Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet"

Transkript

1 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden

2

3 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Fågelförekomst Fågelflyttning och havsbaserade vindkraftverk Uppläggning av studien Studiemetoder Fältobservationer Positions- och höjdmätningar Militär spaningsvakningsradar Väderdata Resultat Höststräcket Vårsträcket Sjöfåglarnas flygvägar i området Sträcket långt ut till havs Sträcket av mindre sångsvan Småfågelflyttningen Rovfågelsträcket Fågelflyttningen och påverkan från en vindpark på Skottarevet Höstflyttningen Vårflyttningen Inte undersökt De tre alternativa platserna Tack Referenser Hemsidor Tabeller Kartor Figurer...38

6 Tubkikare och optiskt avståndsinstrument vid Olofsbo.

7 Sammanfattning En sådan här havsbaserad vindkraftverkspark som planeras utanför Skottarevet, oavsett i vilken av de alternativa placeringarna den kommer att etableras, utgör ingen direkt påverkan på häckande fåglar. Detta då inga häckningsöar finns i dess närhet och att vattendjupet i området är mer än 14 meter. Inte heller har rastande fåglar i antal noterats under årets olika delar och kan heller inte förväntas i detta område. Det kvarstår bara möjligen till en påverkan på de flyttande fåglarna i detta havsområde och därför har det gjorts en flyttfågelstudie i området. Den genomfördes under hösten 2004 och våren Metoderna att studera områdets flyttfåglar föll på att använda en kombination av fältobservationer, mätningar med avståndsinstrument av flockarna för att få reda på var de flyger samt att analysera uppgifter från områdets militära spaningsradar. Radarövervakning av flyttande fåglar har genomförts under 22 dygn under hösten 2004 samt 15 dygn på våren Under fyra respektive sex valda dagar med intensivt fågelsträck under höst och vår har visuella fältobservationer genomförts och då parallellt med radarstudier. För att kunna använda avståndsinstrument på samtliga fågelflockar så bra som möjligt valdes en observationsplats högt belägen och så nära militärernas spaningsradar som möjligt så att artbestämda flockar eventuellt skulle kunna följas ut över Skottarevet. Därför blev valet de åtta till tio meter höga sanddynerna vid Olofsbo bad som observationsplats och platsen är belägen cirka sju till åtta kilometer norr om Skottarevsprojektet. Totalt har det visuellt noterats 153 fågelflockar under höststräcket över havet i området och 390 fågelflockar under våren, total 9760 fåglar under hösten och 9580 fåglar under våren. Resultaten ger en tydlig bild av att sjöfågelflyttningen sker i medeltal drygt två kilometer ut från stranden under både höst och vår. Nästan inga flockar noterades längre ut än tre kilometer från stranden för den dominerande arten ejder. Det är observationer samt användandet av avståndsinstrument som gett detta resultat och detta i samkörning med hjälp av studier av den militära spaningsradarn i området. Då sjöfåglarnas flyttning i detta område sker i relativt små flockar och dessutom att de flyger lågt så är det främst sjöfågelsträcket på våren som också radarstudien givet lite resultat och detta då flockarna var något större. Ett sträck av sjöorre ute till havs in mot svenska kusten tycks passera över de planerade vindkraftverksområdena under våren men då på bred front. Sjöorreflockar sågs flyga på mycket låg höjd över vattnet och förmodligen i framtiden under rotorhöjden på de planerade vindkraftverken. Ett sträck av mindre sångsvan noterades också i området under våren mot svenska kusten men de flög norr om det panerade vindkraftverksområdet. Ett sådant sträck kan dock andra vårar till delar flyga lite sydligare och beröra en sådan planerad vindpark. Småfågelsträcket under hösten i området som var omfattanden men noterades helt följa stranden medan nattsträck av småfågel under våren konstaterades flyga över det planerade vindparksområdet men under normala betingelser flyger nattflyttande småfåglar högt över sådan planerade vindkraftverken som når som högst 170 meter. Ett kråkfågelsträck av stor omfattning noterades under hösten flytta ut från Morups Tånge med riktning mot Danmark men flyghöjden för dessa var över 400 meter och de flög klart norr om Skottarevet. Slutsatsen från dessa kunskaper är att bygga en stor vindpark till havs utanför Skottarevet påverkar förhållandevis få flyttfåglar och kommer bara att beröra en mindre andel av de olika arterna och de olika grupperna av alla flyttande fåglar som förekommer vid detta kustområde. Inget av de tre föreslagna alternativen till placering utanför Skottarevet kan förordas före det andra att påverka flyttfåglar mer eller mindre utan det kan bara konstatera att det endast är en mindre del av det totala områdets fågelflyttning som berörs av någon av dessa alternativa platser. För att ändå minimera påverkan på de få flyttande fåglarna som kan få denna vindpark mitt på deras flygväg är att bygga denna vindpark i en formation med så kalllade avskurna hörn i alla riktningar så de lättare kan flyga runt den

8 1. Bakgrund Författaren blev ombedd hösten 2004 av Triventus Consulting AB att lägga fram en plan för att göra en studie på fågelsträckets omfattning och om fåglarna eventuellt skulle påverkas, och i så fall i vilken omfatt- ning, av att bygga ett stort antal stora vindkraftverk utanför Skottarevet. Följande rapport är resultatet av en studie av fågelflyttning hösten 2004 och våren 2005 efter denna kuststräcka och vid vindparksområdet Skottarevet. Vindparken på Skottarevet (alternativ 1 norra som romb) monterade på foto sett ut från stranden vid Skrea bad

9 2. Fågelförekomst I samtliga tre föreslagna utföranden och placering av den stora vindkraftsparken utanför Skottarevet (se karta 1) kommer det allra närmaste enskilda placerade vindkraftverket att byggas på ett avstånd av ca sju kilometer som närmast land och det är då Falkenbergskusten som blir närmast (se karta 1). Det grundaste havsområdet av dessa alternativa platser har ett vattendjup på 14 meter och det finns inga öar eller skär i något av dessa föreslagna områden. Detta medför att det med säkerhet inte finns några häckande fåglar i samtliga av de olika alternativa planerade vindparksområdena utanför Skottarevet. Under häckningstid är antalet häckande fåglar som söker sin föda i dessa områden troligen ett mycket begränsat antal och detta då heller inga större kolonier av häckande sjöfåglar finns inom rimligt födosöksavstånd (Wirdheim och Carlén 1986 och Halmstads Ornitologiska Förenings hemsida/fågellokaler). Rastande sjöfåglar vår, vinter och höst är inte heller att förvänta sig i varje fall inga större ansamlingar i dessa området och detta då området ligger utanför den direkta kustlinjen enligt projektet internationella inventeringar av sjöfåglar som genomförs årligen av IWC (Internationel Waterfowl Count) och så även efter detta områdes kuster (zooekologiska avdelningen Lunds Universitets, hemsida). De fåglar som skulle kunna påverkas av Skottarevets vindkraftverkspark är därför troligen enbart de flyttande fåglarna och då mestadels sjöfåglar och de senare då området ligger så pass långt ute till havs. Även en del småfåglar (landbaserade) passera sannolikt området under flyttningen och då allra främst under vårsträcket då de flyger över från Danmark och in över Hallandskusten på bred front (Wirdheim och Carlén 1986). Ejder Somateria mollissima Sjöorre Melanitta nigra -.9.-

10 3. Fågelflyttning och havsbaserade vindkraftverk Dagens kunskap om sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk visar entydigt på att de flyttande fåglarna flyger först och främst runt eller vid sidan om vindkraftverken (gäller vid flyttning både dag, natt och även vid dis/dimma), detta tycks gälla vid både små grupper ( Pettersson 2001 och Pettersson 2005 ) eller stora parker av sådana vindkraftverk (Desholm 2003, Christensen m fl 2004, Kahlert m fl 2004, Desholm & Kahlert 2005), och detta även om vindkraftverken står mitt i fåglarnas flyttningsvägar (Pettersson 2005). Den kunskap om havsbaserade sjöfåglar och vindkraftverk visar också på att ett mycket ringa antal fågelindivider förolyckas genom kollisioner på verken, och det är så pass få som bara någon fågel per år och verk och detta även när antalet är minst en halvt till en miljon sjöfåglar per år som passerar ett sådant havsbaserat vindparksområde (Desholm & Kahlert 2005 och Pettersson 2005). Kunskapen om flyttande småfåglars reaktion på havsbaserade vindkraftverk är däremot klart begränsad men sker sträcket på natten vilket gäller för de allra flesta småfåglarna sker det sträcket på höjder över 300 meter ovan land och vattenytan (Alerstam 1982). Den förmodade höga flyghöjden bör medföra att vindkraftverken inte direkt påverkar detta småfågelsträck, men studier i frågan om småfåglars påverkan av havsbaserade vindkraftverk har och kommer att inledas i både Tyskland och i södra Kalmarsund (Garthe & Hyppop 2004 och se forskningsprojekten i vindval på SNV:s hemsida). Rovfågelsträcket ute till havs vid vindparker har noterats ske i ett mindre omfattande antal individer och därför har inte heller några problem påvisats vid de studier som gjorts vid danska vindparker (Christensen m fl 2004 och Kahlert m fl 2004) och grupper av vindkraftverk i havet i södra Kalmarsund (Pettersson 2005). Knölsvanar som passerar Utgrundens vindkraftverk i Kalmarsund

11 4. Uppläggning av studien För att belysa sjöfågelsträckets omfattning och uppträdande i området utanför Falkenberg har riktigt bra flyttningsdagar höst och vår försökt att prickats in för att just studera sträckets sammansättning av arter, omfattning och riktningar samt var det huvudsakligen sker mer i detalj i detta område (tabell 1). Författarens tidigare goda erfarenhet av militärernas spaningsradar och att efter analyser kunna följa sjöfågelsträck gjorde att en lite längre serie (flera dagar av sträcket) samt framförallt för att kunna utföra studier just ute till havs har militärernas spaningsradar i området prioriterats och använts i denna studie (tabell 2). Platsen att utföra fältobservationer valdes för att genomföra observationerna där iakttagelserna kunnat utföras från en hög punkt så att så bra avståndsmätningar som möjligt kunde utföras för att just erhålla uppgifter på exakt var fåglarna flyger efter denna kust sträcka. Valet föll på Olofsbo bad och de åtta till tio meter höga sanddynerna norr om hamnen (se karta 1) och platsen är belägen cirka sju till åtta kilometer norr om Skottarevet. Platsen för fältobservationer valdes också för att den är belägen relativt nära militärernas radarstation. En önskan var att kunna radarfölja artbestämda flockar på bästa sätt och alltså kunna koppla radarekon med observerade flockar genom noggranna noteringar om tider när flockarna passerade. Morups.Tånge Olofsbo Observationsplats Falkenberg 1. Norra alt. romb 2. Norra alt. spets 3. Södra alt. romb km Skala Karta 1. Översiktskarta för området med de tre alternativa placeringarna (1-3) för vindparken på Skottarevet samt observationsplatsen Olofsbo bad markerad med pil

12 5. Studiemetoder 5.1 Fältobservationer Observatör har varit författaren och med assistens under fyra dagar av Åsa Bodenmalm. Utrustad med en tubkikare (20-60x80) och handkikare (10x40) och med en god ornitologisk kunskap om att bestämma och räkna flygande sjöfåglar har säkra iakttagelser kunnat genomföras på avstånd upp till fem kilometer. Artbestämningar av fågelflockarna går givetvis bra att göra ännu längre bort och upp till tio kilometer men osäkerheten på arttillhörigheten av alla individer i flocken och det exakta antal försämras med ökande avstånd över fem kilometer. Olofsbos bad och i en riktning väster ut över de skär som ligger söder om sydliga udden av Morups Tånge var den observationslinje (250 grader, nästan VSV) som valdes vid denna observationsplats (se karta 2). Den valdes för höst som vår och det är där samtliga fågelflockars passager ute över havet registrerats till art, antal, tid, riktning och med avstånd. Avståndet till det yttre skäret från observationsplatsen är 1850 meter och det är i den sydligaste spetsen av skäret. Det har i denna studie konstateras att fågelsträcket ute över havet och de flyttande dagsträckande småfåglarna efter kusten och en bit in på land bara i möjligaste mån har täckts. Detta småfågelsträck var dock intensivt under vissa av höstdagarna. 5.2 Positions- och höjdmätningar Här har alla sträckande fåglar från kusten och cirka tio kilometer ut i havet registrerats även om de yttersta flyttande fåglarna varit svåra att bestämma både till art och positioner. Efter att alla flockar artbestämts samt räknats till antal har de följts med ett avståndsinstrument för att erhålla exakta värden om hur långt ut från kusten sträcket sker. Det är ett optiskt avståndsinstrument som använts (WILD, 80 cm, 11,25X förstoring, i militärt utförande) och som tacksamt har fått lånats av zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet för just dessa mätningar. Med detta instrument kan avstånd upp till meter mätas in på tio meter när medan ända upp till meter bort är noggrannheten ca 100 meter när, vilket är den noggrannhetsnivå som använts här i hela denna studie (mer detaljrik metodbeskrivning se Hedenström och Alerstam 1994). Vid dessa observationer från land har alltså flockarna följts efter att de artbestämts och antalet uppskattats och följts med detta instrument och avståndet och gradtalet vid mätningen noterats så att flockens position i förhållande till observatören går i efterhand att plotta på en karta (se karta 2). Det är ungefär var 30:e sekund en sådan mätning hunnits med och det innebär att på detta avstånd hinner flockarna flyga en sträcka på motsvarande tio grader. För att hinna med så många flockar som möjligt har bara tre avläsningar gjorts per flock men vid glesare sträcktider har upp till sex avståndsmätningar och riktningar genomförts per flock (metoden att följa flockar med instrumentet finns också beskrivet från studien i södra Kalmarsund se Pettersson 2005). Detta insamlade material om avståndet tillsammans med den vinkel vertikalt som går att få på en halvgrad när på instrumentet kan också flyghöjden för flockarna räknas fram men detta har en relativt stor osäkerhet (på dessa avstånd ca meter) och är i de flesta fall större än hur högt (ca 5-20 meter över havet) de flesta flockarna i detta område flög (se tabeller 4 och 5). Så därför har här bara de uppskattningar av flyghöjden observatören gjort fått råda alltså på 10 meter när från under tio upp till 50 meter över havet varefter och uppåt har ca 50 meter höjders enheter använts. 5.3 Militär spaningsvakningsradar Radarföljningar av fågelflockar är ett bra hjälpmedel för att kunna följa sjöfågelsträcken dag och natt samt att göra det så pass långt ute till havs som denna vindpark planeras. Militära anläggningar finns i detta område med en så kallad spaningsradar, men var den är belägen samt dess prestanda är inte möjligt att här ange. Radardata lagras digitalt av försvarsmakten från denna efter Hallandskusten spanande radar, och radarfilmer på VHS-band har jag fått i efterhand för analys. När en utsänd radarvåg träffar ett mål studsar den tillbaka till radarn och det uppstår ett så kallat eko som får en position som en lysande punkt på bildskärmen. Radarn sveper över spaningsområdet med en täthet av 4-5 gånger per minut och målets position kan då fås även om det rör på sig. Denna punkts position och rörelse kan läggas in på ett kartunderlag för det aktuella området och den aktuella flygvägen visas. Detta förutsätter att objektet är tillräckligt stort för att radarvågen ska kunna träffa och ge ett eko och i

13 Kalmarsundsstudien visar en liknande radar att det är sjöfågelflockar på ca ejdrar och fler individer är det minsta en sådan radar kan uppfatta på avstånd av några kilometer. Andra arter som storskarv, svanar och gäss kan det räcka med 20 fåglar i en flock för att det ska ge upphov till ett eko. Radarn täcker dessutom inte fågelrörelser effektivt på de allra lägsta höjderna som under tio meter ovan vattenytan. Då ett radareko uppträder och alltså träffas med ett tidsintervall på ungefär med två till tre positionsuppgifter per minut från samma objekt under rörelse har det i denna studie ansetts vara möjligt att följa detta objekt, men har det varit en glesare träffbild har det inte tagits med som en direkt följning av en och samma flock. Glimtande radarekon (flocken träffas till och från) som rör sig i området med hastigheten i närheten av fåglars har för vissa artgrupper ritats ut som fåglar se t.ex. sjöorre och småfågel (karta 9). Är det registrerade objektet en sjöfågelflock rör den sig med en hastighet av ca km/h, vilket är sjöfåglarnas vanliga flyghastighet (Alerstam 1982). Rör sig objektet med en hastighet av km/h har det ansetts vara småfåglar och då oftast i flock då radar inte kan mäta in hur små objekt som helst. Båtar rör sig långsammare än detta och flygplan som passerar området rör sig snabbare så de går relativt lätt att plocka bort sådana objekt som inte ska vara med i analysen i denna studie och har rekommenderats vara metoden (objektens hastighet) att använda i liknade studier (Gudmundsson 1995, Green 1998). Den väg som flocken tillryggalägger kan plottas ut som ett spår för varje minut och därmed kan en relativt noggrann flygväg för fågelflocken ritas ut alltså vid längre följningar av radarekon. I denna studie har också till del möjligheten funnits att ställa radarekona från de förmodade fågelflockarna mot visuella fältobservationer och med tidsmässiga jämförelser kunna göras då direkta bedömningar om de visuellt observerade flockarna kunde identifieras som radarekon eller inte. Detta förfaringssätt har gjort det möjligt att en mindre del av de radarföljningar som gjorts med hjälp av bildmaterial från de militära radaranläggningarna har kunnat identifieras och bestämmas till fågelart och flockstorlek, se ejdrarna på våren (se karta 8). För att få mer detaljrika flygvägsföljningar av många olika fågelgrupper krävs dock en annan typ av radar för att höja noggrannheten i ekonas positioner och höja registreringsgraden och detta speciellt när flockstorleken är liten samt att fåglarna flyger lågt över vattnet (Deskholm och Kahlert 2005). 5.4 Väderdata De uppgifter som här använts har insamlats av observatören när den varit på plats med regelbundenhet på en gång per timme. För de data som använts de dagar och nätter radarfilm finns för analys har väderdata använts från DMI vindkartor som levereras över området var tredje timma på vindriktning och styrka (se DMI:s hemsida)

14 6. Resultat 6.1 Höststräcket För de fyra höstdagar var det 153 fågelflockar som noterades sträcka ute över havet, bestående av totalt 9760 fåglar (se tabell 3). Bland dessa är det dock bara några hundra sträckande sjöfåglar och då huvudsakligen ejder (tabell 3). Var dessa sjöfågelflockar flög efter kusten har en uppdelning på syd och nordsträckande gjorts (sydsträck: 114 flockar och 13 flockar mot norr se figur 1 och tabell 4). Storleken på dessa flockar är relativt små med i medeltal 8 respektive 13 fåglar per flock (se tabell 4). De sydsträckande sjöfåglarna domineras av storskarv och ejder. Hur den senare artens flockar mätts in efter kusten se karta 3 där den längst ut flygande flocken sågs ca fem kilometer ut medan medelflocken flög ca två kilometer ut från stranden. Det fågelsträck som var kraftigast ute över havet dessa höstdagar var sträcket av kråkfågel och då främst kajor (speciellt den 27:e oktober) som tycktes sträcka ut över Morups Tånge mot Danmark (se även radarföljningar karta 4). Ett intensivt småfågelsträck förekommer utefter kusten och speciellt noterades det den 20:e oktober men dock ingen av dagarna sågs detta sträck ske i någon omfattning ut över havet utan bara några få flockar en bit ute över havet (ca 500 meter). Småfåglarna tycktes följa efter stranden och ca meter in från den. Sträcket som noterades den 20: e oktober var intensivt och uppskattades omfatta ca fåglar under förmiddagen med dominerande arterna bo/bergfink, hämpling men även en hel del björktrastar (se karta 5). Radarföljningar har inte givit speciellt många möjliga följningar under dessa observationsdagarna varken gällande över havet eller landflygande fåglar så även inte heller under de andra tiderna under hösten. En trolig orsak till att så få registreringar av fåglar gjorts av radarn är säker att de flockarna som uppträtt i detta område har varit för små eller att flockarna har flugit lägre än vad denna radar kan registrerar i medeltal (se tabell 6: flocksstorlek, flyghöjd och se även tabell 5). Radarn har dock noterat en del och följningar har kunnat genomföras speciellt den 27:e oktober på morgonen och förmiddagen då observatören noterade 18 flockar (drygt 8000 fåglar) av kråkfåglar och då mestadels kajor sträcka SV ut från och över Morups Tånge. Nio av dessa flockar som steg upp till ca 400 meters höjd eller högre har noterats på radarfilmerna efteråt och gett följningar en bra bit ut över havet i kurs mot Danmark (se karta 4). Totalt har 22 höstdagar som nätter radarövervakats och sedan granskats på ekon som kan härröra från fågel och i det närmaste bara troligen kråkor samt enstaka sjöfåglar (gäss) i november (se karta 6) som registrerats samt även några enstaka kortare ekoglimtar under nätter av troligen småfågel är dock bara det som setts under höst dygnen. Detta kan tolkas så att sjöfåglarna inte flyger i några stora flockar i detta område vilket ovan har konstaterats på de få dagar övervakning skett med observationer. Det kanske är så också på nätterna då radarn inte registrerat något mer än på dagarna men man bör vara väldigt försiktig att bedöma att när radar inte registrerar att det inte förekommer sträckande fågel. De få rovfåglar under hösten som sågs (sju registrerade, se figur 3) har nästan intill samtliga passerat observationslinjer innanför 2000 meter i sydlig riktning och flugit relativt nära land utom den sparvhök som sågs ute på 4000 meter ute över havet. 6.2 Vårsträcket Totalt har 389 flockar eller skilda fåglar registrerats de sex observationsdagarna våren 2005 och total 9580 sträckande fåglar (se tabell 3). Här efter denna Halländska kuststräcka flyttar sjöfåglarna söderut även på våren (Wirdheim och Carlén 1986) och detta då de flesta är på väg att flyga in i Östersjön och har just rundat spetsen av danska Skagen när de kommer från deras vinterplatser efter västra Danmark eller längre ner efter Atlantkusten. De flesta ejdrar och sjöorrar flyger söderut för att runda södra Sverige innan de viker av mot öster men en del av flockarna kan flyga rakt över Skåne men då kanske mest på natten (Alerstam m fl 1974 och 1974b). Därför registreras det mesta av sjöfågelsträcket i denna studie att ha en sydlig riktning vid Falkenbergsområdet under våren och det var hela 334 flockar sjöfåglar som flög mot söder och 46 mot norr (88 % mot söder) (se tabeller 6) Sjöfåglarnas flygvägar i området Under de totalt sex observationsdagarna på våren sågs 379 sjöfågelflockar eller individer som flög efter denna kuststräcka och hanns att mätas med avståndsinstrumentet. Positionerna efter kusten vid observationslinjen (250 grader) (se karta 2) och även söder ut från denna (se karta 7) visar att de tycks hålla avståndet ca meter från observationsplatsen och visserligen har en flock setts på meters

15 avstånd men merparten flyger inte längre ut än 3000 meter (se även figur 2). De på våren flyttande flockarna av sjöfågel har i medeltal varit lite större i antal (334 sydsträckande flockar total m=27 individer sd 8, mot de på hösten 114 flockarna m=8 individer, sd 5). För den dominerande artern ejdern är skillnaden den samma att det är större flockar på våren än hösten (sydsträck, vår m=33 individer sd 10, höst m=17 individer sd 6, se tabell 4 och 6) och detta borde göra att radarn har större registreringsmöjlighet på våren. Har denna spaningsradar ungefär lika bra förmåga att upptäcka flockar av sjöfåglar som den som använts i Kalmarsund (Pettersson 2005), vilket är mycket troligt, registreras alla sjöfågelflockar som har 50 fåglar eller fler vilket gör att 14 % av flockarna är möjliga att radarregistreras på våren (och 43 % av antalet) mot endast 2 % av flockar under höst (och då bara 10 % av fåglarna)(se tabell 5). Både under vår- som höststräcket har den uppskattade flyghöjden visat med all tydlighet att flockarna till merparten flyger tätt över vattenytan och lägre än tio meter (se tabell 6 och figur 2) vilket gör radariakttagelserna tyvärr även är begränsade under våren. Den 4:e april var den dag av de dagar då observationer gjordes som ejdersträcket förekom i större flockar och då det också via radar har kunnats följa 14 flockar, dock bara kortare sträckor då de troligen tillfälligt flög lite högre efter kusten (se karta 8) Sträcket långt ut till havs Observationerna visar klart att sträcket ut till havs mer än tre kilometer inte tycks vara speciellt omfattande i varje fall vad gäller ejder. Samma dag som några radarföljningar kunde göras av några få ejderflockar pågick ett sträck av sjöorre till havs vilket var relativt omfattande och flockarna flög mycket lågt (observatörens iakttagelse se medelhöjd för sjöorre samt flockstorlek tabell 7). De flockar som visas på karta 9 registrerades som kortare blinkar på radarskärmen då de troligen flög för lågt över vattnet för att radarn hela tiden skulle kunna registrera. De flockar som har flugit så nära kusten att de kunnat sammanfogas med iakttagna sjöorreflockar visar i figuren som ofyllda pilar (se karta 9). De övriga iakttagna ekon från flockar denna dag visade på kartan är troligen också sjöorrar och det visar på att sträcket sker även över hela området och även över de planerade vindkraftverksområdena, en så kallad bredfront flyttning över havet, men troligen en viss koncentration av sträcket in mot land Sträcket av mindre sångsvan Att en sådan här kust berörs av många olika sträck- Mindre sångsvan Cygnus colimbianus

16 riktningar av sjöfåglar är helt klart och detta visas bl.a. av de flockar av mindre sångsvanar som iakttogs under våren 2005 som hade samtliga en ostlig bana och flög in över kusten (se karta 10). Den 3:e april sågs två flockar varav en som landade innan de troligen flög vidare österut. Radarn registrerade den dagen även efter att observatören lämnat observationsplatsen kl 14:00, att det kom ytterligare sju sjöfågelflockar (hastigheter av ca 75 km/h) flygande i denna ostliga riktning in över land (se karta 10). Om alla dessa var mindre sångsvanar är dock osäkert men troligen och en av de flockar som sågs flyga (flygspåret) in över Falkenberg av radarna var en flock på 48 mindre sångsvanar kl 17:20 och den sågs av författaren från Falkenbergs centrala torgområde. De flockar av mindre sångsvanar som sågs och avståndsmättes (tre flockar) sågs flyga över havet på höjder på meter och över land steg flockarna något och flög då på meters höjd, så de flyger alltså i klar kollisionsnivå för havsbaserade vindkraftverk Småfågelflyttningen Det allra intensivaste småfågelsträcket sker under nätterna och det gäller höst som vår och på natten mellan sista mars och första april 2005 var sträcket troligen mycket intensivt av småfågel och då troligen av; trastar, rödhakar, järnsparv m.fl. Radarn registrerade hela natten ett glimmande av ekon utan att de direkt går att följa flockar som flygspår (se karta 11). Nattsträcket den natten var som intensivast mellan kl 22:00-01:00 och kartan visar att ekona av fåglar blev kraftigare när flockarna eller fåglarna kom in över kusten (varför vet jag ej). Sådana här sträck av småfågel sker på relativt höga höjder som 300 meter och högre vilket visats i tidigare radarstudier (Alerstam 1982). Att dessa småfåglar passerar dessa planerade vindparksområden utanför Skottarevet ter sig relativt klart men denna studie visar inget om mängden som flyger i riskområdet och inte heller på vilka höjder. Varför inga ekon ses över det sydliga föreslagna vindparkernas område kan vara att radarn inte når ner dit för att just kunna fånga in stor förekomst av flyttande småfågelflockar. Några timmar i början av natten den 6:e april till 7:e april 2005 visar radarn ett liknande sträck av troligen småfågel men registrerar då bara förekomst närmast radarn och dessutom störs radarbilden av regn i slutet av natten Rovfågelsträcket En del rovfåglar och ugglor så som bl.a. brun kärrhök och jordugglor sågs flyga in från havet över den svenska kusten (se figur 3), men den flyttningen sker säkert på en bredfront och inga geografiska direkta ledlinjer finns i den riktningen. Detta gör att det troligen också flyger rovfåglar under flyttningen på våren i de områden vindkraftverken planeras. Bofink Fringilla coelebs

17 7. Fågelflyttningen och påverkan från en vindpark på Skottarevet 7.1 Höstflyttningen Det konstaterade sträcket av sjöfågel sker längs stranden vid Olofsbo på ett avstånd av ca drygt 2000 meter i medeltal från stranden. Storleken på detta sjöfågelsträck kan totalt under en höst knappast hamna på fler än några tiotusental och inte alls i något större antal berörs av dessa vindparksområden minst sju kilometer ut i havet. Det sträck av förmodade sjöfåglar ut från kusten i november som radarn visar i detta område skulle eventuellt kunna var något som under vissa betingelser berör Skottarevsprojektet men då främst på bredfront och mer slumpartat. Det småfågelsträck som sågs främst den 20:e oktober i relativt stort antal sker efter stranden och kan troligen inte heller helt förläggas ut någon annan höst över havet (detta då de föredrar att flyga över land så länge som möjligt, där födan finns så de kan landa). Småfågelsträcket kan beröra dessa vindparksområden även om detta dock skulle kunna gälla några enstaka flockar under speciellt NE vindar. Detta småfågelsträck efter kusten på hösten kan säkert vara relativt omfattande och sannolikt röra sig om i storleksordningen en halv miljon fåglar under en höst. Kråkfågelsträcket som noterades den 27:e oktober ut från Morups Tånge och sågs flyga i riktning mot VSV för att senare nå Danmark skulle väl också andra höstar vid vissa omständigheter kunna beröra vindparksområdet men då flyghöjder ut över kusten låg på ca 400 meters höjd kan knappas dessa fåglar riskeras att kollidera med de planerade vindkraftverken (total höjden max 170 meter). Omfattningen på detta kråkfågelsträck i området kan säkert uppgå till nästan hundra tusen på en höst men utsträcket kan säkert ske vid andra platsen än bara vid Morups Tånge. Rovfågelsträcket som sågs ske i huvudsak relativt nära stranden, bara sex av sju konstaterade, och sträcket ute över vatten skedde innanför två kilometer ut från stranden så det bedöms som att knappas något tyder på att de flyger ut över de planerade vindparksområdena och om de gör det blir det bredfront flyttning och inget koncentrerat sträck över just det området. 7.2 Vårflyttningen Under våren sker ett omfattande sjöfågelsträck i detta kustområde. Den del av sjöfågelsträcket som bevakats är det tidiga med dominerade ejder och även del gäss och svan. Detta sträck av ejder är även under våren riktat åt söder då de strävar efter att flyga över vatten för att komma in i Östersjön och vågar inte flyga över land utan rundar troligen Sydsverige helt efter att de rundat Danmarks nordspets, Skagen. Sträcket av i huvudsak ejder har därför en riktning in mot svenska kusten även om den är sydriktad. Det tycks ju med stor sannolikhet vara vad denna studie visar och att de allra flesta ejderflockar inte flyger längre ut än tre kilometer från kusten och strävar in mot kusten. Ejdersträckets totala omfattning i detta område kan rimligen skattas till drygt på en vår. Det näst kraftigaste sjöfågelsträcket under våren som förekommer i detta område är sjöorresträcket som också sker mot den svenska kusten men tycks inte helt komma in mot kusten utan passeras även i de aktuella vindparksområdena. Omfattning på det senare kan knappas denna radarstudie visa detta då dessa flockar flyger mycket lågt över vattnet och inte syns speciellt bra på radarbilden. Att samtliga observerade sträckande sjöorreflockar våren 2005 i området flög alla utom en under tio meters höjs över havet så är det kanske att vänta sig att de kommer att flyga lika lågt vid eventuella vindparker och då skulle de passera lägre än vad rotorn når ned till (30 meter över havet). Bland de över havet flygande sjöfåglarna väljer dessutom de i huvudsak att flyga vid sidan om vindkraftverken och undviker där med att kollidera om de kan uppfatta dem (Pettersson 2005, Desholm & Kahlert 2005). Omfattningen på detta sträck av sjöorre varierar säkert mellan åren men bör röra sig om kanske varje vår (dag som natt) men bara en mindre del skulle passera det planerade vindparksområdet då sträcket sker på bredfront ute till havs. Sträcket av mindre sångsvanar som sträckte in denna vår norr om Skottarevet kan sannolikt en annan vår flyga rakt in över vindkraftverksområdet. Både studierna hur sjöfåglar gör vid vindparker till havs i Danmark och Kalmarsund (Kahler m fl 2004 och Pettersson 2005) visar att även svanar och då även mindre sångsvanar väjer i tid under normala betingelser för vindkraftverken och undviker att flyga in i sådan parker och riskera kollisioner. Småfågelsträcket som sker på natten under våren följer sannolikt land via Danmark och sedan under natten flyger de in över till svenska kusten i en NNE

18 riktning och detta är vad radarna avslöjar sker efter denna kust och likaså över de planerade vindparksområdena (se karta 10 natten sista mars/första april). Hur högt dessa småfågelmängder passerar över detta område vet vi inte men det vi känner till är att nattflyttande småfåglar flyger på 300 meter eller högre höjder (Alerstam 1982), så det är troligt att de helt undviker att komma i närheten av dessa parker även om de flyger rakt över områdena. Vid dimma och dis som förekommer relativt frekvent under tidiga våren i detta område och om nattflyttande småfåglar möter detta flyger de vad vi känner till ner på lägre höjder och kan då bli påverkade och kollidera med vindkraftverk till havs i något större mån än under andra väderbetingelser. I huvudsak tycks dock dessa småfåglar försöka att undvika att möta sådana situationer genom att inte flytta sådana nätter men om olyckan är framme kan denna typ av sträck beröras vid sådana situationer av en vindpark ute till havs utanför Skottarevet. Rovfågelsträcket som sågs vid dessa få observationsdagar var relativt litet och nådde svenska kusten på ett utspritt sätt alltså på bredfronts flyttning från danska kusten över till Sverige. Troligt och givetvis kan det då också bli en och annan rovfågel som berörs av vindparken utanför Skottarevet men högst kanske ett tiotal per säsong är vad denna studie kanske ger en vink om. Rovfåglarnas flyghöjder som observerades här i denna studie indikerat att de flyger relativt lågt över havet och för 14 av de 15 konstaterades sågs de flyga under lägsta rotorhöjd över vattnet (30 meter). 7.4 De tre alternativa platserna För de flyttande fåglarna finns inget i denna studie som prioriterar det ena alternativa området före det andra. Utan direkta koncentrerade ledlinjer vid dessa platser sker flyttningen över ett öppet hav och då på bredfront över området (gäller både sjöfågel, småfågel och rovfågel). Hur parkens utformas kan däremot bli viktigt då de studier som redan gjorts på flyttande sjöfågel och havsbaserade vindkraftverksparker visar på att flyttfåglarna huvudsakligen flyger runt parkerna om de står i flyttningsvägen (Desholm och Kahlert 2005 och Pettersson 2005). Denna kunskap bör sannolikt styra att bygga vindparkens formation till en figur med så kallade avskurna hörn som alternativ ett eller tre. Detta med tanken på att fåglarna strävar efter att flyga den kortaste vägen runt ett hinder på vägen och med avskurna hörn bör vägen runt rimligen bli något kortare och därmed så skulle påverkan på flygvägen också bli mindre. Avskurna hörn i alla riktningar med tanke på att det förekommer som många olika flyttningsriktningar i området då många olika fåglar och flyttningsvägar tangerar området. 7.3 Inte undersökt Enligt beskrivningar av det totala fågelsträcket efter denna kust (Wirdheim och Carlén 1986) finns också ett lomsträck efter kusten eller ute till havs som kanske eventuellt kan befaras kunna beröras av detta vindparksprojekt. Här har inga sådana riktade studier skett av detta sträck som sker under senare delen av april och under maj på våren. Ett annat sträck som förekommer i området är det på hösten förekommande havsfågelsträcket under höststormarna som är i ett relativt stort antal (observationer de senaste höstarna se Svalan:s hemsida). Hur dessa fåglar reagerar på vindkraftverk är inte undersökt men att klassa detta havsområde att ha ett sträck av stor betydelse för dessa mestadels vinddrivna individer som dessutom också är mycket flygskickliga fåglar ter sig knappast rimligt men det är dock inte undersökt

19 8. Tack Tack svenska Försvaret och Gunno Gunnvall för gott samarbete där jag har fått studera ett stort antal intressanta radarfilmer från spaningsradarn i området. Tack till Martin Green vid zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet för utlåningen av det optiska avståndsinstrumentet. Observationer vid Olofsbo

20 9. Referenser Alerstam, T., Bauer, C-A.& Roos, G Fält- och radarstudier av Östersjö- Ejdrarnas Somateria mollissima vårsträck. Vår Fågelvärld 33: Alerstam, T., Bauer, C-A.& Roos, G. 1974b. Spring migration of Eiders Somateria mollissima in southern Scabndinavia. Ibis 116: Alerstam, T Fågelflyttning. Signum, Lund. Christensen, T.K., Hounisen J.P., Clausager I. & I.K. Petersen Visual and radar observations of birds in relation to collision risk at the Horns Rev offshore wind farm. Annual status report National Environmental Research Institute, Ministry of the Environment. Desholm, M Thermal Aimal Detection Syetem (TADS). Development of a method for estimating collision frequency of migrating birds at offshore wind turbines. National Environmental Research Institute, Denmark, NERI Technical Report No 440: 27 pp. Desholm, M. and Kahlert, J Avian collision risk at an offshore wind farm. Biology letters doi: /rs bl Garthe, S. & Hyppop, O Scaling possible adverse effects of marine wind farms on seabirds: developing and applying a vulnerability index. J. Appl. Ecol. 41; Green, M Spring migration of Barnacle goose Branta leucopsis and Dark-ballied Brent Goose B. bernicla bernicla over Sweden. Ornis Svecica 8: Gudmundsson, G Spring migration of the Knot Calidris c. canutus over southern Scandinavia as recorded by radar. Journal of Avian Biology 25: Hedenström, A. and Alerstam, T Optimal climbing flight in migrating birds: predictions and observations of knots and turnstones. Anim. Behav. 48: Kahlert, J., Desholm, M., Clausager, I. & Petersen, K VVM-redegorekse for havvinds- Möllepark ved Rödsanf. Tekninsk rapport vedrorende fugel. DMU raport 2000: 80 sidor. Kahlert, J., Desholm, M., Petersen, K. & Clausager, I Base-line investigations of birds in relation to an offshore wind farm at Rödsand: Results and conclusions, NERI Report 2002, 55 sidor. Kahlert, J., Petersen, I.K., Fox, A.D., Desholm, M. and I.Clausager Investigations of birds during construction and operation of Nysted offshore wind farm at Rösands. Annual status report National Environmental Research Institute, Ministry of the Environment. 82 pp. Pettersson, J Fågelbevakningen i södra Kalmarsund höst/vinter Rapport till Vindkompaniet och Enron Wind: 45 sidor. Pettersson, J Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet.125 sidor. Wirdheim, A. och Carlén, T Fågelstråk Hallandsfågelliv i ord och bild. Spektra AB Halmstad 157 sidor. 9.1 Hemsidor Danmarks Metrologiska Institut: Halmstads Ornitologiska Förening: Naturvårdsverket (SNV): Svenska rapport systemet Svalan: Zooekologiska avdelningen Lunds Universitet:

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Olofsbo. 0 2 4.km Skala

Olofsbo. 0 2 4.km Skala 4. Uppläggning av studien För att belysa sjöfågelsträckets omfattning och uppträdande i området utanför Falkenberg har riktigt bra flyttningsdagar höst och vår försökt att prickats in för att just studera

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

INVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013

INVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013 INVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013 Rapport 2013-05-19 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund 1 INLEDNING Favonius AB planerar för en ev. vindkraftspark i Kattegatt utanför Falkenberg.

Läs mer

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? En bedömning efter en studie med radar och visuella följningar under ett helt år.

Läs mer

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013 Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013 Mats Olsson För 37:e året så har de övervintrande sjöfåglarna räknats i mitten av januari. Den obrutna sviten av räkningar är oerhört värdefull.

Läs mer

Fågelförekomsten i området kring sydöstra Skälderviken och. dess känslighet i samband med olika former av markutnyttjande

Fågelförekomsten i området kring sydöstra Skälderviken och. dess känslighet i samband med olika former av markutnyttjande Rapport Fågelförekomsten i området kring sydöstra Skälderviken och dess känslighet i samband med olika former av markutnyttjande Lund 28-3-29 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se

Läs mer

Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark

Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark JP Fågelvind / Jan Pettersson På uppdrag åt Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft 1 Undersökningar av

Läs mer

Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå

Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå Pilotstudie Enetjärn Natur AB på uppdrag av Stefan Widén AB 2009-01-21 Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 5 Antal fåglar... 5 Fåglar inom

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Internationella sjöfågelräkningar i Blekinge under januari 2016

Internationella sjöfågelräkningar i Blekinge under januari 2016 Internationella sjöfågelräkningar i Blekinge under januari 2016 Mats Olsson För 41:a året i sträck har den övervintrande populationen av sjöfågel räknats. Sviten med denna obrutna räkning blir allt digrare.

Läs mer

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011 Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011 Mats Olsson Det 36:e året har nu förts till tabellen över räknade sjöfåglar i mitten av januari. Att ha en obruten svit av räkningar med så många

Läs mer

Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind

Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid Ottenby fågelstation mellan 1981-1999 --- 35 internationella

Läs mer

Flyttande små- och sjöfåglar

Flyttande små- och sjöfåglar Flyttande små- och sjöfåglar en förstudie med lokalradar i Kalmarsund Jan Petterson/JP Fågelvind NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark

Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens en studie med radar i södra Kalmarsund Jan PetterSSon rapport 6413 Mars 2011 Faluprojektet Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens

Läs mer

Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund

Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund En slutrapport baserad på studier 1999 23 Jan Pettersson på uppdrag av Statens Energimyndighet Ett referensgruppssamarbete med huvudsäte

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

Benestads backar, 6 januari. Omslag: Bändelkorsnäbb, hanne, Stockholmsgården, 7 januari

Benestads backar, 6 januari. Omslag: Bändelkorsnäbb, hanne, Stockholmsgården, 7 januari 5 8 januari 2012 2 Efter eländigt väder med ösregn och halv storm under torsdagen kunde vi konstatera att vår första skådardag, fredagen den 6 januari, bjöd på strålande fint skånskt vinterväder: en lite

Läs mer

MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND

MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset 223 62 Lund 046 2223709 (LN) 070-5255709 (LN) leif.nilsson@zooekol.lu.se martin.green@zooekol.lu.se Lund 2005-04-07 REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN

Läs mer

Hornborgasjön. 31 mars 3 april 2011. HG Karlsson

Hornborgasjön. 31 mars 3 april 2011. HG Karlsson Hornborgasjön 31 mars 3 april 2011 HG Karlsson DELTAGARE Margit Anderberg, Lund Ingrid Eriksson, Svalöv Magnus Lindmark, Stockholm Barbara Lilliestråle Du Rietz, Stockholm Reseledare HG Karlsson, Halmstad

Läs mer

De internationella midvinterinventeringarna

De internationella midvinterinventeringarna 4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Kompletterande fågelundersökning Törnbotten. Mörbylånga kommun Kalmar län 2014. miljöland

Kompletterande fågelundersökning Törnbotten. Mörbylånga kommun Kalmar län 2014. miljöland Kompletterande fågelundersökning Törnbotten Mörbylånga kommun Kalmar län 214 miljöland Enstaka flockar av tranor följer Kalmarsundskusten under höst och vårsträcket. De flesta flyger i större antal längs

Läs mer

Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

OBSERVATIONER AV FÅGLARNAS HÖSTFLYTTNING UTANFÖR SIDEBY 2009

OBSERVATIONER AV FÅGLARNAS HÖSTFLYTTNING UTANFÖR SIDEBY 2009 OBSERVATIONER AV FÅGLARNAS HÖSTFLYTTNING UTANFÖR SIDEBY 2009 Paavo Sallinen November 2009 1 1 Inledning... 2 2 Fågeltaxeringar hösten 2009... 2 2.1 Undersökt område... 2 2.2 Metoder... 2 2.3 Väder... 3

Läs mer

Bilaga 10. Fåglar och vindkraft vid Fladen

Bilaga 10. Fåglar och vindkraft vid Fladen Bilaga 10 Fåglar och vindkraft vid Fladen FÅGLAR OCH VINDKRAFT VID FLADEN En miljökonsekvensbeskrivning Rapport 2002 Leif Nilsson Ekologiska Institutionen Ekologihuset 223 62 Lund INLEDNING Kattegatt liksom

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas Fågelobservationer vid sjön Björken åren 1996-2005 blir poster i databas Foto: Årta, Hans Ring Sofia Johansson Vilt- och naturvårdslinjen 05/07 Klarälvdalens Folkhögskola Rapport nr: 367 Innehåll Förord

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

Reserapport, Norra Bohuslän

Reserapport, Norra Bohuslän Reserapport, Norra Bohuslän Från torsdagen den 28/10 till söndagen den 1/11 genomförde StOF en exkursion till norra Bohuslän med Hasse Nordin och P-G Laren som reseledare. Förhoppningarna var att vi skulle

Läs mer

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO 2013-2014 Lund 2014-04-29 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund Leif.nilsson@biol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra

Läs mer

INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH SVANAR I SVERIGE. Årsrapport för 2014/2015 Annual report for 2014/2015

INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH SVANAR I SVERIGE. Årsrapport för 2014/2015 Annual report for 2014/2015 INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH SVANAR I SVERIGE International counts of staging and wintering waterbirds, geese and swans in Sweden Årsrapport för 2014/2015 Annual report

Läs mer

Årsrapport för 2008/2009

Årsrapport för 2008/2009 Internationella sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige Årsrapport för 28/29 Leif Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summary 3 Inledning 5 Material och metodik 6 Indexinventeringarna av sjöfåglar 6 Flyginventeringar

Läs mer

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen På Uppdrag av Bergvik Skog AB 2014-04-14 1 Innehåll 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 6-7 4. Diskussion 8 5. Referenser

Läs mer

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på

Läs mer

Hornborgasjön. 6 9 April 2006. Ann Mari Thorner

Hornborgasjön. 6 9 April 2006. Ann Mari Thorner Hornborgasjön 6 9 April 2006 Ann Mari Thorner DELTAGARE Bo Hedén, Lund Ann-Charlotte Blomquist Hedén, Lund Lena-Karin Edström, Karlholmsbruk Christina Eriksson, Uppsala Ulf Hultinger, Sandviken Henning

Läs mer

Resa med flyt - Skånska vinterfåglar 10-13 januari 2013

Resa med flyt - Skånska vinterfåglar 10-13 januari 2013 Resa med flyt - Skånska vinterfåglar 10-13 januari 2013 Text och foton: Ritva Elg, Karin Hendahl, Torbjörn Winqvist Skåneresan brukar bjuda på intressanta fåglar under vintern, då fågellivet går på lågvarv

Läs mer

Fåglar som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/147/EC

Fåglar som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/147/EC Fåglar som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/147/EC Svenskt namn Artnamn Annex 1 Annex 2, del A Annex 2, del B Annex 3, del A Annex 3, del B LOMMAR smålom Gavia stellata x storlom Gavia arctica x DOPPINGAR

Läs mer

Badsjön, mitt i Storuman,

Badsjön, mitt i Storuman, Badsjön, mitt i Storuman, Koordinater X: 7222712, Y: 1561552 Namn på Svalan: Badsjön, Storuman Bästa tiden: Vår och försommar Vad kan man se: Vadare, sjöfågel men även mycket annat Kommentar: Mycket trevlig

Läs mer

Reportage Näsängen september 2016

Reportage Näsängen september 2016 Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som

Läs mer

Lacka. En resa till ön Lacka 28 september Vad såg vi på Lacka

Lacka. En resa till ön Lacka 28 september Vad såg vi på Lacka Lacka En resa till ön Lacka 28 september 2013 Vad såg vi på Lacka En resa till Lacka Lördagen den 28 september träffades 7 förväntansfulla resenärer på morgonen vid Källviks brygga. Pierre Stålnäbb som

Läs mer

VINDKRAFTSETABLERING OCH FÅGELSTRÄCK

VINDKRAFTSETABLERING OCH FÅGELSTRÄCK V Ä S T E R G Ö T L A N D S O R N I T O L O G I S K A F Ö R E N I N G 21-11- 18 R E V I D E R A D 2 1-12- 8 RAPPORT FRÅN FÅGELSTRÄCKRÄK- NINGAR VÅREN OCH HÖSTEN 21 I BOLLEBYGD VINDKRAFTSETABLERING OCH

Läs mer

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar

Läs mer

Falsterbo. 3 7 oktober Ann Mari Thorner

Falsterbo. 3 7 oktober Ann Mari Thorner Falsterbo 3 7 oktober 2009 Ann Mari Thorner 2 DELTAGARE Christina Regnell, Johanneshov Håkan Nilsson, Robertsfors Johan Elfström, Linköping Barbara Lilliestråle Du Rietz, Stockholm Eva Karlsson, Karlskrona

Läs mer

Bilaga 6: Fågelinventering

Bilaga 6: Fågelinventering Bilaga 6: Fågelinventering Calluna AB Miljökonsekvensbeskrivning för Lönnstorp vindbrukspark i Svalövs kommun 6 Juli 2012 Christian Bladh HS Kraft AB Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Inventering av fåglar

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,

Läs mer

INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE. Årsrapport för 2009/2010

INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE. Årsrapport för 2009/2010 INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE Internationella sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige Årsrapport för 29/21 Leif Nilsson & Johan Månsson (tranor) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summary 3

Läs mer

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

RAPPORT STRÄCKSTUDIER BORÅS 2008-2009

RAPPORT STRÄCKSTUDIER BORÅS 2008-2009 1 FÖRUTSÄTTNING Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF), regionförening till Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), åtog sig i maj 2008 att med hjälp av ornitologer, huvudsakligen aktiva inom Borås

Läs mer

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

FÅGLAR OCH VINDKRAFT VID KATTEGATT OFFSHORE

FÅGLAR OCH VINDKRAFT VID KATTEGATT OFFSHORE FÅGLAR OCH VINDKRAFT VID KATTEGATT OFFSHORE En miljökonsekvensbeskrivning Rapport 2012-11-23 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund INLEDNING Favonius AB planerar för en ev. vindkraftspark i Kattegatt

Läs mer

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION Havsörnar Teckning: Gebbe Björkman Informerar mars-11 Föreningen Tåkerns Fältstation är en sammanslutning av fauna och flora intresserade personer och har till ändamål

Läs mer

De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren

De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren Siri Schmiterlöw & Andreas Tranderyd På våren och hösten passerar många sädgäss Kvismaren. Några av dem har en färgring runt halsen, som de fått i Finland.

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Bilaga C8 Påverkan på fågellivet i Marviken

Bilaga C8 Påverkan på fågellivet i Marviken Bilaga C8 Påverkan på fågellivet i Marviken Stora rovfåglar löper störst risk att kollidera med vindkraftverk, enligt den av Naturvårdsverket publicerade syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar

Läs mer

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd

Läs mer

En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön

En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön Jan Pettersson och Alf Sevastik På uppdrag av Vattenfall Vindkraft AB Förstasidans foto: En vitstjärtad

Läs mer

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs

Läs mer

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen

Läs mer

Sjöfågel på Åland och i sydvästra Finland

Sjöfågel på Åland och i sydvästra Finland Sjöfågel på Åland och i sydvästra Finland Höstinventering 2007 2008 Av Magnus Johansson 2010-01-29 Institutionen för Ekologi och Evolution, Uppsala Universitet Granskad av Jacob Höglund och Björn Rogell

Läs mer

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.

Läs mer

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga

Läs mer

Internationella sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige. Årsrapport för 2006/2007

Internationella sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige. Årsrapport för 2006/2007 Internationella sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige Årsrapport för 26/27 Leif Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summary 2 Inledning 3 Material och metodik 4 Väderleksförhållanden 7 Indexinventeringarna

Läs mer

Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012

Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012 Beställare: VKS AB Nadine Jörres Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012 Rapporten bör citeras som: Storck J. Höststräcksinventering Målarberget, Avesta och Norbergs kommuner

Läs mer

Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige

Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige foto: kenneth bengtsson Dödad röd glada Milvus milvus, Skåne maj 2010. Rotorbladets kraft var tillräckligt stor för att dela fågeln i två delar. Spetsen på rotorbladen har en hastighet av upp till 300

Läs mer

Exkursionsrapport skånska vinterfåglar

Exkursionsrapport skånska vinterfåglar Exkursionsrapport skånska vinterfåglar Torsdag 10 januari till söndag 13 januari 2008 Ledare: Hasse Nordin och P-G Larén Deltagare: Britta Svensson, Lars Svantesson, Lars Norell, Lena Johansson, Tony Johansson,

Läs mer

Vi anser inte att verkställighetsförordnande bör meddelas.

Vi anser inte att verkställighetsförordnande bör meddelas. 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ebbe Adolfsson YTTRANDE Tel: 010-698 13 49 2011-05-05 Dnr NV-2549-11 ebbe.adolfsson @naturvardsverket.se Växjö tingsrätt Miljödomstolen Box 81 351 03 Växjö

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Norr

Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning

Läs mer

INTERNATIONELLA SJÖFÅGELRÄKNINGARNA I SVERIGE 2003/2004

INTERNATIONELLA SJÖFÅGELRÄKNINGARNA I SVERIGE 2003/2004 INTERNATIONELLA SJÖFÅGELRÄKNINGARNA I SVERIGE 23/24 International waterfowl counts in Sweden 23/24 Leif Nilsson Ekologiska institutionen, Lunds Universitet Department of Ecology, University of Lund, Lund,

Läs mer

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.

Läs mer

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Text: Torbjörn Winqvist Foton: Lena Johansson P-G Larén Torbjörn Winqvist Göran Widerström Tony Johansson Om resan Resan gick med tåg på fredagsmorgonen från Sthlm

Läs mer

OMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen

OMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 GÄVLE FÅGELKLUBB...4 FÖRSÄLJNING AV KLUBBPRYLAR...4 STYRELSEN...5 HEMSIDA...5 ADRESSÄNDRINGAR...5 MEDLEMSKAP...5 GÄVLE FÅGELKLUBB ÅKER TILL FALSTERBO...6 HOLKPROJEKTET...7

Läs mer

och klkumjtt l^n:/ HBN f/- d^- OVm-^/

och klkumjtt l^n:/ HBN f/- d^- OVm-^/ Ml/ och klkumjtt l^n:/ HBN f/- d^- OVm-^/ STRÄCKRÄKNING BIN F 18 Innehåll Varianter STRÄCKRÄKNING GENOM VISUELLA OBSERVATIONER Syfte Tillämpningar Metodbeskrivning Teknisk beskrivning Tillvägagångssätt

Läs mer

Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft

Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft Vindkraftpark på fastigheterna Kållared 1:10, Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 1:1, Ingeshult

Läs mer

Simfåglar i Ringsjön. sammanfattning av räkningar 1968 2003. Miljö och kulturmiljö Hans Källander

Simfåglar i Ringsjön. sammanfattning av räkningar 1968 2003. Miljö och kulturmiljö Hans Källander Simfåglar i Ringsjön sammanfattning av räkningar 23 Miljö och kulturmiljö Hans Källander Simfåglar i Ringsjön sammanfattning av räkningar -23 Hans Källander Titel: Simfåglar i Ringsjön sammanfattning

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

sträckfågelräkningar vid Falsterbo

sträckfågelräkningar vid Falsterbo sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 2000 Tjugoåtta års strikt standardiserade sträckräkningar som bedrivits under höstarna vid Falsterbo sedan 1973 avslutades i november 2000. 1 089 000 utsträckande

Läs mer

INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, OCH GÄSS I SVERIGE. Årsrapport för 2015/2016 Annual report for 2015/2016

INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, OCH GÄSS I SVERIGE. Årsrapport för 2015/2016 Annual report for 2015/2016 INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, OCH GÄSS I SVERIGE International counts of staging and wintering waterbirds and geese in Sweden Årsrapport för 215/216 Annual report for 215/216 Leif

Läs mer

UTREDNING AV FÅGELBESTÅNDET FÖR VINDKRAFTSPROJEKTET PÅ BERGÖ. FCG Finnish Consulting Group Oy Antti Vierimaa/Kvarkens Ornitologiska Förening

UTREDNING AV FÅGELBESTÅNDET FÖR VINDKRAFTSPROJEKTET PÅ BERGÖ. FCG Finnish Consulting Group Oy Antti Vierimaa/Kvarkens Ornitologiska Förening 1 UTREDNING AV FÅGELBESTÅNDET FÖR VINDKRAFTSPROJEKTET PÅ BERGÖ FCG Finnish Consulting Group Oy Antti Vierimaa/Kvarkens Ornitologiska Förening 2010 2 Innehållsförteckning Använda förkortningar...2 Inledning...3

Läs mer

TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.

TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti 2014. Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Sam Hjalmarsson Vatten och växtlighet Det blev en mycket mild start på året. I början av januari

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Höstskådning i Halland 2012 Fredag 28 september till måndag 1 oktober.

Höstskådning i Halland 2012 Fredag 28 september till måndag 1 oktober. Höstskådning i Halland 2012 Fredag 28 september till måndag 1 oktober. Fr vänster: Erik, Monica, Kerstin, Ulf, Karin, Hans, Hans-Georg, Torbjörn, Anita och Björn. Fotografen P-G Larén saknas på bilden.

Läs mer

INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE. Årsrapport för 2012/2013 Annual report for 2012/2013

INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE. Årsrapport för 2012/2013 Annual report for 2012/2013 INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE International counts of waterbirds, geese and cranes in Sweden Årsrapport för 212/213 Annual report for 212/213 Leif Nilsson & Johan Månsson (tranor)

Läs mer

Kungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg

Kungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg Kungsörninventering vid FJÄLLBOHEDEN i Skellefteå kommun, Västerbottens län Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg Miljötjänst Nord Bondevägen 4 923 32 Storuman Tel. 0951-120 00 Fax. 0951-121 11 Mobil.

Läs mer

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet 2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid

Läs mer

Rapport fågelinventering Dalen

Rapport fågelinventering Dalen 2013 Rapport fågelinventering Dalen På uppdrag av Kungälv energi AB Malin Undin Grouseexpiditions 2013-08-28 Granskad av Martin Rydberg Hedén Innehåll Syfte och sammandrag... 3 Metod och genomförande...

Läs mer

Oljeskador på övervintrande alfågel vid Hoburgs bank och södra Gotland under perioden 1996/97 till 2003/04

Oljeskador på övervintrande alfågel vid Hoburgs bank och södra Gotland under perioden 1996/97 till 2003/04 Oljeskador på övervintrande alfågel vid Hoburgs bank och södra Gotland under perioden 1996/97 till 2003/04 Kjell Larsson Institutionen för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland, 621 67 Visby.

Läs mer

Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön 18:17, Luleå

Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön 18:17, Luleå Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön 18:17, Luleå Beskrivning av fågelfaunan, områdets värde som fågellokal samt miljökonsekvenser för fåglarna vid en vindkraftsetablering Ett underlag till

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer