NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)"

Transkript

1 NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet Om en förändring innebär ökad välfärd för minst en individ samtidigt som välfärden inte minskar för någon annan så har samhällets välfärd ökat Potentiella paretokriteriet (kompensationskriteriet) Om de som vinner på en förändring teoretiskt kan kompensera de som förlorar på förändringen så har samhällets välfärd ökat Normalt antas kompensationen vara monetär: Jämför vad vinnarna maximalt är beredda att betala för förändringen med vad förlorarna minst kräver i ersättning för att frivilligt gå med på förändringen Observera att kompensationen inte behöver betalas ut! 1

2 Paretooptimalitet Vad krävs för paretooptimalitet? Y Definition: En situation sådan att det är omöjligt att öka välfärden för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan det existerar inga åtgärder som uppfyller paretokriteriet / potentiella paretokriteriet. Produktionsmöjlighetskurvan Effektiv produktion (Efficiency in Production) Vi måste befinna oss på produktionsmöjlighetskurvan Optimal produktionsinriktning (Output Efficiency) Vi måste välja rätt punkt på produktionsmöjlighetskurvan Effektiv konsumtion (Efficiency in Exchange) Vi måste fördela den givna produktionen till konsumenterna på rätt sätt X 2

3 Effektiv konsumtion En given mängd varor skall fördelas mellan samhällets individer Definition på effektiv konsumtion: En situation sådan att ingen annan fördelning av den givna mängden varor kan öka nyttan för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan Illustreras för fallet med två individer med hjälp av en Edgeworth Box. Den tillgängliga mängden av de båda varorna (X och Y) visas av längden på boxens sidor Varje punkt visar på en specifik fördelning av varorna mellan de två individerna Individ B:s origo X B Total mängd Y Y A Y B X A Individ A:s origo Total mängd X 3

4 Individ B:s origo X B U B2 U B3 U B1 Y A U A3 U A1 U A2 Y B X A Individ A:s origo Vid den ursprungliga fördelningen värderar individerna varorna relativt varandra på olika sätt (olika lutning på indifferenskurvorna) För att effektiv konsumtion skall råda krävs att individerna värderar varorna relativt varandra på samma sätt, d.v.s. att A B MRS XY = MRS XY vilket inträffar i alla de punkter där indifferenskurvorna tangerar varandra Kontraktkurvan visar samtliga de fördelningar som innebär effektiv konsumtion, d.v.s. samtliga tangeringspunkter Effektiv konsumtion har inget med rättvis fördelning att göra 4

5 Innebörden av effektiv konsumtion för en enskild marknad En given mängd av en vara skall fördelas mellan en grupp individer För varje individ finns en specifik efterfrågekurva som visar individens marginella betalningsvilja, d.v.s. vad man är beredd att offra av andra varor för att skaffa sig ytterligare en enhet av den aktuella varan D A = MV A D B B = MVB D A+B Total mängd till A Total mängd till B Total mängd För effektiv konsumtion krävs att alla individer har samma marginella betalningsvilja (MBV eller MV), d.v.s. varje individ skall vara beredda att offra lika mycket av andra varor för ytterligare en enhet av den aktuella varan 5

6 Effektiv produktion En given mängd resurser (inputs) skall fördelas på olika företag som kan producera samma vara eller olika varor Definition: Ingen annan fördelning av den givna mängden resurser kan öka produktionen av ngn vara utan att den måste minskas av ngn annan Y Vi måste befinna oss längst ut på produktionsmöjlighetskurvan Produktionsmöjlighetskurvan En produktion innanför produktionsmöjlighetskurvan innebär att det är möjligt att öka produktionen av någon av varorna utan att minska produktionen av den andra vi har ej effektiv produktion X 6

7 Två företag som producerar olika varor, X och Y, med hjälp av produktionsfaktorerna K och L För effektiv produktion krävs att MP MP X L X K = MP MP Y L Y K med andra ord att MRTS = X LK MRTS Y LK Exempel där vi antar att detta inte råder Vara X Vara Y MP L MP K 5 50 Det är nu möjligt att hålla produktionen av Y konstant genom att föra över 1L från X till Y och samtidigt föra över 4K från Y till X ( = 0) Men detta gör att produktionen av X samtidigt ökar med ( = +10) Slutsats: Vi kan inte ha haft effektiv produktion i utgångsläget! 7

8 Två företag, A och B, som producerar samma vara, X För effektiv produktion krävs att MC = A X MC B X (där MC definieras som samhällsekonomisk marginalkostnad) Exempel där vi antar att detta inte råder Företag A Företag B MC X Genom att låta företag A producera en enhet mer och företag B en enhet mindre kan vi hålla produktionen av X konstant och samtidig spara produktionsresurser som kan användas till att öka produktionen av någon annan vara Slutsats: Vi kan inte ha haft effektiv produktion i utgångsläget En given produktion skall fördelas mellan företagen så att de får samma MC MC A MC B MC A+B Total produktion i företag A Total produktion i företag B 8 Totalt producerad mängd

9 Optimal produktionsinriktning Det är fullt möjligt att ha effektiv konsumtion och effektiv produktion utan att ha paretoptimalitet om man har inriktad produktionen på fel varor/fel kvantiteter av varorna För paretooptimalitet krävs även optimal produktionsinriktning Definition: Givet de resurser (inputs) man har skall det inte vara möjligt att med en annan inriktning av produktionen öka nyttan för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan Samhälleliga indifferenskurvor Y Y 0 U 1 A U 2 Produktionsmöjlighetskurvan Y opt B X 0 X opt X 9

10 Samhälleliga indifferenskurvor Y Y 0 U 1 A U 2 Produktionsmöjlighetskurvan Y opt B MRS XY =MRT XY X 0 X opt X Lutningen på indifferensskurvan visar hur konsumenterna värderar varorna relativt varandra : MRS XY d.v.s. hur mycket man är beredd att offra av Y för att få ett ytterligare X Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan visar samhällets möjligheter att i produktionen byta ut den ena varan mot den andra, den marginella transformationskvoten: där MRT = XY MC MC X Y = alternativkostnaden för vara X Villkor för optimal produktionsinriktning MRS XY = MRT XY Konsumenterna är då beredda att på marginalen precis betala respektive varas alternativkostnad MRT XY 10

11 Innebörden av paretooptimalitet för en enskild marknad pris D = MV S = MC Q opt kvantitet Q opt = optimal produktionsinriktning (MV = MC) För effektiv produktion krävs att Q opt produceras så att alla företag har samma MC För effektiv konsumtion krävs att Q opt fördelas på konsumenterna så att alla konsumenter har samma MV 11

12 Paretooptimalitet och modellen för fullständig konkurrens pris D = MV S = MC P Q opt kvantitet Effektiv konsumtion eftersom alla konsumenter möter samma pris P = MV Effektiv produktion eftersom alla företag möter samma pris P = MC (gäller även marknaden för produktionsfaktorer, alla företag möter samma relativpriser w = MP r MP L LK ) K = MRTS Optimal produktionsinriktning eftersom konsumenter och producenter möter samma pris P = MV = MC 12

13 P = MC, med samtidig jämvikt, är därför den situation som skapar optimalitet på marknaden, d.v.s. gör att det samhälleliga överskottet på marknaden maximeras! pris D = MV S = MC P opt KÖ PÖ SÖ = KÖ + PÖ Q opt kvantitet Samhälleligt överskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala (värdet av konsumtionen) och producenterna minst kräver att få betalt (värdet av resurserna i alternativ användning), givet att ingen annan berörs Samhälleligt överskott = konsumentöverskott + producentöverskott, givet att ingen annan berörs Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt 13

14 Betyder detta att marknadsekonomin alltid fördelar resurser på bästa möjliga sätt? Några invändningar: Begreppet paretooptimalitet säger ingenting om hur rättvis fördelningen av resurserna är På verklighetens marknader existerar olika slag av s.k. marknadsimperfektioner (market failures) MARKNADSIMPERFEKTIONER Olika förhållanden på verklighetens marknader som gör att ekonomin inte fungerar perfekt, d.v.s. på ett eller annat sätt bryter mot kriterierna för paretooptimalitet Ofullständig konkurrens, ofta kopplat till verksamheter med ständigt fallande genomsnittskostnader, naturliga monopol Kollektiva nyttigheter Asymmetrisk information Externa effekter (Jämviktsbrist/trögheter) 14

15 Ofullständig konkurrens Priset överstiger marginalkostnaden ej optimal produktionsinriktning eftersom MV = P > MC Exempel monopol välfärdförlust/ allokeringsförlust/ / deadweight loss = ABC i figuren pris P mon KÖ D = MV A MC P opt PÖ E C MR B SÖ = KÖ + PÖ Q mon Q opt kvantitet Välfärdsförlusten på två sätt KÖ = - P mon ABP opt PÖ = + P mon AEP opt - ECB SÖ = KÖ + PÖ = - ABC Värdet av den konsumtion som förloras = ABQ opt Q mon Värdet av de resurser som sparas = CBQ opt Q mon Nettovärdet av konsumtions/produktionsminskningen = CBQ opt Q mon - ABQ opt Q mon = - ABC 15

16 Vad kan man göra åt bristande konkurrens? Prisreglering Konkurrenslagstiftning Frihandel Men problem vid naturliga monopol, d.v.s. verksamheter med ständigt fallande genomsnittskostnader Mycket stora investeringskostnader men relativt sett små utnyttjandekostnader ger eviga stordriftsfördelar Ofta rör det sig om investeringar i infrastrukturen transporter post tele el vatten Vid fallande genomsnittskostnader leder det samhällsekonomiskt optimala priset till en företagsekonomiskt finansiell förlust P opt ger finansiell förlust = GFCP opt D P fullkostnad G A F ATC P fullkostnad ger full kostnadstäckning men välfärdsförlust =ABC P opt MC B C Q fullkostnad Q opt Q max 16

17 Offentlig styrning för bättre resursutnyttjande Möjligheterna beror på typ av verksamhet Allmänheten Producenter som utnyttjar infrastrukturen (elproducenter, bussbolag, teleoperatör, etc.) Infrastruktur: Vägnät, broar, elnät, vattenledningsnät, telenät Offentlig ägd infrastruktur och försäljning till allmänheten (exempel vattenproduktion, privatbilister som utnyttjar offentligt producerade vägar/broar ) Privat ägd infrastruktur och försäljning till allmänheten. Offentligt reglerad prissättning Offentligt ägd infrastruktur (eller privat ägd men offentligt reglerad), i kombination med konkurrens mellan (huvudsakligen) privata producenter som utnyttjar infrastrukturen och säljer tjänster till allmänheten (exempel elproduktion i Sverige idag, bussbolag som utnyttjar offentligt producerade vägar/broar) 17

18 Mer om samhällsekonomiskt optimal prissättning Några varianter av marginalkostnadsprissättning: Knapphetsprissättning Kan också lösa problemet med det finansiella underskottet ATC D P 1 ger efterfrågeöverskott P opt ger effektiv konsumtion av en knapp resurs P opt P fullkostnad P 1 MC Q max Q 1 Peak-load pricing: När efterfrågan varierar regelbundet över dygn/vecka/säsong och produktionen sker i direkt anslutning till konsumtionen (transporter/el/tele) skall priset sättas = marginalkostnad i varje enskild tidsperiod 18

19 Antag att verksamheten har krav på full kostnadstäckning: Ett enhetspris lika med genomsnittskostnaden ger normalt en för liten konsumtion välfärdsförlust Mindre välfärdsförluster om man frångår enhetspriset Two-part tariff: o Förbrukningsavgift = marginalkostnad o Fast avgift per hushåll (abonnent) för att täcka återstående finansiellt underskott Exempel 1: konstant marginalkostnad (intäkterna från förbrukningsavgiften motsvarar rörliga kostnader och intäkterna från fast avgift motsvarar fasta kostnader) Exempel 2: ökande marginalkostnad (intäkterna från förbrukningsavgiften överstiger rörliga kostnader medan intäkterna från fast avgift understiger fasta kostnader) D P opt KLM visar det täckningsbidrag som kan användas för att täcka en del av den fasta kostnaden. Resten (GFCP opt ) täcks med fasta avgifter G F ATC P opt K C MC M L Q 3 Q opt 19

20 Prisdiskriminering: o Högre pris för prisokänsliga grupper än för priskänsliga grupper ger totalt lägre välfärdsförluster än ett enhetligt pris o Krävs att man kan kontrollera vem som konsumerar Hänsyn till prissättningssystemets kostnader kan leda till andra slutsatser om vad som är optimal prissättning Ibland bättre med en enklare prissättning (när välfärdsvinsten av en teoretiskt sett bättre prissättningsmetod understiger ökade kostnader för prissättningen) Ibland bäst att inte alls ta ut något pris D Jämför välfärdsförlusten (ABQ 2 ) av att inte ta ut någon avgift med inbesparade administrations- och informationskostnader P A B 1 MC Q 1 Q 2 20

21 Kollektiva nyttigheter Bakgrund: För s.k. fullständigt privata nyttigheter gäller två centrala egenskaper exkluderbarhet, d.v.s. möjligt att hävda äganderätt och att hindra andra från att utnyttja nyttigheten rivalitet i utnyttjandet Nyttigheter som saknar en eller båda dessa egenskaper medför marknadsimperfektioner Antag att det är svårt (kostsamt) eller helt omöjligt att exkludera någon från att utnyttja nyttigheten, men att rivalitet fortfarande föreligger Om utnyttjandet är fritt kan man inte hävda äganderätten till tillgången risk för överutnyttjande, allmänningarnas tragedi, exempel utfiskning (detta är dock inget exempel på en kollektiv nyttighet!) För en kollektiv nyttighet gäller att det inte skall råda rivalitet i utnyttjandet När den väl är producerad kan den användas av alla utan att en persons utnyttjande påverkar andra personers möjligheter att utnyttja nyttigheten till samma kvalitet 21

22 Kollektiv nyttighet med möjlighet att exkludera: (Bro vid lågtrafik, större park eller badstrand, TVutsändning, forskningsresultat, musik o.s.v.) Konflikt mellan incitament att producera nyttigheten och att utnyttja det som är producerat optimalt - för att ha incitament att producera nyttigheten måste den private aktören få ta betalt, d.v.s. kunna exkludera dem som inte betalar - men eftersom MC = 0 ger ett pris > 0 inte optimalt utnyttjande Kollektiv nyttighet utan möjlighet att exkludera Fullständigt kollektiva nyttigheter, exempel försvaret, snöröjning Små incitament till privat produktion eller finansiering, free-riders problemet Slutsats: Privata beslut ger för liten konsumtion av kollektiva nyttigheter - vissa produceras ej eller nästan ej (omöjligt eller mycket kostsamt att exkludera) - andra produceras, men priset överstiger MC Kollektiva nyttigheter kräver kollektiva beslut! 22

23 Samhällsekonomiskt optimal produktion av en kollektiv nyttighet: MV = MC produktion MV Exempel med två konsumenter D B D A MC Qopt samhälle För kollektiva nyttigheter där valet står mellan 0 och 1: Gör istället en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl där total betalningsvilja jämförs med total kostnad Sammanfattning Exkluderbar Ej exkluderbar Rivalitet Privat vara Allmänningarnas tragedi Ej rivalitet Kollektiv nyttighet Fullständigt kollektiv nyttighet 23

24 Asymmetrisk information En av parterna på en marknad har tillgång till privat information, d.v.s. information som den andra parten saknar marknader fungerar sämre eller försvinner helt adverse selection (privat information om given egenskap) Klassiskt exempel från marknaden för begagnade bilar - Antag att det existerar två slags begagnade bilar, bra och dåliga. Om såväl säljare som köpare kan skilja på dessa uppstår separata marknader med ett högre pris för bra bilar än för dåliga bilar, P B respektive P D - Men säg att vi har asymmetrisk information, d.v.s. bara säljaren vet om bilen är bra eller dålig. Köparen har inte denna kunskap utan grundar sin betalningsvilja på förväntad kvalitet i ett första steg hamnar priset på den nu gemensamma marknaden P G precis mittemellan P B och P D om det finns lika många bilar av varje sort - Men eftersom säljarna av bra bilar tycker att detta pris är för lågt, behåller många hellre bilen själva proportionen bra begagnade bilar på marknaden sjunker konsumenterna reviderar sin uppfattning om förväntad kvalitet och vill inte betala lika mycket P G sjunker proportionen bra begagnade bilar på marknaden sjunker ytterligare o.s.v. i värsta fall försvinner alla bra begagnade bilar från marknaden. Endast de dåliga återstår och P G = P D Slutsats: Om produktens kvalitet okänd för köparen dålig kvalitet driver ut bra kvalitet från marknaden 24

25 Andra exempel kommer från försäkringsmarknaden Försäkringstagarens risk okänd för försäkringsbolaget gemensam premie högriskare driver ut lågriskare från marknaden Till viss del kan marknaden fixa dessa problem: - signalering (exempel; garantier) - vid försäkringar differentierade premier byggda på statistiska genomsnitt Vad kan staten göra? - konsumentlagstiftning - obligatoriska försäkringar (inte nödvändigtvis offentligt finansierade) moral hazard (privat information om beteende) Exempel: Den som väl tagit en försäkring ändrar sitt beteende på grund av att försäkringen gör att den privata kostnaden för risk sjunker (eventuellt uteblir helt) och därmed understiger den samhällsekonomiska kostnaden för risk Marknaden kan delvis fixa dessa problem genom: - självrisker, men det innebär samtidigt att konsumenten inte kan köpa så mycket försäkringsskydd som önskas - kontroll 25

26 Externa effekter På en perfekt fungerande marknad kommer den marginella varans samhällsekonomiska värde överensstämma med dess samhällsekonomiska kostnad, MV = P = MC En förutsättning för detta är att efterfrågekurvan visar det fullständiga värdet av konsumtionen och utbudskurvan den fullständiga marginalkostnaden för produktionen Men ibland utnyttjas i produktionen eller konsumtionen resurser utan att man betalar för dem eller skapas resurser utan att man får ersättning för dem externa effekter priset ger ej längre rätt information om varans samhällsekonomiska värde eller kostnad vid negativa externa effekter tar den som fattar beslut om konsumtion eller produktion inte hänsyn till kostnader som drabbar andra konsumtionen och/ /eller produktionen blir för stor Exempel: rökning, negativa miljöeffekter, allmänningarnas tragedi vid positiva externa effekter tar den som fattar beslut om konsumtion eller produktion inte hänsyn till den nytta som andra får konsumtionen och/eller produktionen blir för liten Exempel: vaccinering mot en smittsam sjukdom, köp av brandvarnare eller handbrandsläckare 26

27 Exempel 1: Ett företags produktion påverkar miljön negativt. Priset (varans marginella värde) är givet av marknaden pris MC samhälle A MC företag P 0 s C B Qopt samhälle Qopt företag kvantitet ABC = välfärdsförlust Om äganderätterna är välspecificerade och transaktionskostnaderna låga kan de inblandade parterna själv komma överens (Coase) Annars krävs någon form av offentligt ingripande: regleringar skatt på produktionen = s i figuren avgift på utsläppen 27

28 Exempel 2: Produktionen hos samtliga företag på en marknad påverkar miljön negativt. Alla företags miljöpåverkan är lika stor pris Demand MC samhälle A S Popt samhälle P 0 s C B Qopt samhälle Q 0 kvantitet ABC = välfärdsförlust Transaktionskostnaderna alltför höga för en förhandlingslösning Optimal skatt på produktionen = s i figuren, minskar kvantiteten och höjer priset till vad som är samhällsekonomiskt optimalt 28

29 Exempel 3: Vaccination mot en smittsam sjukdom minskar risken för andra än den som vaccineras att få sjukdomen. Antag offentlig produktion till konstant kostnad pris MV samhälle Demand A P 0 C B a MC Popt samhälle Q 0 Qopt samhälle kvantitet Den positiva externa effekten är sjunkande med kvantiteten eftersom fler är skyddade genom egen vaccinering ABC = välfärdsförlust vid ett pris = MC Optimal subvention = a sänker konsumentpriset till Popt samhälle 29

30 SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Vad är syftet med skatter? Finansiera den offentliga sektorns utgifter o Offentlig produktion av kollektiva nyttigheter eller annan offentlig produktion som anses fungera bättre i offentlig regi o Offentlig produktion eller subvention av privat produktion av nyttigheter som alla anses ha rätt till oavsett betalningsförmåga (exempelvis sjukvård, utbildning) o Omfördelning av inkomster mellan olika grupper i samhället Styra privat produktion och konsumtion vid negativa externa effekter (exempel drivmedel), och/eller när den enskilde inte anses veta sitt eget bästa (exempel alkohol, tobak) Problem: Även när det primära syftet är att finansiera offentliga utgifter har såväl direkta som indirekta skatter som regel en styrande effekt och kommer därför att påverka effektiviteten i samhället negativt, (teoretiskt undantag: klumpsummeskatt) 30

31 Exempel: En skatt per producerad enhet av en vara pris S vid skatt P 1 KÖ D = MV A S = MC sam P opt P 2 PÖ staten C B SÖ = KÖ + PÖ + staten Q 1 Q opt kvantitet Välfärdsförlusten på två sätt (jämfört med P opt /Q opt ) KÖ = - P 1 ABP opt PÖ = - P opt BCP 2 Statens skatteinkomster = P 1 ACP 2 SÖ = KÖ + PÖ + staten = - ABC Värdet av den konsumtion som förloras = ABQ opt Q 1 Värdet av de resurser som sparas = CBQ opt Q 1 Nettovärdet av konsumtions/produktionsminskningen = CBQ opt Q 1 - ABQ opt Q 1 = - ABC 31

32 Skatten skapar en skattekil mellan konsumenternas betalning, P 1, och producenternas ersättning, P 2. När konsumenter och producenter inte anpassar sig efter samma pris har vi inte längre optimal produktionsinriktning! MV P > P = = 1 2 MC sam Samma resonemang gäller för en inkomstskatt. På arbetsmarknaden anpassar sig köparna (företagen) efter bruttolönen, medan säljarna (individerna) anpassar sig efter nettolönen (lön efter skatt) Även om ett företag har en betalningsvilja för arbetsinsatsen som överstiger vad individen kräver för att avstå från sin fritid så kan nettoersättningen (ersättningen efter skatt) för individen bli mindre än vad han/hon kräver arbetet utförs inte eller utförs svart Problem för hushållsnära tjänster : Beskattade varor/tjänster blir dyra i förhållande till obeskattad egenproduktion för stor produktion av hemarbete med låg produktivitet Även om företagen vill betala mycket mer för utbildad än för outbildad arbetskraft kan skillnaden mellan nettolönerna bli låg utbildningspremien alltför låg för att stimulera till högre utbildning/ /vidareutbildning 32

33 Hur kan man minimera skattesystemets negativa effekter på samhället? Likformighetsprincipen: Beskatta all konsumtion/ /produktion med samma procentsats, neutral beskattning relativpriserna påverkas inte och därmed störs inte valet mellan olika varor/aktiviteter Men allt kan inte beskattas, alternativt finns goda möjligheter att undvika beskattning (fritid, hemarbete, viss import, vissa kapitalinkomster) neutral beskattning av det som går att beskatta behöver inte längre vara optimalt beskatta objekt som är priskänsliga (beträffande utbud eller efterfrågan) lägre eftersom en skatt på sådana varor medför större välfärdsförlust Exempel: Samma skatt ger en större välfärdsförlust (ABC) för den priskänsliga varan Y P D X P A C B S skatt S D Y C A B S skatt S Q Q 33

34 Mer om inkomstskatter Arbetsinkomst Kapitalinkomst Total skatt Skatteskalor regressiv proportionell progressiv I o I 1 inkomst Marginalskatten visas av skatteskalans lutning och anges i % Totalskatten kan vara lika även om marginalskatten är olika (se inkomst I 1 ) Marginalskatten kan vara lika även om totalskatten är olika (se inkomst I 0 ) 34

35 Verkliga skatteskalor har konstant marginalskatt inom givna inkomstintervall Tabell 1 Ett exempel på en progressiv skatteskala inkomstintervall (kronor) marginalskatt skatt vid den lägre inkomsten i intervallet (kronor) % % % Figur 3a Marginalskatt vid olika skattesatser (exempel från tabell 1) Marginalskatt 30% 20% 10% Inkomst tusentals kr Figur 3b Totalskatt vid olika inkomster (exempel från tabell 1) Total skatt tusentals kr Inkomst tusentals kr 35

36 Inkomstskatten vid en viss inkomst bestäms av marginalskatten för alla inkomster understigande den aktuella Om man sänker marginalskatten i ett visst intervall så innebär detta sänkt totalskatt även för inkomsttagare som befinner sig i ett högre inkomstintervall Om man vill sänka inkomstskatten för låginkomsttagare, med oförändrad totalskatt för höginkomsttagare, måste marginalskatten höjas i ett mellanliggande intervall Marginaleffekt: Ta även hänsyn till effekter på inkomstberoende bidrag och avgifter Exempel: (fingerat) med marginaleffekt 75% Inkomst : :- Inkomstskatt : :- Dagisavgift : :- Bostadsbidrag : :- Disponibel inkomst : :- 36

37 Leder höjda inkomstskatter säkert till ett minskat arbetsutbud? En förändring av inkomstskatterna påverkar oftast såväl marginalskatt som totalskatt: Exempel: Inkomstskatten i ett land ökar från 30% till 40% av inkomsten (en enhetlig marginalskatt ökar från 30% till 40%) Ökad marginalskatt (ökad marginaleffekt) substitutionseffekt minskat utbud Ökad totalskatt inkomsteffekt ökat utbud Men inkomsteffekten blir svag (på aggregerad nivå) om skatterna kommer tillbaka i form av transfereringar eller offentlig konsumtion som ersätter privat! Exempel: Marginalskattesatsen vid inkomstbeskattningen höjs för att finansiera ett ökat barnbidrag hushållen känner sig (genomsnittligt) inte fattigare och inkomsteffekten blir därför svag substitutionseffekten överväger och därmed minskar arbetsutbudet 37

38 Även hur skatteskalan är utformad har effekt på arbetsutbudet. En skatteomläggning, med oförändrade totala skatteintäkter och därmed oförändrad offentlig konsumtion kan därför få effekt på arbetsutbudet Figur 5 Skatteskalor före och efter en skatteomläggning med oförändrade skatteinkomster Skatt Skatteskala efter Skatteskala före A B C D Inkomst Inkomst Tabell 2 Förändring av arbetsutbud vid olika inkomster förändring av marginalskatt förändring av total skatt effekt på arbetsutbudet A sjunker sjunker osäker B stiger sjunker sjunker C stiger oförändrad sjunker D stiger stiger osäker 38

39 EN ANNAN SYN PÅ DEN OFFENTLIGA SEK- TORN I EN MARKNADSEKONOMI Traditionell syn från välfärdsteorin och keynesianer : Även om marknadsekonomin i stort sett fungerar bra existerar det trots allt marknadsimperfektioner (på mikronivå) och obalanser (på makronivå) staten (offentlig sektor) agerar med syftet att ställa allt till rätta Detta synsätt kritiseras av public choice teorin: Den politiska/byråkratiska beslutsprocessen analyseras från ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv Även beslut utanför marknaden (politiska beslut, myndighetsbeslut) fattas av rationella aktörer (ensamma eller i grupp), d.v.s. av nyttomaximerande politiker och byråkrater Politiker vill ha makt och röster och byråkrater vill gynna den egna verksamheten tveksamt om staten strävar efter samhällsekonomisk effektivitet och makroekonomisk balans Leder istället ofta till olika slag av interventionistiska imperfektioner Politiska imperfektioner Byråkratiska imperfektioner 39

40 Några exempel: Via jakten på marginalväljare kan vissa särintressen (oftast producentintressen eller regionala intressen) få ett oproportionerligt stort inflytande på resursfördelningen med välfärdsförluster som följd Antag två politiska partier (grupper av partier) representerande vänster och höger Steg 1: Röstmaximering gör att båda partier dras mot mitten Steg 2: Ytterligare försök att tjäna röster göra genom att man letar efter ideologiskt gränsöverskridande frågor som gynnar en specifik grupp i samhället (marginalväljarna) Exempelvis ett tullskydd som gynnar såväl kapitalägare som anställda inom en viss näringsgren får båda sidors röster oavsett ideologi Konsumenterna förlorar så lite per person att det inte påverkar deras val Producentsidan representeras oftast av jämförelsevis färre medlemmar där den enskilde medlemmen har mycket att vinna och därmed har starkare incitament att bedriva lobbying Totalt kan man visa att konsumenterna förlorar mer på tullskyddet än vad producentsidan vinner 40

41 Kritik av majoritetsprincipen: Förslag som gynnar majoriteten behöver inte uppfylla det potentiella paretokriteriet. Ingen hänsyn till intensiteten i preferenserna En fråga kan lösas på två sätt Alfa eller Beta Förslag Adam Bertil Caesar Totalt Alfa Beta o Beta vinner omröstningen trots att Alfa är att föredra enligt det potentiella paretokriteriet o Leder ofta till kohandel (vilket kan vara negativt eller positivt ur välfärdsekonomisk synpunkt) 41

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARGINALKOSTNADSPRINCIPEN... 1 1.1 Inledning...

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice Olika processer Kollektiva beslutprocesser - Public Choice Varor Marknad för varor och tjänster Bilar, mat, kläder, resor Arbetsmarknad Lön, arbetskraft Offentlig sektor Skatter, bidrag, offentlig konsumtion

Läs mer

Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader

Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader Marknadens resursallokering är effektiv i PK men ibland under premisser som inte tar hänsyn till samhällets alla aspekter. Kan marknaden användas för att

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Varför försäkringar?

Varför försäkringar? F5 - Försäkring 1 Varför försäkringar? Fullständig information, vad finns det då för skäl att försäkra sig? Osäkerhet (stokastiska utfall) Riskaversion => efterfrågan på försäkringar 2 Osäkerhet Livslängd

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1999 1 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1 ] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091207 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden

F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden 12-13/12 2011 1 Upplägg Den offentliga sektorns roll Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Public choice Miljöpolitik Externa effekter Ekonomiskt

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0030N Nationalekonomi: Mikroteori Datum 2014-03-21 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng G 30; VG 40 40.5 (VG) Övrig kommentar

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Q C Indifferenskurvor

Q C Indifferenskurvor KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer