Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303)

Transkript

1 Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303) Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet Ekologihuset Lund Tel: Allra först innan vi går in på detaljer kring vad kontrollprogram för fåglar i samband med vindkraftsetablering är det en övergripande fråga av större natur som jag vill lyfta. Detta är något som för mig framstår som alltmer obegripligt. Varför dyker frågan om kontrollprogram mer eller mindre obligatoriskt upp när det gäller fåglar och vindkraft, samtidigt som den näst intill aldrig dyker upp när det gäller fåglar och andra former av exploateringar? Varför är det så? Ska det vara så? Hur tänker myndigheterna här? Förstå mig nu rätt. Det är i sig inget fel från myndigheternas sida att ålägga vindkraftsföretagen att genomföra kontrollprogram kring fåglar i vissa fall. Särskilt när det gäller större etableringar och särskilt etableringar i miljöer där vi tidigare inte har haft vindkraft (se vidare nedan). Men varför ställs (nästan) aldrig samma krav på andra typer av exploateringar? Hur många kontrollprogram som rör påverkan på fåglar/fågelfaunan känner ni till där myndigheterna ålagt någon annan typ av exploatering än vindkraft ett kontrollprogram? Jag känner, efter närmare 20 år i den här branschen, till två svenska fall: Öresundsbron (tåg/bilvägsbro och tunnel mellan Malmö och Köpenhamn) och Botniabanan (järnväg i Ångermanland och Västerbotten). Två! Givetvis finns sannolikt några till som inte känner till eller som jag har glömt men slutsatsen av det hela är ändå att det är mycket, mycket sällan som en exploatering av annat slag än vindkraft åläggs med ett kontrollprogram kring fåglar och jag frågar mig varför. Tror man från myndigheternas sida att vindkraft är det enda som kan påverka fåglar? Tror man att påverkan från vindkraft på fåglar är värre än den från andra former av exploatering? Jag ser personligen ingen logik i detta sätt att hantera saken och ser gärna att just detta diskuteras inom myndighetsvärlden (kommun, länsstyrelse och på nationell nivå). Den påverkan som vindkraften utgör på fåglar är oftast betydligt mindre än den som många andra former av exploatering står för. Därför vore det mer logiskt om kontrollprogram användes i de fall, oavsett vad exploateringen består av, där påverkan på fågelfaunan bedöms bli som störst istället för enbart kring en viss form av exploatering (vindkraft). Notera att detta endast handlar om kontrollprogram som rör fåglar. Jag är helt medveten om att det finns många andra kontrollprogram kring olika verksamheter när det gäller andra saker som inte har med vindkraft att göra. Frågeställningen ovan gäller därmed endast fåglar och vindkraft, inte kontrollprogram generellt. Syfte med kontrollprogram Från denna inledning vill jag sen gå vidare till en annan mer övergripande fråga. Varför ska man ha kontrollprogram? Vad är syftet med att ha dessa? Detta spinner vidare på tankar som egentligen dök upp redan i den svenska moderna vindkraftens ungdom på 1990-talet. Vid de första etableringarna som var aktuella då dök det givetvis upp kontrollprogram och på något sätt framställdes det då från både myndigheter och industri som om

2 kontrollprogrammen var till för att utvärdera verksamheten och om det visade sig vara problem så skulle man kunna åtgärda problemen och i extremfallen kanske t.o.m. förbjuda verksamheten på den platsen. Så fungerade det ju inte i praktiken såklart, delvis eftersom det också visade sig vara ganska små problem för fåglarna, och mer och mer har det här med kontrollprogram glidit över till att vara något som handlar om att vi gör detta för vi vill veta vad som händer. Det är väl OK på sitt sätt men jag menar bestämt att kontrollprogram måste ha klara och tydliga syften som går lite längre än så, annars kan man lika gärna låta bli att genomföra dessa. Och om man för vissa saker (inom fågelproblematiken) redan konstaterat att detta är inget stort problem, måste man då fortsätta att kontrollera detta? För många andra saker är det betydligt lättare att se ett uttalat syfte med kontrollprogram kring vindkraft än när det gäller just fåglar. Ett syfte där man faktiskt kan använda sig av de resultat som man får fram på ett rent praktiskt sätt på just den specifika platsen. Ta exempelvis fladdermöss. För dessa djur fyller kontrollprogrammen en betydelsefull funktion eftersom man genom dessa kan få reda på om den aktuella anläggningen innebär problem för fladdermössen eller ej och om det visar att vara ett problem så kan man anpassa verksamheten för att minimera problemen. Detta genom att införa tillfällig avstängning av verken under de, oftast fåtal, tillfällen då det är fara å färde. För fåglarnas del är det inte lika lätt att hitta ett uttalat syfte som man kan använda sig av praktiskt på den aktuella platsen. Inte minst eftersom exempelvis förhöjd risk för fågeldödlighet inte alls är lika förutsägbart utifrån tid på året och dygnet, väder etc. som det är för fladdermöss. För fåglarnas del finns av allt att döma mycket mer slump inblandat vilket gör det svårt att använda eventuell kunskap som insamlats lokalt för att anpassa drift. Så vad kan då syftet vara på fågelsidan? Ja, bortsett från just enbart vi vill kontrollera vad som händer är det egentligen endast kunskapsinsamling som kan vara ett vettigt syfte. Men då inte nödvändigtvis kunskaper som man kan använda sig av på just den platsen/inom det projektet, utan kunskap som kan vara användbar i ett större sammanhang, vid kommande etableringar på andra platser. Detta brukar många gånger få industrin att dra öronen åt sig. Vi ska väl inte betala för forskning! brukar man förskräckt utropa. Och det kan man ju förstå, men jag menar ändå att det finns vinster både för samhället och för industrin om man inte riktigt ser det på det sättet utan ser sig själva som delaktiga i en kunskapsprocess där den information som tas fram, tillsammans med information som tas fram på andra platser, faktiskt kommer att underlätta framtida processer och etableringar. För att detta ska kunna bli verklighet krävs egentligen två saker. Dels att de kontrollprogram som genomförs görs på ett sätt så att data från dessa kan samanalyseras oavsett var kontrollprogramen är genomförda. Och dels att det finns någon myndighetsfunktion som tar på sig uppgiften att sammanställa, samanalysera och utvärdera de resultat som kommer fram i olika kontrollprogram. Denna myndighetsfunktion bör också självklart göra alla resultat tillgängliga för alla som kan tänkas vara intresserade. Bara på så vis kan vi få en välgrundat kunskapsbas som på sikt faktiskt innebär att vi kanske behöver färre kontrollprogram och att beslutsprocesser underlättas. Just detta gäller fö. inte endast i fågelsammanhang utan givetvis oavsett vad det handlar om. Precis ovanstående har jag föreslagit för Energimyndigheten och Naturvårdsverket som en viktig tänkbar verksamhet (när det då gäller vindkraft) för ett fortsatt Vindvalsarbete. Om det blir så återstår att se. Behöver alla vindkraftetableringar åtföljas av ett kontrollprogram kring fåglar? Som ni säkert förstått på det jag skriver ovan så är givetvis mitt svar på den frågan ett klart och tydligt NEJ! För enstaka verk, små anläggningar på platser utan speciella fågelkvaliteter etc. ser jag ingen som helst anledning till att det behövs några kontrollprogram. Kunskapen kring fåglar och vindkraft är i dag så pass god att vi på goda grunder kan förutsäga ungefär vad som händer med fåglarna rent allmänt i de flesta fall. Vi känner till den problematik som finns och i vilka lägen denna kan innebära

3 större problem. Kontrollprogram bör därför främst åläggas i fall där det är osäkert vad konsekvenserna kan bli av en eller annan anledning. Jag menar att detta främst gäller i tre fall. Dels när det handlar om stora, yttäckande anläggningar med många verk som tar ett helt landskap (flera km 2 mil 2 ) i anspråk, dels när det handlar om fåglar där vi har ytterst begränsad kunskap om hur de påverkas (nattskärra är ett glasklart sådant exempel just nu) och dels i de fall som man faktiskt bygger i anslutning till fågelrika områden eller områden med större antal med stora rovfåglar som vistas regelbundet i området. Det är i dessa fall som jag ser behovet av kontrollprogram som väsentligt. Övriga fall är av mindre betydelse såsom jag ser det. För stora yttäckande anläggningar är det av största intresse att följa vad som händer med den totala fågelfaunan över längre tid. Används delarna mellan vindkraftverk (hela området) på samma sätt som innan vindkraftverken stod där? För arter där vi har begränsad kunskap (ingen alls när det gäller exv. nattskärra) är kontrollprogram den enda egentliga möjligheten att ta reda på om nattskärror dödas av vindkraftverk i någon större utsträckning och om nattskärror använder sig av områden med vindkraft på samma sätt som de gjorde innan vindkraften fanns där. För fågelrika områden är frågorna av intresse oftast två. Hur många fåglar dödas? Och använder sig fåglarna av området på samma sätt som innan vindkraften byggdes? Ska alla kontrollprogram se likadana ut, innehålla samma undersökningar? Nej, givetvis inte. Vad man undersöker på en given plats måste såklart vara kopplat till vad som är intressant att följa upp på den platsen. Detta betyder då exempelvis att om det är just nattskärror som är av intresse på en viss plats så är det såklart eventuell påverkan på nattskärror som man ska bygga kontrollprogrammet kring på den platsen. Är det påverkan på stora rovfåglar som är av intresse är det den saken som ska följas. Är det påverkan på den samlade fågelfaunan i en hel jättepark (som de stora planerade anläggningarna främst i Norrland) som är det intressanta så ska det följas. Man behöver inte kontrollera allt överallt! Ska alla kontrollprogram genomföras med exakt samma metodik? Detta är en fråga som dyker upp väldigt ofta, även i andra sammanhang, och det finns en villfarelse att man måste använda identiska metoder för att kunna jämföra och samanalysera. Pga. detta efterfrågar man ofta en kokbok med metodskrivningar som ska användas på samma sätt överallt. Jag menar att man inte behöver använda exakt samma metoder överallt så länge man gör sina undersökningar på ett sätt som gör att man trots allt kan jämföra mellan olika platser och samanalysera. Det finns en viss skillnad här även om vi nu kommer in på finlir. Om man exempelvis vill undersöka förändringar i fågelantal över tid i ett område med vindkraft så är det viktiga att man vid varje enskilt tillfälle som man räknat fåglar på just det stället har gjort precis likadant. Gör man det kan man få fram väl grundade data på hur stor förändringen är lokalt (om det nu blir en förändring). Denna förändring kan sedan jämföras och/eller samanalyseras med uppgifter om samma sak från andra platser oavsett om de har räknat på precis samma sätt där som på vår plats. Det viktiga är att man räknat på ett och samma sätt varje gång på den enskilda platsen. Jag hoppas ni förstår skillnaden? Personligen ser jag detta som ett mindre praktiskt problem när det gäller fåglar i stort. Det finns idag endast ett fåtal väl vedertagna metoder för fågelinventering som används. Dessa finns väl beskrivna bl.a. i Naturvårdsverkets sk. Undersökningsstyper (bara att googla detta så hittar ni rätt). Använder man någon av dessa blir det inte fel. Sen är det självklart så att ju fler inventeringar man gör desto mer exakta resultat får man och sannolikt ligger mycket av frågorna kring detta just här. Hur noggranna inventeringar ska man göra? Här är det som jag ser det upp till myndigheterna att

4 bestämma sig för hur detaljerade resultat man vill få fram. Ju mer detalj man vill ha, desto större insatser behöver göras. Mer problematiskt blir det när det gäller speciella grupper av fåglar och särskilt då sådana som ofta är av intresse just i förhållande till vindkraft. Här finns inga standardiserade metoder när det gäller exv. örnar. Däremot finns ofta kunskap om detta, i de delar av landet där det är aktuellt, hos lokala och regionala örngrupper och det är givetvis lämpligt att kontakta dessa i fall det är aktuellt. Även när det gäller speciella grupper av fåglar är det enligt mig upp till myndigheterna att bestämma sig för hur detaljerade undersökningar som bör ingå och sen får man utifrån det ta ställning till hur man på bästa sätt tar fram den kunskap som krävs. Riktigt där är vi inte idag. När det gäller dödlighet av fåglar vid vindkraftverk finns också väl beskrivna metoder att använda. Det viktiga att komma ihåg är att man förutom att bara leta efter döda fåglar också måste ta reda på hur snabbt döda fågelkroppar försvinner samt hur effektiva de som letar är (hur många av de döda fåglarna som finns hittas egentligen). Gör man bara detta löser sig det mesta eftersom man då kan korrigera för allt man inte hittar och därmed få fram rimliga värden på den verkliga fågeldödligheten. Vad ska man förvänta sig att man kan få fram genom enskilda kontrollprogram? Efter att ha varit inblandad i några kontrollprogram och dessutom läst resultaten från ytterligare sådana har jag mer och mer insett att vi många gånger har för stora förväntningar på vilken typ av resultat man kan få fram från dessa. Många gånger är målsättningen att få fram statistiskt säkerställda resultat (eller vetenskapligt väl underbyggda och säkra om man så vill) på den enskilda platsen. Detta visar sig många gånger bli väldigt, väldigt svårt. Särskilt gäller detta för mer speciella arter, men ofta även för vanliga arter så länge vi pratar om små anläggningar och därmed små områden. Inom och i anslutning till stora parker kan man få ihop material av god storlek för talrika arter och därmed ges också möjlighet till statistiskt säkerställda skillnader ifall sådana förekommer. Men för de arter som oftast är av störst intresse räcker inte datamängderna till ens när vi pratar om stora parker. Detta innebär att man bör se saker och ting på ett annat sätt. Det innebär att det vi bör förvänta oss som rimliga resultat från enskilda platser (enskilda kontrollprogram) är inte statistiskt säkra resultat. Istället får vi en beskrivning av vad som hänt på den platsen. Före vindkraftsetableringen fanns det si många av den arten, efter att vindkraftparken byggts fanns det så många av den arten. Och inte så mycket mer. De säkerställda resultaten går endast att få fram efter undersökningar på flera (många) platser, särskilt då när det gäller ovanliga arter. Återigen pekar detta på behovet av att samla ihop data från flera kontrollprogram för samanalys och gemensam utvärdering! Ska kontrollprogram omfatta alla faserna i en vindkraftsetablering? Ja det kan de ju göra, men jag menar bestämt att själva byggnationstiden är av generellt lågt intresse. Under denna tid är det ofrånkomligt att det blir störningar i området (=negativ påverkan på de fåglar som använder området). Störningar av en natur som är övergående. Vill man inte att dessa störningar ska ske bör man inte tillåta att man bygger öht. Personligen ser jag det därför som viktigast att dels samla in data innan man bygger (ostört läge) samt med anläggningen i drift (stört läge). Med detta sagt kommer man osökt in på frågan om hur länge man bör genomföra studierna/kontrollprogrammet? Här är det svårt att ge någon exakt rekommendation eftersom det uppenbara svaret är att ju längre (fler år) man samlar in data desto säkrare resultat får man. Återigen är det ambitionsnivån som styr och återigen bör myndigheterna bestämma vad som är vettigt. Tittar vi på tiden innan byggnation bör man ha minst två års (säsonger) data för att beskriva utgångsläget. Detta för att det alltid finns variation mellan år och endast ett enskilt år kan ofta vara speciellt åt ena eller andra hållet. Samtidigt som jag säger minst två år, så är det såklart i verkligheten ännu bättre

5 med fler år än så. Detta ska man vara medveten om, men samtidigt inse att det sällan är praktiskt möjligt. Med anläggningen i drift gäller i princip samma sak. Två års efterstudier är ett minimum, just för att åren kan variera på olika sätt. Här ska man då vara medveten om att man på det sättet självklart inte kan ta reda på något om långtidseffekter och inte heller på om exv. tillvänjning sker eller inte. Just därför kan det vara vettigt att, åtminstone i vissa fall, genomföra återkommande studier när längre tid har gått. När det gäller kontroll av dödlighet gör man givetvis inga studier före parken är i drift. I det fallet är det endast studierna efter byggnation som är av intresse. Betydelsen av referensområden Det är viktigt att komma ihåg att om man undersöker hur något förändras, exv. fågelantal i ett påverkat område, så behöver man jämförelsedata från områden där aktuell påverkan inte har skett. Referensområden helt enkelt. Här kan det vara bra att känna till att den nationella och regionala miljöövervakningen årligen samlar in data om hur det går för Sveriges fåglar i stort, men att denna övervakning i första hand täcker våra vanliga fågelarter. Vill man ha referensuppgifter om mer speciella arter och/eller från mer lokal skala får sådana undersökningar ofta ingå i själva kontrollprogrammet. Man ska då självklart försöka hitta ett område som så långt det är möjligt liknar det område som påverkats när det gäller miljö och naturtyper och gärna också ett område som ligger så nära det påverkade området som möjligt fast utan att självt vara påverkat. Sammanfattning i punktform av min syn på saker och ting kring kontrollprogram Varför görs nästan inga kontrollprogram kring påverkan på fåglar från andra exploateringar än vindkraft? Syftet med kontrollprogram bör vara att samla in kunskap som kan användas i ett vidare sammanhang, vid kommande ärenden av både myndigheter och företag. Alla vindkraftetableringar behöver inte åläggas ett kontrollprogram kring fåglar! Kontrollprogram kring vindkraft och fåglar behövs främst vid stora yttäckande anläggningar, vid anläggningar där arter som vi inte vet hur de påverkas förekommer och vid anläggningar i närheten av mycket fågelrika områden. Alla kontrollprogram kring fåglar och vindkraft behöver inte undersöka samma saker. Man bör undersöka det som är intressant på den aktuella platsen. Alla kontrollprogram kring fåglar och vindkraft måste inte använda exakt samma metodik. Det viktiga är att metodik används som gör att resultaten från alla platser sen kan samanalyseras och utvärderas gemensamt. Man ska inte förvänta sig att det är möjligt att få fram statistiskt säkerställda resultat från enskilda kontrollprogram. Det är troligen endast möjligt för talrika fågelarter och/eller vid stora yttäckande anläggningar. Kontrollprogram bör utföras under minst två år före byggnation och under minst två år i drift, men man ska vara medveten om att fler undersökningsår ger säkrare resultat. För att kunna se långtidseffekter krävs återkommande undersökningar spridda över betydligt längre tid. Det behövs referensmaterial till de data man samlar in inom kontrollprogram. För landet i stort samt på regional nivå och för mer allmänna fågelarter samlas den typen av data in inom nationell och regional miljöövervakning. För mer speciella arter eller för att få en större lokal koppling krävs att referensområden bakas in i kontrollprogrammen. Det finns ett stort behov av att samla, sammanställa och utvärdera de kontrollprogram som genomförs. Detta skulle enligt mig vara en utmärkt uppgift för en fortsättning på Vindval.