Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14

Transkript

1 Bilaga Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14 Bakgrund Gabrielsberget Vind AB har byggt 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Bolaget är enligt miljödomstolens beslut ålagt att följa upp konsekvenserna för rennäringen. Som en del i uppföljningen har data från Byrkije reinbeitesdistrikts GPS-försedda renar analyserats under den period som de varit i Lögdeå vinterland (bild 1). Dataunderlaget omfattar tre vintersäsonger; 2011/12, 2012/13 och 2013/14. Vintern 2011/12 utgjorde byggtid medan vintrarna 2012/13 och 2013/14 utgjorde drifttid. Data saknas från tiden innan vindkraftanläggningen byggdes. Tidigare gjordes också en GPS-analys av data från vintrarna 2011/12 och 2012/13. Metodiken har sedan dess förfinats och den tidigare GPS-analysen för 2011/12 och 2012/13 utgår därmed och ersätts av den här rapporten. Byrkije reinbeitesdistrikt har enligt överenskommelse med Vilhelmina norra sameby möjlighet att vintertid använda Lögdeå vinterland. Området ligger utmed kusten strax söder om Nordmaling. Lögdeå vinterland omfattar även marker öster om väg E4 / Botniabanan, men de kan tekniskt sett inte användas eftersom vägen/järnvägen är en barriär och det finns mycket fritidsbebyggelse utmed kusten. I denna analys har därför markerna öster om väg E4 /Botniabanan exkluderats, se bild 1. Renskötarna har en väl utarbetad strategi för hur de använder markerna inom Lögdeå vinterland. Under perioden december till februari används markerna öster om Saluån och söder om vägen mellan Salberg och Hyngelsböle. Därefter, och fram till flytten tillbaka till Norge som brukar ske i april, kan markerna längre norrut och västerut användas. Under hela vintern bevakar renskötarna kanterna och de renar som passerat kanten flyttas tillbaka till marker innanför kantbevakat område. Att bevaka kanten och styra renarna är inget som är unikt för Byrkije reinbeitesdistrikt och Lögdeå vinterland utan ett arbetssätt som tillämpas av alla samebyar under vintern. Kantbevakningen medför dock att renarna inte är helt fria att gå var de vill. Detta är en viktig aspekt att ha i beaktande i denna GPS-analys. Vintern 2013/14 lyckades inte renskötarna hålla den norra kanten mellan Salberg-Hyngelsböle och renarna nyttjade därför markerna i norr under några veckor i januari, se bild 1. Kantbevakningen flyttades under denna period till att även omfatta dessa marker. 1 (12)

2 Vindkraftanläggningen ligger i centrum av Lögdeå vinterland, se bild 1. Renskötarnas utgångspunkt är att renarna ska använda markerna inom vindkraftanläggningen på samma sätt som de gjorde innan anläggningen byggdes. Renskötarna har därför inte styrt eller flyttat renarna ifrån vindkraftanläggningen. Vindkraftområde Lögdeå vinterland Avgränsat område vintern 2012/13 - del 1 Avgränsat område vintern 2012/13 - del 2 Avgränsat område vintern 2013/ km Bild 1. Kartan visar avgränsade områden för studien i förhållande till Lögdeå vinterland. De avgränsade områdena följer renskötarnas kantbevakning under studerad period för respektive vinter. 2 (12)

3 GPS-analysen är indelad i två delar: 1. Renens val av marker med avseende på betets kvalitet Syftet har varit att ta reda på om betesmarkens kvalitet påverkat var renarna befunnit sig. 2. Renens betesro i förhållande till vindkraftområdet Syftet har varit att identifiera platser där renar haft betesro och mäta avståndet mellan dessa platser och vindkraftområdet. Urval av data Data från vintern 2011/12 (som var byggtid) saknade till stor del sammanhängande tidsserier på grund av avbrott i kommunikationen mellan satellit och GPS mottagare. Därför har data från vintern 2011/12 endast använts för analys i del 1 och då tillsammans med data från vintern 2012/13. Dataunderlaget för vintrarna 2011/12 och 2012/13 omfattade totalt 27 renar försedda med GPS-mottagare (ren id 1, 3, 5, 6, 11, 12, 13, 14, 16, 18, 20, 21, 25, 26, 30, 31, 33, T1, T2, T3, T4, T6, T7, T10, T11 och T12). Dataunderlaget under vintern 2013/14 omfattade totalt 23 renar försedda med GPSmottagare (ren id 3, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 20, 21, 24, 26, 28, 29, 31, T1, T2, T3, T5, T6, T9,T11 och T12). GPS-mottagarna har varit inställda på att ge ifrån sig en signal per dygn. I praktiken har detta dock inte fungerat för alla renar. För renar med fler signaler per dygn har en medelposition per dygn beräknats. Även efter det att medelpositioner beräknats har det totala antalet observationer varierat för varje ren. Det beror dels på att det saknas observationer (signaler) vissa dygn, dels på att renarna befunnit sig olika länge i Lögdeå vinterland (eftersom alla renar inte kunnat flyttas med lastbil samtidigt). Att antalet observationer varierat för varje enskild ren är något som kan ha inverkan på resultatet och därför bör finnas med i beaktandet av slutsatserna. Dataurvalet beskrivs och motiveras för respektive delanalys. 3 (12)

4 Del 1. Renens val av marker med avseende på betets kvalitet Syfte Syftet har varit att ta reda på om betesmarkens kvalitet påverkat var renarna befunnit sig. Metodik För att analysera detta har Renbeteskommissionens renbetesdata från 1998 använts. Dessa renbetesdata har utgått från vegetationskartan över Lögdeå vinterland och redovisar olika betesklasser. En av betesklasserna visar områden där förutsättningarna för vinterbete (lav) bedömts vara mycket goda. Övriga klasser visar betesförutsättningarna för andra årstider. Dessa har i denna analys benämnts som övrig. Två betesklasser vinterbetet mycket god och övrig har således använts i analysen. I analysen har GPS-data från samtliga 27 renar (för vintrarna 2011/12 och 2012/13) respektive 23 renar (för vintern 2013/14) med fungerande GPS-mottagare använts. För samtliga vintrar omfattar studieperioden positionsdata från det att de första renarna anlände till området och fram till dess att renarna samlats in till gärdet. De avgränsade områdena motsvarar det område som nyttjats av renarna under studerad period för respektive vinter, se bild 1. Den totala arealen för det avgränsade området vintern 2011/12 och 2012/13 uppgår till ha varav ha (17 %) är klassat som områden med mycket gott vinterbete. För vintern 2013/14 uppgår den totala arealen för det avgränsade området till ha varav ha (22 %) är klassat som områden med mycket gott vinterbete. Resultat Varje enskild GPS-försedd ren har analyserats separat, se figur 1 (för vintrarna 2011/12 och 2012/13) och figur 2 (för vintern 2013/14). Dels har antalet observationer beräknats (x-axeln) för varje ren. Dels har andelen observationer inom betesklassen vinterbete mycket god beräknats för varje ren (detta benämns Habitatval (%) i y-axeln). Varje vit punkt motsvarar en GPS-försedd ren. I figur 1 och 2 finns totalt 27 respektive 23 punkter. Som exempel i figur 2 finns en ren med endast en observerad position (vita punkten längst till vänster) som har 100 % av sina positioner inom marker med mycket gott vinterbete. Den heldragna linjen i figur 1 och 2 visar andelen mycket gott vinterbete för hela det avgränsade området, d.v.s. 17 respektive 22 %. Den streckade linjen visar medelvärdet för de GPS-försedda renarna. För vintrarna 2011/12 och 2012/13 visar resultatet att de 27 GPS-försedda renarna (vita punkterna i figur 1) i genomsnitt befunnit sig under 41 % av tiden inom områden med 4 (12)

5 mycket gott vinterbete trots att dessa områden bara representerar 17 % av den tillgängliga betesmarken (de flesta vita punkterna ligger ovanför den heldragna linjen). Samma mönster gäller för vintern 2013/14 (figur 2) där resultaten visar att de 23 GPSförsedda renarna i genomsnitt befunnit sig under 45 % av tiden inom områden med mycket gott vinterbete trots att dessa områden bara representerar 22 % av den tillgängliga betesmarken. I båda figurerna visar resultaten också att variationen i habitatval (andelen observationer inom marker med mycket gott vinterbete) är stor för renar med få observationer och att variationen minskar med ökande antal observationer. Punkterna är mer utspridda i y-led för renar med få observationer, medan renar med många observationer är mer samlade kring medelvärdet (den streckade linjen). Figur 1. Vintrarna 2011/12 och 2012/13. Renens val av habitat (procentandel observationer inom områden med mycket gott vinterbete, y-axel) jämfört med antalet observationer för respektive ren (x-axel). Heldragen svart linje motsvarar andelen habitat (områden) med mycket gott vinterbete för hela det avgränsade området och streckad linje visar beräknat medelvärde för de 27 studerade renarna (med avseende på andelen observationer inom områden med mycket gott vinterbete). 5 (12)

6 Ren Mycket god betestillgång (22 %) Medel för ren (45 %) 120 Habitatval (%) Antal observationer (n) Figur 2. Vintern 2013/14. Renarnas val av habitat (procentandel observationer inom områden med mycket gott vinterbete, y-axel) jämfört med antalet observationer för respektive ren (x-axel). Heldragen svart linje motsvarar andelen habitat (områden) med mycket gott vinterbete för hela det avgränsade området och streckad linje visar beräknat medelvärde för de 23 studerade renarna (med avseende på andelen observationer inom områden med mycket gott vinterbete). Om renarna inte väljer habitat aktivt kan renens fördelning i området förväntas följa fördelningen av klasserna vinterbete mycket god och övrig betestillgång inom avgränsat område. Resultaten visar däremot att andelen observationer av ren i områden med mycket gott vinterbete är ungefär dubbelt så stor som den areella tillgången på sådant bete inom området, 41 % och 45 % jämfört med 17 % och 22 %. Antaget att medelvärdet för habitatvalet är korrekt ger detta att det vid en given tidpunkt för vintrarna 2011/12 och 2012/13 att av de 27 GPS-märkta renarna uppehåller sig 11 renar (41 %) på marker med mycket gott vinterbete medan 16 renar (59 %) uppehåller sig på övriga marker, och för vintern 2013/14 uppehåller sig 10 renar (45 %) på marker med mycket gott vinterbete medan 13 renar (55 %) uppehåller sig på övriga marker. Givet fördelningen av klasserna inom området (mycket god: 17 %, övrig: 83 % för vintrarna 2011/12 och 2012/13, och mycket god: 22 %, övrig: 78 % för vintern 2013/14) är sannolikheten mindre än 1 % för att ovan fördelningar skulle inträffa av en tillfällighet (chi 2 test för givna sannolikheter, vintrarna 2011/12 och 2012/13: df = 1, X 2 = 11,8, p = och vintern 2013/14: df = 1, X 2 = 7.4, p < 0.01)(R-statistical softwear ). Slutsats Slutsatsen är att renarna aktivt väljer att befinna sig inom områden med mycket gott vinterbete framför övriga områden. Denna slutsats har kunnat styrkas statistiskt. Det bör 6 (12)

7 dock noteras att analysen inte tagit hänsyn till andra faktorer som också kan påverka renens habitatval. Del 2. Renens betesro i förhållande till vindkraftområdet Syfte Syftet har varit att identifiera platser där renar haft betesro och analysera avståndet mellan dessa platser och vindkraftområdet. Metodik Det finns ingen gängse definition på begreppet betesro. I den här analysen görs därför en egen definition. För att identifiera platser där renarna haft betesro har varje ren följts dag för dag i ArcGIS. Positionsangivelser då renen rört sig med korta avstånd under en sammanhängande tidsperiod (minst 3 dagar i följd inom 1 km) har bedömts som platser där renen haft betesro. Dessa observationer har markerats med grön färg i bild 2 (för vintern 2012/13) och 3 (för vintern 2013/14). Övriga observationer, d.v.s. positioner där renarna ej har haft betesro, har markerats med röd färg. Därefter har avståndet mellan varje position och centrum av vindkraftområdet mätts. Det bör kommenteras att denna GPS-analys är en relativt enkel analys. Därför har avståndet till centrum av vindkraftområdet mätts och inte till närmaste verk (vilket hade varit bättre, men mer tidskrävande och krävt en djupare analys i ArcGIS). Vintern 2012/13 analyserades data från det att renarna anlände till området den 9 december 2012 till 5 mars 2013 (bild 1). Data efter den 5 mars exkluderades eftersom kantbevakningen förändrades och renarna fick vara utanför avgränsat område. För vintern 2013/14 analyserades data från den 17 december 2013 till den 13 mars 2014 som var dagen innan renarna började samlas till gärdet. Analysen har endast utförts på renar med sammanhängande tidsserier. För vintern 2012/13 kunde data från åtta av 27 renar användas: 3, 13, 16, 18, 21, 25, 26 och 31 och för vintern 2013/14 kunde data från tio av 23 renar användas: 3, 11, 12, 18, T1, T2, T5, T6, T9 och T12. Analysen kunde inte utföras för övriga 19 respektive 13 renar eftersom de på grund av avbrott i kommunikationen mellan satellit och GPS mottagare saknade sammanhängande tidsserier för studieperioden. 7 (12)

8 8 (12) Resultat Vintern 2012/13 registrerades totalt 600 positioner varav 474 positioner bedömdes vara positioner med betesro, för de åtta analyserade renarna (bild 2). Detta motsvarar betesro för 79 % av de registrerade positionerna (± 10 % standardavvikelse). Bild 2. Vintern 2012/13. Röda punkter visar positioner där renarna ej har haft betesro och gröna punkter visar positioner där renarna har haft betesro. Varje punkt motsvarar en rens position för en specifik dag km Avgränsat område Vindkraftsområde Betesro Ej betesro Centrumpunkt vindkraftområde

9 9 (12) För de tio analyserade renarna under vintern 2013/14 registrerades totalt 764 positioner varav 422 positioner bedömdes vara positioner med betesro (bild 2). Detta motsvarar betesro för 55 % av de registrerade positionerna (± 12 % standardavvikelse). Bild 3. Vintern 2013/14. Röda punkter visar positioner där renarna ej har haft betesro och gröna punkter visar positioner där renarna har haft betesro. Varje punkt motsvarar en rens position för en specifik dag. För de båda vintrarna förekommer positioner med betesro både inom och utanför vindkraftsområdet. Fördelningen av observationer med respektive utan betesro i förhållande till avstånd från vindkraftsområdet presenteras i figur 3 och 4 för de båda km Avgränsat område Vindkraftsområde Betesro Ej betesro Centrumpunkt vindkraftområde

10 vintrarna. Varje stapel visar andelen observationer i procent (%, y-axeln) för ett angivet avståndsintervall från vindkraftområdets centrum (km, x-axeln). Observationer med betesro visas med vita staplar och observationer utan betesro med svarta staplar. För de båda vintrarna visar fördelningarna på att de flesta observationerna med betesro ligger 3 km eller mer från vindkraftsområdets centrum, vilket grovt uppskattat motsvarar ca 1 km från vindkraftområdets ytterkant. Närmare än 3 km från vindkraftområdets centrum är observationer utan betesro överrepresenterade vilket kan vara en effekt av störning från vindkraftsområdet. Resultaten i figur 3 och 4 visar även att de flesta observationer (både med och utan betesro) är gjorda i avståndsintervallet 3 till 5 km från vindkraftområdets centrum, vilket inte är så konstigt eftersom renarna i huvudsak inte getts möjlighet att uppehålla sig på längre avstånd än max 7 km ifrån vindkraftanläggningen (med undantag för observationer i avståndsintervall 7-12 i figur 4, som berodde på att renskötarna tappade den norra kanten i januari 2014). Renskötarna har utfodrat renarna både inom och söder om vindkraftområdet något som också bör beaktas i slutsatserna. 35" betsro" ej"betesro" Andel"observa8oner"(%)" 30" 25" 20" 15" 10" 5" 0" 0'1" 1'2" 2'3" 3'4" 4'5" 5'6" 6'7" 7'8" 8'9" 9'10" 10'11" 11'12" Avståndsintervall"från"vindkraAsområde"(km)" Figur 3. Vintern 2012/13. Andelen observationer (%) av ren inom olika avståndsintervall (km) från vindkraftsområdets centrum. Vita staplar visar observationer med betesro och svarta staplar visar observationer utan betesro. 10 (12)

11 25 Betesro ej Betesro Andel observationer (%) Avståndsintervall från vindkraftsområde (km) Figur 4. Vintern 2013/14. Andelen observationer (%) av ren inom olika avståndsintervall (km) från vindkraftsområdets centrum. Vita staplar visar observationer med betesro och svarta staplar visar observationer utan betesro. Slutsats Slutsatsen är att renarna haft betesro i områden som huvudsakligen ligger 3 km eller mer från vindkraftsområdets centrum. Förenklat utryckt motsvarar det 1 km från vindkraftområdets yttersta kant. Osäkerheter Den här analysen beskriver situationen under två vintersäsonger i det berörda området vid Gabrielsberget med den metodik och den definition av betesro som valts. Slutsatserna är därför inte enkelt överförbara till andra situationer eller andra vindkraftanläggningar. Det finns flera olika faktorer och begränsningar i dataunderlaget som påverkar resultaten och slutsatserna i denna analys. Den främsta faktorn är att renarna till viss del är styrda av renskötarna till följd av den kantbevakning som görs. Renarna har dessutom inte möjlighet att uppehålla sig på längre avstånd än max 7 km ifrån vindkraftområdets centrum. Dessutom är markerna på mer än 5 km avstånd från vindkraftområdets centrum påverkade av infrastruktur och annan mänsklig aktivitet. Det innebär att bortsett från vindkraftanläggningen finns de orörda marker som kan nyttjas på cirka 0-4 km avstånd från vindkraftanläggningens centrum. Renskötarnas kantbevakning innebär även att de renar som passerat kanten vanligtvis inte bara flyttas till utkanten utan en bit in i det kantbevakade området, vilket också har inverkan på resultatet. Eftersom 11 (12)

12 analysen baseras på medelposition per dygn kan positioner som identifierats som betesro i praktiken ha varit ej betesro om renskötarna flyttat tillbaka renarna till samma område som de uppehållit sig i dagen innan. Som tidigare nämnts har även renarna utfodrats. En annan faktor som påverkar resultaten är att aktiviteten i form av service och drift i vindkraftområdet har varierat över tid. Vintern 2012/13 stod dessutom vindkraftverken stilla under ca sju veckor. Det kan även finnas omvärldsfaktorer som inte inkluderats i analysen men som kan påverka var renen uppehållit sig i området. Dessa omvärldsfaktorer kan t.ex. inkludera skogstyp, snödjup, höjd över havet och avstånd till störningskällor. Slutligen bör det framhållas att det saknas ett referensområde där betesförutsättningarna är lika goda som i vindkraftområdet, men där vindkraftanläggning saknas. Dessutom saknas GPS-data från tiden före etableringen av vindkraftanläggningen, data som hade varit mycket värdefull för att analysera vindkraftanläggningens påverkan. Referenser R Development Core Team (2011). R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. ISBN , URL softwear (12)