Lösningsförslag till tentamen 730g73,

Transkript

1 Lösningsförslag till tentamen 730g73, Uppgift 1 Man bör absolut ha med följande aspekter: a) med fast kurs och valutareglering kan man -använda både finanspolitik och penningpolitik! Båda är verkningsfulla då valutaregleringen förhindrar internationella kapitalflöden som leder oss in i Mundell-Flemingmodellen. -valutapolitik, dvs devalvera eller revalvera (förutsätter förstås att det inte är helt fasta kurser utan justerbara. Antar man att kurserna är helt fasta bör man i stället skriva att valutapolitik inte är möjlig). -att låta de automatiska anpassningsmekanismerna verka. I en lågkonjunktur bör det enligt makroteorin vara press på lönerna nedåt vilket stärker landets konkurrenskraft. Dessutom ligger landet redan under världsinflationen, vilket redan det borde öka nettoexporten och bidra till återhämtning. -diverse andra, inhemska åtgärder kan också nämnas, särskilt det som kallas intern devalvering, dvs politiska åtgärder som framtvingar lägre produktionskostnader och stärker konkurrenskraften, typ politiska beslutade lönesänkningar, sänkta arbetsgivaravgifter etc. På kort sikt finns målkonflikter, så vad som är lämpligt är en svår fråga. Lågkonjunkturen gör dock att det naturliga vore att föra en expansiv finans- och/eller penningpolitik, eller devalvera, vilka båda ger konjunkturuppgång men samtidigt högre inflation. Eftersom man i utgångsläget har lägre inflation än omvärlden kan man hävda att det är ett mindre problem. En annan tanke kan vara att revalvera, det ger visserligen fortsatt lågkonjunktur på kort sikt men gör det möjligt att ligga under världsinflationen på lång sikt. b) med EMU-medlemskap kan man -fortfarande använda finanspolitik, den är dessutom relativt verkningsfull under detta system särskilt för små länder. I EMU begränsas dock finanspolitiken av reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten om 3 % budgetunderskott som andel av BNP (om man nu ska tro på det) -penningpolitiken kan inte användas av det aktuella landet utan den förs av ECB för ett genomsnitt av eurozonen. Eftersom de andra länderna inte har lågkonjunktur är det knappast aktuellt för ECB att föra den expansiva räntepolitik som landet skulle behöva-

2 -inte heller föra valutapolitik eftersom euron har flytande växelkurs -alternativen med automatisk anpassning och intern devalvering är dock fullt möjliga liksom i (a) I praktiken återstår för landet att föra expansiv finanspolitik, om det är möjligt i det statsfinansiella läget, och intern devalvering. Man kan givetvis också ta upp frågan om andra länder kommer till landets räddning ; detta är ju ingen mekanism som normalt finns inbyggt inom eurosamarbetet men som blivit aktuellt för de riktiga krisländerna de senaste åren. Uppgift 2 a) se aktuellt avsnitt i artikeln av Sjögren/Knutsen! Det som bör vara med är att tydliggöra vad som menas med institutioner i sammanhanget, att det är en konflikt mellan gamla och nya institutioner som inte är förenliga och som kan utnyttjas av finansiella entreprenörer samt att de nya institutionerna är ett resultat av senaste kriserna. b) se Fregert/Jonung, särskilt figur 26.2 och texten som hör till. c) se Marknad och Politik, kapitel 8, på s , särskilt avsnittet som heter just vad är egentligen en avreglering. Notera att frågan inte enbart gäller avreglering inom den finansiella sektorn. Saker som bör tas med är att det oftast gäller att avskaffa ett offentligt lagstadgat monopol och/eller privatisera statlig verksamhet, att offentliga sektorn kan men inte måste fortsätta stå för finansieringen, att det oftast innebär fler regler än tidigare men ofta mindre styrning av priserna. Att skälet ofta är att genom konkurrensutsättning erhålla högre tillväxt i ekonomin och få påverkan på sådant som priser, kvalité, tillgänglighet, produktivitet. d) frikursarna hade här en fråga om de faktiska investeringarnas betydelse för tillväxten i BNP/capita, se Fregert/Jonung s 154 ff. (att enbart rita upp en figur utan att förklara ger inga extrapoäng, men figur KAN vara bra om man också förklarar den, men krävs inte enligt frågan). polkandarna hade i stället en fråga om vad som är regelbaserad stabiliseringspolitik (frågan gäller just regler i samband med stabiliseringspolitiken, inget annat). Se Fregert/Jonung s 406 ff. Man bör ta med skillnaden mellan fasta och återkopplingsregler, vad som skiljer det från diskretionära åtgärder och påverkan på aspekter som tidskonsistens t ex.

3 Uppgift 3 a.) Ja, landets mål går att uppnå med båda de nämnda medlen. Den optimala utsläppsnivån kan beskrivas utifrån nedanstående modell. Kurvorna visar marginell skadekostnad, MSK och marginell reningskostnad, MRK. Den marginella skadekostnaden visar den miljökostnad som uppkommer när vi förorenar lite till. Den marginella reningskostnaden visar kostnaden för att rena marginellt lite till. I utgångsläget befinner vi oss vid U 0 då ingen rening förekommer. Det bästa för samhället är att rena till U* där MRK=MSK. Om vi släpper ut mer än U* är kostnaden för att rena lägre än miljökostnaderna som uppstår vilket gör att vi skulle tjäna på att rena mer. Om vi istället släpper ut mindre är fallet det omvända. Nästa fråga är hur vi skall företagen att rena till U* med utsläppsskatter och utsläppsrätter. Om vi börjar med utsläppsskatten så bör den sättas så att den motsvarar MRK vid U*. Detta kommer att leda till att det är lönsamt för företagen att rena så länge MRK<skatten och vi uppnår då den optimala utsläppsnivån. Vad gäller utsläppsrätter så sätter vi taket för antal utsläpp och detta bör då givetvis motsvara U*. Kostnad MRK MSK Skatt U* U 0 Utsläpp b.) Vilken metod man bör välja går inte att avgöra utifrån den information som ges i uppgiften. Båda metoderna leder till att vi kan uppnå landets mål. Detta förutsätter dock att vi vet den optimala utsläppsnivån d.v.s. MRK och MSK, vilket i praktiken kan vara svårt. Hur värderar vi exempelvis skador på miljön i monetära termer? Vidare förutsätter metoderna också att vi kan mäta utsläppen med god precision. Om vi inte kan göra detta, ja då kan företagen smita undan med sina utsläpp utan att betala skatt eller inneha utsläppsrätter. Båda metoderna ger dessutom lika stora incitament till kostnadseffektivitet och teknisk utveckling i och med att företagen kan undvika extra kostnader genom innovationer. Det man bör tänka på i valet mellan utsläppsrätter och utsläppsskatter kan sammanfattas i tre beslutsprinciper:

4 1. Tröskelvärden. Om det finns ett tröskelvärde, vilket gör att utsläpp efter denna nivå ger stora miljöskador bör utsläppsrätter användas, eftersom utsläppsnivån då begränsas. 2. Prisstabilitet. Om prisvariationer är kostsamma för företagen i form av ex. risk för felinvesteringar bör utsläppsskatt användas eftersom marknadspriset per utsläpp då är bestämt på administrativ väg. 3. Transaktionskostnader. Om det är många inblandade är utsläppsskatter att föredra då denna metod kräver mindre administration. Uppgift 4. a.) Den offentliga sektorn finns till för att samhället skall fungera. Vi behöver lagar och regler att förhålla oss till. Den offentliga sektorn vilar på statsmakten d.v.s. rätten att tvinga enskilda människor till att följa lagar, betala skatt m.m. Den offentliga sektorns övergripande mål är att främja: Effektiv allokering av samhällets resurser, exempelvis genom att tillhandahålla kollektiva nyttigheter som annars inte skulle ha producerats. Stabilititet Dämpa samhällsekonomins konjunktursvängningar genom exempelvis finans- och penningpolitik. Rättvis fördelning Omfördela inkomster och nyttigheter mellan individer genom fördelningspolitik. Mellan marknadsekonomin och den offentliga sektorn finns ett ömsesidigt beroende. Utan lagar, regler, institutioner m.m. skulle inte marknadsekonomin kunnat upprätthållas och utan överskott från densamma skulle inte den offentliga sektorn kunna finansieras.

5 b.) Detta skulle kunna förklaras utifrån Public-choice-teorin. Denna teori kritiserar det traditionella synsättet att staten skulle värna om samhällsekonomisk effektivitet. Istället utgår man ifrån att politiker och byråkrater precis som alla andra individer är nyttomaximerande. Varför skulle de skilja sig från oss övriga? Man utgår ifrån att politiker vill maximera sina röster och bli återvalda medan byråkrater söker makt genom att främja den egna verksamheten. Exempel som kan förklara en allt för stor offentlig sektor; Lobbying intressegrupper trycker på för att få igenom det man kämpar för. Om dessa intressegrupper är viktiga för utfallet i ett val kan det vara frestande för den röstmaximerande politikern att genomföra sådana åtgärder, även om dessa inte är samhällsekonomiskt motiverade. Byråkrater som överskattar den egna verksamheten. När man skall söka anslag till den egna verksamheten är det lätt att överkatta sin egen betydelse och resultatet blir då att verksamheten blir större än nödvändigt. Man kan också se det som ovan nämnt att byråkraten är medveten om detta men ändå vill ha mer pengar till sin verksamhet eftersom detta leder till större resurser att förfoga över=mer makt. c.) Problem med att hålla samma nivå på välfärden även i framtiden. Åldrande befolkning I framtiden kommer ålderssammansättningen i Sverige drastiskt att ändras genom att andelen pensionärer kommer att öka samtidigt som andelen arbetsföra kommer att minska. Detta utgör givetvis ett problem eftersom detta i framtiden leder till att allt färre ska försörja allt fler. Baumols kostnadssjuka. Ett problem med tjänster är att det är svårt att öka produktiviteten, såsom är möjligt i industrisektorn, eftersom det vid tjänster handlar om ett personligt bemötande. Om lönerna i industrisektorn stiger så stiger också lönerna i den offentliga sektorn. Detta kommer att leda till att vi får högre löner men lika stor produktivitet = högre kostnader! Ökad efterfrågan. Vår levnadsstandard ökar ständigt, vilket gör att kraven på välfärden hela tiden också ökar. Möjligheter att behålla välfärdsnivån i framtiden: Ökade skatter Ökad tillväxt genom antingen ökad produktivitet eller ökad sysselsättning. Exempelvis höjd pensionsålder eller ökad arbetskraftsinvandring. Alternativ finansiering privata alternativ-konkurrensutsättning-avgifter etc. för att effektivisera välfärden.

6 Uppgift 5 I ett visst samhälle överväger man att starta produktion av en viss vara, Z. Följande villkor gäller: *Om produktionen inleds, kommer den att pågå under 15 år. *Sambandet mellan efterfrågad kvantitet per år, Dz,, och pris är: Dz = P *Om produktionen inleds kommer priset 100 att gälla *Konsumtionen av Z ger upphov till en positiv extern effekt vars samhällsekonomiska värde är 10 per konsumerad Z *Vid den kvantitet som i skulle produceras skulle företagets totala rörliga kostnader uppgå till per år. Dessa kostnader för företaget består av: Arbetskraft, 6 personer heltidsanställning, med en årlig lönekostnad på per person, inklusive sociala avgifter. Dessa personer skulle annars endast ha halvtidsanställning, men önskar gärna jobba heltid Råvaror, som importeras för en årlig kostnad på 1 mkr Energi (el) kostar 0,5 mkr *Z-produktionen förutsätter också investeringar i maskiner och en fabriksbyggnad till en total kostnad på Efter de planerade 15 åren beräknas dessa investeringar ha ett restvärde på Gör en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för detta projekt. Utgå från diskonteringsräntan 4%. Motivera dina beräkningar noga för varje post! Årliga effekter år 1-15 Uppgifter om D-kurvan ger nedanstående:

7 Benefits (brutto) av produktionen = total betalningsvilja för Z + värde av extern effekt Betalningsvilja = Faktisk betalning + konsumentöverskott = 100* ,5(100*50 000) = 5 mkr + 2,5 mkr = 7,5 mkr. Extern effekt = 10 per konsumerad Z = 0,5 mkr. Årliga (rörliga kostnader): Arbetskraft: Alternativ sysselsättning är halvtid, värdet av alternativ produktion alltså 0,5(6* ) = 0,75 mkr Råvaror: Importkostnad 1 mkr Energi 0,5 mkr Övriga kostnader: 1 mkr (Om man summerar de angivna kostnaderna för löner, råvara och energi för företaget, blir summan 3 mkr, alltså fattas 1 mkr för att komma upp i totala rörliga kostnader på 4 mkr. Det var inte riktigt meningen från min sida, jag har inte gjort poängavdrag om någon missat detta). Detta ger ett årligt överskott = 8 mkr 3,25 mkr = 4,75 mkr per år under 15 år. Med diskonteringsräntan 4% blir nuvärdet av detta 11,118*4,75 52,81 mkr Investeringskostnad år 0 är 27,30 mkr, restvärde år 15 är 4 mkr. Nuvärdet av detta restvärde blir 0,5553*4 2,22 mkr. Investeringskostnad netto = 27,78 mkr. Nuvärde av årliga nettobenefits investeringskostnader netto = 52,81 27,78 25 mkr, alltså samhällsekonomiskt lönsamt!