De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner"

Ann-Sofie Falk
för 8 år sedan
Visningar:

1 De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS ROLL; NATTVÄKTARSTAT, att garantera lag o ordning men också att föra ekonomisk politik EKONOMISK POLITIK; Åtgärder med syfte att uppnå visa mål med ekonomisk relevans: EFFEKTIV ALLOKERING (effektiv resursanvändning, paretooptimalitet) RÄTTVIS FÖRDELNING (jämn välfärdsfördelning) STABILITET (samhällsekonomisk balans) ÖVERGRIPANDE RESTRIKTIONER FÖR EKONOMISK POLITIK IDAG: Att få förtroende för den ekonomiska politik man för - från aktörer på finansiella marknader/valutamarknader och från aktörer på arbetsmarknaden

ekonomisk relevans: EFFEKTIV ALLOKERING (effektiv resursanvändning, paretooptimalitet) RÄTTVIS FÖRDELNING (jämn välfärdsfördelning) STABILITET (samhällsekonomisk balans)

2 HUR SKA POLITIKEN UTFORMAS? HUR MYCKET SKA STATEN STYRA? Politik Marknad? Interventionism Noninterventionism? HUR SKA DE EKONOMISK POLITISKA MÅLEN UPPNÅS? Effektiv allokering: Att använda givna resurser på ett effektivt sätt - om perfekt konkurrens på samtliga marknader den osynliga handen - om marknadsimperfektioner kan finnas anledning till statlig inblandning ex: miljöpolitik (för att hantera negativa externa effekter) handelspolitik (i syfte att öka konkurrens mellan ftg, minska marknadsmakt) tillhandahålla nyttigheter m kollektiva inslag Att fördela resurser effektivt över tiden - söka uppnå ekonomisk tillväxt optimal mix av konsumtion o investeringar optimal mix av investeringar

finnas anledning till statlig inblandning ex: miljöpolitik (för att hantera negativa externa effekter) handelspolitik (i syfte att öka konkurrens mellan ftg, minska

3 Rättvis fördelning Att fördela välfärd (inkomst) rättvist (jämnt) familjepolitik skattepolitik bostadspolitik osv Stabilitet Att söka uppnå full sysselsättning, stabilt penningvärde, extern balans finanspolitik penningpolitik arbetsmarknadspolitik skattepolitik

söka uppnå full sysselsättning, stabilt penningvärde, extern

4 PUBLIC CHOICE EN EKONOMISK TEORI FÖR BESLUTSFATTANDE - studerar hur den politiska och byråkratiska processen fungerar/vad den leder till - kritiserar den traditionella välfärdsteoretiska synen och menar istället att: det finns imperfekta beslutsmekanismer det är tveksamt om staten alltid strävar efter samhällsekonomisk effektivitet och makroekonomisk balans Grundläggande antagande vid analys av beslut som fattas av politiker och myndigheter: Alla beslut, inte bara på marknaden utan även utanför marknaden fattas av rationella aktörer (ensamma eller i grupp) STATEN, Politiker nyttomaximerare RÖSTMAXIMERARE BYRÅKRATER nyttomaximerare STORLEKSMAXIMERARE

samhällsekonomisk effektivitet och makroekonomisk balans Grundläggande antagande vid analys av beslut som fattas av politiker och myndigheter: Alla beslut, inte

5 Leder till - POLITISKA IMPERFEKTIONER - BYRÅKRATISKA IMPERFEKTIONER Politiska imperfektioner: 1) Röstningsförfarande enligt majoritetsprincipen ex 1) Andersson Bengtsson Carlsson Förslag X Förslag Y Förslag Z Omröstning: X mot Y X vinner Y mot Z Y vinner Z mot X Z vinner X > Y > Z > X ingen entydig rangordning

Bengtsson Carlsson Förslag X +1 +2 +3 Förslag Y +3 +1 +2 Förslag Z +2 +3 +1

6 ex 2) Andersson Bengtsson Carlsson Totalt Förslag Förslag Förslag 2 vinner trots att förslag 1 bör föredras enl. pot.paretokrit. 2) Imperfektioner kopplade till representativ demokrati - Marginalväljarna (ofta representerande särintressen) får ett oproportionerligt stort inflytande. Varför?? Byråkratiska imperfektioner: Välfärdsförluster p g a storleksmaximering (produktion, förvaltning eller budget) sek q1 q2 kvantitet q1 = samh.ek. optimal produktionsstorlek men man kan (har incitament om storleksmaximerande byråkrat) att peka på behov ända till q2)

2) Imperfektioner kopplade till representativ demokrati - Marginalväljarna (ofta representerande särintressen) får ett oproportionerligt stort

7 SLUTSATSER FRÅN ANHÄNGARE AV NONINTERVENTION : P g a förekomst av politiska och byråkratiska imperfektioner bör man lite mer på marknadskrafterna VANLIGT FÖREKOMMANDE FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER: AVREGLERING AV MARKNADER PRIVATISERING AV OFFENTLIG VERKSAMHET MARKNADSMÄSSIG PRISSÄTTNING AV OFFENTLIG VERKSAMHET PRIVATA UNDERENTREPRENÖRER MED UPPHANDLING UNDER KONKURRENS AVGIFTER ELLER UTSLÄPPSRÄTTER SOM STYRMEDEL IST FÖR REGLERINGAR VÄLFÄRDSOMFÖRDELNING M HJ AV DIREKTA INKOMSTBIDRAG IST FÖR SUBVENTION AV VISS TYP AV KONSUMTION VOUCHERS NÄR MAN VILL STYRA KONSUMTIONEN MEN FÅ KONKURRENS I PRODUCENTLEDET

VERKSAMHET PRIVATA UNDERENTREPRENÖRER MED UPPHANDLING UNDER KONKURRENS AVGIFTER ELLER UTSLÄPPSRÄTTER SOM STYRMEDEL IST FÖR REGLERINGAR

8 SKATTER Vad är syftet? Att finansiera den offentliga sektorns utgifter Att styra privat produktion och konsumtion vid negativa externa effekter Problem: Såväl direkta skatter som indirekta skatter har i de flesta fall en styrande effekt och kommer därför att påverka effektiviteten i samhället negativt, ger upphov till välfärdsförluster (undantaget s k klumpsummeskatter). S k skattekilar uppstår mellan konsumenters betalning och producenters ersättning. Gäller även inkomstskatter företagen (köparna av arbetskraft) anpassar sig efter bruttolönen medan de anställda (säljarena av arbetskraft) anpassar sig efter nettolönen. Hur minimera dessa snedvridande effekter? Beskatta enligt den s k likformighetsprincipen Beskatta priskänsliga objekt lägre och prisokänsliga objekt högre

en styrande effekt och kommer därför att påverka effektiviteten i samhället negativt, ger upphov till välfärdsförluster (undantaget s k klumpsummeskatter).

9 MILJÖPROBLEMATIKEN UTIFRÅN ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV Miljöföroreningar Negativa externa effekter av produktion och konsumtion God miljö En vara, nyttighet, för vilken inga reguljära marknader uppstår. Bildas inga priser minskade incitament att hushålla med denna nyttighet kan ge överutnyttjande En knapp resurs. Hur hushållar vi med denna? Hur formuleras de miljöpolitiska målen? Lösningar på miljöproblemen? Förhandlingar mellan enskilda parter (marknadslösningar)? Statlig inblandning? - miljöavgifter - regleringar - utsläppsrättigheter (licenser) Globala miljöproblem Vilka komplikationer tillkommer?

Bildas inga priser minskade incitament att hushålla med denna nyttighet kan ge överutnyttjande En knapp resurs. Hur hushållar vi med denna?

10 BOSTADSMARKNADEN Bostadspolitisk debatt främst om det låga bostadsbyggandet marknadshyrorna fastighetskatten BOSTADSBYGGANDET: Bostaden ett kapitalföremål kraftiga svängningar över tiden kan analyseras m hj av Tobins q (= P/byggkostnad) q > 1 utbudet ökar marknadspriset pressas ned till produktionskostnaderna igen q = 1 q < 1 ingen nyproduktion, förslitning P ökar nyproduktion lönsam igen q = 1 men, stor del av hyresmarknaden består av allmännyttiga bostadsföretag beslut om ökat eller minskat byggande ofta politiska beslut hyror låsta av hyresreglering högt q för hyreshus bara genom lägre produktionskostnader ökade subventioner

igen q = 1 q < 1 ingen nyproduktion, förslitning P ökar nyproduktion lönsam igen q = 1 men, stor del av hyresmarknaden består av allmännyttiga bostadsföretag

11 MARKNADSHYROR KONTRA HYRESREGLERING Om reglerat pris under jämviktspris efterfrågeöverskott (bostadsbrist) Om reglerat pris över jämviktspris utbudsöverskott. Hyresreglering; i första hand ett storstadsproblem de mest attraktiva bostäderna får en hyra som understiger jämviktshyran även byggkostnader beaktas högre ju nyare, nyare ju längre från city omvänd prisbild allokeringseffekter, ej effektivt resursutnyttjande fördelningseffekter, omfördelning men hur och vem gynnas egentligen? segregationseffekter FASTIGHETSSKATT I dag: Kommunal fastighetsavgift (för småhus 6000 kr/år dock högst 0.75 procent av totala taxeringsvärdet) Tidigare: 1 procent av taxeringsvärdet (ännu tidigare 1,5 procent) Fastighetsskatt motiveras av två principer: likformighetsprincipen (avkastningen på olika kapitalföremål ska beskattas likformigt) principen om optimal beskattning (utformning av skatter så att dessa får så små skadeverkningar som möjligt)

prisbild allokeringseffekter, ej effektivt resursutnyttjande fördelningseffekter, omfördelning men hur och vem gynnas egentligen?

12 Konflikt mellan dessa principer

Relevanta dokument

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt