Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind

Transkript

1 Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? En bedömning efter en studie med radar och visuella följningar under ett helt år. Jan Pettersson/JP Fågelvind På uppdrag åt Göteborg Energi genom Triventus AB 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Sjöfåglarnas flygvägar 6 3. Flygande sjöfåglar och de nya vindkraftverkens placeringar 9 4. Fler fåglar i området än vad studien visar? Inga nya vindkraftverks placeringar på flygvägarna Rastande sjöfåglar och de nya vindkraftverkens placeringar Rödlistade fågelarter och de nya vindkraftverkens placeringar Referenser.. 12 Framsidans foto: Vindkraftverk VG05 på Risholmen där radarbussen är placerad när solen är på väg ned den 16 januari Fotograf är författaren som också fotograferat övriga foton i denna rapport. Denna rapport bör citeras: Pettersson, J Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Bedömningen bygger på resultaten från studien "En studie av flygvägarna hos de rastande sjöfåglarna i Torsviken". Rapport från Triventus AB, Göteborg

3 Sammanfattning Underlaget för denna bedömning baserar sig på studien (En studie av flygvägarna hos de rastande sjöfåglarna i Torsviken, Pettersson 2007) som genomförts under säsongen under totalt 56 dygn och innefattar årets alla månader. Det är huvudsakligen sjö- och vadarfåglar samt deras förflyttningar i närheten av Torsvikens Natura 2000-området som studerats. Planerna är att i området utöka de tolv befintliga vindkraftverken med ytterligare sex nya placeringar samt att byta ut två av de äldre ute på Risholmen till större vindkraftverk. De funna flygvägarna ut och in till Torsviken sammanstämmer väl med vad de lokala ornitologerna presenterade skulle vara huvudstråken innan denna studie påbörjades, vilket borgar för att resultaten är rimliga. Om man inte placerar de nya vindkraftverken på eller intill flygvägarna där sjöfåglarna flyger idag bör inte det kommande problemet bli mycket större än vad det tycks vara idag. Klart är att placeringen av några av dessa nya planerade vindkraftverk skulle kunna utgöra en påverkan. Om ovanstående mål, att inte placera de nya verken på flygvägarna, ska uppfyllas kan ett flyttningsalternativt samt en reducering av antalet nya vindkraftverk på de föreslagna platserna diskuteras. Sjöfåglarnas kollisionsrisk har beräknats utifrån hur fåglarna flyger idag i detta område samt utifrån detta enligt beräkningsmodeller från tidigare studier av sjöfåglar men då till havs (Fox m fl 2006, Camberlain m fl 2006 och Pettersson 2005). I det fall områdets sjö- och vadarfåglar i fortsättningen, när samtliga planerade nya vindkraftverken är byggda, kommer att flyga utan att väja för vindkraftverken på samma vägar, som idag skulle antalet fåglar som riskerar att kollidera öka från 0,8 fåglar/år som riskeras att förolyckas idag med den befintliga vindparken till 12 fåglar/år som riskeras att förolyckas med den nya förtätade vindparken. Det nya vindkraftverket VG14 som föreslagits i Arendalsviken är det som stör de flygande sjöfåglarna mest då detta verk står i ett av fåglarnas huvudflygstråk. Verket bör flyttas österut till Arendalsudden och då rekommenderas det placeras på land, vilket skulle reducera påverkan väsentligt. Det nya planerade vindkraftverket öster om Mudderdammen skulle vara placerat just där alla de rastande sjöfåglarna flyger ut från Torsviken. De flyger inte direkt över platsen, men det är just där valet av flygväg görs under dag och natt. Då verket föreslås stå nära flygvägen samt vid en viktig vägvalsplats för sjöfåglarna förordas att det vindkraftverket plockas bort från förslaget då en stor risk alltså finns för framtida fågelkollisioner. Att några av de äldre vindkraftverken ute på Risholmen kommer att bytas ut mot nya större verk bedöms inte påverka de flygande fåglarna mer än vad de gör idag. Som grund för dessa bedömningar ligger att de allra flesta fåglarna flyger med ett stort säkerhetsavstånd redan idag samt att större verk inte bedöms påverkar fåglar mer än mindre verk, vilket har stöd i den internationella litteraturen (Hötker 2006). Om VG14 flyttas samt att VG13 ej byggdes skulle den framtida påverkan, med alltså befintlig vindpark med fem nya placeringar av vindkraftverk, på de flygande sjöfåglarna i Torsviken som regelbundet flyger in och ut ur viken bli totalt att det är 1,7 fåglar/år som riskeras 3

4 kollidera och förolyckas av de flygande som flyger så nära att de kan kollidera mot dagens 0,8 fåglar/år som riskeras kollidera och förolyckas av sjöfåglarna vid de befintliga verken. Förutom kollisionsrisken finns också möjligheten att de rastande sjöfåglarna kan störas vid sina födo- och rastningsplatser inom en radie på 500 meter runt varje vindkraftverk. Runt två av de nya planerade vindkraftverken, det vid Mudderdammen (VG13) och det vid Hästholmskanalen (VG17), skulle risken för störningen av de rastande fåglarna ytterligare kunna omfatta delar av Torsvikens Natura 2000-område. Värt är dock att notera att det befintliga vindkraftverket VG12 stör sannolikt de rastande sjöfåglarna i Natura 2000-området avsevärt mer idag men även verket Enerex stör en del av de rastande. En förflyttningen av VG14 gör sannolikt att verket inte alls stör de rastande födosökande fåglarna i Natur 2000-området. Borttagande av VG13 som diskuteras skulle också vara positivt då möjligheten för störning på rastande sjöfågel i den sydliga delen av Natura området därmed inte bedöms öka. Bild tagen från Risholmens nordöstra hörn mot Torsviken i nordväst, Torsviken ligger bakom de två vindkraftverken. Vindkraftverket till höger är ägt av Enerex och det till vänster är vindkraftverket nummer VG12. Dessa två verk är de som i dagens befintliga vindpark bedöms mest påverka sjöfåglarnas flygvägar. En procent av de flygande sjöfåglar som flyger in och ut från Torsviken flyger så nära dessa två verk så att det beräkningsmässigt blir en sjöfågel per år som kolliderar och dör. 4

5 1. Bakgrund Studien på vadar- och sjöfåglarna som gjorts under i Torsvikensområdet (En studie av flygvägarna hos de rastande sjöfåglarna i Torsviken, Pettersson 2007) ligger tillgrund för denna bedömning av de nya verkens planerade placeringar och den eventuella påverkan. Denna bedömning ska ses som en fortsättning av denna nämnda studie och alltså inte läsas eller behandlas som en helt fristående rapport då allt om metoder, beräkningar samt underlagets omfattning finns i huvudrapporten. De danska studierna på två stora havsbaserade vindparker (Fox m fl 2006, Chamberlain m fl 2006) samt den i Kalmarsund (Pettersson 2005) visar att näst intill samtliga sjöfågelflockar viker av eller väjer en dryg kilometer eller mer ifrån vindkraftverken. Detta görs om de ser eller uppfattar dem och de flyger sedan på ett klart säkert avstånd ifrån dem. I detta studieområde på Risholmen rör det sig inte om att väja en kilometer före verken utan endast meter, vilket fåglarna också klart tycks göra för de befintliga verken av resultaten att döma. Detta medför sannolikt att även om det i framtiden byggs vindkraftverk kommer sannolikt de allra flesta sjöfåglarna och flockarna att flyga vid sidan om dem. Merparten av här flygande fåglarna är sjöfåglar vilka i möjligaste mån flyger över vatten och de två viktigaste huvudstråken in och ut från Torsviken är följaktigt vägar där de flyger över mest vatten eller minst land. Studierna i Kalmarsund (Pettersson 2005) och i Danmark (Fox m fl 2006) visar att sjöfåglar väjer även om vindkraftverk placeras mitt i deras flygväg. Detta medför att det endast är en teoretisk beräkning av kollisionsrisken som görs utifrån antaganden att alla flockar flyger som de tidigare har gjort dvs rakt fram utan hänsyn till var de ny verken är placerade. Karta över området visande samtliga befintliga vindkraftverk sam de sex nya Torsviken VG12 Enerex VG17 Arendal VG18 VG13 Risholmen VG05 VG14 VG02 VG11 VG10 VG03 VG04 VG09 VG07 VG06 VG08 VG19 VG16 Karta 1. Området med dess 12 befintliga vindkraftverk samt de föreslagna sex nya placeringarna med nummer och namn. 5

6 Denna typ av antaganden vet vi idag från andra platser ger dock en grov överskattning då de flesta kommer att väja. Som det ser ut i detta område idag flyger sjöfåglarna galant bredvid både in och ut i viken mellan vindkraftverken. Dagens flygvägar är sannolikt till del anpassad efter hur vindkraftverken idag står i Risholmsområdet. Nya vindkraftverk i området kan eventuellt förändra de i dag valda flygvägarna så att även redan befintliga verk hamnar i riskzonen för kollisioner. Med det senare i tanken bör en förtätning eller placering av nya vindkraftverk i området inte byggas på dagens flygvägar eller alldeles intill dem. Detta är den bärande tanken i denna bedömning att alltså följa hur sjöfåglarnas flygvägar ser ut idag i Risholmsområdet och utifrån detta föreslå förflyttningar av de nya verkens placering eller att föreslå att inte bygga dem som står på eller intill de viktigaste flygstråken. Kan detta bli verklighet så borgar det alltså för att fåglar även i framtiden kan väja såväl för nya som de befintliga verken. Att sjöfåglar störs eller blir skrämda av för närstående vindkraftverk till sina födoplatser är givetvis något man också bör beakta vid placeringarna så att störning blir så liten som möjligt på de rastande sjöfåglarna i Torsvikens Natura 2000-område. 2. Sjöfåglarnas flygvägar I figur 1 nedan visas studiens resultat angående inoch utflygningens samlade bild om var fåglarna flyger och de nya vindkraftverkens planerade placering. Den redovisade zonindelade flygningen och dess fördelning både vad det gäller den grova (se figur 2) och den mer detaljerade uppdelningen (se figur 3), visar på att flera procent av sjöfåglarna idag flyger där de nya vindkraftverken planeras. Det samlade vägvalet för sjöfåglar som flyger in och ut ur området Figur 1. Det samlade flygvägsnätet i området efter vad radar och observationsstudien visade. De blå markeringarna är de befintliga verken samt de röda är de sex nya planerade platserna. 6

7 Fåglars vägvals fördelning Torsviken Antal flockar Samtliga fåglar och flockar som registrerats flyga in eller ut under de totalt 56 studiedagarna Totalt Småbåtshamnen 2. Mudderdammen 3 Flatholms sundet 4. Hästholmskanalen 5. Arendal Figur 2. Samtliga fåglars fördelning under vägvalet in och ut från Torsviken efter den zonindelning som gjorts för att beskriva vägvalet i stort. Bild visande en flock på nio knölsvanar som flyger in i zon 5 över Arendal och Älvborgshamnen samt i bakgrunden ses Älvsborgsbron. 7

8 Fåglarnas fördelning i zonerna % Mudderdammen Risholmen Arendalsviken Figur 3. Sjöfåglarnas fördening i den detaljuppdelade zonindelningen gällande både inoch utflygande såväl på dagen som natten. Det totala antalet grupper och flockar är Detalj indelningen av sträckets vägval vid Risholmen Torsviken Fågelradarn Bortre Mudderdammen 7. Mitt på Mudderdammen 8. Östra delen Mudderdammen 9. Risholmen väster 10. Risholmen öster 11. Arendalsviken väster 12. Arendalsviken mitt på 13. Arendalsviken Arendal 8

9 3. Flygande sjöfåglar och de nya vindkraftverkens placeringar De föreslagna nya vindkraftverkens placeringar har givetvis alla olika påverkan på de flygande fåglarna i detta område. För att klarlägga de olika verkens förmodade påverkan kommenteras var och ett nedan (se karta 1). VG19: Placerat på sydliga Knippelholmen vilket är en plats där inga av de redovisade flygvägarna för sjöfåglarna drar fram enligt studien och därför bedöms påverkan från detta verk som mycket liten på de flygande fåglarna. VG16: Detta verk var först i ett förslag placerat på Knippelskär men har flyttats till straxt nordost om Knippelholmen och ligger nu utanför den stora flygvägen sydost ut ur området även om många flyger straxt öster om. VG14: Ett första förslag var att placera detta verk nästan mitt i Arendalsviken i zon 12 där en mycket stor del av de flygande sjöfåglarna flyger. Nu är platsen föreslagen till närmare land. Trots denna förflyttning påverkas sannolikt de flygande i framtiden då det nu är placerat i detaljzonen nr 13 där 12 % av sjöfåglarna väljer idag att flyga in eller ut från Torsviken. Verket är alltså föreslaget att placeras på sjöfåglarna flygväg. VG13: Endast några få sjöfågelflockar flyger idag över denna placering men då det är mitt i området där alla flockarna ut från Torsviken väljer väg ligger det för nära flygstråken för att det ska kännas riskfritt. VG17: Denna placering nära Hästholmskanalen uppvisar inga flygrörelsen i dess närhet så detta verks störning får betraktas som ringa på de flygande sjöfåglarna. VG18: Detta vindkraftverk ligger inte direkt i studiens övervakade område men för de inoch utflygande sjöfåglarna från Torsviken finns inget som setts tyda på att dessa rastande sjöfåglarna tar den vägen så påverkan bedöms som obefintlig. Förutsatt att sjöfåglarna fortsätter att flyga enligt de stråk de i dag uppvisar, utan att väja för de nya verken, skulle det innebära att den nya vindkraftparken och den befintliga parken i framtiden skulle påverka 14 % av de flygande sjöfåglarna (ca ). Det framräknade antalet per år som flyger förbi dessa samtliga verk är sjöfåglar (se tabell 5, 6 och 7 i huvudstudien) och 14 % av detta tal ger alltså sjöfåglar. Av dessa skulle det medföra att 12 sjöfåglar per år riskerar att kollidera enligt den danska beräkningsmodellen (Fox m fl 2006 och Chamberlain m fl 2006), eller 6 sjöfågel per år beräknat enligt Kalmarsundsmodellen (Pettersson 2005). 4. Fler fåglar i området än vad studien visar? Det funna antalet rastande och de regelbundet flygande sjöfåglarna är endast 30 % av de rastande som kan förekommer i detta område. Det angivna värdet (underlag till Torsvikens Natura 2000-området, Ström 2000 och 2001) är inte ett medelvärde utan ett maxvärde av vad som kan rasta och säger inget om hur vanligt detta är eller hur ofta detta höga antal uppträder. Antas att antalet rastare var 70 % lägre denna undersökta säsong ger en uppräkning att det totala antalet bör uppgå till sjöfåglar per år som nu skulle flyga förbi dessa vindkraftverk. Av dessa bör upp till 14 % komma att beröras av en ny vindpark i 9

10 området vilket ger att årligen flyger så nära såväl befintliga som nya verk att de årligen bör var med i beräkningen för kollisioner. Enligt den danska beräkningen kan då 34 fåglar per år komma att kollidera eller 17 fåglar per år enligt Kalmarsundsberäkningen. Att räkna upp de rastandes antal på detta sätt har givetvis sina brister men ger ändå en uppfattning av hur stort problemet skulle kunna vara om ett supersuperår för de rastande sjöfåglarna i Torsviken mot förmodan skulle inträffa. Förutom de nya vindkraftverken planeras några av de äldre befintliga verken att bytas till större och högre verk. Detta betyder inte med automatik att det blir större störning på flygande eller rastande fåglar då samlade internationella resultat (Hötker 2006) pekar på att stora vindkraftverk inte stör fåglarna mer än små verk. Det bör dock påpekas att omfattningen på litteratur som behandlar kollisionsrisken för flygande fåglar i jämförelse mellan stora och små vindkraftverk är relativt begränsad då stora vindkraftverk inte varit på marknaden så länge. 5. Inga nya vindkraftverks placeringar på flygvägarna Det nya vindkraftverket som påverkar sjöfågelflygningarna mest in och ut från detta Natura 2000-område är verket VG14 med sin placering på västra udden av Arendal och en bit ut i viken. Upp till 12 % av de flygande sjöfåglarna flyger vid eller i detta verkets närhet (zon 13 ca 200 meter bred) vilka måste räknas till de som riskeras att kunna förolyckas. Om detta verk flyttas upp på land rakt österut blir sannolikt påverkan mindre på dessa sjöfåglar, främst för att de mest flyger över vatten, endast 0,5 % av de flygande fåglarna. Det senare antagandet bygger på att verken VG12 och Enerex verken tillsammans idag ger en påverkan på 1 % av flockarna (se tabell 5 i huvudstudien). Verket VG14 placerat intill ett flygstråk men på land (som de ovan beskrivna) skulle med samma storlek av påverkan kunna ge att det bli 0,5 % av flockarna som påverkas, alltså hälften av vad två verk ger. Även det planerade verket VG13 vid Mudderdammen som idag visserligen bara berör några få av flockarna men ändå är placerad mitt där flockarna som flyger ut från Natura 2000-området ska välja väg bör ej uppföras. Denna placering anses medföra risk för kollisioner i de fall då sjöfågelflockarna tvekar att välja väg och det skulle då kunna förolyckas. Inga motiv för att flytta eller ta bort de övriga nya verken anses finnas baserat på hur flygvägarna idag är i området. Ett scenario där förflyttningen av VG14 samt att VG13 inte uppförs skulle innebära att påverkan på de flygande sjöfåglar blir i storleksordning: 1 % vid de befintliga verken, 0,5 % vid VG16 (samma motivering som vid VG14) samt 0,5 % vid nya placeringen av VG14. Totalt blir detta att 2 % av de flygande sjöfåglarna skulle kunna påverkas vilket innebär, baserat på års antalet totalt flygande passerande sjöfåglar att sjöfåglar riskerar att flyga så nära att de kan förolyckas. Enligt den danska beräkningen blir det 1,7 sjöfågel per år och enligt Kalmarsundsmodellen 0,7 sjöfåglar per år som riskeras att kollidera och förolyckas. Detta förslag till ändring i den nya parken skulle alltså påverka de flygande sjöfåglarna från att knappt vara en sjöfågel som förolyckas i den befintliga vindparken till att bli knapp två som förolyckas per år i den nya vindparken. 6. Rastande sjöfåglar och de nya vindkraftverkens placeringar En förflyttningen av VG14 som diskuteras ovan upp på land gör sannolikt att verket inte alls stör eller skrämmer de rastande födosökande fåglarna i Natur 2000-områdets yttre del Risholmsviken. Borttagande av VG13 som diskuteras för dess påverkan på de flygande 10

11 fåglarna skulle också vara en bra åtgärd för de rastande och födosökande sjöfåglarna i södra delen av Torsviken och Mudderdammen som då inte skulle behöva riskeras att bli störda. Runt det nya planerade vindkraftverken vid Hästholmskanalen (VG17), skulle risken för störning av de rastande ytterligare kunna omfatta delar av Natura 2000-området Torsviken (se figur 4). Värt är dock att notera att det befintliga vindkraftverket VG12 sannolikt stör de rastande sjöfåglarna i Torsvikens Natura 2000-området avsevärt mer idag samt att även vindkraftverket Enerex sannolikt även stör de rastande sjöfåglarna. Under studien observerades dock sjöfåglar som rastade inom 500 meters radien runt VG12. De nya vindkraftverken i närheten av ett Natura 2000-område Torsviken Natura 2000-område Mudderdammen Figur meters radien runt samtliga av nya och befintliga vindkraftverken som eventuellt kan stör de rastande sjöfåglarna i Torsvikens Natura 2000-området. Huruvida denna 500 meters radie, som är den gräns inom vilka sjöfåglar störs, gäller eller inte har diskuteras i huvudstudien men internationellt har 500 meters radien underlag för att gälla sjöfåglar allmänt. Vid Knippelholmen där vindkraftverken VG16 och VG19 är tänkta att placeras bedöms de nu föreslagna placeringarna som inte direkt störande på de där rastande sjöfåglarna som tycks ha sitt huvudområde på grunden vid Knippelskären i Arendalsviken (se huvudstudien). 7. Rödlistade fågelarter och de nya vindkraftverkens placeringar Det är främst förekomsten av några fågelarter och deras antal, sångsvan, salskrake och brushane, som ligger till grund för skyddet av detta Natura 2000-område (Ström 2000 och 2001). Föreslagna justeringar av vindparken är främst tagna utifrån sjöfåglarnas flygningar och rastande i allmänhet i området men detta innefattar såklart även de ovan angivna arterna samt några andra rödlistade arter som brunand och bergand. Det finns inget i studien som 11

12 tyder på att det är någon speciell rödlistad sjöfågelart i området (se huvudstudien), som skulle störas eller påverkas mer av en ny vindpark med fler verk, än vad som ovan redan belysts angående flygvägar och rastning. 8. Referenser Chamberlain, D.E., Refish, M.R., Fox, A.D., Desholm, M.& S.J. Anthony The effect of avoidance rates on bird mortality predictions made br wind turbine collision models. Ibis, 148: Fox, T., Christensen, T.K., Desholm, M, Kahlert, J. and Petersen, I.K Birds: Avoidance responses and displacement. In: Danish Offshore Wind. Key environmental issues. Printed of Obaek-Hedenhusende Hötker, H Aus wirkungen des Repowering von Windkraftanlagen auf Vögel und Fledermäuse. NABU report, Schlewig-Holstein. 40 pp. Pettersson, J Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet I södra Kalmarsund. En slutrapport baserad på studier Rapport från Statens Energimyndighet sidor. Ström, K Fågellivet i Torlandaviken. Skyddsvärda arter i vetenskapliga utredningar, SPA-arter, IBA-arter samt rödlistade, Göteborgs Ornitologiska Förening. Ström, K Torslandavikens status. I GOF Torslandaviken industriell bakgård eller fågelparadis. Vår Fågelvärld, supplement 34. Göteborg. Färjestaden JP Fågelvind / Jan Pettersson Storgatan 12 E Färjestaden Telefon: