Bedömning av förekomsten av havsörn vid den planerade vindpark mellan Valdemarsvik och Söderköping, Östergötlands län.

Transkript

1 Bedömning av förekomsten av havsörn vid den planerade vindpark mellan Valdemarsvik och Söderköping, Östergötlands län. JP Fågelvind/Jan Pettersson Färjestaden På uppdrag av Söderköpings Vind AB 1

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Metoden Studien Resultat De äldre havsörnarna De yngre havsörnarna Flyghöjder Boletning Bedömningen av skyddszoner Bedömning efter kunskaps underlag Slutsats Referenser.. 16 Bilden på framsidan är en adult havsörn. Samtliga foto i rapporten är tagna av JP Fågelvind.

3 1. Bakgrund Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Östergötland önskar en komplettering om de eventuellt häckande havsörnarna i detta område mellan Valdemarsvik och Söderköping för att kunna ge tillstånd att bygga vindkraftverk. Efter detta besked gav bolaget Söderköping Vind AB att JP Fågelvind skulle genomför en havsörnsstudie var de flyger och håller till i området samt att göra en bedömning om och var de häckar. Då bolaget (eller tidigare ägare av projektet) genomfört fågelstudier tidigare i området finns det en bra beskrivning av fågelförekomsten i området med observationer av havsörn; Fågelstudie vid Fifalla i Valdemarsvik kommun, Östergötlands län inför planerna att bygga en vindpark. JP Fågelvind. På uppdrag av Vattenfall Vind AB. Färjestaden En rapport på 21 sidor. Fältarbetet i den studien gjordes delat mellan Ulf Hjulström och Jan Pettersson. Fram till och med maj 2014 har dessutom Ulf Hjulström kompletterat med naturvärdes uppgifter från detta område till Länsstyrelsen och där han önskar att bolaget tar hänsyn till dessa uppgifter i planerna att bygga dessa vindkraftverk. Nu när Söderköping Vind AB beslutat att minska vindparken till att nu omfatta bara 11 vindkraftverk, i den östra och södra delen av tidigare område, ändras också den eventuella påverkan på de flygande och häckande havsörnarna. Miljöprövningsdelegationen önskar i sitt föreläggande att bolaget ska försöka även väga in alla resultaten av havsörns förekomst i området i sin kompletterade ansökan. Som ett led i detta arbete har denna rapport tagits fram med utgångs punkt vad Ulf Hjulström rapporterat till Länsstyrelsen i olika inlägg. Det är alltså en kompletterande och bekräftande havsörnsstudie som har utförts under 2015 och presenteras här i denna rapport. 2. Metoden Det är under en perioden februari-mars havsörnarna här i södra Sverige gör sitt val av häckningsplats och båda parterna i paret utför ett flyktspel ovan eller i närheten av de önskade boplatserna och markerar därmed var revirets kärnområde ligger. Detta sker mestadels under perioden februari-mars men i vissa området är det flera eventuella boplatser som markeras på detta sätt. Det är en period då observationer från högt belägna platser kan utförs för att konstatera havsörns förekomst eller avsaknaden av förekomst. Kan dessutom dagar med lämpligt väder väljas (måttliga vindar eller starkare samt solsken) kan man efter tre till fyra sådana dagar även uttala sig om att det inte finns något revir om det inte setts några havsörnar. Ses däremot havsörnar eller par utföra flyktspel i en sådan studie vid en eller flera platser, som dokumenteras väl, är sannolikheten också stor att vid senare tillfälle hitta eventuellt boområde om de går till häckning. En sådan studie skulle således ge svar på frågan om det finns ett havsörnsrevir eller inte samt ge underlag för att senare hitta bo-området. Utan en sådan studie är det inte möjligt att upprätta relevanta skyddszoner som är bra för havsörnarna. 2.1 Studien 2015 Under 2015 har alltså (redovisas nedan) en sådan studie som ovan beskrivets utförts vid området mellan Valdemarsvik och Söderköping (se figur 1) i och runt det nu nerbantade 3

4 vindparksområdet. Det är under totalt 11 valda och olika dagar studien genomförts i mars - juni (se tabell 1) och området har då bevakats från 13 olika platser (se figur 1). Observationsplatserna har valts efter där så fri sikt som möjligt kunde erhållas i och runt den planerade vindparken (se figur 1). Spaningen efter havsörnar har gjorts med en handkikare 10 X 45 samt en tubkikare 20-60X80. Havsörnarna har vid de allra flesta fallen upptäckts flygande men vid några tillfällen sittande i träd och flygföljningen avslutas oftast genom att de tappas när de dolts bakom träd och höjder. Vid studien har en laserkikare (Vector 23) placerad på ett enbent stativ använts och havsörnarnas position (grader samt sträckan till dem) har mätts in samt en träff till med lasern på havsörnen så har flyghöjden erhållits och det är till där observatören var placerad och uppgifterna har lagrats direkt i ett digitalt minne kopplat till tid. Havsörnarna ålder och antal samt beteende har läst in på en diktafon med tids angivelse. Flyghöjden har sedan räknats om till hur högt de flög vid sin position över marken och detta för att området är lite kuperat. Vid bearbetningen har sedan dessa mätta position plottats ut på karta och sammanförts med en linje mellan dessa punkter som är örnens flygväg (inte raka streck alltid då uppgifter ibland insamlats om annan flygväg mellan punkterna). Noggrannheten i positionsbestämningen är på 10 meter när då havsörnarna träffas under 2000 meter bort och på 20 meter när ut till 4000 meter bort. Det är ett problem att mäta sådan här positioner när fåglarna flyger lågt i trädtoppshöjd för då är det lätt att träffa skogen i stället för fågeln men de flesta som här har kunna följas har flugit relativt högt. Bild 1. Kikarutrustningen i projektet; en tubkikare och en lasermätande avstånd och positions mätande kikare (en Vector 23) på ett enbent stativ.

5 Figur 1. Det ungefärliga området observationerna täcktes är inramat av blå streckad linje och är alltså där spaning efter havsörnar genomförts under 11 dagar i mars till juni De planerade vindkraftverken och dess plats är markerade med röd ring. Observationsplatserna är markerade med blå prick och numrerade. 1 Fifalla, 2 N om Fallsdalsmossen, 3 Grundsjön, 4 Väster Flatgöl, 5 Svampdalen, 6 Fredriksberg, 7 Björklund, 8 Ållebrota, 9 Tolstebo, 10 Norr om Näljelöt, 11 Ekberg och 12 två punkter vid Nösterbosjön. 5

6 Tabell 1. Visar observationsdagarna och vädret vid start och stopp av observationerna och de valda observationsplatserna är angivet med ett nr med hänvisning till figur 2. Antalet örnar är också angivet i tabellen, för redovisning vilka åldrar dessa örnar hade hänvisas till figurerna 3-7. Observationstillfällen och spaning efter rovfåglar vid en planerad vindpark, Söderköpings Vind AB. Datum Tid Plats Vädret Summa tid Typ av resultat :35-17:30 Hel området kollades Mulet SV 3-5 m/s regn +3 07:55 Rekar efter observationspl :40-11:30 N om Fallsdalsmosse Mulet NV 3-5 m/s regn sk :50 Ormvråk :05-13:30 Fifalla Mulet NV 3-5 m/s regn sk :25 Havsörn en yngre fågel :10-17:30 Grundsjön Mulet NV 5-7 m/s regn sk :20 Sparvhök :15-08:00 Nösterbosjön Klart V m/s +4 00:45 Inga rovfåglar :15-09:05 Ekberg Klart V m/s +4 00:50 Ormvråk :55-14:05 Väster om Flatgöl Halvklart V 9-13 m/s +9 04:10 Minst 3 havsörna två ad :00-17:55 Björklund Halvklart V 7-9 m/s :55 Havsörn 2 ad :50-07:55 Ållebrota Klart V 7-9 m/s :05 Inga rovfåglar 15: :20-09:10 Norr om Nöljelöt Klart V 7-9 m/s +7 00:50 Ormvråk :50-14:10 Fredriksberg Halvklart V 8-10 m/s :20 10 havsörnar varav 4 adult :00-17:50 Björklund Halvklart V 6-8 m/s :50 2 ad havsörn :15-09:20 Ållebrota Halvklart SV 4-6 m/s +6 02:05 Ingen rovfågel :45-11:45 Norr om Nöljelöt Halvklart NV 2-3 m/s +8 02:00 Ormvråk :10-14:15 Ekberget Halvklart N 2-3 m/s :05 Ormvråkar :10-13:15 Nöljelöt Mulet NV 1-4 m/s +4 03:05 Inga rovfåglar :00-15:15 Grundsjön Mulet NV 1-4 m/s +7 01:15 Ormvråk :00-17:35 Norr om Fallsdalsmossen Mulet NV 1-4 m/s +8 01:35 Havsörn 1 yngre :30-09:30 Björklund Halvklart V 6-8 m/s +6 01:00 Havsörn 1 ad :40-14:10 Fredriksberg Halvklart V 5-8 m/s :30 6 havsörnar 3 ad :15-16:30 Svampdalen Halvklart V 3-5 m/s :15 2 havsörnar en ad :50-10:40 Tolstebo Mulet SV 2-4 m/s +6 01:50 Havsörn ad :10-11:10 Björklund Klart SV 6-9 m/s +8 02:00 Havsörn ad :30-13:30 Fredrikaberg Klart SV 6-9 m/s :00 Havsörnar 4 adult :05-16:10 Nösterbosjön Klart SV 4-8 m/s :05 Ormvråkar :10-10:10 Norr om Fallsdalsmossen Klart S 4-6 m/s :00 Lärkfalk :25-13:05 Grundsjön Klart S 4-6 m/s :40 Ormvråkar :45-15:30 Nöttebosjön Klart S 4-6 m/s :45 Ormvråkar :10-18:15 Ållebröte Klart SE 2-3 m/s :05 Ormvråkar :20-09:20 Grundsjön Halvklart S 2-6 m/s +7 02:00 Ormvråkar :05-14:45 Fredriksberg Halvklart S 4-7 m/s :40 Havsörn 4 ad :10-17:45 Nöttebosjön Halvklart S 4-7 m/s :35 Ormvråkar Totalt 11 dagars spaning efter rovfåglar av anläggningsområdet och ytterområdena. Rovfågelspaning har genomförts vid 31 olika tillfällen. Två par havsörn och deras bo-områden har lokaliserats. Total spaningstid 70 timmar och 50 minuter

7 3. Resultaten Då dessa flygfölnings uppgifter om havsörnar kan användas för att eventuellt lokalisera boet bör hela rapporten behandlas med och under sekretess. Det är totalt 25 flygföljningar av adulta havsörnar som erhållits i denna studie under 11 dagar och som utförts under totalt drygt 70 timmars spaning från 13 olika platser. Det är följningar av två äldre havsörnspar (könsmogna) vid 25 tillfällen samt vid två av dessa tillfällen har flyktspel kunna noteras av båda parterna. Ytterligare flygföljningarna av havsörnar (minst 12 individer) har gjort men är av 2-4 åringar som inte är könsmogna och strövar omkring eller passerat under sin vårflyttning norrut. Av de yngre havsörnarna har nio av tolv setts vid Fredriksberg vilket tycks vara en bra plats för havsörnarna då den är en brant ås (relativt i område) och ger dem fördelaktiga vindar. Boletning genomfördes den 9 juli och ett bo hittades i ett av boområdena. Figur 2. Nio flygföljningar av enskilda adulta havsörnar och det var sannolikt två pars fåglar och samma par har setts från de tre olika observationsplatserna och under lika många dagar (3-5.3). Färgen på flygföljningarna är från respektive observationsplats. Flyktspel noterade vid alla flygningarna utom vid den blå följningen. 7

8 Figur 3. Sju flygföljningar av enskilda adulta havsörnar och det var sannolikt två pars fåglar och samma par sågs från de fyr olika observationsplatserna och under de 3 dagarna ( ). Färgen på flygföljningarna är från respektive observationsplats. Bild 2. Del av utsikten mot väster från Fredriksberg.

9 3.1 De äldre havsörnarna I figur 2 visas de nio flygföljningar av adulta havsörnar under 3-5 mars Den svarta punkten som är platsen Björklund är den platser som observationerna gjorts från den 3 april (svarta flygföljningar) och det är bara de två flyglinjerna som ligger längst österut. Observationerna 5 mars från samma punkt är de två linjerna västerut. Det är havsörnsparen som flyger tillsammans och vid något tillfälle båda dagarna grep de tag i varandras klor i luften och tumlade runt (vilket är ett form av spel). Den blå linjen i figur 2 är en observation den 4 mars från blå punkten vid väster om Flatgöl och det rör sig om en adult fågel sannolikt från det sydliga paret. Observationerna den 5 mars från Fredriksberg de lila linjerna längst i söder är ett par som tillsammans flög in mot Flatagöl och utgjorde flytkspel under en lång tid. De två röda linjerna strax öster om Björklund var ett par av havsörnar som utförde flyktspel och flög i riktning mot nordväst. I figur 4 visas de fem flygföljningar av enskilda adulta havsörnar men fåglar från de två olika observationsplatserna under den 15 maj. Vid Björklund är en av platser som observationerna gjorts (svarta flygföljning) och det är en lång flygning där fågeln sågs med byte i klorna flyga in mot bo-området även om det inte är raka spåret. Observationerna från Fredriksberg den 15 maj gav fyra flygning varav en till vardera boområdena med bytesleverans in från havet. De längre flygning kom ut från norra bo-området och den flög rakt över mig på observationsplatsen vid Fredriksberg och det var sannolikt hannen som skulle ut på jakt. Den kortare flygföljningen i närheten av det sydliga bo-området var säkert av honan som ofta håller sig vid boet om de har mindre ungar. I figur 5 visas fyra flygföljningar av enskilda adulta havsörnar samt att de sannolika bo-områdena har markerats. Den lila punkten (Fredriksberg) är den platser som observationerna gjorts från (lila flygföljning) och det är en lång flygning med byte i klorna in mot bo-området (som är markerat svagt brun) och det är av de olika paren den kortare flygföljningen. Den längre flöjningen både vad gäller det södra som det norra paret är när en av fåglarna är på väg ut från bo-området mot havet. Efter dessa observationer är min bedömning att det med stor säkerhet är två häckande havsörnspar men bona bör vara i områdena väster och norr om planerade vindparksområde. Bild 3 och 4. Havsörnarna är fotade underifrån. Den vänstra bilden är södra havsörnsparets hane fotad 5 mars. Se fågeln vänstra vingskada på en av vingpennorna. Den högra bilden är av samma individ 3 juni alltså tre månader senare och skadan på vänstervingen är den samma samt att den även fått en skada på vingpennorna på höger vingen. Det är relativt vanligt att de jagande havsörnarna får skador på vindpennorna när de jagar flitigt för att kunna föda upp sin unge eller ungar. 9

10 Figur 4. Fem flygföljningar av enskilda adulta havsörnar och det är sannolikt två pars fåglar och samma par sågs från de två olika observationsplatserna under en dag den 15 maj. Färgen på flygföljningarna är från respektive observationsplats. Bild 5. En adult havsörn jagar bort en yngre havsörn från reviret.

11 Figur 5. Fyra flygföljningar av enskilda adulta havsörnar den 3 juni och det är två pars fåglar som har setts från en observationsplats. Det sannolika bo-området har markerats med brun färg. 3.2 De Yngre havsörnarna Elva observationer av yngre havsörnar redovisas i figur 6 och det är under dagar 3-5 mars från tre olika observationsplatser. I figuren 6 har en streckade lila färgade ringen lagts in runt området vid Fredriksbergs där det sågs upp till sex yngre (2-4 åringar) havsörnar den 5 mars och där de flög och skruva under minst två timmar varav tre sedan gav sig i väg mot sydväst. Den lila flygfölningen i norr i figur 6 var en yngre havsörn som tampades med en äldre (från det norra reviret). De övriga flygföljningarna är enskilda observationer och kanske är flygningarna mot och en i riktning från Mossebo som tidigare varit en privat matnings plats för örnar men som nu har upphört Erfarenhet från andra platser där matningsplatser upphört för örnar är att yngre havsörnar kan ses flyga över platsen relativt ofta upp till ett år efter att matningen upphört men för att efter två år i det närmaste helt ha upphört (Pettersson 2009). Äldre havsörnar utnyttjar sådan matningsplatser sporadiskt höst, vinter och vår samt när inte annan föda kan fångas. De yngre örnarna utnyttjar sådan matnings platser mer regelbundet hela året. Medan de adulta havsörnarna matar sina ungar måste de ge dem färsk 11

12 föda då ungarna måste ha vatten (blodet i den färska födan). En studie på Åland visar på att havsörnarnas ungar huvudsakligen föds upp på fisk (Ekblad 2004). Det kan vara anledningen att de äldre havsörnarna i detta området under häckningstiden setts flyga i riktning endera ut eller in från havet i området medan de yngre flyger lite mer slump mässigt. Fem observationer av yngre havsörnar redovisas i figur 7 och det är under dagarna från tre olika observationsplatser. I figur 7 har en streckade lila färgade ringen lagts in runt området vid Fredriksbergs där det sågs upp till tre yngre (2-4 åringar) havsörnar den 31.3 som flög och skruvade under minst 45 minuter. De övriga flygföljningarna är enskilda observationer och de olika observationsplatserna har olika färger och likaså flygföljningarna. Båda de västliga flygningarna är i riktning mot väster eller nordväst och kanske på väg mot Mossebo alltså den gamla matnings platsen. Varken den 15 maj eller perioden 2-3 juni sågs några yngre havsörnar i området. Bedömningen blir ändå att de yngre havsörnarna finns i området främst kring Fredriksberg samt att de fortfarande rör sig till och från den äldre matnings platsen vid Mossebo. Figur 6. Elva observationer av yngre havsörnar 3-5 mars från tre olika observationsplatser. Inom det inringade streckade lila färgade ringen i området vid Fredriksberg sågs upp till sex yngre (2-4 åringar) havsörnar den 5.3 flyga och skruva under minst två timmar var av tre sedan gav sig i väg mot sydväst. De övriga flygföljningarna är enskilda observationer och de olika observationsplatserna har olika färger och likaså flygföljningarna

13 Figur 7. Fem observationer av yngre havsörnar från tre olika observationsplatser. Inom det inringade streckade lila färgade ringen vid området kring Fredriksbergs sågs upp till tre yngre (2-4 åringar) havsörnar den 31.3 flyga och skruva under minst 45 minuter. De övriga flygföljningarna är enskilda observationer och de olika observationsplatserna har olika färger och likaså flygföljningarna Flyghöjder Vid samtliga 25 flygföljningarna av adulta havsörnar i denna studie har flyghöjden kunna mätas vid en eller upp till sju platser under flygföljningen men inte riktigt vid alla positioner har det dock hunnits med att få flyghöjder. Den exakta flyghöjden har sedan räknats om till den platsen de flög över. Det är vid totalt 101 positioner uppgifter om flyghöjder finns. Vid de två flyktspelsflygningarna noterades de högsta flygningar och totalt noterades 22 positioner med flyghöjds variation meter ovan marken. Medelvärdet för dessa spelflygande havsörnar var 572 meter SD 47 meter. För de övriga observationerna av äldre havsörnar i området finns uppgifter vid 79 positioner med variationen mellan meter ovan marken. Medelvärdet för dessa äldre havsörnar var 232 meter SD 31 meter. För de yngre 13

14 havsörnarna finns 75 positioner med höjdmätning med variationen meter ovan marken. Medelvärdet för dessa yngre havsörnar var 198 meter SD 46 meter. Andra studier av havsörnar visar på flyghöjder i medeltal under 100 meter ovan marken vid större serier av mätningar (Pettersson & Sevastik 2009) men denna studier är ju huvudsakligen gjord under den tidiga häcknings säsong eller före den och det är känt att de flyger riktigt högt när de spelflyger (Helander 2009). Den planerade rotorhöjden är mellan meter ovan marken och i denna höjdsektor noterades 24 av 176 flygnings positionera vilket är 14 % av alla positioner. Här bör dock noteras att rotorhöjden emellertid bör vara av mindre betydelse i det aktuella fallet eftersom flygföljningarna visar att de aktuella havsörnarnas flygningar till allra största delen inte sker i området där vindkraftverken planeras Boletning Den 9 juli 2015 genomfördes en boletning av Jan Pettersson i de två bo-områdena för havsörnarna som tidigare under våren lokaliserats. Det genomfördes en systematisk letning efter gånglinjer var 50 meter genom det ca 1 X 1 kilometer stora området. Redan efter drygt två timmars sökning av södra området hittades en mattiggande unge av havsörn och därefter hittades boet i områdets norra del (RT , ). Tre timmar spenderades av sökning efter södra boet. I det norra området genomsöktes ett 900 X 900 meter stort område utan att hitta några ungar eller bo och sex timmar spenderades. Det sannolika är att det kanske finns ett bo lite mer västerut än där sökningen gjordes eller så missade jag boet inom det norra bo-området. Avståndet till närmaste planerade vindkraftverk till det södra hittade boet är meter och de andra verken ligger på ett avstånd mer än meter bort. Då det i det norra bo-områden inte hittades något bo får bo-området vara det som räknas och då är avståndet till det närmast planerade vindkraftverk mer än 4 kilometer, det mest sannolika är att boet där ligger västerut och då alltså ännu längre bort från de planerade vindkraftverken. 4. Bedömningen av skyddszoner Havsörnen är rödlistad i Sverige och klassad som nära hotad (ArtDatabanken 2015) och de skyddszoner som nämns och rekommenderas runt häckningar är på en radie runt boet på 2-3 kilometer (Rydell m fl 2011). För att ta hänsyn till fågelförekomster vid planerna på att bygga vindparker är den enklaste metoden att minimera risker för olyckor eller störningar att inte placera vindkraftverk nära boplatser. För arter som är hotade, känsliga för störningar eller annan påverkan rekommenderas skyddszoner inom vilka man försöker undvika störningar från olika verksamheter så som vindkraftverk (SOF 2013 och Rydell m fl 2011). Detta är ett bra sätt att arbeta om man vill minimera risken för negativa effekter. Man måste dock vara medveten om att de avstånd som rekommenderas i sammanhanget inte är konkret vetenskapligt bevisade i den meningen att de skulle bevisa att det innanför gränsen alltid är förenat med stora risker för olyckor och störningar och att det utanför gränsen inte finns några risker alls. De rekommenderade skyddszonerna bygger generellt på expertbedömningar och

15 utgår från försiktighetsprincipen. Håller man sig utanför gränsen är riskerna rejält minskade. I realiteten är det givetvis så att fåglar är individer och det som gäller för en individ är inte generellt för alla. Att en viss individ blir störd inom ett specifikt avstånd är inte bevis för att alla individer av samma art blir störda utav samma avstånd (Whitfield m fl 2008). Havsörnars jaktområde kan dock sträcka sig betydligt längre än de 2-3 kilometerna som förordas som skyddszon för arten och det har aldrig varit på tal om att hela jaktområdet ska omfattas av en skyddszon (se Helander 2009). 5. Bedömning efter kunskaps underlag Det insamlade underlaget under 2015 vid området mellan Valdemarsvik och Söderköping kan användas för att säga var i området det är attraktivast för flygande havsörnar och var boet eller bo-området finns. Det nu planerade vindparkområdet ligger vid sidan om det populäraste flygnings stråk som är kring höjden Fredriksberg och väster respektive öster ut. Det är inga av de totalt 25 flygföljningarna 2015 av adulta havsörnar som tangerat de nu planerade vindparksområdet. Hos de yngre havsörnarna är det en av de 12 individerna som sett flyga närmare än en kilometer från platsen där det sydligaste vindkraftverket planeras. Min bedömning efter att det sydliga havsörnsboet lokaliserats och att avståndet nu är 3,3 kilometer eller mer än 4 kilometer bort från boet till närmaste planerade vindkraftverk uppfyller önskade avstånd till närmast planerade vindkraftverk som är 2-3 kilometer bort (Rydell m fl 2011). Det norra boet hittades dock inte men räknar jag med att det finns i boområdet är det mer än 4 kilometer bort från närmaste planerade vindkraftverk vilket också är mer än önskade skyddsavstånd. Dessutom som ovan nämnts visar flygföljningarna att flygningarna i området inte huvudsakligen sträcker sig till området där vindparken nu planeras. De väl använda flygstråken i detta område tycks alltså vara kring Fredriksberg och som har planerade vindkraftverk som närmast 2-3 kilometer bort. Författarens erfarenheter från studier av havsörnar i Kalmar län (Pettersson 2013), Forsmark (Pettersson & Sevastik 2009), Holmön Umeå (Pettersson 2011) och Lappland (Pettersson 2010) är att bra och säkra dokumenterade kunskaper måste finnas som grund om just parens häckningar, revirens omfattning samt revirens sträckning om ett skyddsområde ska kunna upprättas som är väl motiverat och som också är bra för havsörnarna (se även Helander 2009). Det är författarens mening att det genom denna rapport finns sådana nödvändiga kunskaper om havsörnarna i det aktuella området. 15

16 6. Slutsats Utifrån tillgänglig kunskap om förekomsten av havsörn i det aktuella området mellan Valdemarsvik och Söderköping bedömer författaren att de planerade vindkraftverken är placerade tillräckligt långt bort från respektive boplats och dessutom tillräckligt långt bort från de områden där de mestadels flyger. Därmed görs bedömningen att den planerade vindkraftsparken inte kommer att medföra någon negativ påverkan på beståndet av havsörn och att den planerade vindkraftparken därför kan tillåtas. 7. Referenser ArtDatabanken 2015.Rödlistade arter i Sverige.ArtDatabanken SLU, Uppsala. Ekblad, C Havsörnens häckningstida näringsval I olika skärgårdszoner på Åland. Doktorsavhandling. Institutionen för Ekologi och Systematik. Avdelningen för populationsbiologi. Februari Helander, B Åtgärdsprogram för havsörn (Haliaeetus albicilla). Naturvårdsverket Rapport Januari Pettersson, J Undersökningar utförda under perioden januari april 2009 av örnar, tranor och sångsvanar vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark. En rapport från JP Fågelvind på uppdrag åt Amnehärad Vindkraft sidor. Pettersson, J. & Sevastik, A En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön. JP Fågelvind på uppdrag av Vattenfall Vindkraft AB en rapport på 28 sidor. Pettersson, J Två års fågelstudie vid Sjisjka i Gällivare kommun inför planerna att bygga trettio verk. JP Fågelvind på uppdrag åt O2Vindkompaniet. Färjestaden En rapport på 39 sidor. Pettersson, J Fågelutredning på Holmöarna inför planerna att bygga en större vindkraftpark, Umeå kommun. JP Fågelvind på uppdrag av Slitevind AB. Färjestaden , 97 sidor. Pettersson, J Fågelundersökningar vid Bottorp och Robacken i Kalmar kommun säsongen inför planerna att bygga fyra vindkraftverk. JP Fågelvind på uppdrag av RM Vind AB, Färjestaden , en rapport på 77 sidor. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Pettersson, J. och Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport från Vindval. SNV rapport nr 6467 november 2011, på 154 sidor plus bilagor. SOF Sveriges Ornitologiska Förening policy om vindkraft, samt Rekommendationer (oktober 2013) sidor.

17 Whitfield, D.P., Ruddock, M. and Bullman, R Expert opinion as a fool for quantifying bird tolerance to human disturbance. Biological conservation 141 (2008) JP Fågelvind /Jan Pettersson Kåtorp Färjestaden Mobil: Mailadress: jan@jpfagelvind.se 17

18