Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303)"

Transkript

1 Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303) Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet Ekologihuset Lund Tel: Allra först innan vi går in på detaljer kring vad kontrollprogram för fåglar i samband med vindkraftsetablering är det en övergripande fråga av större natur som jag vill lyfta. Detta är något som för mig framstår som alltmer obegripligt. Varför dyker frågan om kontrollprogram mer eller mindre obligatoriskt upp när det gäller fåglar och vindkraft, samtidigt som den näst intill aldrig dyker upp när det gäller fåglar och andra former av exploateringar? Varför är det så? Ska det vara så? Hur tänker myndigheterna här? Förstå mig nu rätt. Det är i sig inget fel från myndigheternas sida att ålägga vindkraftsföretagen att genomföra kontrollprogram kring fåglar i vissa fall. Särskilt när det gäller större etableringar och särskilt etableringar i miljöer där vi tidigare inte har haft vindkraft (se vidare nedan). Men varför ställs (nästan) aldrig samma krav på andra typer av exploateringar? Hur många kontrollprogram som rör påverkan på fåglar/fågelfaunan känner ni till där myndigheterna ålagt någon annan typ av exploatering än vindkraft ett kontrollprogram? Jag känner, efter närmare 20 år i den här branschen, till två svenska fall: Öresundsbron (tåg/bilvägsbro och tunnel mellan Malmö och Köpenhamn) och Botniabanan (järnväg i Ångermanland och Västerbotten). Två! Givetvis finns sannolikt några till som inte känner till eller som jag har glömt men slutsatsen av det hela är ändå att det är mycket, mycket sällan som en exploatering av annat slag än vindkraft åläggs med ett kontrollprogram kring fåglar och jag frågar mig varför. Tror man från myndigheternas sida att vindkraft är det enda som kan påverka fåglar? Tror man att påverkan från vindkraft på fåglar är värre än den från andra former av exploatering? Jag ser personligen ingen logik i detta sätt att hantera saken och ser gärna att just detta diskuteras inom myndighetsvärlden (kommun, länsstyrelse och på nationell nivå). Den påverkan som vindkraften utgör på fåglar är oftast betydligt mindre än den som många andra former av exploatering står för. Därför vore det mer logiskt om kontrollprogram användes i de fall, oavsett vad exploateringen består av, där påverkan på fågelfaunan bedöms bli som störst istället för enbart kring en viss form av exploatering (vindkraft). Notera att detta endast handlar om kontrollprogram som rör fåglar. Jag är helt medveten om att det finns många andra kontrollprogram kring olika verksamheter när det gäller andra saker som inte har med vindkraft att göra. Frågeställningen ovan gäller därmed endast fåglar och vindkraft, inte kontrollprogram generellt. Syfte med kontrollprogram Från denna inledning vill jag sen gå vidare till en annan mer övergripande fråga. Varför ska man ha kontrollprogram? Vad är syftet med att ha dessa? Detta spinner vidare på tankar som egentligen dök upp redan i den svenska moderna vindkraftens ungdom på 1990-talet. Vid de första etableringarna som var aktuella då dök det givetvis upp kontrollprogram och på något sätt framställdes det då från både myndigheter och industri som om

2 kontrollprogrammen var till för att utvärdera verksamheten och om det visade sig vara problem så skulle man kunna åtgärda problemen och i extremfallen kanske t.o.m. förbjuda verksamheten på den platsen. Så fungerade det ju inte i praktiken såklart, delvis eftersom det också visade sig vara ganska små problem för fåglarna, och mer och mer har det här med kontrollprogram glidit över till att vara något som handlar om att vi gör detta för vi vill veta vad som händer. Det är väl OK på sitt sätt men jag menar bestämt att kontrollprogram måste ha klara och tydliga syften som går lite längre än så, annars kan man lika gärna låta bli att genomföra dessa. Och om man för vissa saker (inom fågelproblematiken) redan konstaterat att detta är inget stort problem, måste man då fortsätta att kontrollera detta? För många andra saker är det betydligt lättare att se ett uttalat syfte med kontrollprogram kring vindkraft än när det gäller just fåglar. Ett syfte där man faktiskt kan använda sig av de resultat som man får fram på ett rent praktiskt sätt på just den specifika platsen. Ta exempelvis fladdermöss. För dessa djur fyller kontrollprogrammen en betydelsefull funktion eftersom man genom dessa kan få reda på om den aktuella anläggningen innebär problem för fladdermössen eller ej och om det visar att vara ett problem så kan man anpassa verksamheten för att minimera problemen. Detta genom att införa tillfällig avstängning av verken under de, oftast fåtal, tillfällen då det är fara å färde. För fåglarnas del är det inte lika lätt att hitta ett uttalat syfte som man kan använda sig av praktiskt på den aktuella platsen. Inte minst eftersom exempelvis förhöjd risk för fågeldödlighet inte alls är lika förutsägbart utifrån tid på året och dygnet, väder etc. som det är för fladdermöss. För fåglarnas del finns av allt att döma mycket mer slump inblandat vilket gör det svårt att använda eventuell kunskap som insamlats lokalt för att anpassa drift. Så vad kan då syftet vara på fågelsidan? Ja, bortsett från just enbart vi vill kontrollera vad som händer är det egentligen endast kunskapsinsamling som kan vara ett vettigt syfte. Men då inte nödvändigtvis kunskaper som man kan använda sig av på just den platsen/inom det projektet, utan kunskap som kan vara användbar i ett större sammanhang, vid kommande etableringar på andra platser. Detta brukar många gånger få industrin att dra öronen åt sig. Vi ska väl inte betala för forskning! brukar man förskräckt utropa. Och det kan man ju förstå, men jag menar ändå att det finns vinster både för samhället och för industrin om man inte riktigt ser det på det sättet utan ser sig själva som delaktiga i en kunskapsprocess där den information som tas fram, tillsammans med information som tas fram på andra platser, faktiskt kommer att underlätta framtida processer och etableringar. För att detta ska kunna bli verklighet krävs egentligen två saker. Dels att de kontrollprogram som genomförs görs på ett sätt så att data från dessa kan samanalyseras oavsett var kontrollprogramen är genomförda. Och dels att det finns någon myndighetsfunktion som tar på sig uppgiften att sammanställa, samanalysera och utvärdera de resultat som kommer fram i olika kontrollprogram. Denna myndighetsfunktion bör också självklart göra alla resultat tillgängliga för alla som kan tänkas vara intresserade. Bara på så vis kan vi få en välgrundat kunskapsbas som på sikt faktiskt innebär att vi kanske behöver färre kontrollprogram och att beslutsprocesser underlättas. Just detta gäller fö. inte endast i fågelsammanhang utan givetvis oavsett vad det handlar om. Precis ovanstående har jag föreslagit för Energimyndigheten och Naturvårdsverket som en viktig tänkbar verksamhet (när det då gäller vindkraft) för ett fortsatt Vindvalsarbete. Om det blir så återstår att se. Behöver alla vindkraftetableringar åtföljas av ett kontrollprogram kring fåglar? Som ni säkert förstått på det jag skriver ovan så är givetvis mitt svar på den frågan ett klart och tydligt NEJ! För enstaka verk, små anläggningar på platser utan speciella fågelkvaliteter etc. ser jag ingen som helst anledning till att det behövs några kontrollprogram. Kunskapen kring fåglar och vindkraft är i dag så pass god att vi på goda grunder kan förutsäga ungefär vad som händer med fåglarna rent allmänt i de flesta fall. Vi känner till den problematik som finns och i vilka lägen denna kan innebära

3 större problem. Kontrollprogram bör därför främst åläggas i fall där det är osäkert vad konsekvenserna kan bli av en eller annan anledning. Jag menar att detta främst gäller i tre fall. Dels när det handlar om stora, yttäckande anläggningar med många verk som tar ett helt landskap (flera km 2 mil 2 ) i anspråk, dels när det handlar om fåglar där vi har ytterst begränsad kunskap om hur de påverkas (nattskärra är ett glasklart sådant exempel just nu) och dels i de fall som man faktiskt bygger i anslutning till fågelrika områden eller områden med större antal med stora rovfåglar som vistas regelbundet i området. Det är i dessa fall som jag ser behovet av kontrollprogram som väsentligt. Övriga fall är av mindre betydelse såsom jag ser det. För stora yttäckande anläggningar är det av största intresse att följa vad som händer med den totala fågelfaunan över längre tid. Används delarna mellan vindkraftverk (hela området) på samma sätt som innan vindkraftverken stod där? För arter där vi har begränsad kunskap (ingen alls när det gäller exv. nattskärra) är kontrollprogram den enda egentliga möjligheten att ta reda på om nattskärror dödas av vindkraftverk i någon större utsträckning och om nattskärror använder sig av områden med vindkraft på samma sätt som de gjorde innan vindkraften fanns där. För fågelrika områden är frågorna av intresse oftast två. Hur många fåglar dödas? Och använder sig fåglarna av området på samma sätt som innan vindkraften byggdes? Ska alla kontrollprogram se likadana ut, innehålla samma undersökningar? Nej, givetvis inte. Vad man undersöker på en given plats måste såklart vara kopplat till vad som är intressant att följa upp på den platsen. Detta betyder då exempelvis att om det är just nattskärror som är av intresse på en viss plats så är det såklart eventuell påverkan på nattskärror som man ska bygga kontrollprogrammet kring på den platsen. Är det påverkan på stora rovfåglar som är av intresse är det den saken som ska följas. Är det påverkan på den samlade fågelfaunan i en hel jättepark (som de stora planerade anläggningarna främst i Norrland) som är det intressanta så ska det följas. Man behöver inte kontrollera allt överallt! Ska alla kontrollprogram genomföras med exakt samma metodik? Detta är en fråga som dyker upp väldigt ofta, även i andra sammanhang, och det finns en villfarelse att man måste använda identiska metoder för att kunna jämföra och samanalysera. Pga. detta efterfrågar man ofta en kokbok med metodskrivningar som ska användas på samma sätt överallt. Jag menar att man inte behöver använda exakt samma metoder överallt så länge man gör sina undersökningar på ett sätt som gör att man trots allt kan jämföra mellan olika platser och samanalysera. Det finns en viss skillnad här även om vi nu kommer in på finlir. Om man exempelvis vill undersöka förändringar i fågelantal över tid i ett område med vindkraft så är det viktiga att man vid varje enskilt tillfälle som man räknat fåglar på just det stället har gjort precis likadant. Gör man det kan man få fram väl grundade data på hur stor förändringen är lokalt (om det nu blir en förändring). Denna förändring kan sedan jämföras och/eller samanalyseras med uppgifter om samma sak från andra platser oavsett om de har räknat på precis samma sätt där som på vår plats. Det viktiga är att man räknat på ett och samma sätt varje gång på den enskilda platsen. Jag hoppas ni förstår skillnaden? Personligen ser jag detta som ett mindre praktiskt problem när det gäller fåglar i stort. Det finns idag endast ett fåtal väl vedertagna metoder för fågelinventering som används. Dessa finns väl beskrivna bl.a. i Naturvårdsverkets sk. Undersökningsstyper (bara att googla detta så hittar ni rätt). Använder man någon av dessa blir det inte fel. Sen är det självklart så att ju fler inventeringar man gör desto mer exakta resultat får man och sannolikt ligger mycket av frågorna kring detta just här. Hur noggranna inventeringar ska man göra? Här är det som jag ser det upp till myndigheterna att

4 bestämma sig för hur detaljerade resultat man vill få fram. Ju mer detalj man vill ha, desto större insatser behöver göras. Mer problematiskt blir det när det gäller speciella grupper av fåglar och särskilt då sådana som ofta är av intresse just i förhållande till vindkraft. Här finns inga standardiserade metoder när det gäller exv. örnar. Däremot finns ofta kunskap om detta, i de delar av landet där det är aktuellt, hos lokala och regionala örngrupper och det är givetvis lämpligt att kontakta dessa i fall det är aktuellt. Även när det gäller speciella grupper av fåglar är det enligt mig upp till myndigheterna att bestämma sig för hur detaljerade undersökningar som bör ingå och sen får man utifrån det ta ställning till hur man på bästa sätt tar fram den kunskap som krävs. Riktigt där är vi inte idag. När det gäller dödlighet av fåglar vid vindkraftverk finns också väl beskrivna metoder att använda. Det viktiga att komma ihåg är att man förutom att bara leta efter döda fåglar också måste ta reda på hur snabbt döda fågelkroppar försvinner samt hur effektiva de som letar är (hur många av de döda fåglarna som finns hittas egentligen). Gör man bara detta löser sig det mesta eftersom man då kan korrigera för allt man inte hittar och därmed få fram rimliga värden på den verkliga fågeldödligheten. Vad ska man förvänta sig att man kan få fram genom enskilda kontrollprogram? Efter att ha varit inblandad i några kontrollprogram och dessutom läst resultaten från ytterligare sådana har jag mer och mer insett att vi många gånger har för stora förväntningar på vilken typ av resultat man kan få fram från dessa. Många gånger är målsättningen att få fram statistiskt säkerställda resultat (eller vetenskapligt väl underbyggda och säkra om man så vill) på den enskilda platsen. Detta visar sig många gånger bli väldigt, väldigt svårt. Särskilt gäller detta för mer speciella arter, men ofta även för vanliga arter så länge vi pratar om små anläggningar och därmed små områden. Inom och i anslutning till stora parker kan man få ihop material av god storlek för talrika arter och därmed ges också möjlighet till statistiskt säkerställda skillnader ifall sådana förekommer. Men för de arter som oftast är av störst intresse räcker inte datamängderna till ens när vi pratar om stora parker. Detta innebär att man bör se saker och ting på ett annat sätt. Det innebär att det vi bör förvänta oss som rimliga resultat från enskilda platser (enskilda kontrollprogram) är inte statistiskt säkra resultat. Istället får vi en beskrivning av vad som hänt på den platsen. Före vindkraftsetableringen fanns det si många av den arten, efter att vindkraftparken byggts fanns det så många av den arten. Och inte så mycket mer. De säkerställda resultaten går endast att få fram efter undersökningar på flera (många) platser, särskilt då när det gäller ovanliga arter. Återigen pekar detta på behovet av att samla ihop data från flera kontrollprogram för samanalys och gemensam utvärdering! Ska kontrollprogram omfatta alla faserna i en vindkraftsetablering? Ja det kan de ju göra, men jag menar bestämt att själva byggnationstiden är av generellt lågt intresse. Under denna tid är det ofrånkomligt att det blir störningar i området (=negativ påverkan på de fåglar som använder området). Störningar av en natur som är övergående. Vill man inte att dessa störningar ska ske bör man inte tillåta att man bygger öht. Personligen ser jag det därför som viktigast att dels samla in data innan man bygger (ostört läge) samt med anläggningen i drift (stört läge). Med detta sagt kommer man osökt in på frågan om hur länge man bör genomföra studierna/kontrollprogrammet? Här är det svårt att ge någon exakt rekommendation eftersom det uppenbara svaret är att ju längre (fler år) man samlar in data desto säkrare resultat får man. Återigen är det ambitionsnivån som styr och återigen bör myndigheterna bestämma vad som är vettigt. Tittar vi på tiden innan byggnation bör man ha minst två års (säsonger) data för att beskriva utgångsläget. Detta för att det alltid finns variation mellan år och endast ett enskilt år kan ofta vara speciellt åt ena eller andra hållet. Samtidigt som jag säger minst två år, så är det såklart i verkligheten ännu bättre

5 med fler år än så. Detta ska man vara medveten om, men samtidigt inse att det sällan är praktiskt möjligt. Med anläggningen i drift gäller i princip samma sak. Två års efterstudier är ett minimum, just för att åren kan variera på olika sätt. Här ska man då vara medveten om att man på det sättet självklart inte kan ta reda på något om långtidseffekter och inte heller på om exv. tillvänjning sker eller inte. Just därför kan det vara vettigt att, åtminstone i vissa fall, genomföra återkommande studier när längre tid har gått. När det gäller kontroll av dödlighet gör man givetvis inga studier före parken är i drift. I det fallet är det endast studierna efter byggnation som är av intresse. Betydelsen av referensområden Det är viktigt att komma ihåg att om man undersöker hur något förändras, exv. fågelantal i ett påverkat område, så behöver man jämförelsedata från områden där aktuell påverkan inte har skett. Referensområden helt enkelt. Här kan det vara bra att känna till att den nationella och regionala miljöövervakningen årligen samlar in data om hur det går för Sveriges fåglar i stort, men att denna övervakning i första hand täcker våra vanliga fågelarter. Vill man ha referensuppgifter om mer speciella arter och/eller från mer lokal skala får sådana undersökningar ofta ingå i själva kontrollprogrammet. Man ska då självklart försöka hitta ett område som så långt det är möjligt liknar det område som påverkats när det gäller miljö och naturtyper och gärna också ett område som ligger så nära det påverkade området som möjligt fast utan att självt vara påverkat. Sammanfattning i punktform av min syn på saker och ting kring kontrollprogram Varför görs nästan inga kontrollprogram kring påverkan på fåglar från andra exploateringar än vindkraft? Syftet med kontrollprogram bör vara att samla in kunskap som kan användas i ett vidare sammanhang, vid kommande ärenden av både myndigheter och företag. Alla vindkraftetableringar behöver inte åläggas ett kontrollprogram kring fåglar! Kontrollprogram kring vindkraft och fåglar behövs främst vid stora yttäckande anläggningar, vid anläggningar där arter som vi inte vet hur de påverkas förekommer och vid anläggningar i närheten av mycket fågelrika områden. Alla kontrollprogram kring fåglar och vindkraft behöver inte undersöka samma saker. Man bör undersöka det som är intressant på den aktuella platsen. Alla kontrollprogram kring fåglar och vindkraft måste inte använda exakt samma metodik. Det viktiga är att metodik används som gör att resultaten från alla platser sen kan samanalyseras och utvärderas gemensamt. Man ska inte förvänta sig att det är möjligt att få fram statistiskt säkerställda resultat från enskilda kontrollprogram. Det är troligen endast möjligt för talrika fågelarter och/eller vid stora yttäckande anläggningar. Kontrollprogram bör utföras under minst två år före byggnation och under minst två år i drift, men man ska vara medveten om att fler undersökningsår ger säkrare resultat. För att kunna se långtidseffekter krävs återkommande undersökningar spridda över betydligt längre tid. Det behövs referensmaterial till de data man samlar in inom kontrollprogram. För landet i stort samt på regional nivå och för mer allmänna fågelarter samlas den typen av data in inom nationell och regional miljöövervakning. För mer speciella arter eller för att få en större lokal koppling krävs att referensområden bakas in i kontrollprogrammen. Det finns ett stort behov av att samla, sammanställa och utvärdera de kontrollprogram som genomförs. Detta skulle enligt mig vara en utmärkt uppgift för en fortsättning på Vindval.

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar

Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet Foton: Åke Lindström & Jens Rydell Fåglar påverkas av

Läs mer

Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare

Läs mer

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Fågelfaunan på Storblaiken

Fågelfaunan på Storblaiken Fågelfaunan på Storblaiken 2010-2015 Resultatutvärdering Konsultrapport, dec 2015 Författare: Fredrik Grensman Fredrik Grensman & BlaikenVind AB, dec 2015 Fredrik Grensman Renmansgården 92492 Blattnicksele

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT 2015-2018 Vindkraftens påverkan på människors intressen Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till ljudmätning

Läs mer

Fåglar påverkas av många verksamheter

Fåglar påverkas av många verksamheter Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet De flesta foton: Åke Lindström; Tjäderbilder: Leif

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Om Climate Arena 1. När tror ni att anläggningen kan stå klar? Planerad byggtid är 4-5 år från beslut om byggnation 2. Blir anläggningen ovan eller

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen På Uppdrag av Bergvik Skog AB 2014-04-14 1 Innehåll 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 6-7 4. Diskussion 8 5. Referenser

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till

Läs mer

Fladdermöss och vindkraft

Fladdermöss och vindkraft Fladdermöss och vindkraft Jens Rydell Naturvårdsverket Vindval Nattens insekter finns inte jämnt fördelade i landskapet, utan de samlas på vissa platser, ex. vid ljus många svärmar över vatten eller vid

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Vindkraft och miljö(balken)

Vindkraft och miljö(balken) Vindkraft och miljö(balken) Vindkraftseminarium Kalmar nov 08 Ebbe Adolfsson Enheten för markanvändning och vattenverksamhet 2 kap MB 1 bevisbörda 2-5 hänsyn 6 lämplig plats 7 rimligt 8 skadeansvar 9-10

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell

vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell Fallgropar i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell FÖRST BERÖM! --- Rundringning g bland länen (Jämtland, Skåne,

Läs mer

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter Ägare Energiforsk AB kommer inledningsvis att ägas av: 1.Svensk Energi Swedenergy AB (30 %) 2.Affärsverket svenska kraftnät (20 %) 3.Svensk Fjärrvärme AB (20 %) 4.Energigas Sverige Service AB (15 %) 5.Swedegas

Läs mer

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Energy AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Gottenvik Projektet

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-03 1 Ekologisk kompensation- definition Gottgörelse genom

Läs mer

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.

Läs mer

Riktlinje angående behörighet att besluta om att ingå avtal för kommunens räkning

Riktlinje angående behörighet att besluta om att ingå avtal för kommunens räkning Riktlinje 2004-05-19 Riktlinje angående behörighet att besluta om att ingå avtal för kommunens räkning Diarienummer KS-2004.4765 Antagna av kommundirektören den 19 maj 2004. Om riktlinjen Riktlinje angående

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (oktober 2013) Den forskning som

Läs mer

Hur går det för skogens fåglar?

Hur går det för skogens fåglar? Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Ornitologiska Förening s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska

Läs mer

GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK

GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK PELLO KOMMUN GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK Resultatet av internationellt samrådsförfarande, svar till inkomna utlåtanden i planutkastskedet SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 18.4.2016 GENERALPAN FÖR

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Sabotage eller misstag? En presentation byggd på fakta

Sabotage eller misstag? En presentation byggd på fakta Sabotage eller misstag? En presentation byggd på fakta Två system som fungerar oberoende av varandra Två system som fungerar oberoende av varandra OVO Två system som fungerar oberoende av varandra OVO

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010 Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010 ABILD. Vattenfall planerar för en vindkraftspark i skogarna sydost om Abilds kyrkby. Men kommunen vill ha en samlad bild innan man har någon åsikt

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m. Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars Rättspraxis avseende vindkraft Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars 1 Rättsfall om vindkraft Rättsfall i allmänhet Tillåtlighet Talerätt jämfört med samrådskretsen? Vindkraft och ÖP Vindkraft

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Med ett samband menar vi hur något beror av någonting annat. Det skulle t.ex. kunna vara (sant eller inte):

Med ett samband menar vi hur något beror av någonting annat. Det skulle t.ex. kunna vara (sant eller inte): Linjära samband Räta linjens ekvation Förmågan att se, analsera och förstå olika samband är egenskaper som är viktiga att ha i vardagslivet men oundvikliga för kommande studier och arbetsliv. Med ett samband

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Bra att veta om.. 1/07

Bra att veta om.. 1/07 Vilt och vindkraft Sverige står inför en storskalig utbyggnad av vindkraften under de kommande tio åren, då mängden el från förnybara energikällor skall tjugodubblas. Miljöeffekterna av vindkraftverk är,

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Bilaga 9 Rapport fastighetspriser, Vindkraft i sikte

Bilaga 9 Rapport fastighetspriser, Vindkraft i sikte Bilaga 9 Rapport fastighetspriser, Vindkraft i sikte Vindkraft i sikte Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? Vindkraft i sikte 1 Sammanfattning Vindkraft är den typ av elproduktion

Läs mer

CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp.

CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp. CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp...1 Kortfattat...1 Innan vi åker iväg, bensin, karta och så...2 Körning på större vägar...2 Använd din blinkers...2 Omkörningar...3 Körning på småvägar...3

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Utökad växt- och ståndortskännedom LP0562, 10291.1011 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund Kursledare = Kenneth Lorentzon Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-11-02-2010-11-24 Antal svar

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Liselotte Aldén Ljud från vindkraftverk Av Annika Melin Det sista öppna seminariet kring vindkraft under 2012 hölls måndagen den 15 oktober i en hörsal på Högskolan på Gotland. Temat var ljud från vindkraft

Läs mer

DISC test Översatt till svenska

DISC test Översatt till svenska DISC test Översatt till svenska (Nedanstående ska stå innan man börjar testet) Kom ihåg! Svara sanningsenligt för att få bästa möjliga resultat som kommer hjälpa dig att hitta ett jobb som passar just

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer