bearbetning och ytbehandling. Båda företagen är familjeföretag i andra generation och önskar växa mot stora, kvalificerade kunder såväl i Sverige som internationellt. Företagen har ca 50 anställda totalt. Yrkesrollen pressgjutning maskinoperatör har under hela utvecklingsprocessen gått ett steg före de andra yrkesrollerna. Denna strategi valdes för att tidigt kunna upptäcka eventuella brister i valideringsprocessen innan de andra yrkesrollerna kommit för långt i utvecklingen. Inom ADC finns en av de yrkesexperter som medverkat i definitionen av yrkesrollen pressgjutning maskinoperatör. De personer som deltog i pilotstudien var därför relativt väl informerade om valideringens syfte, mål samt övergripande metodik. Den första validanten har cirka tio års erfarenhet som maskinoperatör, den andra validanten har ca två års erfarenhet som maskinoperatör. De två validanterna valdes ut efter kri-

11 SweCast AB Genomförande av pilotstudien terierna att de skulle komma från olika företag och ha olika lång arbetslivserfarenhet. Dessa kriterier sattes upp för att pilotstudien skulle ge erfarenheter från validering av personer med olika lång arbetslivserfarenhet samt för att validanterna själva skulle feedback kring hur väl frågorna i IT-verktyget relaterar till deras arbetsuppgifter, kompetensnivåer och förutsättningar på respektive företag. Valideringen startade med ett inledande samtal som klargjorde vilken yrkesroll validanten skulle valideras mot. I det inledande samtalet deltog validanten, valideringsledaren och beställaren. Beställaren var i detta fall Jan Henriksson, VD för ADC. Conny Gustavsson och Elin Carlholt från SweCast agerade valideringsledare. Utgående från det inledande samtalet bestämdes att validanterna skulle valideras mot yrkesrollen pressgjutning - maskinoperatör, kompetensnivå två. Frågorna i ITverktyget slumpades därefter fram enligt figur 2. Den teoretiska delen i valideringsprocessen genomfördes och utvärderades med stöd av IT-verktyget. Testet genomfördes på två datorer uppkopplade mot Internet. Detta går mycket enkelt eftersom inga lokala installationer krävs. Validanterna satt ensamma framför respektive dator och testet övervakades av testledarna. Varje validant fick ett personligt lösenord som öppnade testet. Då validanten loggat in kom frågorna upp direkt på dataskärmen. Testet gick på tid och validanten svarade på 50 stycken slumpmässigt valda frågor under en timme. Eftersom pilotstudien inte omfattade den praktiska delen av valideringen var nästa steg i valideringsprocessen det avslutande samtalet. I det avslutande samtalet gick validanten, beställaren och valideringsledaren igenom resultatet av valideringen. Det sammanställda resultatet av den teoretiska och praktiska delen visar vad validanten kan. Detta ligger till grund för validantens kompetensintyg. Eftersom den praktiska delen inte ingick diskuterades resultatet av den teoretiska delen men något kompetensintyg kunde inte utfärdas. När validanten skall genomgå den praktiska delen krävs medverkan av ytterliggare en person, områdesexperten. Områdesexperten är specialist på de arbetsuppgifter som validanten ska genomföra i den praktiska delen av valideringen. Den praktiska delen kan sträcka sig över flera månader på grund av att uppgifter som utförs sällan kan ingå. Därför finns områdesexperten med i det dagliga arbetet och granskar validanten när han eller hon kommer till de arbetsuppgifter som ingår i valideringen. Till sin hjälp har områdesexperten en checklista, på den finns samtliga praktiska moment som skall granskas. När validanten även har gjort den praktiska delen sammanställs resultatet med resultatet från den teoretiska delen i IT-verktyget. Sammanställningen görs av

12 SweCast AB Utvärdering av pilotstudie valideringsledaren efter att resultatet från den praktiska delen erhållits från områdesexperten. Utifrån sammanställningen utdelas ett personligt kompetensintyg. Beställaren får en kopia och validanten får originalet. Pilotstudien fungerade nästan som beräknat, vissa saker i IT-verktyget måste dock justeras till nästa testomgång. Validanterna hade vid ett par tillfällen problem med att gå till nästa fråga, sidan laddades men det kom inte fram någon fråga. Felet löstes genom att logga ut och logga in igen. Felet berodde på att vissa kapitel hade tagits bort utan att IT-verktyget hade registrerat det. Detta problem gick att lösa temporärt men var mycket irriterande. Edulab har garanterat att man kan lösa problemet permanent. Validanterna som medverkade i pilotstudien fick lämna sina synpunkter efter att de hade genomgått testet i IT-verktyget. De tyckte att ITverktyget var snabbt och smidigt (undantaget när de var tvungna att logga ut och in igen vid två tillfällen). Validanterna tyckte det var bra att de fick sina resultat direkt efter att testet avslutats. Validanterna tyckte att några av ämnesområdena som skall ingå i pressgjutning maskinoperatör fattades i IT-verktyget vid testtillfället. En förklaring till det är att när testet utfördes fanns det cirka 100 frågor inlagda inom yrkesrollen Pressgjutning maskinoperatör. Målet är att ha cirka 150 frågor på varje yrkesroll jämnt fördelade över yrkesrollens olika ämnesområden. En av validanterna påpekade att en del personer kan ha svårt att läsa frågorna. IT-verktyget innehåller en funktion så att validanten kan få frågorna uppläsa. Detta kommer att övervägas om branschen uttrycker önskemål om detta. 6 FÖRSLAG TILL VIDAREUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGAR Beträffande önskvärda förbättringar och programutvecklingar är det främst två saker vi tycker bör nämnas. Som redovisats tidigare använder vi frågor inom olika ämnesområden i respektive yrkesroll. Inom varje ämnesområde har frågorna tre olika svårighetsgrader. Generering av frågor på detta sätt fungerar utmärkt i programmet. Problemet är när man vill titta på resultatet uppdelat på samma sätt. Programmet kan idag inte delredovisa hur många frågor som besvarats rätt inom respektive delmoment och på respektive svårighetsnivå. Detta är en stor brist, eftersom det är mycket intressant att veta om validanten haft problem med frågor som ligger under eller över den förväntade kompetensnivån.

13 SweCast AB 10 7 DISKUSSION En annan fråga som bör aktualiseras är programmets bildhantering. En stor fördel är att bilder och videoklipp kan kopplas till specifika frågor. Ett problem är dock att överföringen via Internet tar väldigt lång tid om bilderna är stora och överföringskapaciteten låg. För validanten upplevs detta som att programmet hänger sig, eftersom man inte kommer vidare så länge bilden håller på att laddas ner. Här bör en förbättring göras så att antingen storleken på bilden kan minskas, alternativt att bilden kan överföras som en pdf-fil. Går inte detta bör restriktioner införas så att antingen bilder undviks, eller att man måste ha en viss överföringskapacitet för att kunna nyttja bilder i valideringen. Det sistnämnda torde innebära att validering via modem inte är möjligt. Beträffande vidareutveckling skulle SweCast vilja föreslå att programleverantören Edulab och befintliga användare bildar ett nätverk för erfarenhetsutbyte. Dels skulle många intressanta programutvecklingar kunna diskuteras, dels skulle säkert många relevanta frågor inom olika områden/branscher kunna utväxlas mellan olika organisationer, vilket på sikt gynnar alla användare i form av minskade utvecklingskostnader. Om den svenska gjuteribranschen skall överleva i en alltmer global konkurrens och tillfredsställa allt högre kundkrav, måste den befintliga personalen ständigt kompetensutvecklas. Därför har projektet i första hand fokuserats mot att validera redan anställd personal inom branschen. Företagen har slimmade organisationer och vill därför optimera utbildningstiden för varje individ. Validering blir rätt verktyg för att se vad individen kan och vilken kunskap som behöver tillföras. Utgående från kompetensintyget, som utfärdas efter genomgången validering, kan en kompetensutvecklingsplan formuleras. Planen blir ett styrande dokument för såväl individen som företaget. Individen behöver bara utbildas i det han eller hon inte kan, och utvecklas därför i en snabbare takt. Företaget sparar utbildningstimmar och kostnader. Yrkesbeskrivningar samt foton och videoklipp hämtade från valideringsmaterialet kommer i framtiden vara tillgängliga för Arbetsförmedlingen. Detta innebär att Arbetsförmedlingen enkelt kan synliggöra och förklara olika arbetsuppgifter inom gjuteriindustrin för arbetssökande. SweCast är medvetna om att den teoretiska delen i gjuteribranschens valideringsprocess mera kan likna ett traditionellt kunskapstest än en del av en validering. Det är dock vår bedömning att frågornas omfattning och utformning i kombination med de praktiska momenten, ger processen en prägel som liknar validering mer än ett kunskapstest. Branschens krav var att en validering skall kunna genomföras på en dag, att det skall kosta mindre än kronor per person.

14 SweCast AB 11 Utgående från ovan redovisade krav anser vi att en validering där ett ITverktyg med frågor utgör den större delen av valideringen är den enda möjliga vägen för att uppfylla branschens krav. Det valda IT-verktyget minimerar administrationsarbete och är därmed både tids- och kostnadseffektivt. Den objektiva bedömningen i IT-verktyget kompletteras även av den praktiska delen i valideringsprocessen. Valideringsprocessen hade kunnat göras mera ingående, sträckts ut längre i tid och då kanske gett en ännu bredare och djupare bild av individens kompetens. Enligt vår bedömning hade vi då inte klarat branschens uppställda kravkriterier, främst avseende tid och kostnad. Gjuteriföreningens styrelse och GbY har godkänt valideringsprocessen, med ett teoretiskt test i IT-verktyget och ett praktiskt test i reell miljö, som en rättvis valideringsmetod för att visa vad en individ kan inom sin yrkesroll på ett gjuteri. Kompetensintyget, som är slutdokumentet för valideringen, kommer därför bli allmänt accepterat i Sverige och utgöra en värdehandling för såväl individen som företaget/beställaren.

15 SweCast AB 12 8 AKTÖRER I PROJEKTET ADC of Sweden Arvika Gjuteri AB Centrum för vuxenutbildning, Jönköping Edulab AB Gjuteribranschens Yrkesnämnd ITT Flygt AB Mönsterås Metall AB Näfveqvarns Bruk AB Skandinaviska Gjuteriskolan SKF Mekan AB Suncab AB SweCast AB Tour & Andersson AB Valideringsdelegationen Volvo Powertrain Corporation AB Österby Gjuteri AB

16 SweCast AB 13 SYFTE Syftet med projektet har varit att testa funktionaliteten och att beskriva det fortsatta utvecklingsbehovet hos det IT-verktyg som svensk gjuteriindustri valt att bygga upp sin valideringsverksamhet kring. INNEHÅLL Rapporten innehåller en redogörelse av pilotstudien av IT-verktyget för validering i gjuteribranschens, samt hur uppbyggnaden av den teoretiska delen i IT-verktyget har gått till. ÄMNESOMRÅDE IT-verktyg Kompetensförsörjning Utbildning NYCKELORD IT-verktyg Kompetensutveckling Kompetensbeskrivning Kompetensintyg Validering Valideringsprocess Valideringsverktyg Yrkesbeskrivning Yrkesroller