THOMAS SONESSON INGER ASP EKONOMPROGRAMMET, TERMIN 3. Lektionsuppgifter Ekonomisk Politik HT 2007

Transkript

1 THOMAS SONESSON INGER ASP EKONOMPROGRAMMET, TERMIN 3 Lektionsuppgifter Ekonomisk Politik HT 2007

2 Lektion 1 Fråga 1 Majoritetsprincipen som beslutsregel brukar kritiseras av flera olika anledningar. Två av dessa skall uppmärksammas i denna deluppgift. I nedanstående tabell visas tre individers betalningsvilja för tre olika alternativ att genomföra ett projekt av en given kostnad. Ett av dessa alternativ skall väljas med hjälp av majoritetsprincipen. Individ A Individ B Individ C Alternativ Alfa Alternativ Beta Alternativ Gamma X 5 2 För individ A, alternativ Gamma anges betalningsviljan till X. Uppgiften består i att för nedanstående värden för X diskutera huruvida majoritetsprincipen innebär problem och i så fall av vilket slag. Följande X-värden skall analyseras: X = 2, X = 6 och X = 10 Fråga 2 Antag att två skilda frågor skall avgöras av en politisk församling bestående av tre partier. Inget parti har ensamt majoritet. (Det går självklart lika bra att tänka sig att församlingen består av tre personer). a) Ge numeriska exempel som visar hur kohandel kan leda till ökad, respektive minskad samhällsekonomisk effektivitet beroende på preferensernas utseende. b) Visa också, utifrån samma exempel, att en kohandelsuppgörelse inte är stabil, d.v.s. att minoriteten har möjlighet att spräcka uppgörelsen genom en överenskommelse med någon av parterna i majoritet. Fråga 3 I ett land är frågan om att införa ett barnbidrag aktuell. Om man inför ett barnbidrag kan man välja mellan att enbart ge barnbidrag till låginkomsttagare eller att ge barnbidrag till alla barnfamiljer utan hänsyn till inkomst. En tredje möjlighet är att inte införa något barnbidrag. I tabellen nedan anges hur många familjer av olika slag som finns i landet. Vi gör den förenklingen att alla låginkomsttagare har en inkomst på :- och alla höginkomsttagare har en inkomst på :-. Familjekategori/inkomst höginkomstfamilj låginkomstfamilj utan barn 1 miljon 1 miljon med barn 1,5 miljoner 1,5 miljoner 2

3 Antag att det aktuella barnbidraget är :- och att man bara får bidrag för ett barn per familj (för att förenkla resonemangen). Barnbidraget skall finansieras med en skatt som är proportionell mot inkomsten. Analysera frågan ur ett Public Choice perspektiv. Vilket förslag till barnbidrag kan få majoritet? Är förslaget stabilt? Fråga 4 Det här med vouchers är ingen dum idé konstaterar politiker X, varför inte ersätta nuvarande barnbidrag med vouchers? Dela ut vouchers (konsumtionscheckar) för livsmedel och barnkläder istället för pengar. Kommentera förslaget och diskutera mera allmänt i vilka situationer vouchers kan innebär ökad respektive minskad effektivitet i samhällsekonomisk mening. Fråga 5 Schleifer diskuterar i sin artikel frågan om vilka slag av verksamheter som bör drivas i offentlig (statlig eller kommunal) respektive privat regi. En del (slutet) av artikeln behandlar frågan ur ett Public Choice-perspektiv och tar upp olika slag av politiska imperfektioner, där staten antas vara nonbenevolent, d.v.s. inte i första hand eftersträva samhällets bästa. Föga förvånande menar Schleifer att man där kan finna goda argument för privatisering. Denna uppgift skall emellertid behandla fallet där staten antas vara benevolent. a) Även med en stat som har samhällets bästa för ögonen menar Schleifer att privatisering ofta är att föredra. Vilka är hans huvudargument? b) I den fortsatta diskussionen pekar dock Schleifer på situationer där privat ägande/produktion möjligen kan ställa till med problem? Förklara! c) Trots dessa möjliga problem menar Schleifer att privat ägande/produktion oftast är det bästa för samhället. Förklara? d) Vilka förhållanden bör då slutligen råda för att offentlig produktion (alternativt nonprofit firms ) skall vara att föredra? Fråga 6 I Ståhls artikel diskuteras på sid 47 ett exempel med negativa externa effekter (nedsmutsande industri). Ståhl gör följande kommentar: Poängen är, att det vid en given rättighetsfördelning existerar ett multilateralt kontrakt som ger samtliga involverade välfärdsfördelar. a) Utgå ifrån figurerna på sid 312 och 315 i Bergmans artikel Miljöpolitikens mål och medel och förklara vad Ståhl menar i citatet ovan. Utgå då ifrån att rättighetsfördelningen är sådan att företaget har rätten att smutsa ner. Blir resultatet annorlunda om företaget inte har denna rättighet? b) I a-uppgiften ovan illustreras det s.k. Coase-teoremet. Trots vad som sägs i a-uppgiften kan situationen i praktiken mycket väl vara helt annorlunda och innebära ett marknadsmisslyckande. Förklara! c) Antag att vid ett marknadsmisslyckande staten med hjälp av en avgift per utsläppsenhet (en s.k. Pigou-skatt) vill styra företaget mot en optimal utsläppsnivå. Förklara hur stor avgiften då skall vara. 3

4 Lektion 2 Fråga 7 I litteraturen brukar man skilja på tre olika motiv till att värdera en miljöresurs. Motivens inbördes storlek kan kraftigt skilja sig åt mellan olika miljöresurser, vilket är viktigt att tänka på, exempelvis när man i en cost-benefit analys vill värdera resurserna monetärt. Vilka är motiven och vad kan man säga om den inbördes storleken i nedanstående fall? Vid byggandet av en väg så förstörs en skogsdunge, dit många förskolor brukar gör utflykter. Vid byggandet av en väg så förstörs en sjö, där en stor del av den lokala befolkningen brukar bada. En annan badsjö finns, men den ligger 4 mil längre bort. Vid byggandet av en väg så förstörs en sjö, där en sällsynt fågelart häckar. Fågeln finns ingen annanstans i Sverige. För att bereda plats för ökad produktion av spannmål så blir man tvungen att hugga ner delar av regnskogen i Brasilien. Fråga 8 Två företag belägna runt en sjö förorenar vattnet med sina utsläpp. Föroreningarna påverkar fångsten negativt för de fiskeriföretag som fångar fisk i sjön. Inga andra intressenter är inblandade. Om företag A utan restriktioner får bestämma mängden utsläpp kommer företaget årligen att släppa ut 500 kg av det miljöfarliga ämnet. För företag B gäller 1000 kg. Den marginella reningskostnaden är lika för de båda företagen. För det första kilot är reningskostnaden 10:-, för det andra kilot 20:- osv. Det vill säga, för varje ytterligare kilo man renar stiger den marginella reningskostnaden med 10:-. Den marginella skadekostnaden antas vara konstant vid de utsläppsnivåer som är aktuella och uppgår till 4000:- per kg. Eftersom någon spontan marknadslösning inte kommer till stånd avser myndigheterna att med hjälp av antingen avgifter eller överlåtelsebara utsläppslicenser uppnå samhällsekonomisk optimalitet. I fallet med utsläppslicenser antas båda företagen tilldelas lika många licenser. Förklara noga hur myndigheterna bör gå tillväga i de två fallen och hur företagen kommer att agera. Hur stora kommer de slutliga utsläppen att vara i respektive företag i de två fallen? Vad blir priset på en utsläppsrättighet, respektive hur hög avgift skall man ta ut? Vilka förutsättningar bygger er analys på? Är någon av de två metoderna att föredra? Illustrera grafiskt! Fråga 9 Företeelser som har med miljön att göra beskrivs ofta som gröna i någon mening. Förklara vad som menas med grön skatteväxling och varför en sådan enligt förespråkarna skulle kunna leda till dubbla vinster. Använd figurerna nedan för att förklara vinsterna i välfärdsekonomiska 4

5 termer. En del kritiker menar att vinsterna av en grön skatteväxling förmodligen inte är så stora. Förklara! Fig 1 Fig 2 PRIS D MC SAMHÄLLET LÖN (BRUTTO) D S + SKATT S=MC PRIVAT S P o P o q o KVANTITET q o KVANTITET Fråga 10 Miljöproblemen är ofta internationella till sin karaktär. Vilka komplikationer för miljöpolitiken tillkommer när man beaktar detta? Fråga 11 Citatet som följer är taget ur SNS Konjunkturrådsrapport 1996 (ej i kurslitteraturen). Men det gäller också att fackföreningsrörelsen behöver samhällets stöd i form av.. för att den solidariska lönepolitikens negativa biverkningar för. skall kunna neutraliseras. a) Som synes har vissa delar av citatet utelämnats. Vad tror ni det är som har utelämnats? Förklara även noga de tankar som ligger bakom det fullständiga citatet! b) Enligt Rehn-Meidner skulle solidarisk lönepolitik i kombination med det som nämns i citatet ovan dessutom ha positiva effekter för andra ekonomisk-politiska mål. Förklara! c) Gäller diskussion och slutsatser i deluppgifterna a) och b) oavsett vad man menar med solidarisk lönepolitik? Fråga 12 När flera svenska ekonomer under 90-talet har föreslagit lägre arbetslöshetsersättningar (se också den nya regeringens politik) är det inte i första hand den direkta effekten på statens budget som man tänkt på. Istället är motivet ett helt annat! Förklara vilket det huvudsakliga motivet är, samt illustrera tankegångarna med hjälp av lämpliga figurer ur kurslitteraturen! (Se Holmlund och Fregert-Jonung). 5

6 Lektion 3 Fråga 13 I mitten av 1970-talet befann sig Sverige i vad som ofta brukar betecknas som ett stabiliseringspolitiskt dilemma, förorsakat av den första oljeprischocken. Förklara, med hjälp av AS-AD kurvor hur oljeprischocken påverkade svensk ekonomi, vilket dilemma som uppstod och vilken väg Sverige valde att gå. Fråga 14 a) Ett vanligt påstående i den ekonomiska debatten under de senaste åren har varit att en aktiv diskretionär stabiliseringspolitik, där regeringen hela tiden har full handlingsfrihet att ändra sina ekonomisk-politiska medel, i ett långsiktigt perspektiv (och eventuellt även kortsiktigt) orsakar mer skada än nytta. Vilka olika argument kan ni tänka er ligger bakom sådana påståenden? b) Från den makroekonomiska teorin kan man hämta ytterligare argument mot att Sverige i dag i större utsträckning skulle använda sig av finanspolitik, inte för att finanspolitiken skulle vara skadlig, utan för att den skulle vara verkningslös? Förklara! Fråga 15 En normbaserad icke-ackommoderande stabiliseringspolitik kan ses som motsatsen till en diskretionär politik. I debatten kring den svenska stabiliseringspolitiken var före hösten 1992 en (absolut) fast växelkurs den regel kring vilken en sådan politik skulle byggas upp, med syftet att hindra alltför höga nominella löneökningar. I dag har Sverige som bekant en rörlig växelkurs. Hur kan man under dessa förhållanden bedriva en normbaserad icke-ackommoderande stabiliseringspolitik? Fråga 16 Låt oss anta ett litet land vars export huvudsakligen består av skogsråvara. Nu faller världsmarknadspriset på skogsråvara kraftigt p.g.a. att nya länder som producerar skogsråvara kommer in på världsmarknaden. Diskutera effekterna för landet, med särskild tonvikt på anpassningsmekanismerna om: a) Landet har en rörlig växelkurs gentemot omvärlden b) Landet ingår i en valutaunion med gemensam valuta och centralbank. Övriga länder i valutaunionen är nettoimportörer av skogsråvara. Valutaunionen har rörlig kurs gentemot omvärlden. c) Landet ingår i en valutaunion med gemensam valuta och centralbank. Övriga länder i valutaunionen är precis som vårt land stora exportörer av skogsråvara. Valutaunionen har rörlig kurs gentemot omvärlden. 6

7 Fråga 17 I figuren nedan visas exempel på s.k. avkastningskurvor, som anger avkastningen (marknadsräntan) vid en given tidpunkt på statspapper av olika löptid i ett land med rörlig växelkurs. I utgångsläget gäller avkastningskurva U. Vilket av alternativen 1, 2 och 3 på nästa sida bör normalt ligga bakom en förändring av avkastningskurvan till kurva A, vilket bör ligga bakom en förändring till B och vilket bör ligga bakom en förändring till C? ränta C U B A löptid 1 expansiv penningpolitik 2 stram penningpolitik 3 stram finanspolitik Fråga 18 I kursen ingår ett stabiliseringspolitiskt spel baserat på en modell, vars grundläggande egenskaper förutsätts vara kända. Antag i detta exempel att vårt land under en lång period haft en inflation på 12%. Arbetslösheten har hela tiden varit 4% och statens utgifter 300 miljarder. Inkomstskatten är 30% av nationalinkomsten. Även omvärldens inflation har varit 12%. Bytesbalansen är i jämvikt. Nedan anges tre olika händelser som påverkar förhållandena i vårt land, dels på kort sikt (år ett), dels på lång sikt (ny långsiktig jämvikt). Uppgiften består i att för de fyra fallen som beskrivs nedan avgöra vad effekterna på arbetslöshet, inflation och bytesbalans blir på kort, respektive lång sikt. I båda fallen har ni sex alternativ att välja mellan. Samma alternativ kan gälla för flera fall! Fyll i tabellen. Händelse Vårt land minskar statens utgifter till 280 miljarder. Dessa förhållanden gäller för evig framtid. Vårt land börjar devalvera sin valuta årligen med 8%. Vårt land gör en engångsdevalvering (år ett) på 8%. Omvärldens efterfrågan på våra varor minskar, allt annat lika, med 20. Däremot är omvärldens inflation oförändrad. Vi vidtar ingen åtgärd. Dessa förhållanden gäller för evig framtid. Kort sikt Lång sikt 7

8 KORT SIKT arbetslöshet Inflation bytesbalans Alternativ A 6,0% 8,8% +12 miljarder Alternativ B 6,0% 16% -12 miljarder Alternativ C 6,0% 8,8% -8 miljarder Alternativ D 3,2% 16% -5,7 miljarder Alternativ E 3,2% 8,8% -5,7 miljarder Alternativ F 3,2% 16% +3,2 miljarder LÅNG SIKT arbetslöshet Inflation bytesbalans Alternativ G 4% 12% 0 miljarder Alternativ H 4% 20% 0 miljarder Alternativ I 4,8% 12% -20 miljarder Alternativ K 4,8% 8% +20 miljarder Alternativ L 4% 12% +20 miljarder Alternativ M 4% 4% +20 miljarder 8