Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet"

Transkript

1 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden

2

3 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Fågelförekomst Fågelflyttning och havsbaserade vindkraftverk Uppläggning av studien Studiemetoder Fältobservationer Positions- och höjdmätningar Militär spaningsvakningsradar Väderdata Resultat Höststräcket Vårsträcket Sjöfåglarnas flygvägar i området Sträcket långt ut till havs Sträcket av mindre sångsvan Småfågelflyttningen Rovfågelsträcket Fågelflyttningen och påverkan från en vindpark på Skottarevet Höstflyttningen Vårflyttningen Inte undersökt De tre alternativa platserna Tack Referenser Hemsidor Tabeller Kartor Figurer...38

6 Tubkikare och optiskt avståndsinstrument vid Olofsbo.

7 Sammanfattning En sådan här havsbaserad vindkraftverkspark som planeras utanför Skottarevet, oavsett i vilken av de alternativa placeringarna den kommer att etableras, utgör ingen direkt påverkan på häckande fåglar. Detta då inga häckningsöar finns i dess närhet och att vattendjupet i området är mer än 14 meter. Inte heller har rastande fåglar i antal noterats under årets olika delar och kan heller inte förväntas i detta område. Det kvarstår bara möjligen till en påverkan på de flyttande fåglarna i detta havsområde och därför har det gjorts en flyttfågelstudie i området. Den genomfördes under hösten 2004 och våren Metoderna att studera områdets flyttfåglar föll på att använda en kombination av fältobservationer, mätningar med avståndsinstrument av flockarna för att få reda på var de flyger samt att analysera uppgifter från områdets militära spaningsradar. Radarövervakning av flyttande fåglar har genomförts under 22 dygn under hösten 2004 samt 15 dygn på våren Under fyra respektive sex valda dagar med intensivt fågelsträck under höst och vår har visuella fältobservationer genomförts och då parallellt med radarstudier. För att kunna använda avståndsinstrument på samtliga fågelflockar så bra som möjligt valdes en observationsplats högt belägen och så nära militärernas spaningsradar som möjligt så att artbestämda flockar eventuellt skulle kunna följas ut över Skottarevet. Därför blev valet de åtta till tio meter höga sanddynerna vid Olofsbo bad som observationsplats och platsen är belägen cirka sju till åtta kilometer norr om Skottarevsprojektet. Totalt har det visuellt noterats 153 fågelflockar under höststräcket över havet i området och 390 fågelflockar under våren, total 9760 fåglar under hösten och 9580 fåglar under våren. Resultaten ger en tydlig bild av att sjöfågelflyttningen sker i medeltal drygt två kilometer ut från stranden under både höst och vår. Nästan inga flockar noterades längre ut än tre kilometer från stranden för den dominerande arten ejder. Det är observationer samt användandet av avståndsinstrument som gett detta resultat och detta i samkörning med hjälp av studier av den militära spaningsradarn i området. Då sjöfåglarnas flyttning i detta område sker i relativt små flockar och dessutom att de flyger lågt så är det främst sjöfågelsträcket på våren som också radarstudien givet lite resultat och detta då flockarna var något större. Ett sträck av sjöorre ute till havs in mot svenska kusten tycks passera över de planerade vindkraftverksområdena under våren men då på bred front. Sjöorreflockar sågs flyga på mycket låg höjd över vattnet och förmodligen i framtiden under rotorhöjden på de planerade vindkraftverken. Ett sträck av mindre sångsvan noterades också i området under våren mot svenska kusten men de flög norr om det panerade vindkraftverksområdet. Ett sådant sträck kan dock andra vårar till delar flyga lite sydligare och beröra en sådan planerad vindpark. Småfågelsträcket under hösten i området som var omfattanden men noterades helt följa stranden medan nattsträck av småfågel under våren konstaterades flyga över det planerade vindparksområdet men under normala betingelser flyger nattflyttande småfåglar högt över sådan planerade vindkraftverken som når som högst 170 meter. Ett kråkfågelsträck av stor omfattning noterades under hösten flytta ut från Morups Tånge med riktning mot Danmark men flyghöjden för dessa var över 400 meter och de flög klart norr om Skottarevet. Slutsatsen från dessa kunskaper är att bygga en stor vindpark till havs utanför Skottarevet påverkar förhållandevis få flyttfåglar och kommer bara att beröra en mindre andel av de olika arterna och de olika grupperna av alla flyttande fåglar som förekommer vid detta kustområde. Inget av de tre föreslagna alternativen till placering utanför Skottarevet kan förordas före det andra att påverka flyttfåglar mer eller mindre utan det kan bara konstatera att det endast är en mindre del av det totala områdets fågelflyttning som berörs av någon av dessa alternativa platser. För att ändå minimera påverkan på de få flyttande fåglarna som kan få denna vindpark mitt på deras flygväg är att bygga denna vindpark i en formation med så kalllade avskurna hörn i alla riktningar så de lättare kan flyga runt den

8 1. Bakgrund Författaren blev ombedd hösten 2004 av Triventus Consulting AB att lägga fram en plan för att göra en studie på fågelsträckets omfattning och om fåglarna eventuellt skulle påverkas, och i så fall i vilken omfatt- ning, av att bygga ett stort antal stora vindkraftverk utanför Skottarevet. Följande rapport är resultatet av en studie av fågelflyttning hösten 2004 och våren 2005 efter denna kuststräcka och vid vindparksområdet Skottarevet. Vindparken på Skottarevet (alternativ 1 norra som romb) monterade på foto sett ut från stranden vid Skrea bad

9 2. Fågelförekomst I samtliga tre föreslagna utföranden och placering av den stora vindkraftsparken utanför Skottarevet (se karta 1) kommer det allra närmaste enskilda placerade vindkraftverket att byggas på ett avstånd av ca sju kilometer som närmast land och det är då Falkenbergskusten som blir närmast (se karta 1). Det grundaste havsområdet av dessa alternativa platser har ett vattendjup på 14 meter och det finns inga öar eller skär i något av dessa föreslagna områden. Detta medför att det med säkerhet inte finns några häckande fåglar i samtliga av de olika alternativa planerade vindparksområdena utanför Skottarevet. Under häckningstid är antalet häckande fåglar som söker sin föda i dessa områden troligen ett mycket begränsat antal och detta då heller inga större kolonier av häckande sjöfåglar finns inom rimligt födosöksavstånd (Wirdheim och Carlén 1986 och Halmstads Ornitologiska Förenings hemsida/fågellokaler). Rastande sjöfåglar vår, vinter och höst är inte heller att förvänta sig i varje fall inga större ansamlingar i dessa området och detta då området ligger utanför den direkta kustlinjen enligt projektet internationella inventeringar av sjöfåglar som genomförs årligen av IWC (Internationel Waterfowl Count) och så även efter detta områdes kuster (zooekologiska avdelningen Lunds Universitets, hemsida). De fåglar som skulle kunna påverkas av Skottarevets vindkraftverkspark är därför troligen enbart de flyttande fåglarna och då mestadels sjöfåglar och de senare då området ligger så pass långt ute till havs. Även en del småfåglar (landbaserade) passera sannolikt området under flyttningen och då allra främst under vårsträcket då de flyger över från Danmark och in över Hallandskusten på bred front (Wirdheim och Carlén 1986). Ejder Somateria mollissima Sjöorre Melanitta nigra -.9.-

10 3. Fågelflyttning och havsbaserade vindkraftverk Dagens kunskap om sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk visar entydigt på att de flyttande fåglarna flyger först och främst runt eller vid sidan om vindkraftverken (gäller vid flyttning både dag, natt och även vid dis/dimma), detta tycks gälla vid både små grupper ( Pettersson 2001 och Pettersson 2005 ) eller stora parker av sådana vindkraftverk (Desholm 2003, Christensen m fl 2004, Kahlert m fl 2004, Desholm & Kahlert 2005), och detta även om vindkraftverken står mitt i fåglarnas flyttningsvägar (Pettersson 2005). Den kunskap om havsbaserade sjöfåglar och vindkraftverk visar också på att ett mycket ringa antal fågelindivider förolyckas genom kollisioner på verken, och det är så pass få som bara någon fågel per år och verk och detta även när antalet är minst en halvt till en miljon sjöfåglar per år som passerar ett sådant havsbaserat vindparksområde (Desholm & Kahlert 2005 och Pettersson 2005). Kunskapen om flyttande småfåglars reaktion på havsbaserade vindkraftverk är däremot klart begränsad men sker sträcket på natten vilket gäller för de allra flesta småfåglarna sker det sträcket på höjder över 300 meter ovan land och vattenytan (Alerstam 1982). Den förmodade höga flyghöjden bör medföra att vindkraftverken inte direkt påverkar detta småfågelsträck, men studier i frågan om småfåglars påverkan av havsbaserade vindkraftverk har och kommer att inledas i både Tyskland och i södra Kalmarsund (Garthe & Hyppop 2004 och se forskningsprojekten i vindval på SNV:s hemsida). Rovfågelsträcket ute till havs vid vindparker har noterats ske i ett mindre omfattande antal individer och därför har inte heller några problem påvisats vid de studier som gjorts vid danska vindparker (Christensen m fl 2004 och Kahlert m fl 2004) och grupper av vindkraftverk i havet i södra Kalmarsund (Pettersson 2005). Knölsvanar som passerar Utgrundens vindkraftverk i Kalmarsund

11 4. Uppläggning av studien För att belysa sjöfågelsträckets omfattning och uppträdande i området utanför Falkenberg har riktigt bra flyttningsdagar höst och vår försökt att prickats in för att just studera sträckets sammansättning av arter, omfattning och riktningar samt var det huvudsakligen sker mer i detalj i detta område (tabell 1). Författarens tidigare goda erfarenhet av militärernas spaningsradar och att efter analyser kunna följa sjöfågelsträck gjorde att en lite längre serie (flera dagar av sträcket) samt framförallt för att kunna utföra studier just ute till havs har militärernas spaningsradar i området prioriterats och använts i denna studie (tabell 2). Platsen att utföra fältobservationer valdes för att genomföra observationerna där iakttagelserna kunnat utföras från en hög punkt så att så bra avståndsmätningar som möjligt kunde utföras för att just erhålla uppgifter på exakt var fåglarna flyger efter denna kust sträcka. Valet föll på Olofsbo bad och de åtta till tio meter höga sanddynerna norr om hamnen (se karta 1) och platsen är belägen cirka sju till åtta kilometer norr om Skottarevet. Platsen för fältobservationer valdes också för att den är belägen relativt nära militärernas radarstation. En önskan var att kunna radarfölja artbestämda flockar på bästa sätt och alltså kunna koppla radarekon med observerade flockar genom noggranna noteringar om tider när flockarna passerade. Morups.Tånge Olofsbo Observationsplats Falkenberg 1. Norra alt. romb 2. Norra alt. spets 3. Södra alt. romb km Skala Karta 1. Översiktskarta för området med de tre alternativa placeringarna (1-3) för vindparken på Skottarevet samt observationsplatsen Olofsbo bad markerad med pil

12 5. Studiemetoder 5.1 Fältobservationer Observatör har varit författaren och med assistens under fyra dagar av Åsa Bodenmalm. Utrustad med en tubkikare (20-60x80) och handkikare (10x40) och med en god ornitologisk kunskap om att bestämma och räkna flygande sjöfåglar har säkra iakttagelser kunnat genomföras på avstånd upp till fem kilometer. Artbestämningar av fågelflockarna går givetvis bra att göra ännu längre bort och upp till tio kilometer men osäkerheten på arttillhörigheten av alla individer i flocken och det exakta antal försämras med ökande avstånd över fem kilometer. Olofsbos bad och i en riktning väster ut över de skär som ligger söder om sydliga udden av Morups Tånge var den observationslinje (250 grader, nästan VSV) som valdes vid denna observationsplats (se karta 2). Den valdes för höst som vår och det är där samtliga fågelflockars passager ute över havet registrerats till art, antal, tid, riktning och med avstånd. Avståndet till det yttre skäret från observationsplatsen är 1850 meter och det är i den sydligaste spetsen av skäret. Det har i denna studie konstateras att fågelsträcket ute över havet och de flyttande dagsträckande småfåglarna efter kusten och en bit in på land bara i möjligaste mån har täckts. Detta småfågelsträck var dock intensivt under vissa av höstdagarna. 5.2 Positions- och höjdmätningar Här har alla sträckande fåglar från kusten och cirka tio kilometer ut i havet registrerats även om de yttersta flyttande fåglarna varit svåra att bestämma både till art och positioner. Efter att alla flockar artbestämts samt räknats till antal har de följts med ett avståndsinstrument för att erhålla exakta värden om hur långt ut från kusten sträcket sker. Det är ett optiskt avståndsinstrument som använts (WILD, 80 cm, 11,25X förstoring, i militärt utförande) och som tacksamt har fått lånats av zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet för just dessa mätningar. Med detta instrument kan avstånd upp till meter mätas in på tio meter när medan ända upp till meter bort är noggrannheten ca 100 meter när, vilket är den noggrannhetsnivå som använts här i hela denna studie (mer detaljrik metodbeskrivning se Hedenström och Alerstam 1994). Vid dessa observationer från land har alltså flockarna följts efter att de artbestämts och antalet uppskattats och följts med detta instrument och avståndet och gradtalet vid mätningen noterats så att flockens position i förhållande till observatören går i efterhand att plotta på en karta (se karta 2). Det är ungefär var 30:e sekund en sådan mätning hunnits med och det innebär att på detta avstånd hinner flockarna flyga en sträcka på motsvarande tio grader. För att hinna med så många flockar som möjligt har bara tre avläsningar gjorts per flock men vid glesare sträcktider har upp till sex avståndsmätningar och riktningar genomförts per flock (metoden att följa flockar med instrumentet finns också beskrivet från studien i södra Kalmarsund se Pettersson 2005). Detta insamlade material om avståndet tillsammans med den vinkel vertikalt som går att få på en halvgrad när på instrumentet kan också flyghöjden för flockarna räknas fram men detta har en relativt stor osäkerhet (på dessa avstånd ca meter) och är i de flesta fall större än hur högt (ca 5-20 meter över havet) de flesta flockarna i detta område flög (se tabeller 4 och 5). Så därför har här bara de uppskattningar av flyghöjden observatören gjort fått råda alltså på 10 meter när från under tio upp till 50 meter över havet varefter och uppåt har ca 50 meter höjders enheter använts. 5.3 Militär spaningsvakningsradar Radarföljningar av fågelflockar är ett bra hjälpmedel för att kunna följa sjöfågelsträcken dag och natt samt att göra det så pass långt ute till havs som denna vindpark planeras. Militära anläggningar finns i detta område med en så kallad spaningsradar, men var den är belägen samt dess prestanda är inte möjligt att här ange. Radardata lagras digitalt av försvarsmakten från denna efter Hallandskusten spanande radar, och radarfilmer på VHS-band har jag fått i efterhand för analys. När en utsänd radarvåg träffar ett mål studsar den tillbaka till radarn och det uppstår ett så kallat eko som får en position som en lysande punkt på bildskärmen. Radarn sveper över spaningsområdet med en täthet av 4-5 gånger per minut och målets position kan då fås även om det rör på sig. Denna punkts position och rörelse kan läggas in på ett kartunderlag för det aktuella området och den aktuella flygvägen visas. Detta förutsätter att objektet är tillräckligt stort för att radarvågen ska kunna träffa och ge ett eko och i

13 Kalmarsundsstudien visar en liknande radar att det är sjöfågelflockar på ca ejdrar och fler individer är det minsta en sådan radar kan uppfatta på avstånd av några kilometer. Andra arter som storskarv, svanar och gäss kan det räcka med 20 fåglar i en flock för att det ska ge upphov till ett eko. Radarn täcker dessutom inte fågelrörelser effektivt på de allra lägsta höjderna som under tio meter ovan vattenytan. Då ett radareko uppträder och alltså träffas med ett tidsintervall på ungefär med två till tre positionsuppgifter per minut från samma objekt under rörelse har det i denna studie ansetts vara möjligt att följa detta objekt, men har det varit en glesare träffbild har det inte tagits med som en direkt följning av en och samma flock. Glimtande radarekon (flocken träffas till och från) som rör sig i området med hastigheten i närheten av fåglars har för vissa artgrupper ritats ut som fåglar se t.ex. sjöorre och småfågel (karta 9). Är det registrerade objektet en sjöfågelflock rör den sig med en hastighet av ca km/h, vilket är sjöfåglarnas vanliga flyghastighet (Alerstam 1982). Rör sig objektet med en hastighet av km/h har det ansetts vara småfåglar och då oftast i flock då radar inte kan mäta in hur små objekt som helst. Båtar rör sig långsammare än detta och flygplan som passerar området rör sig snabbare så de går relativt lätt att plocka bort sådana objekt som inte ska vara med i analysen i denna studie och har rekommenderats vara metoden (objektens hastighet) att använda i liknade studier (Gudmundsson 1995, Green 1998). Den väg som flocken tillryggalägger kan plottas ut som ett spår för varje minut och därmed kan en relativt noggrann flygväg för fågelflocken ritas ut alltså vid längre följningar av radarekon. I denna studie har också till del möjligheten funnits att ställa radarekona från de förmodade fågelflockarna mot visuella fältobservationer och med tidsmässiga jämförelser kunna göras då direkta bedömningar om de visuellt observerade flockarna kunde identifieras som radarekon eller inte. Detta förfaringssätt har gjort det möjligt att en mindre del av de radarföljningar som gjorts med hjälp av bildmaterial från de militära radaranläggningarna har kunnat identifieras och bestämmas till fågelart och flockstorlek, se ejdrarna på våren (se karta 8). För att få mer detaljrika flygvägsföljningar av många olika fågelgrupper krävs dock en annan typ av radar för att höja noggrannheten i ekonas positioner och höja registreringsgraden och detta speciellt när flockstorleken är liten samt att fåglarna flyger lågt över vattnet (Deskholm och Kahlert 2005). 5.4 Väderdata De uppgifter som här använts har insamlats av observatören när den varit på plats med regelbundenhet på en gång per timme. För de data som använts de dagar och nätter radarfilm finns för analys har väderdata använts från DMI vindkartor som levereras över området var tredje timma på vindriktning och styrka (se DMI:s hemsida)

14 6. Resultat 6.1 Höststräcket För de fyra höstdagar var det 153 fågelflockar som noterades sträcka ute över havet, bestående av totalt 9760 fåglar (se tabell 3). Bland dessa är det dock bara några hundra sträckande sjöfåglar och då huvudsakligen ejder (tabell 3). Var dessa sjöfågelflockar flög efter kusten har en uppdelning på syd och nordsträckande gjorts (sydsträck: 114 flockar och 13 flockar mot norr se figur 1 och tabell 4). Storleken på dessa flockar är relativt små med i medeltal 8 respektive 13 fåglar per flock (se tabell 4). De sydsträckande sjöfåglarna domineras av storskarv och ejder. Hur den senare artens flockar mätts in efter kusten se karta 3 där den längst ut flygande flocken sågs ca fem kilometer ut medan medelflocken flög ca två kilometer ut från stranden. Det fågelsträck som var kraftigast ute över havet dessa höstdagar var sträcket av kråkfågel och då främst kajor (speciellt den 27:e oktober) som tycktes sträcka ut över Morups Tånge mot Danmark (se även radarföljningar karta 4). Ett intensivt småfågelsträck förekommer utefter kusten och speciellt noterades det den 20:e oktober men dock ingen av dagarna sågs detta sträck ske i någon omfattning ut över havet utan bara några få flockar en bit ute över havet (ca 500 meter). Småfåglarna tycktes följa efter stranden och ca meter in från den. Sträcket som noterades den 20: e oktober var intensivt och uppskattades omfatta ca fåglar under förmiddagen med dominerande arterna bo/bergfink, hämpling men även en hel del björktrastar (se karta 5). Radarföljningar har inte givit speciellt många möjliga följningar under dessa observationsdagarna varken gällande över havet eller landflygande fåglar så även inte heller under de andra tiderna under hösten. En trolig orsak till att så få registreringar av fåglar gjorts av radarn är säker att de flockarna som uppträtt i detta område har varit för små eller att flockarna har flugit lägre än vad denna radar kan registrerar i medeltal (se tabell 6: flocksstorlek, flyghöjd och se även tabell 5). Radarn har dock noterat en del och följningar har kunnat genomföras speciellt den 27:e oktober på morgonen och förmiddagen då observatören noterade 18 flockar (drygt 8000 fåglar) av kråkfåglar och då mestadels kajor sträcka SV ut från och över Morups Tånge. Nio av dessa flockar som steg upp till ca 400 meters höjd eller högre har noterats på radarfilmerna efteråt och gett följningar en bra bit ut över havet i kurs mot Danmark (se karta 4). Totalt har 22 höstdagar som nätter radarövervakats och sedan granskats på ekon som kan härröra från fågel och i det närmaste bara troligen kråkor samt enstaka sjöfåglar (gäss) i november (se karta 6) som registrerats samt även några enstaka kortare ekoglimtar under nätter av troligen småfågel är dock bara det som setts under höst dygnen. Detta kan tolkas så att sjöfåglarna inte flyger i några stora flockar i detta område vilket ovan har konstaterats på de få dagar övervakning skett med observationer. Det kanske är så också på nätterna då radarn inte registrerat något mer än på dagarna men man bör vara väldigt försiktig att bedöma att när radar inte registrerar att det inte förekommer sträckande fågel. De få rovfåglar under hösten som sågs (sju registrerade, se figur 3) har nästan intill samtliga passerat observationslinjer innanför 2000 meter i sydlig riktning och flugit relativt nära land utom den sparvhök som sågs ute på 4000 meter ute över havet. 6.2 Vårsträcket Totalt har 389 flockar eller skilda fåglar registrerats de sex observationsdagarna våren 2005 och total 9580 sträckande fåglar (se tabell 3). Här efter denna Halländska kuststräcka flyttar sjöfåglarna söderut även på våren (Wirdheim och Carlén 1986) och detta då de flesta är på väg att flyga in i Östersjön och har just rundat spetsen av danska Skagen när de kommer från deras vinterplatser efter västra Danmark eller längre ner efter Atlantkusten. De flesta ejdrar och sjöorrar flyger söderut för att runda södra Sverige innan de viker av mot öster men en del av flockarna kan flyga rakt över Skåne men då kanske mest på natten (Alerstam m fl 1974 och 1974b). Därför registreras det mesta av sjöfågelsträcket i denna studie att ha en sydlig riktning vid Falkenbergsområdet under våren och det var hela 334 flockar sjöfåglar som flög mot söder och 46 mot norr (88 % mot söder) (se tabeller 6) Sjöfåglarnas flygvägar i området Under de totalt sex observationsdagarna på våren sågs 379 sjöfågelflockar eller individer som flög efter denna kuststräcka och hanns att mätas med avståndsinstrumentet. Positionerna efter kusten vid observationslinjen (250 grader) (se karta 2) och även söder ut från denna (se karta 7) visar att de tycks hålla avståndet ca meter från observationsplatsen och visserligen har en flock setts på meters

15 avstånd men merparten flyger inte längre ut än 3000 meter (se även figur 2). De på våren flyttande flockarna av sjöfågel har i medeltal varit lite större i antal (334 sydsträckande flockar total m=27 individer sd 8, mot de på hösten 114 flockarna m=8 individer, sd 5). För den dominerande artern ejdern är skillnaden den samma att det är större flockar på våren än hösten (sydsträck, vår m=33 individer sd 10, höst m=17 individer sd 6, se tabell 4 och 6) och detta borde göra att radarn har större registreringsmöjlighet på våren. Har denna spaningsradar ungefär lika bra förmåga att upptäcka flockar av sjöfåglar som den som använts i Kalmarsund (Pettersson 2005), vilket är mycket troligt, registreras alla sjöfågelflockar som har 50 fåglar eller fler vilket gör att 14 % av flockarna är möjliga att radarregistreras på våren (och 43 % av antalet) mot endast 2 % av flockar under höst (och då bara 10 % av fåglarna)(se tabell 5). Både under vår- som höststräcket har den uppskattade flyghöjden visat med all tydlighet att flockarna till merparten flyger tätt över vattenytan och lägre än tio meter (se tabell 6 och figur 2) vilket gör radariakttagelserna tyvärr även är begränsade under våren. Den 4:e april var den dag av de dagar då observationer gjordes som ejdersträcket förekom i större flockar och då det också via radar har kunnats följa 14 flockar, dock bara kortare sträckor då de troligen tillfälligt flög lite högre efter kusten (se karta 8) Sträcket långt ut till havs Observationerna visar klart att sträcket ut till havs mer än tre kilometer inte tycks vara speciellt omfattande i varje fall vad gäller ejder. Samma dag som några radarföljningar kunde göras av några få ejderflockar pågick ett sträck av sjöorre till havs vilket var relativt omfattande och flockarna flög mycket lågt (observatörens iakttagelse se medelhöjd för sjöorre samt flockstorlek tabell 7). De flockar som visas på karta 9 registrerades som kortare blinkar på radarskärmen då de troligen flög för lågt över vattnet för att radarn hela tiden skulle kunna registrera. De flockar som har flugit så nära kusten att de kunnat sammanfogas med iakttagna sjöorreflockar visar i figuren som ofyllda pilar (se karta 9). De övriga iakttagna ekon från flockar denna dag visade på kartan är troligen också sjöorrar och det visar på att sträcket sker även över hela området och även över de planerade vindkraftverksområdena, en så kallad bredfront flyttning över havet, men troligen en viss koncentration av sträcket in mot land Sträcket av mindre sångsvan Att en sådan här kust berörs av många olika sträck- Mindre sångsvan Cygnus colimbianus

16 riktningar av sjöfåglar är helt klart och detta visas bl.a. av de flockar av mindre sångsvanar som iakttogs under våren 2005 som hade samtliga en ostlig bana och flög in över kusten (se karta 10). Den 3:e april sågs två flockar varav en som landade innan de troligen flög vidare österut. Radarn registrerade den dagen även efter att observatören lämnat observationsplatsen kl 14:00, att det kom ytterligare sju sjöfågelflockar (hastigheter av ca 75 km/h) flygande i denna ostliga riktning in över land (se karta 10). Om alla dessa var mindre sångsvanar är dock osäkert men troligen och en av de flockar som sågs flyga (flygspåret) in över Falkenberg av radarna var en flock på 48 mindre sångsvanar kl 17:20 och den sågs av författaren från Falkenbergs centrala torgområde. De flockar av mindre sångsvanar som sågs och avståndsmättes (tre flockar) sågs flyga över havet på höjder på meter och över land steg flockarna något och flög då på meters höjd, så de flyger alltså i klar kollisionsnivå för havsbaserade vindkraftverk Småfågelflyttningen Det allra intensivaste småfågelsträcket sker under nätterna och det gäller höst som vår och på natten mellan sista mars och första april 2005 var sträcket troligen mycket intensivt av småfågel och då troligen av; trastar, rödhakar, järnsparv m.fl. Radarn registrerade hela natten ett glimmande av ekon utan att de direkt går att följa flockar som flygspår (se karta 11). Nattsträcket den natten var som intensivast mellan kl 22:00-01:00 och kartan visar att ekona av fåglar blev kraftigare när flockarna eller fåglarna kom in över kusten (varför vet jag ej). Sådana här sträck av småfågel sker på relativt höga höjder som 300 meter och högre vilket visats i tidigare radarstudier (Alerstam 1982). Att dessa småfåglar passerar dessa planerade vindparksområden utanför Skottarevet ter sig relativt klart men denna studie visar inget om mängden som flyger i riskområdet och inte heller på vilka höjder. Varför inga ekon ses över det sydliga föreslagna vindparkernas område kan vara att radarn inte når ner dit för att just kunna fånga in stor förekomst av flyttande småfågelflockar. Några timmar i början av natten den 6:e april till 7:e april 2005 visar radarn ett liknande sträck av troligen småfågel men registrerar då bara förekomst närmast radarn och dessutom störs radarbilden av regn i slutet av natten Rovfågelsträcket En del rovfåglar och ugglor så som bl.a. brun kärrhök och jordugglor sågs flyga in från havet över den svenska kusten (se figur 3), men den flyttningen sker säkert på en bredfront och inga geografiska direkta ledlinjer finns i den riktningen. Detta gör att det troligen också flyger rovfåglar under flyttningen på våren i de områden vindkraftverken planeras. Bofink Fringilla coelebs

17 7. Fågelflyttningen och påverkan från en vindpark på Skottarevet 7.1 Höstflyttningen Det konstaterade sträcket av sjöfågel sker längs stranden vid Olofsbo på ett avstånd av ca drygt 2000 meter i medeltal från stranden. Storleken på detta sjöfågelsträck kan totalt under en höst knappast hamna på fler än några tiotusental och inte alls i något större antal berörs av dessa vindparksområden minst sju kilometer ut i havet. Det sträck av förmodade sjöfåglar ut från kusten i november som radarn visar i detta område skulle eventuellt kunna var något som under vissa betingelser berör Skottarevsprojektet men då främst på bredfront och mer slumpartat. Det småfågelsträck som sågs främst den 20:e oktober i relativt stort antal sker efter stranden och kan troligen inte heller helt förläggas ut någon annan höst över havet (detta då de föredrar att flyga över land så länge som möjligt, där födan finns så de kan landa). Småfågelsträcket kan beröra dessa vindparksområden även om detta dock skulle kunna gälla några enstaka flockar under speciellt NE vindar. Detta småfågelsträck efter kusten på hösten kan säkert vara relativt omfattande och sannolikt röra sig om i storleksordningen en halv miljon fåglar under en höst. Kråkfågelsträcket som noterades den 27:e oktober ut från Morups Tånge och sågs flyga i riktning mot VSV för att senare nå Danmark skulle väl också andra höstar vid vissa omständigheter kunna beröra vindparksområdet men då flyghöjder ut över kusten låg på ca 400 meters höjd kan knappas dessa fåglar riskeras att kollidera med de planerade vindkraftverken (total höjden max 170 meter). Omfattningen på detta kråkfågelsträck i området kan säkert uppgå till nästan hundra tusen på en höst men utsträcket kan säkert ske vid andra platsen än bara vid Morups Tånge. Rovfågelsträcket som sågs ske i huvudsak relativt nära stranden, bara sex av sju konstaterade, och sträcket ute över vatten skedde innanför två kilometer ut från stranden så det bedöms som att knappas något tyder på att de flyger ut över de planerade vindparksområdena och om de gör det blir det bredfront flyttning och inget koncentrerat sträck över just det området. 7.2 Vårflyttningen Under våren sker ett omfattande sjöfågelsträck i detta kustområde. Den del av sjöfågelsträcket som bevakats är det tidiga med dominerade ejder och även del gäss och svan. Detta sträck av ejder är även under våren riktat åt söder då de strävar efter att flyga över vatten för att komma in i Östersjön och vågar inte flyga över land utan rundar troligen Sydsverige helt efter att de rundat Danmarks nordspets, Skagen. Sträcket av i huvudsak ejder har därför en riktning in mot svenska kusten även om den är sydriktad. Det tycks ju med stor sannolikhet vara vad denna studie visar och att de allra flesta ejderflockar inte flyger längre ut än tre kilometer från kusten och strävar in mot kusten. Ejdersträckets totala omfattning i detta område kan rimligen skattas till drygt på en vår. Det näst kraftigaste sjöfågelsträcket under våren som förekommer i detta område är sjöorresträcket som också sker mot den svenska kusten men tycks inte helt komma in mot kusten utan passeras även i de aktuella vindparksområdena. Omfattning på det senare kan knappas denna radarstudie visa detta då dessa flockar flyger mycket lågt över vattnet och inte syns speciellt bra på radarbilden. Att samtliga observerade sträckande sjöorreflockar våren 2005 i området flög alla utom en under tio meters höjs över havet så är det kanske att vänta sig att de kommer att flyga lika lågt vid eventuella vindparker och då skulle de passera lägre än vad rotorn når ned till (30 meter över havet). Bland de över havet flygande sjöfåglarna väljer dessutom de i huvudsak att flyga vid sidan om vindkraftverken och undviker där med att kollidera om de kan uppfatta dem (Pettersson 2005, Desholm & Kahlert 2005). Omfattningen på detta sträck av sjöorre varierar säkert mellan åren men bör röra sig om kanske varje vår (dag som natt) men bara en mindre del skulle passera det planerade vindparksområdet då sträcket sker på bredfront ute till havs. Sträcket av mindre sångsvanar som sträckte in denna vår norr om Skottarevet kan sannolikt en annan vår flyga rakt in över vindkraftverksområdet. Både studierna hur sjöfåglar gör vid vindparker till havs i Danmark och Kalmarsund (Kahler m fl 2004 och Pettersson 2005) visar att även svanar och då även mindre sångsvanar väjer i tid under normala betingelser för vindkraftverken och undviker att flyga in i sådan parker och riskera kollisioner. Småfågelsträcket som sker på natten under våren följer sannolikt land via Danmark och sedan under natten flyger de in över till svenska kusten i en NNE

18 riktning och detta är vad radarna avslöjar sker efter denna kust och likaså över de planerade vindparksområdena (se karta 10 natten sista mars/första april). Hur högt dessa småfågelmängder passerar över detta område vet vi inte men det vi känner till är att nattflyttande småfåglar flyger på 300 meter eller högre höjder (Alerstam 1982), så det är troligt att de helt undviker att komma i närheten av dessa parker även om de flyger rakt över områdena. Vid dimma och dis som förekommer relativt frekvent under tidiga våren i detta område och om nattflyttande småfåglar möter detta flyger de vad vi känner till ner på lägre höjder och kan då bli påverkade och kollidera med vindkraftverk till havs i något större mån än under andra väderbetingelser. I huvudsak tycks dock dessa småfåglar försöka att undvika att möta sådana situationer genom att inte flytta sådana nätter men om olyckan är framme kan denna typ av sträck beröras vid sådana situationer av en vindpark ute till havs utanför Skottarevet. Rovfågelsträcket som sågs vid dessa få observationsdagar var relativt litet och nådde svenska kusten på ett utspritt sätt alltså på bredfronts flyttning från danska kusten över till Sverige. Troligt och givetvis kan det då också bli en och annan rovfågel som berörs av vindparken utanför Skottarevet men högst kanske ett tiotal per säsong är vad denna studie kanske ger en vink om. Rovfåglarnas flyghöjder som observerades här i denna studie indikerat att de flyger relativt lågt över havet och för 14 av de 15 konstaterades sågs de flyga under lägsta rotorhöjd över vattnet (30 meter). 7.4 De tre alternativa platserna För de flyttande fåglarna finns inget i denna studie som prioriterar det ena alternativa området före det andra. Utan direkta koncentrerade ledlinjer vid dessa platser sker flyttningen över ett öppet hav och då på bredfront över området (gäller både sjöfågel, småfågel och rovfågel). Hur parkens utformas kan däremot bli viktigt då de studier som redan gjorts på flyttande sjöfågel och havsbaserade vindkraftverksparker visar på att flyttfåglarna huvudsakligen flyger runt parkerna om de står i flyttningsvägen (Desholm och Kahlert 2005 och Pettersson 2005). Denna kunskap bör sannolikt styra att bygga vindparkens formation till en figur med så kallade avskurna hörn som alternativ ett eller tre. Detta med tanken på att fåglarna strävar efter att flyga den kortaste vägen runt ett hinder på vägen och med avskurna hörn bör vägen runt rimligen bli något kortare och därmed så skulle påverkan på flygvägen också bli mindre. Avskurna hörn i alla riktningar med tanke på att det förekommer som många olika flyttningsriktningar i området då många olika fåglar och flyttningsvägar tangerar området. 7.3 Inte undersökt Enligt beskrivningar av det totala fågelsträcket efter denna kust (Wirdheim och Carlén 1986) finns också ett lomsträck efter kusten eller ute till havs som kanske eventuellt kan befaras kunna beröras av detta vindparksprojekt. Här har inga sådana riktade studier skett av detta sträck som sker under senare delen av april och under maj på våren. Ett annat sträck som förekommer i området är det på hösten förekommande havsfågelsträcket under höststormarna som är i ett relativt stort antal (observationer de senaste höstarna se Svalan:s hemsida). Hur dessa fåglar reagerar på vindkraftverk är inte undersökt men att klassa detta havsområde att ha ett sträck av stor betydelse för dessa mestadels vinddrivna individer som dessutom också är mycket flygskickliga fåglar ter sig knappast rimligt men det är dock inte undersökt

19 8. Tack Tack svenska Försvaret och Gunno Gunnvall för gott samarbete där jag har fått studera ett stort antal intressanta radarfilmer från spaningsradarn i området. Tack till Martin Green vid zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet för utlåningen av det optiska avståndsinstrumentet. Observationer vid Olofsbo

20 9. Referenser Alerstam, T., Bauer, C-A.& Roos, G Fält- och radarstudier av Östersjö- Ejdrarnas Somateria mollissima vårsträck. Vår Fågelvärld 33: Alerstam, T., Bauer, C-A.& Roos, G. 1974b. Spring migration of Eiders Somateria mollissima in southern Scabndinavia. Ibis 116: Alerstam, T Fågelflyttning. Signum, Lund. Christensen, T.K., Hounisen J.P., Clausager I. & I.K. Petersen Visual and radar observations of birds in relation to collision risk at the Horns Rev offshore wind farm. Annual status report National Environmental Research Institute, Ministry of the Environment. Desholm, M Thermal Aimal Detection Syetem (TADS). Development of a method for estimating collision frequency of migrating birds at offshore wind turbines. National Environmental Research Institute, Denmark, NERI Technical Report No 440: 27 pp. Desholm, M. and Kahlert, J Avian collision risk at an offshore wind farm. Biology letters doi: /rs bl Garthe, S. & Hyppop, O Scaling possible adverse effects of marine wind farms on seabirds: developing and applying a vulnerability index. J. Appl. Ecol. 41; Green, M Spring migration of Barnacle goose Branta leucopsis and Dark-ballied Brent Goose B. bernicla bernicla over Sweden. Ornis Svecica 8: Gudmundsson, G Spring migration of the Knot Calidris c. canutus over southern Scandinavia as recorded by radar. Journal of Avian Biology 25: Hedenström, A. and Alerstam, T Optimal climbing flight in migrating birds: predictions and observations of knots and turnstones. Anim. Behav. 48: Kahlert, J., Desholm, M., Clausager, I. & Petersen, K VVM-redegorekse for havvinds- Möllepark ved Rödsanf. Tekninsk rapport vedrorende fugel. DMU raport 2000: 80 sidor. Kahlert, J., Desholm, M., Petersen, K. & Clausager, I Base-line investigations of birds in relation to an offshore wind farm at Rödsand: Results and conclusions, NERI Report 2002, 55 sidor. Kahlert, J., Petersen, I.K., Fox, A.D., Desholm, M. and I.Clausager Investigations of birds during construction and operation of Nysted offshore wind farm at Rösands. Annual status report National Environmental Research Institute, Ministry of the Environment. 82 pp. Pettersson, J Fågelbevakningen i södra Kalmarsund höst/vinter Rapport till Vindkompaniet och Enron Wind: 45 sidor. Pettersson, J Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet.125 sidor. Wirdheim, A. och Carlén, T Fågelstråk Hallandsfågelliv i ord och bild. Spektra AB Halmstad 157 sidor. 9.1 Hemsidor Danmarks Metrologiska Institut: Halmstads Ornitologiska Förening: Naturvårdsverket (SNV): Svenska rapport systemet Svalan: Zooekologiska avdelningen Lunds Universitet:

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? En bedömning efter en studie med radar och visuella följningar under ett helt år.

Läs mer

Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark

Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark JP Fågelvind / Jan Pettersson På uppdrag åt Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft 1 Undersökningar av

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark

Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens en studie med radar i södra Kalmarsund Jan PetterSSon rapport 6413 Mars 2011 Faluprojektet Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens

Läs mer

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION Havsörnar Teckning: Gebbe Björkman Informerar mars-11 Föreningen Tåkerns Fältstation är en sammanslutning av fauna och flora intresserade personer och har till ändamål

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE. Årsrapport för 2009/2010

INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE. Årsrapport för 2009/2010 INVENTERINGAR AV SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH TRANOR I SVERIGE Internationella sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige Årsrapport för 29/21 Leif Nilsson & Johan Månsson (tranor) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summary 3

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige

Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige foto: kenneth bengtsson Dödad röd glada Milvus milvus, Skåne maj 2010. Rotorbladets kraft var tillräckligt stor för att dela fågeln i två delar. Spetsen på rotorbladen har en hastighet av upp till 300

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Text: Torbjörn Winqvist Foton: Lena Johansson P-G Larén Torbjörn Winqvist Göran Widerström Tony Johansson Om resan Resan gick med tåg på fredagsmorgonen från Sthlm

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön

En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön En havsörnsstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna på att bygga 15 vindkraftverk runt sjön Jan Pettersson och Alf Sevastik På uppdrag av Vattenfall Vindkraft AB Förstasidans foto: En vitstjärtad

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Var hittar jag fåglarna?

Var hittar jag fåglarna? Var hittar jag fåglarna? Fåglarnas när-var-hur i Skellefteå kommun! Sjöfåglar Doppingar Svanar, gäss och tranor Lommar Rovfåglar Ugglor Vadare Nattsångare Övriga arter Skådartips Sjöfåglar Kniporna hör

Läs mer

Ringmärkningen i Sverige har pågått i nästan

Ringmärkningen i Sverige har pågått i nästan Hur gamla kan vilda fåglar bli? Med hjälp av ringmärkning kan vi få svar på många frågor om fåglarnas biologi. En fråga som Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet ofta får besvara är hur

Läs mer

För mer information kontakta:

För mer information kontakta: Skarvar och fågelskär i Mälaren 2009 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöavdelningen Tfn 08-785 40 00 Rapportnummer 2009:19 ISBN 978-91-7281-364-9 www.lansstyrelsen.se/stockholm

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Sida 1. Väder: Personal: Obsar: Frölinghaus, Jon J Hessman, Mikael. Hessman, Mikael Hake, Tommy Järås) Järås) Snösparv 50 ex.

Sida 1. Väder: Personal: Obsar: Frölinghaus, Jon J Hessman, Mikael. Hessman, Mikael Hake, Tommy Järås) Järås) Snösparv 50 ex. [NIDINGENS FÅGELSTATION DAGBOK] den 1 mars 2009 Väder: Temperaturen 2-3 grader lugnt och soligt Personal: Mikael Hake, Tommy Järås, J Sone, Johan Frölinghaus, Jon Hessman, Uno Unger Obsar: Toppskarv 15

Läs mer

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Dag 2 Vi åkte E75 norrut till Hamningberg och det första som slog var mängderna med kustlabb och havsörn längs vägen. Strandskatan en karaktärsfågel på Varanger. Observatörer:

Läs mer

RESERAPPORT FRÅN ISLAND 28 APRIL-4 MAJ 2003

RESERAPPORT FRÅN ISLAND 28 APRIL-4 MAJ 2003 RESERAPPORT FRÅN ISLAND 28 APRIL-4 MAJ 2003 SAMMANSTÄLLD AV DAN MANGSBO Deltagare Göran Ekström, Dan Mangsbo, Fredrik Wilde & Bill Zetterström Allmän reseinformation Vi bokade resan genom Vulkanresor som

Läs mer

Reseberättelse och artlista. Vadehavet. 31 juli 3 augusti 2008. Bengt Andersson, Leif Dehlin, Joel Levin och Thomas Wallin

Reseberättelse och artlista. Vadehavet. 31 juli 3 augusti 2008. Bengt Andersson, Leif Dehlin, Joel Levin och Thomas Wallin Vadehavet 31 juli 3 augusti 2008 Reseberättelse och artlista Bengt Andersson, Leif Dehlin, Joel Levin och Thomas Wallin Vadehavet 31 juli 3 augusti 2008 Deltagare: Bengt Andersson, Helsingborg, bambosa@telia.com

Läs mer

Bilaga 2 Synlighetszoner

Bilaga 2 Synlighetszoner Bilaga 2 Synlighetszoner Länsstyrelsen påpekade i sin begäran om kompletteringar att tabellen i avsnitt 8.4 är föråldrad (se tabell 2 nedan), och inte ger stöd för den slutsats sökanden drar. Att tabellen

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN Rapporter och projekt 2005-2014 1 Det här är Vindval Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens effekter på människor,

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75 Deltagare; Bengt Andersson, bambosa@telia.com Lars Nilsson, larskocken@hotmail.com Joel Levin, joel_levin@hotmail.com Leif Dehlin, leif.dehlin@studieframjandet.se Resans upplägg; Resan gick via Helsingborg

Läs mer

! "# # # $ # " % & # # '(") " " )## (")"#*+*(, ( - " ' # (") #. % % /

! # # # $ #  % & # # '()   )## ()#*+*(, ( -  ' # () #. % % / ! "# # # $ # " % & # # '(") " " )## (")"#*+*(, ( - " ' # (") #. % % / Hageltal Problem ID: hageltal Tänk dig att du skriver upp alla positiva heltal på ett oändligt stort papper. Från varje tal n>1 ritar

Läs mer

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Bakgrund Öfjärden är en av Ångermanlands förnämsta fågelsjöar. Här har drygt 200 fågelarter observerats. Öfjärden blev fågelskyddsområde

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken

Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken Dr. Torleif Malm Institutionen för biologi och miljövetenskap Kalmar högskola 061203 1. Inledning. Södra Midsjöbanken är

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Peregrinus-kvartetten på plats!

Peregrinus-kvartetten på plats! Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH ANVÄNDARMANUAL LATRONIX AB Enhagsvägen 9 Tel: 08-446 48 30 e-mail: sales@latronix.se 187 40 Täby Fax: 08-446 48 39 www.latronix.se Dok. LH Manual 0809-Sv LATRONIX Laser Systems Besök

Läs mer

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

FÅGLAR VID SLETTNES FYR NORDNORGE DEN 11-23 MAJ 1999

FÅGLAR VID SLETTNES FYR NORDNORGE DEN 11-23 MAJ 1999 FÅGLAR VID SLETTNES FYR NORDNORGE DEN 11-23 MAJ 1999 Foto: Kåre Grip NIKLAS HOLMSTRÖM Inledning Slettnes (71 05'N 28 13'O) är en kustslätt på drygt 12 kvadratkilometer och ligger ytterst (nordostliga spetsen)

Läs mer

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Stig Högström har avlidit en tillbakablick på hans insatser för utforskandet av den gotländska naturen

Stig Högström har avlidit en tillbakablick på hans insatser för utforskandet av den gotländska naturen Stig Högström har avlidit en tillbakablick på hans insatser för utforskandet av den gotländska naturen Jörgen Petersson Stig föddes den 9 april 1923 i Stockholm. Efter studier till kammarskrivare, anställdes

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se Ufs Nr 492 2014-05-01 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs/BALTICO 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Välkomna till Utökat samråd för vindkraftsetablering I Kattegatt utanför Falkenberg

Välkomna till Utökat samråd för vindkraftsetablering I Kattegatt utanför Falkenberg Välkomna till Utökat samråd för vindkraftsetablering I Kattegatt utanför Falkenberg Den 20/1-05 kl 09.30 Kommunstyrelsesalen, Falkenberg Sökandes representanter Sökande: Favonius AB Östen Nilsson, Styrelsens

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Havsbaserad vindkraft i Östersjön

Havsbaserad vindkraft i Östersjön Havsbaserad vindkraft i Östersjön Inventering av frågeställningar och analys av förutsättningar för lönsamhet Henrik Malmberg 2012-12-10 Innehåll INLEDNING... 2 SYFTE... 2 OM FÖRFATTAREN... 2 INVENTERING

Läs mer

Sträckflygning intro 2

Sträckflygning intro 2 1 Sträckflygning intro 2 Har du flugit tagit ut loggfiler SeeYou RST? Hur ser det ut i rst-online.se? GPS-genomgång idag Loggfiler från FLARM och GPS-NAV (förra gången) Skapa en bana och deklarera den

Läs mer

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren NOLHAGAVIKEN Mjörnstranden med Nolhagaviken är en rik och varierad miljö på många olika plan. Variationen ger ett artrikt och myllrande liv av både växter och djur. Viken har under årens lopp främst gjorts

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Prov Antal uppgifter Uppgiftsnummer Rekommenderad provtid

Prov Antal uppgifter Uppgiftsnummer Rekommenderad provtid Övningsprov Högskoleprovet Kvantitativ del elprovet innehåller 40 uppgifter Instruktion etta provhäfte består av fyra olika delprov. essa är XYZ (matematik), KV (kvantitativa jämförelser), NOG (kvantitativa

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009 FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009 Projektets målsättning och utgångspunkter Målsättning Att kartera möjligheter för syngergieffekter

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Alltså endast 3 minuter efter att fartyget är på plats

Alltså endast 3 minuter efter att fartyget är på plats Lösningsförslag Gymnasiecaset 2014 DEL A - Internationell spaningsoperation Gör om till SI- enheter: 1240 * 1,852 = 2296,48 km 550 * 1,852 = 1018,6 km / h Sträckan genom hastigheten ger tiden: 2296,48/

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

JP Vind AB. Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen. Göteborg 2010-12-01

JP Vind AB. Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen. Göteborg 2010-12-01 Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen Göteborg 2010-12-01 JP VIND AB Luftrumsutredning vindkraftspark Moskogen Datum 2010-12-01 Uppdragsnummer 61401042088 Utgåva/Status V2 Nils T:son Axberg Uppdragsledare

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

GPS och koordinater Jag har hört mycket om detta på våra träffar. Vad är rätt och fel. Här skall jag reda ut begreppen?

GPS och koordinater Jag har hört mycket om detta på våra träffar. Vad är rätt och fel. Här skall jag reda ut begreppen? GPS och koordinater Jag har hört mycket om detta på våra träffar. Vad är rätt och fel. Här skall jag reda ut begreppen? Aktuellt exempel: Kiviks Camping. Jag kommer att beskriva detta sist. Det är inte

Läs mer

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3 25.05.2009 Kapitel 3... 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 -... 3 Fönster...3 Placera med gitter...5 Hur ser fasaden ut?...5 Öppningsbara fönster...7 Relativ positionering...7 Se på 3D-modell...9 Ytterdörrar...9

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv TEKNISK RAPPORT Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 14 Antal bilagor Beställare: Västerås stad, Stadsledningskontoret Stockholm 2008-01-28 C:\3750\AKB Projekt\2008-022 (-Offert-) BSN Våsterås flygplats

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Högskoleprovet. Block 5. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.

Högskoleprovet. Block 5. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter. Block 5 2008-04-05 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 9 NOGf Delprovet innehåller 22 uppgifter. Anvisningar Varje uppgift innehåller en fråga markerad med fet stil. Uppgiften kan även innehålla viss

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning

Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning Examensarbete 15 P Datum 2012-03-16 Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning Bild: Vattenfall Elev: Magnus Persson Handledare: Anna Josefson Sammanfattning Hinderbelysningen på vindkraftverken utgör

Läs mer

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Sö 11/6 Hann röja det mesta från studentskivan dagen innan före jag stack med Kents bil och hämtade upp honom kl 6.00 på morgonen i Hållsta. Utan missöden

Läs mer

Vilt- och fågelskyddsåtgärder på Såtenäs flygplats

Vilt- och fågelskyddsåtgärder på Såtenäs flygplats Sidan 1 / 9 Vilt- och fågelskyddsåtgärder på Såtenäs flygplats Innehåll 1. Avhysning och skrämselåtgärder mot fågel och vilt... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Uppgiften... 2 1.3 CMF delegation... 2 1.4 Genomförande...

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12)

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12) Antero Timofejeff Sida 1(12) Föredrag om Teknisk underrättelsetjänst på Arboga Robotmuseum den 29/11 2011. Källa: Jerk Fehling och Antero Timofejeff. Årets sista föredrag på Robotmuseet samlades 25 personer

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer