Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk

Transkript

1 Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk

2 PM - Regler för hindermarkering av vindkraftverk Scanergy, december 2016

3 Sammanfattning Från och med TSFS 2013:9 är skrivningen om att, ljus som träffar mark inom 5 km från vindkraftverket ska avskärmas, ersatt med en skrivning om att hinderbelysning ska riktas uppåt. Hinderbelysningen ska vara uppåtriktad 1 grad i förhållande till horisontalplanet för planerade verk vid Duvhällen, enligt 32 i TSFS 2013:9. Hinderbelysningen ska under dagtid lysa med Cd, gryning/skymning med Cd och under mörker Cd. I TSFS 2016:95 anges att om LED-teknik används ska denna kompletteras med IR som är synligt för piloter som använder utrustning för mörkerseende. Belysningsstyrkan hos hinderbelysningen är inte tillräcklig för att lysa upp en yta särskilt långt från vindkraftverket. Hinderbelysningen är synlig men inte bländande. Synligheten beror till i hög grad på vart i landskapet betraktaren befinner sig. 2

4 Med utgångspunkt i flygfartens säkerhet har projektörer att följa det regelverk som Transportstyrelsen satt i föreskriften TSFS 2010:155, med ändringar i TSFS 2013:9 och TSFS 2016:95. I samband med att den äldre föreskriften LFS 2008:47 ersattes med TSFS 2010:155 gjordes en konsekvensutredning av Transportstyrelsen, som visar att de nya reglerna medför en mindre miljöpåverkan än tidigare eftersom hinderbelysning numer tillåts att dimmas ned under natten. Vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 meter ska förses med vitt högintensivt ljus på vindkraftverkets högsta fast punkt. Ljusintensiteten ska under dagtid uppgå till Candela (Cd) och blinka gånger per minut. Föreskrifterna tillåter att ljuset dimmas ned under skymning/gryning till Cd samt till Cd under natt med bibehållen blinkningsfrekvens. Tidigare föreskrifter, LFS 2008:47 samt TSFS 2010:155, angav att: Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från föremålet, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från föremålet. Detta har i TSFS 2013:9 ändrats till: Högintensiva ljus som installeras på nivån 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Ljusets riktning ska vara 1. 0º om ljusen installeras på en nivå över 151 meter, 2. 1º om ljusen installeras på en nivå av meter, 3. 2º om ljusen installeras på en nivå av meter, och 4. 3º om ljusen installeras på en nivå lägre än 92 meter. (TSFS 2013:9) Och i TSFS 2016:95 anges: En ljusmarkerings färgområde ska uppfylla kraven i bilaga 6. När hinderljusen utgörs av LED ljus ska dessa förutom synligt ljus även utstråla IR-ljus (infrarött ljus) inom ett våglängdsområde som är synligt för piloter som använder utrustning för mörkerseende (NVD). IR-ljuset ska lysa kontinuerligt om det synliga hinderljuset lyser med fast sken. I annat fall ska IR-ljuset blinka med samma frekvens som det synliga hinderljuset. Befintliga hinderljus av LED-typ, som saknar IRljuskomponent, ska vid förnyelse, byte eller reparation ersättas med en anordning som uppfyller kraven. 3

5 Det krav som tidigare ställts om att ljusstrålen från högintensiv hinderbelysning inte ska träffa markytan inom 5 km, om det finns samlad bostadsbebyggelse är sedan 2013 ersatt med en specifikation om hur hinderbelysning ska installeras. Vid Duvhällen planeras vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 210 meter och en navhöjd om 135 meter. Hinderbelysningen ska enligt föreskrifterna riktas så att den högsta intensiteten är vid 1 grad över horisontalplanet. Föreskrifterna anger vidare att den vertikala spridningen av ljusstrålen ska vara 3-7. Det innebär att ljusstrålen är uppåtriktad och att eventuell bostadsbebyggelse i närområdet inte nås av direkt högintensivt vitt ljus. För vindparker där verk har en högre totalhöjd än 150 meter behöver inte samtliga verk markeras med högintensivt vitt ljus, utan endast de verk som utgör parkens yttre kant. För Duvhällen innebär det att ungefär hälften av verken kan behöva utrustas med högintensivt vitt blinkande ljus och övriga med lågintensivt rött fast ljus. Bild 1. Metod för markering av vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan. (TSFS 2013:9) Hinderbelysningens utformning och egenskaper Hinderbelysningen som idag installeras på vindkraftverk är smalstrålande och har en liten spridningsvinkel, som ofta inte är mer än 4. Spridningsvinkeln hos ljuskällan påverkar hur belysningsstyrkan varierar med avståndet från ljuskällan. Candela (Cd) är enheten för ljusstyrka, alltså hur mycket ljus som avges i en angiven vinkel. Medan belysningsstyrka, dvs hur mycket ljus som träffar en yta anges i lux. Hinderbelysningens Cd under dagtid anger hur mycket ljus som avges. Tillsammans med spridningsvinkeln, 4, kan belysningsstyrkan på olika avstånd beräknas. Vid 500 meter från en 4

6 ljuskälla med Cd är belysningsstyrkan 1 lux. Som jämförelse är dagsljuset en molnig dag ca lux och en vanlig kontorsmiljö ca 500 lux. Nattetid då hinderbelysningen avger Cd är belysningsstyrkan vid 500 meter 0,01 lux. Ljus från stjärnor som träffar markytan är också runt 0,01 lux. Hinderbelysningens ljus syns, med undantag för vissa väderförhållanden såsom tät dimma, inte eftersom belysningsstyrkan inte är tillräcklig för att belysa något objekt eller yta annat än i verkets absoluta närhet. Däremot syns själva ljuskällan. Ljuset från hinderbelysningen avtar snabbt i intensitet och belysningsstyrkan är liten efter ett relativt kort avstånd. Då ljusstyrkan nattetid är neddämpad och ljuskällan uppåtriktad uppstår inte någon bländande effekt. Till skillnad från höga telemaster, där den blinkande effekten skapas genom en roterande avbländning, regleras blinkningsfrekvensen hos moderna vindkraftverk digitalt till bpm. Det innebär att den blinkande effekten hos vindkraftverk kan upplevas som mjukare än för telemaster. Mot en mörk natthimmel kan hinderbelysningen synas på långt avstånd och ljusbilden inom Duvhällen vindpark och i dess omgivningar kommer att förändras. Hur väl det blinkande vita och fast röda ljuset kommer att synas beror på vart i landskapet betraktaren befinner sig. 5

7 Referenser LFS 2008:47, Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, 2008 TSFS 2010:155, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, 2010 TSFS 2013:9, Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, 2013 TSFS 2016:95, Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, 2016 Lund, Anna, 2011, Hinderbelysning, höga vindkraftverk, WSP Sales, Stephanie, 2014, Hinderbelysning, vindkraftverk högre än 150 meter. WSP