Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark

Transkript

1 Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark JP Fågelvind / Jan Pettersson På uppdrag åt Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft 1

2 Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark JP Fågelvind/ Jan Pettersson På uppdrag åt Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft Denna rapport ska citeras: Pettersson, J Undersökningar av fågelfauna vid Ribbingsfors inför planerna att bygga en stor vindkraftpark. En rapport från JP Fågelvind på uppdrag åt Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft sidor. Framsidan foto föreställer; tranor, sångsvanar och en yngre havsörn samtliga foton är tagna av Jan Pettersson vilket också gäller övriga foton i rapporten. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Studien och bakgrunden 6 2. Observationsdagar Resultat Transträcket på våren vid Gullspång Flygvägar i olika vindar Tranors flyghöjd Sångsvanssträcket i området Havs- och kungsörnarnas rörelser i området Utvärdering av eventuell påverkan och förslag till placering Påverkans storlek på olika plan hos de undersökta fågelgrupperna Kommentar till samtliga planer på vindkraftverk i området Referenser

4 Sammanfattning Inför planerna att bygga uppåt hundra vindkraftverk vid Ribbingsfors i Gullspång kommun, har denna studie gjorts på uppdrag av Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft. Studiens genomförande och upplägg har diskuterats från första början med Staffan Engström, Skogssällskapet (största markägaren i projektet) samt av dem anlitad referensgrupp. Studien inleddes i april 2007 med att följa tranornas flygningar över området. Inom studieområdet födosöker en stor mängd havs- och kungsörnar vintertid. En anledning till att de födosöker här är att det finns en utmatningsplats i området. Matning på denna plats kommer dock inte att fortsätta efter denna vinter. Studien har i huvudsak inriktat sig på hur örnarna i detta område kommer att påverkas av en vindkraftpark eller riskeras att förolyckas. Lokala ornitologer har framfört att en stor del tranor passera detta område under våren. Tranornas flygningar i området har därför undersökts under 2007 och Höst- och vårsträck av sångsvan över området har även studerats i denna studie då den har beskrivits som ovanligt talrikt. Studien har lagts upp efter erkända riktlinjer samt formas i detalj efter hur områdets möjligheter till studier ser ut. Studien ska avkasta resultat och bedömningar av kollisionsriskens storlek mellan fågel och verk, noggrant mätta flyghöjder samt ett ungefärligt mått på hur många individer örnar, svanar och tranor som passerar området. Antalet örnindivider redovisas separat i en rapport som Thomas Landgren presenterar. Två observatörer har bevakat sträcket av tranor under sex dagar 2007 samt under tre dagar Totalt har ca fåglars flygvägar dokumenterats. Under vinterperioden har även sångsvanars flygningar dokumenterats i fem dagar med sydsträck och sex dagar med nordsträck. Studien av svanar omfattar ca 320 individer i 40 flockar. Örnarnas flygning har dokumenterats under fjorton dagar (varav 10 dagar med en observatör och fyra dagar med två) väl spridda under vintern Flygföljningarna omfattar 239 havsörnsföljningar och 23 kungsörnsföljningar. Stora mängder flyttande fåglar flyger över detta område och för tranorna är det minst som passerar per vår över området i stort. Både under höst och vår passerar här även minst några tusen sångsvanar. För antalet örnindivider är det över hundra olika individer som utnyttjar området. Örnarnas flygningar på vintern sker dock mycket vid matningsplatsen eller mestadels från matningsplatsen och ut mot Vänern. Studien visar att den norra delen av det planerade vindkraftverksområdet är ornitologiskt bättre och påverkan på fågellivet bedöms bli mindre vid byggnation i detta område än i den södra halvan. Att bygga en vindkraftpark i den södra delen skulle leda till påverkan för de undersökta fågelgrupperna då betydande andelar av dessa flyger där. Detta gäller dock allra mest för örnarna och då särskilt havsörnarna där beräkningar från dessa resultat tyder på att ca 4 havsörnar per vinter riskerar att kollidera med de planerade vindkraftverken förutsatt att örnmatning fortfarande utförs vid Valmossen. Örnmatningen kommer att upphöra under 2008 och troligt är då att rörelsefrekvensen till och från matningsplatsen kommer att minska med tiden. Dock kommer förmodligen örnarna att fortsätta röra sig i området men i vilka antal eller med vilken frekvens går inte att förutspå. En flyttning av matplatsen närmare Vänern skulle eventuellt kunna påskynda en minskning av antalet flygningar till den tidigare matningsplatsen. Detta garanterar dock inte att några örnar inte kommer att flyga in i området för parken men 4

5 kan minska risken för att örnarna flyger igenom området i tron om att den gamla matningsplatsen finns kvar. Beaktas ska att omfattningen av de fåglar (flera rödlistade) som häckar i den planerade parkens södra delar (smålom, storspov, tjäder, berguv, nattskärra och sannolikt bivråkar) inte har undersökts. För att de undersökta fågelgruppernas flygningsvägar endast ska påverkas i liten grad bör bara ett begränsat område bebyggas med vindkraftverk. Med utgångspunkt från den layout som presenteras i rapporten skulle då bara ca 20 vindkraftverk kunna byggas i den norra delen. För att minska en påverkan från planerad vindkraftpark kan vindkraftparken formas som en rund park eller med avrundade hörn i den dominerade flygriktningen så att fåglarnas flygsträck leds runt parken. Rekommendationen att undvika byggnation i de södra delarna av planerat vindkraftparksområde, för att minska påverkan på framförallt örnarna, medför inte att en etablering i det norra området inte påverkar de undersökta fågelgrupperna utan bara i mindre utsträckning än om hela parken byggs. Det norra området har dock inte häckningsmässigt undersökts ornitologiskt vilket måste göras för att bedöma vilka häckande fåglar som finns. Bild. Tranor som passerar över Ribbingsfors flyger på i medeltal högre höjder än de 150 meter ovan marken de planerade vindkraftverken når upp till. 5

6 1. Studien och bakgrunden Taket på Gullspångs vattentorn som är beläget söder om Gullspång har använts som observationsplats under samtliga platsbesök. Tornets höjd är 30 meter och tillsammans med åsen det står på så står observatören ca 100 meter ovan omgivningen. Detta skapar goda övervakningsmöjligheter av större fåglar på ett avstånd upp mot kilometer bort. Observationerna görs med hjälp av handkikare samt tubkikare (20-60X 80 förstorning). De parallella observationsplatserna som använts för att komplettera vattentornet ligger norr om Mälltorp och söder om Hemmingstorp (se figur 1). Författaren har stått på de alternativa plasterna när studier gjorts härifrån för att mäta in flyghöjder. Håkan Axelsson, Jon Johansson och Peter Hjelm har då stått på vattentornet och skattat flyghöjder utan instrument. Det senare har gjorts efter en inlärningsperiod med hjälp av instrument. Författaren har gjort observationerna från vattentornet de dagar som bara bevakats av en observatör. För att kartlägga var fåglarna flyger har avståndet till de passerande fåglarna mätts ut samt kompassriktning noterats. Det har gjorts mätningar ungefär 5 gånger per flock av trana och sångsvan. För örnarna har det gjorts 2-4 mätningar men vid längre följningar har ca 10 mätningar kunnat göras. I denna rapport redovisas var undersökta fåglar flugit och på vilka höjder men inte helt hur de stiger och sänker sig. För tranorna som är termikflygare har två höjdnoteringar registrerats i denna rapport. Tranorna flyger eller glider mellan ställena när de börjar skruva, då de flyger som lägst, samt när de lämnar skruvandet, när de är som högst, noteras flyghöjderna. Noggrannheten i flyghöjder bedöms till meter på ett avstånd på mindre än 2 kilometer men på längre avstånd är noggrannheten 50 meter. Därför har alla tranornas flyghöjder bedömts med 50 meters noggrannhet. Örnarnas flyghöjder har redovisats med 10 meters noggrannhet eftersom fler av deras flygningar har skett närmare observationsplatsen än för både tranor och sångsvanar. Exakt var tranorna skruvar har bara noteras för de på karta redovisade i denna rapport. De ungefärliga passagerna har registrerats efter en linje genom område mot grader med en kilometers noggrannhet. Ett förslag på de planerade vindkraftverkens placeringar återges på kartan i figur 1. Dessa följningar av flygningar har sedan mestadels ritats och skrivits ut på kartor om just hur rovfåglarna, tranor och sångsvanar har flugit. Vid observationerna där författaren varit medverkande (från december 2007 har en handkikare med laseravstånds mätning (Vektor 1V, 7 förstoring x 42) använts. Handkikaren har även en funktion som gör att flyghöjder kan mätas. Vid studien av tranornas sträck våren 2007 har ett optiskt militärt avståndsinstrument (Wild, 80 cm 11,25x förstoring) bundit till ett stativ använts från vattentornet. Denna sammanställning är en summering av en del av resultaten som samlas in i denna studie. Det finns dock många fler mätningar av fåglarnas flyghöjder som visar på variationen men som inte bearbetas för denna presentation. 6

7 Undersöknings område Gullspångs vattentorn Söder Hemmingstorp Norr om Mälltorp Figur 1. Observationsplatsen Gullspångs vattentorn är rödmarkerad. Alternativa observationsplatser är blåmarkerade. Den observationslinje som använts för att beskriva var sträcket sker är rödstreckad och hela området som ses från vattentornet har inramats med grön streckning. Bild. Observatör Håkan Axelsson upp på vattentornet i Gullspång 7

8 Tabell 1. Observationsdagar då transträcket bevakats från huvudsakligen Gullspångs vattentorn. Där det står en tvåa i kolumnen för observatörer har även observationer gjorts från en av de alternativa observationsplatserna (se figur 1). Väder anges till ungefärligt för hela dagen. Datum Obstid Observatörer Antal tranor Flockar Väder vindar :00-16: Mulet E-ENE 2-3 m/s :00-16: Mulet S-SV 5-6 m/s :00-16: Halvklart V m/s :00-15: Halvklart N-NE 4-5 m/s :00-15: Klart SSV 3-4 m/s :00-14: Klart VSV 3-4 m/s :00-16: Klart VSV 2-3 m/s :00-16: Halvklart SSV 4-5 m/s :00-15: Klart VSV 4-7 m/s Summa Tabell 2. Observationsdagar då örnars rörelse bevakats från huvudsakligen Gullspångs vattentorn. Där det står en tvåa i kolumnen för observatörer har även observationer gjorts från en av de alternativa observationsplatserna (se figur 1). Under dessa dagar har även sångsvanssträcket noterats. Väder anges till ungefärligt för hela dagen. Obs dagar Obs tid Observatö. Följningar Följningar Väder och vind Havsörn Kungsörn :00-16: Mulet dis SV 3-4 m/s :00-16: Mulet V 3-4 m/s :30-15: Mulet SSV 5-7 m/s :00-15: Halvklart NV 7-8 m/s :30-15: Halvklart V 7-8 m/s :00-17: Mulet t. halvk. VSV m/s :00-15: Halvklart V 4-5 m/s :00-17: Klart S 4-5 m/s :00-16: Klart NV 3 m/s senare 14 m/s :00-14: Klart NV 3-8 m/s :00-17: Kalvklart SV m/s :00-16: Klart V 7-10 m/s :30-15: Mulet SV 5-6 m/s :30-13: Mulet E 3-7 m/s Summa Observationsdagar När studien planerades var utgångspunkten att sångsvansträcket skulle bevakas vid annat tillfälle än i samband med örnobservationerna. Men eftersom vintern 2007/2008 var mycket mild kom inte svansträcket igång förrän i december och januari. Det föreföll sig därför naturligt att kombinera dessa två observationer. Detta gäller även vårsträcket som då kom betydligt tidigare än normala vårar. 8

9 Att observera från bra platser är en förutsättning för att genomföra dessa studier. Vid de två alternativa observationsplatserna har observationerna skett från marknivå. Försök att använda skylift på de alternativa observationsplatserna gjordes i inledningen men inga klara förbättringar uppnåddes. Resultaten från studierna baserar sig på dagar med bra sikt. Försök att göra observationer under sämre siktförhållanden gjordes under tre dagar ( , , ). P.g.a. de dåliga siktförhållandena är inte dessa värden tillförlitliga och har därför inte tagits med i denna rapport. 3. Resultat Resultat har erhållits om hur tranor och sångsvanar flyttar över området samt hur vinterrastande örnar flyger i området. För att belysa de olika grupperna av fåglar så bra som möjligt då de flyger relativt olika vägar i området redovisas de grupp för grupp. 3.1 Transträcket på våren vid Gullspång Studien har utförts under vårarna 2007 och 2008 och omfattar totalt nio dagar. Utifrån de resultat som erhållits borde det röra sig om minst tranor som passera detta område per vår. Sannolikt har täckningen varit ca en tredjedal av antalet tranor per vår (se tabell 2) och det bör ge en relativt sann bild av var sträcket sker. Studien tyder på att tranorna föredrar att flytta i medvindar men att flytta i motvind är något de även behärskar men det sker på annat sätt. För att beskriva var tranflockarna passerar har områdets indelats efter en observationslinje ( grader). Då avståndsinstrumenten, som använts vid bedömning av fåglarnas flyghöjder, kan ge en säkerhet på ungefär 1 km upp till ett avstånd på 10 km har denna noggrannhet använts. Observationer har även gjorts väster ut på ett avstånd av 5 kilometer från observationsplatsen. Tranorna som passera över den planerade vindkraftsparken gör det mellan 3-7 kilometer bort från vattentornet (observationsplatsen). Se figur 2 för att se observationslinjen i förhållande till området. Bild. Observatör Håkan Axelsson och en tranflock vid Vattentornet i Gullspång. 9

10 V 1 E Figur 2. Karta över området med inritad observationslinje för tranor. (Röda siffror anger var passage av parken sker främst.) Flygvägar i olika vindar Tranor är termikflygare och försöker utnyttja uppåtstigande varmvindar för att lyfta sig till högre höjder för att sedan glida i den riktning de önskar. Denna flyttning sker därför oftast mitt på dagen då det är som varmast samt koncentrerat till klara dagar då bra termik bildas. Långa perioder då sämre väder har rått kan dock flyttning ske i motvind eller hård sidvind. (Se figur 5 och 6 för tranornas flygvägar då det varit sämre sträckväder för tranorna under nästan en vecka.) Tranorna som passerar detta område startar vid Hornborgasjön med omnejd. Det dominerande valet av flyttningsväder tycks dock vara då det råder medvindar under varma dagar då bra termik bildas. Lokala ornitologer beskriver att de sett lågt flygande tranor i motvind vissa vårar i detta område som aktivt flyger på höjder av meter ovan mark. Något sådant sträck noterades inte under de 9 dagar som studien omfattar. Gullspång med sina höjdskillnader gör att det verkar bli en koncentration av transträcket just här samt till viss del söder om området eftersom bra termik bildas vilket tranorna utnyttjar. Även norr om samhället Gullspång tycks denna höjdrygg utnyttjas men söder om Gullspång tycks flockarna komma minst 3-4 kilometer in från Vänerns strand. Det senare kan säkert hänga ihop med var de hittar termik. I figur 3 illustreras några valda tranflockar som passerade området i VSV medvind 2-3 m/s den 13 april Det är sex flockar som passerade mellan klockan 12:26-14:34. Där följningen är som en spiral är där flocken stiger i termiken och där följningen visar ett rakt streck är när flocken flyger eller glider fallande till nästa termik. Flockarna innehöll olika antal tranor som illustreras med olika färger på linjerna: svart 99 st, röd 49, blå 120, grön 62, lila 23 och orange 7. 10

11 VSV 2-3 m/s Figur 3. Exempel på några tranflockars sträckning över området mellan klockan 12:26-14:34 den 13 april 2008 med medelvinden 2-3 m/s (se texten med några förklaringar). SSV 3-4 m/s Figur 4. Exempel på några tranflockars sträckning över området mellan klockan 12:26-14:34 den 13 april 2007 med medelvinden 3-4 m/s. 11

12 V 10 m/s Figur 5. Exempel på några tranflockars sträckning över området mellan klockan 11:02-11:40 den 11 april 2007 med medelvinden 10 m/s. E-NE 4-5 m/s Figur 6. Exempel på några tranflockars sträckning över området mellan klockan 12:07-12:30 samt 12:32-12:45 (streckade linjer) den 12 april 2007 med medelvinden 4-5 m/s. 12

13 För att beskriva var de flesta tranorna flyger genom området har de flesta flockars passage registrerats i kilometer efter observationslinjen. Det saknas ca 15 flockar vars passage inte i detalj hunnits registreras. De som flyger över den planerade vindkraftparksområdet Ribbingsfors är rödmarkerade i tabell 3. Tabellen är uppdelad i två delar varvid i 3A visas antalet flockar som passerat området och i tabell 3B visas antal tranor i de olika kilometrarna. Transträcket är registrerat efter en observationslinje grader. Observationerna är från perioden 9-14 april 2007 och april Totalt noterade då tranor men i tabell 3B redovisas bara då det finns en osäkerhet i dataunderlaget avseende exakt hur fåglarna flög utefter denna linje. Tabell 3A. Registrering av antalet flockar i transträcket efter en observationslinje på grader.(röda siffror anger flockar som passerar över parken.) Området indelat i kilometer sträckor se figur 2. Väster om vattentornet Öster Ribbingsforsparken 5 km Sa Antal tranflockar Motvind Sidvind väst Medvind Tabell 3B. Registrering av antalet fåglar i transträcket efter en observationslinje på grader. (Röda siffror anger fåglar som passerar över parken.) Området indelat i kilometer sträckor se figur 2. Väster om vattentornet Öster Ribbingsforsparken 5 km Sa Antal tranor Motvind Sidvind väst Medvind Tranornas flyghöjd Tranan är huvudsakligen termikflygare under flyttningen men är även stark flygare och kan aktivt flyga långa sträckor utan att utnyttja termik. För att få med både när dessa termikflygare ligger som lägst, när de söker områden med bra termik, och när de ligger som högst, när de lämnar termik platsen, har två höjder för varje flock noteras. Detta har inte noteras vid den utlagda observationslinjen utan när de börjat skruva eller när de avslutat så nära linjen som möjligt. Flyghöjderna varierar mellan de olika rådande vindförhållandena (se tabell 4). Vid ett antagande att de planerade vindkraftverken kommer att ha en total höjd på 150 meter och rotorn snurrar ner till ca 35 meter ovan marken har rotorområdet markerats som är det mest riskfyllda området för kollisioner med vindkraftverk. Under motvindar är det 22 % av 13

14 flockarna som flyger så lågt så de kan kollidera, i sidvind från väster endast 8 % och i medvind 27 %. Notabelt är att flyghöjderna allmänt ligger i medeltal på 250 meter och högre. Tabell 4. Tranornas flyghöjder anges i en höjd när de är som lägst innan de börjar stiga på termikvindar och en höjd när de lämnar termikens högsta punkt. Notabelt är att de allra flesta flyger klart högre än vad de förväntade vindkraftverken kommer att bli Antal flockar Uträk medel flygh Medelflyghöjd Flyghöjd ovan Motvind Sidvind Västliga Medvind mark i meter In Ut In Ut In Ut Vindkraftverkens rotor omr. En förutsättning för att kollision mellan tranor och vindkraftverk ska kunna uppstå, förutom vilken höjd de flyger på, är att de måste flyga i det planerade vindkraftverksområdet. (Området finns markerat i figur 2). I tabell 5 har flyghöjder för de tranflockar som passerar det planerade vindkraftsområdet redovisats. Av de totala antal flockar som passerar området för vindkraftparken är det 11 flockar som någon gång flyger lägre än 150 meter. Detta medför att 7,5 % av områdets alla undersökta tranflockar skulle kunna löpa en risk att kollidera med de tilltänkta vindkraftverken om man utgår ifrån en totalhöjd på vindkraftverken med 150 meter. Värt att nämna är att ingen konstaterad kollision med trana på vindkraftverk har konstaterats ännu i Tyskland (Höther 2006) där vindkraftverken trots allt är många. 14

15 Tabell 5. Tranornas flyghöjder över det planerade vindkraftsområdet vid Ribbingsfors. De stora siffrorna anger antal flockar och de mindre antalet tranor. Notabelt är att de allra flesta flyger klart högre än vad de förväntade vindkraftverken kommer att bli 100 3/ Flockar/antal 1/100 1/100 4/44 4/44 34/775 34/775 Uträk medel flygh Medelflyghöjd Flyghöjder ovan Motvind Sidvind Västliga Medvind mark i meter In Ut In Ut In Ut / / /100 1/5 2/ / / /72 9/ /21 6/134 5/ /6 2/8 6/117 4/ /100 1/21 5/193 2/ /2 3/106 1/ /15 1/15 7/98 2/23 Vindkraftverkens rotor omr. 3.2 Sångsvanssträcket i området Höststräcket som bevakades är de sångsvanar som noterades under december och januari i samband med att studier av örnarna gjordes. Observationerna gjordes i huvudsak från vattentornet men även både från platsen norr om Mälltorp och den söder om Hemmingstorp (se figur 1). De lokala ornitologerna anger att vårsträcket är betydligt kraftigare än höststräcket men denna slutsats kan inte dras utifrån denna studie av sångsvanssträcket i området. Dessa resultat ska dock ses som en fingervisning av var sträcket sker och på vilka höjder. Av följningarna (figur 6) att döma tycks det vara en riktning mot SSV utan några större koncentrationer. Om det är något mer samlat stråk så skulle det vara ner mot Gudhammar (se tabell 6). Att det går sångsvansträck över hela området gör att alla områden berörs av dessa flygande sångsvanar. Det gäller även de som noteras under vårsträcket då de flyger mot NNE på bredfront över hela området (se figur 7) samt väl spridda utefter den observationslinjen där bedömningen var de flyger skett (se tabell 6). Under de relativt få dagar dessa noteringar gjorts har inga större skillnader noterats i flyghöjder, utan det är relativt lågt och i medeltal tre dubbla trädhöjden över skogen (se tabell 7). Av observerade flockarna är det fyra på våren som flög över det planerade vindparksområdet vilket är 16 % av flockarna. Under det så kallade höststräcket var det två flockar (13 % av flockarna) som passerade området. Flyghöjderna de flyger på både under vår och höst ligger i kollisionskurs med de planerade vinkraftverken. 15

16 Figur 7. Sångsvansflockars flygriktningar och vägar under hösten, noterade i december 2007 och januari (Svarta pilar december 2007 samt röda pilar flockar 6 och 7 januari 2008.) Tabell 6A. Redovisar var sångsvansflockar passerar i området höst och vår (se figur 2) samt vilka antal som noterats. Området indelat i kilometer sträckor se figur 2. Väster om vattentornet Öster Ribbingsforsparken 5 km Sa Anatal sångsvansflockar Vår, mot norr Höst mot syd Tabell 6B. Redovisar var sångsvanar passerar i området höst och vår (se figur 2) samt vilka antal som noterats. Området indelat i kilometer sträckor se figur 2. Väster om vattentornet Öster Ribbingsforsparken 5 km Sa Antal sångsvanar Vår mot norr Höst mot syd

17 Figur 8. Sångsvansflockars flygriktningar och vägar under våren De blå pilarna visar flockar den 4 6 februari, svarta pilar 22 februari, röda pilar 23 februari samt gröna pilar två flockar den 20 mars. Tabell 7. Sångsvansflockars flyghöjder i området under både vår- och höststräcket. Den högra delen av tabellen visar de flockar som flugit över det planerade Ribbingsfors området. Vid antagandet att de planerade vindkraftverken byggas så höga att rotorn täcker mellan meter höjd över marken kan dessa svanflockars valda höjd göra att de löper en kollisionsrisk med verken. Flyghöjd ovan Vår Höst Flyghöjd ovan Vår Höst mark i meter mark i meter Antal flockar Antal flockar 4 2 Medelflyghöjd Medelflyghöjd Havs- och kungsörnars rörelser i området Sedan en lång tid tillbaka bedrivs matning av örnar ute på Valmossen. För att få en bild av i vilken omfattning örnar rör sig i området till följd av denna matningsplats har Thomas Landgren bevakat denna matningsplats med två bevakningsdagar per vecka denna vinter. Genom 17

18 dokumentering av örnarna som fotografering har bedömningen gjorts att platsen besökts av 120 olika havsörnsindivider samt 20 olika kungsörns individer. Denna studie har huvudsakligen bedrivits från vattentornet i Gullspång och med tanke på det långa avståndet mellan observationsplatsen och matningsplatsen har en grov klassning av örnars ålder kunnat göras. Klassningen har gjorts genom att adulter har bestämts till de örnar med vit stjärt och de övriga örnar med mörkstjärt har bestämts till till yngre fåglar för just havsörn. För kungsörnarna är det bara yngre fåglar som noteras i området. En viss osäkerhet finns i mätningarna med tanke på området storlek, med långa avstånd som det är från vattentornet. Med hjälp av tubkikaren har dock örnarna kunnat registreras i bra siktförhållande med ett avstånd på upp till en mil bort. Osäkerheten i mätningarna och likaså möjligheten att bilda sig en uppfatta var de exakt flyger ökar dessutom med avståndet. Det vill säga ju längre bort från vattentornet (observationsplatsen) örnarna befunnit sig när de observerats desto större osäkerhet finns i bedömningarna. För att minska osäkerheten i mätningarna har parallella observationer gjorts med en observatör norr Mälltorp eller på platsen söder om Hemmingtorp under några dagar(se tabell 1 och se figur 1). Det har också gjort försök till fler observationsdagar än vad som redovisas men då dimma eller tätt dis rått dessa dagar har sikten bedömts helt omöjliggöra observationer från vattentornet. De få observationer som gjorts dessa dagar har därför inte tagits med i studien. De dagar som redovisas i tabell 1 med 239 följningar av havsörnar samt 23 följningar av kungsörnar är observationer under goda siktförhållanden. Örnarna flyger även under väderförhållanden med sämre sikt men dessa flygningar finns inte med i denna studie av metod skäl. Att det sker en hel del rörelser av örnar i området har ju redan relaterats till matningsplatsen som finns i området men det finns även en större aktivitet utefter Vänerns strand som inte sannolikt har med matningsplatsen att göra och likaså de havsörnar som födosöker kring Lilla Skagern. För att beskriva havsörnars och kungsörnars rörelse i området har alla observationer ritats ut på kartor (figur 9,10 och 11) de dagar då det varit mest aktivitet. Dessa visar relativt överskådligt hur rörelserna är. En hel del havsörnar och även kungsörnar (se figur 12) flyger NV om Valmossen för att tas sig upp mot Gullspång för att den vägen nå Vänern. Även en del örnar rörde sig från Otterbäcken rakt öster ut till Valmossen. Det är trots allt färre flygningar än väntat från Valmossen ut mot Skagern. Det är tydligt att fler yngre havsörnar ses vid Valmossen än i området i stort vilket kan bero på att det är de yngre havsörnar som mest utnyttjar åtel matningen att föda sig på. Det är sannolikt så att en del yngre havsörnar sitter eller vistas nära Valmossen vissa delar av vinter utan att direkt lämna detta område. Den parallella spaningen från två observationspunkter (se figur 11 och 12) visar att observationerna från vattentornet väl täcker området till Valmossen. Däremot så kan brister finnas i området bortanför Valmossen och ned mot Skagen. Observationsplatsen norr om Mälltorp kanske inte heller är en optimal observationsplats men vissa lågt flygande örnar täcks sannolikt in bra samt de högt flygande över den näraliggande skogen. Flyghöjderna (tabell 10) för de observerade havsörnarna har varit dem samma oavsett om de rört sig inom planerat parkområde eller utanför. Däremot har en viss skillnad i val av flyghöjd registrerats mellan yngre och äldre örnar. De yngre örnarna har en lägre snittflyghöjd än de äldre. Anledningen kan vara att de yngre (flest observationer) som setts vid Valmossen har flugit lågt och som tidigare nämnts kanske uppehåller sig där just för att maten finns där. Inom det planerade vindparksområdet är det övervägande yngre havsörnar som registrerats. Detta beror sannolikt på att det under denna vinter varit en matningsplats där som attraherar flest yngre örnar. Kungsörnarnas är åldersfördelning såväl innanför som utanför parken är mer jämn. Kungsörnarnas flyghöjd ligger i snitt på 80 meter över hela området och ligger på 18

19 högre höjd än för havsörnarna. Skillnaden i flyghöjd kan bero på att dessa två arter jagar sina byten på olika sätt. Havsörnarna tycks dessutom befinna sig vid matningsplatsen under längre tid än vad kungsörnarna gör. Figur 9. Registrerade följningar av havsörnar från vattentornet söder om Gullspång (röd prick) gjorda av författaren den 17 januari Röda linjer är följningar av adulta havsörnar och svarta är följningar av yngre havsörnar. 19

20 I figur 10 illustreras följningar av rovfåglar som gjorts från vattentornet söder om Gullspång (röd prick). Observationerna är gjorda av författaren den 18 och 19 december Röda följningar är av adulta havsörnar och svart är yngre havsörnar. Den blå följningen är av en yngre kungsörn som flög in mot matningsplatsen vid Valmossen. Den prickade gröna följningen är av en pilgrimsfalk som sågs jaga duvor vid Skagersvik och kom inflygande öster ifrån. 20

21 Figur 11. Följningar av havsörnar från vattentornet söder om Gullspång (röd prick) och observationsplatsen norr om Mälltorp (blå prick). Figur 12. Följningar av kungsörnar från vattentornet söder om Gullspång (röd prick) och observationsplatsen norr om Mälltorp (blå prick). 21

22 Tabell 8. Havsörnsobservationerna i det planerade vindparksområdet (150 meter utanför de yttre verkens placering utifrån angiven layout och hela området mellan verken) och utanför planerat vindparksområde samt deras flyghöjder uppdelat på adulter och yngre havsörnar Antal Uträk medel flygh. 53,7 31,2 47,3 38,3 Medelflyghöjd Flyghöjd ovan Utanför vindparken Inom vindparken mark i meter Adulter Yngre Adulter Yngre Vindkraftverkens rotor omr. Tabell 9. Kungsörnsobservationer i det planerade vindparksområdet (150 meter utanför de yttre verkens placering utifrån angiven layout och hela området mellan verken) och utanför planerat vindparksområde samt deras flyghöjder. Flyghöjd ovan Pl.vindpark mark i meter Utanför Innanför Vindkraftverkens rotor omr Antal 6 17 Uträk medel flygh Medelflyghöjd

23 4. Utvärdering av eventuell påverkan och förslag på placering Resultaten från studien pekar på att 90 havsörnar (tabell 8) och 16 kungsörnar (tabell 9) rörde sig inom planerat vindkraftparksområde. Av dessa är det endast de fåglar som flög på flyghöjder mellan meter som riskerar att kollidera med verken (vid antagande att verkens totalhöjd är 150 meter). Det är viktigt att nämna att en örn kan flyga nära verken utan att förolyckas men det finns trots allt en risk för den att kollidera. För att förstå vidden av dessa resultat görs här en uppräkning vilka risker som finns med denna planerade vindpark. Beräkningarna för riskerna är baserade på en värsta falls beräkning d.v.s. att alla örnar som rör sig på meters höjd inom planerat vindkraftparksområde riskerar att kollidera med ett vindkraftverk. Då det bara är 14 dagar som har bevakats och sammanställts över hur örnarna flyger under vinterperioden november mars (den period då de vinterrastande örnarna finns i området) har 9 % av alla dagarna bevakats. Vid antagandet att flygfrekvensen dagligen är vad som har iakttagits i studien skulle det under vintern ske, uppräknat från de konstaterade ca 90 flygningar på 14 dagar (= 6,4 flygningar per dag X 151 dagar) i ställe det bli, 971 flygningar av havsörnen inom och i närheten av det riskfyllda området. För kungsörnarna skulle det innebära 173 sådana riskfyllda flygningar per vinter. I nord Norge vid en stor vindpark (Smölan) pågår en studie där värden som kollisionsriskens storlek (hur många örnar som flyger nära verken och hur många av dessa som resulterar i kollision) utreds med hjälp av radar. Det enda resultat angående kollisionsrisker som författaren idag känner till är från Kalifornien och Skottland (till viss del) gällande kungsörnar (Hunt m fl 2000, Walker m fl 2005). Av flygningar inom meters radien av något vindkraftverk var det en som statistiskt resulterade i en kollision. Direkt översatt till studien av havsörnarna vid Ribbingsfors, samt antagandet att örnarna fortsätter att flyga rätt fram trots vindkraftverk står i vägen, innebär detta att det (räknat på 225 flygningar för att en kan förolyckas) skulle kunna ske ca 4 kollisioner per vinter. För kungsörnarna skulle det innebära att 1 kungsörn skulle kunna kollidera per vinter. Räknat på vindkraftparkens livslängd, räknat på 30 år, riskerar 120 havsörns individer dö genom kollision med vindkraftverk. Förutsatt att alla 120 individer faktiskt kolliderar skulle det nästan kunna innebära en reducering på ca 7-8 % av havsörnstammen (ca 1700 individer idag) i Sverige. Ca 30 kungsörnar riskerar kollidera under vindkraftparkens livslängd, vilket är ca 2 % av dagens svenska kungsörns stam. Alla örnar som riskerar att förolyckas gör det inte. Det finns örnar som flyger genom parker eller som t.o.m. flyger genom en snurrande rotor som inte förolyckas. Det finns en beräkning (formel: Band typ CRM) för hur sådan här flygningsvärden kan återge rimligheten och det kan räknas fram hur många örnindivider som kan tänkas förolyckas (Madders & Whitfield 2006). För att ha bra värden i en sådan uträkning måste hänsyns tas till hur örnarna flyger på 10 meters noggrannhet vid varje enskilt verk och dess placering. Riktigt så noggranna värden har inte kunnat erhållas i denna studie från vattentornet. Räknat med materialets grova värden från denna studie visar en sådan uträkning på att 3,5 (på 1 % nivån av säkerhet) havsörnar riskerar att förolyckas per vinter. Detta värde är i närheten av det resultat som redan redovisats ovan. Om dessa siffror överensstämmer med verkligheten är en så hög beskattning av havsörnbeståndet, som uppförandet av en stor vindkraftpark vid Ribbingsfors skulle kunna innebära, oacceptabelt ornitologiskt. 23

24 Bild. Adult havsörn med en vit stjärt. Verksam matningsplats på Valmossen ska avslutas 2008 samt kanske flyttas om dessa vindkraftsplaner blir verkliga. Att matningsplatsen drar tills sig flera örnar än om de inte skulle matas där är nog klart, men det är svårt att bedöma hur mycket den betyder. Ornitologiskt är det en förutsättning att matningen upphör om dessa vindkraftverk byggs och allra bäst vore kanske om matningsplatsen flyttas så örnarna flyger någon annanstans. Ett annat alternativ är att bygga en mindre vindkraftpark och i det område av planerat vindkraftparksområde som berörs minst av dessa undersökta flygningar av både örnar, sångsvanar och tranor. Det område som berörs minst av dessa undersökta fåglar är norra delen av den planerade parken. För att minimera risker för kollisioner i detta område skulle parken vara rundformad eller ovalformad så att flyttande fåglar lättare kan flyga vid sidorna av parken. I figur 13 har detta ritats ut på en karta och för varje fågelgrupp följer tabeller där uträkningar gjorts till hur stor del av fåglarna som i ett sådant utförand riskeras och påverkas. 24

25 Figur 13. Planerat utbyggnadsområde(rött), norra delen av det planerade utbyggnadsområdet(grönt) och författarens förslag på utbyggnadsområde samt formen för denna(blåinringat). Tabell 10. De undersökta tranorna och hur stor andel som flyger över den planerade vindkraftparken vid Ribbingsfors. Det är också framräknat andelen tranor som flyger på höjder mellan meter vilket utgör störst risk för kollision, om verk med 150 meters totalhöjd etableras. Den nedre kolumnen visar andelen sträckande tranor (5 flockar eller 93 st) i föreslaget område(se figur 13) som skulle kunna påverkas av en vindpark. Noterat transträck Antal flockar Antal traner Totalt Andel som flyger över % av alla % av alla vindkraftområdet Andelen som flyger på 150 höjd eller lägre Andel som flyger över det föreslagna vindparken i området Andelen som flyger på 150 höjd eller lägre

26 Tabell 11. Undersökta flyttande sångsvanarna och hur stor andel som flyger över den planerade vindkraftparken vid Ribbingsfors. Samtliga flockar av sångsvanar som noterats flyga i område flög på höjder mellan meter vilket ligger inom höjden med störst risk för kollision, om verk med 150 meters totalhöjd etableras. Den nedre kolumnen visar andelen sträckande sångsvanar (13 % av flockar eller 9 % av antalet) som i föreslaget område (se figur 13) skulle kunna påverkas av en vindpark. Noterat sångsvanssträck Antal flockar Antal sångsvanar Våren Totalt Andel som flyger över % av alla % av alla vindkraftområdet Andel som flyger över det föreslaget vindparks område Hösten Totalt Andel som flyger över % av alla % av alla vindkraftområdet Andel som flyger över det föreslaget vindparks område Tabell 12. De undersökta havsörnarna och hur stora andelar som flyger över den planerade vindkraftparken vid Ribbingsfors samt det mindre område (se figur 13) som föreslås kan byggas. Olika områden Adulter Yngre Alla följningar av havsörnar % % Utanför vindparks området Södra halvan av den p. vindp Norra halvan av p. vindp I området som föreslås som vindp

27 Tabell 13. De undersökta havsörnarna och hur stor andel som flyger över den planerade vindkraftparken vid Ribbingsfors. Det är också framräknat andel havsörnar som flyger mellan meters höjd vilket utgör störst risk för kollision, om verk med 150 meters totalhöjd etableras. Det är relativt få havsörnar som trots allt setts flyga i det föreslagna områdets (se figur 13) riskområde och resultatet visar på 4 följningar vilket utgör bara 2 % av hela områdets totalt 239 följningar Inom den planerade vindparken Flyghöjder ovan Södra halvan Norra halvan Förslagna område mark i meter Adulter Yngre Adulter Yngre Adulter Yngre Vindkraftverkens rotor omr Antal havsörnar Uträk medel flygh. 54,4 38,3 42, Medelflyghöjd Tabell 14. De undersökta kungsörnarna och hur stor andel som flyger över den planerade vindkraftparken vid Ribbingsfors. Det är relativt få kungsörnar som setts flyga i det föreslagna området (se figur 13) och resultatet visar på 1 följning vilket utgör bara 4 % av hela områdets totalt 23 följningar. Olika områden Kungsörnar Alla följningar av kungsörnar 23 % Utanför vindparks området 6 26 Södra halvan av den p. vindp Norra halvan av p. vindp. 2 9 I området som föreslås som vindp

28 Tabell 15. De undersökta kungsörnarnas flyghöjder som de setts flyga på över den planerade vindkraftparken vid Ribbingsfors. Det är också framräknat andel kungsörnar som flyger mellan meters höjd vilket utgör störst risk för kollision, om verk med 150 meters totalhöjd etableras. Flyghöjd ovan Planerade vindparken mark i meter Södra Norra Föreslaget Vindkraftverkens rotor omr Antal kungsörnar Uträk medel flygh Medelflyghöjd Vid området för föreslagen vindkraftpark pekar resultaten på att 3 % av tranornas flygningar (tabell 10) i hela området passerar över den föreslagna vindparken och 13 % av flockarna av sångsvanar (tabell 11) skulle flyga så lågt att de risker en kollision. 2-4 % av studerade havsörnar (tabeller 12 och 13) och 4 % av kungsörnarna flyger i detta område (se tabell 14 och 15). Detta förutsätter att flygningar är och förblir sådan som konstaterats i studien. Matningsplatsen vid Valmossen är uppsagd. Vilket är en förutsättning för en byggnation av föreslagen vindkraftpark. Även vid en mindre vindkraftpark i norra delen av planerat utbyggnadsområde riskerar, med dagens flygnings frekvens, ca 0,5 örnar kollidera per vinter. Kan matningsplatsen för örnar flyttas minskar sannolikt en stor del av områdets flygningar av örnar. En flyttning av matplatsen närmare Vänern skulle eventuellt kunna påskynda en minskning av antalet flygningar till den tidigare matningsplatsen. För att förenkla t.ex. sångsvanarnas passage av föreslagen vindkraftpark skulle parken kunna utformas med en rundform. Detta gäller även för om hela den planerade vindkraftparken skulle byggas. En undersökning av de häckande fåglarna i det mindre föreslagna området rekommenderas att utföras innan byggnation. Om resultaten från rekommenderad studie inte visar på betydande påverkan på studerat fågelliv anser författaren att en vindkraftpark i föreslagit området är mindre riskfyllt för transträcket, örnarnas rörelser och för sångsvanarnas flygningar och bedöms som ornitologiskt försvarbart. Ca 9-13 % av de flyttande sångsvanarna som flyger över hela området skulle beröras av en vindkraftpark i föreslagit område. Sångsvanarna är de fåglar av de undersökta som skulle påverkas mest av en vindkraftpark i det föreslagna området. Att sångsvanar dock flyger vid sidan om grupper av vindkraftverk och inte över eller in bland vindkraftverken finns dokumentera på andra platser så som i Kalmarsund. Där har det registrerats ca 80 höstflyttande och ca 200 vårflyttande sångsvanar under åren (Pettersson 2005). 28

29 5. Påverkans storlek på olika plan hos de undersökta fågelgrupperna. De undersökta fågelgrupperna visar olika grad av påverkan i denna studie. Utifrån studiens resultat görs en bedömning av hur stor påverkan skulle kunna bli lokalt, regionalt och på riksnivå i Sverige. Vid bedömning av den planerade vindkraftparken antas att uppåt 100 verk byggs samt att de konstaterade flygningarna som gjorts fortgår. Det senare kommer att kunna förändras i samband med att matning av örnar i området upphör eller flyttas till en annan plats utanför planerat parkområdet. Ett annat alternativ att minska den nedan angivna påverkan är som tidigare i rapporten presenteras att bygga en mindre vindpark och då i områdets norra del. Tabell 16. En bedömning av de undersökta fåglars och dess påverkan av att bygga en stor vindpark med upp mot hundra vindkraftverk vid Ribbingsfors. Lokalt Regionalt Riksnivå Undersökta fåglar Kommunen Länet Sverige Trana Ringa Ringa Ringa Sångsvan Stor Ringa Ringa Kungsörn Stor Måttligt Måttlig Havsörn Mycket stor Stor Stor Transträcket skulle påverkas ringa då tranor, under normala förhållanden, flyttar och flyger på högre höjder än vad verken når upp till. I länet finns betydligt viktigare områden för tranorna där vindkraftverk kanske inte ska byggas som t.ex. området kring Hornborgasjön. De senaste beräkningarna visar på att tranpopulationen i Sverige ligger på minst individer. Antalet tranor som passerar per säsong vid planerat parkområde är ca Då risken för kollisioner bedöms som ringa medför det att påverka på den svenska populationen måste klassas som ringa. Sångsvanssträcket kommer sannolikt att påverkas då en stor del av områdets sångsvanar flyger i området samt på flyghöjder i verkens höjder. Det är sannolikt att sångsvanarna kommer att lösa detta genom att flyga runt parken i stället för att flyga genom den. Följden av att flygvägarna ändras blir då att fåglarna kommer att använda sig av andra rastplatser mot vad som använts under tidigare höstar. Länet har flera områden med mer rastande sångsvanar som t.ex. vid sjön Östen. Det bedöms därför bli en ringa påverkan på regions nivå. På riksnivå är det en påverkan, men populationsmässigt sannolikt ringa påverka då det rör sig om maximalt 500 sångsvanar som passerar detta område. Kungsörnarna som idag uppehåller sig i området under vinter kommer sannolikt inte var där om en vindkraftpark av den planerade storleken byggs. Detta gör att storleken på påverkan bedöms som stor. På länsnivå är området ett bland det rikaste av kungsörnar under vinter så påverkan regionalt blir kännbar men ändå bedömd som måttlig då det finns andra bra områden. På riksnivå är denna vinterplats en bland andra. Summan av 20 olika individer, som har konstaterats under en vinter, är dock relativt hög så påverkan måste klassas som måttlig även på riksnivå. 29

30 Havsörnsantalet som uppehåller sig i området idag är av en betydande storlek på lokal-, regional och nationell nivå. Risken är relativt stor att några örnar förolyckas och det är sannolikt är att de allra flesta lämnar området. Lokalt kan påverkan bli mycket stor. Flera havsörnsindivider från de två reviren intill det planerade parkområdet har setts flyga i området och vid matningsplatsen. Dessa örnar som befinner sig i parkområdet året runt löper en hög kollisionsrisk. Förolyckas dessa örnar bedöms påverkan lokalt som mycket stor. På länsnivå är två revir och en vinterplats med 120 havshavsörn individer det största som finns inom länet. På riksnivå måste området idag klassas, vintertid, som ett av de tätaste havsörnsområdena i landet. Utifrån beräknat antagande att fyra havsörnar per år riskeras vid en byggnation av en stor vindpark och med tanke på att verken ska stå där i många år måste påverkan klassas som stor även på riksnivå. Rödlistade och häckande fåglar har inte undersökts i detta stora Ribbingsfors område vilket måste göras för att kunna göra en helhets bedömning av påverkas storlek ornitologiskt 6. Kommentarer till samtliga planer på vindkraftverk i hela området Idag finns ett vindkraftverk i området vid Linden väster om Gullspång vilket är det enda i området. Sedan denna studie påbörjades våren 2007 (kanske t.o.m. något tidigare) har flera förslag och önskningar om att bygga vindkraftverk i omgivande områden framförts. Platserna där förfrågningar gjorts har inte direkt belysts i denna studie då det inte var aktuellt vid starten av denna studie. De två sydligaste projekten är dock med, Otterbäcken och Askervik då detta lades upp sent våren Jag kommer i stycket nedan kommentera samtliga förslag som jag känner till finns i området och det är ur ren ornitologisk synpunkt samt med den erfarenhet den presenterade studien givet. Bild. Vindkraftverk kan påverka fåglar så att de störs så de lämnar området vid verken eller genom att de kolliderar med rotorn. 30

31 Hjälmkärr och syd till Gullspång Stormossen Öster om Södra Råda Ribbingsfors Otterbäcken Kroppfjäll Askervik Figur 14. Karta över föreslagna vindkraftsområden, grönt markera områden är ornitologiskt okej, röd markerade ej ornitologiskt lämpliga samt gula där det bör utredas mer ornitologiskt. Hjälmkärr och syd till Gullspång I detta område finns både enskilda önskningar om verk samt grupper. Det är en höjdrygg där verken önskas etableras som ses lämplig för vindbruk utifrån vindresurserna. Det är även denna höjdrygg transträcket till delar utnyttjar och även häckande och sträckande rovfåglar i området. Dessutom bedöms området ligga när Kilsvikens och Åråsvikens naturreservat vilket gör att området bedöms som olämpligt för vindkraftverk. Stormossen Stormossen ligger i området intill den höjdrygg som nämns i ovanstående område. Med hänvisning till dess närhet till ovanstående område samt att området ligger nära där örnpassage som sker mellan Skagen, Lilla Skagen och Vänern bedöms detta område minst lika olämpligt som det ovan. Öster om Södra Råda Området täcks inte helt av observationer från vattentornet (i varje fall har detta område inte prioriteras då Ribbingsfors området bedömts varit viktigare.) De flesta tranflockarna tycks inte beröra detta område och inte heller örnarna. Utifrån detta så skulle området eventuellt vara möjligt att bebygga med vindkraftverk rent ornitologiskt. Dock så rekommenderas en vidare fågelstudie inom aktuellt område. Ribbingsfors Utformningen av vindkraftparken med upp mot 100 vindkraftverk är utifrån denna studie inte lämplig att byggas från ornitologiskt håll. Endast det från författaren föreslagna område (vil- 31

32 ket är i de nordliga delarna av den planerade vindkraftparken och utifrån presenterat layoutförslag skulle innebära ca vindkraftverk) som ligger där de undersökta fåglarna flyger minst anses möjlig att bygga ur ornitologiskt perspektiv. En inventering av de häckande fåglarna skulle dock behövas innan en vindkraftpark kan byggas. Kroppfjäll Storleken på detta projekt är okänt för författaren. Den presenterade studien visar att området både har örnar och sångsvanar som flyger i stora mängder idag (sannolikt även till viss del om örnmatningsplatsen flyttas). Platsen bedöms därför som olämplig att uppföra vindkraftverk på rent ornitologiskt. Dess närhet till Valmossen med sina flera häckande rödlistade arter samt närheten till Gudhammarsviken med sina stora mängder rastande svanar och vadare bör också vara med bland argumenten för att inte bygga där. Otterbäcken Studien av de flyttande tranorna, sångsvanarna och de vinterrastande örnarna visar att detta område skulle var möjligt att bygga vindkraftverk på. Detta då transträcket huvudsakligen går öster om området och örnarna visserligen flyger i norra delen. Sannolikt så berörs vadar och måsfåglar sträck in över land vid Otterbäcken bara till mindre del och då i norra delen av denna önskade park. Det är planer på 4 vindkraftverk och författaren anser att de två sydliga är möjliga att uppföra medan de två nordliga borde undvikas att uppföras. Här finns även häckande fåglar undersökta i en separat rapport. Askervik Här planeras sex vindkraftverk och studien av transträcket visar klart att sträcket väljer en väg öster om dessa verk. Inte heller har några rovfågelsträck över området setts. Den höjdrygg i landskapet som finns mot Vänern norr om Gullspång har bra vindar för tranor och rovfåglar. I detta sydliga läge finns också höjder men höjdskillnaderna är mindre och är inte lika tvära. Det kan säkert vara det senare som gör att så lämpliga vindar för fåglarna inte lika ofta uppstår efter denna höjdrygg söder om Gullspång som det gör norr om Gullspång. Område bedöms vara fullt möjligt att bygga vindkraftverk i rent ornitologiskt. Från detta område finns också en separat rapport för de häckande fåglarna i området. 7. Referenser Hunt, W.G., Jackman, R.E., Brown, T.L., Gilardi, J.G., Driscoll, D.E & Shepherd, D.A A Pilot Golden Eagle Population Study in the Altamont Pass Wind Resource Area, California. Report to National Renewable Energy Laboratory, subcontract XCG-, pp Sant Cruz, CA: University of California. Höther, H Aus wirkungen des Repowering von Windkraftanlagen auf Vögel und Fledemäuse. NABU report, Schlewig-Holstein. 40 pp. Madders, M. & Whitfield D. P Upland raptors and the assessment of wind fram impacts. Ibis 148: Pettersson, J Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet I södra Kalmarsund. Rapport från Lunds Universitet och Statens Energimyndighet. 124 sidor. 32