NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Transkript

1 NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet Om en förändring innebär ökad välfärd för minst en individ samtidigt som välfärden inte minskar för någon annan så har samhällets välfärd ökat Potentiella paretokriteriet (kompensationskriteriet) Om de som vinner på en förändring teoretiskt kan kompensera de som förlorar på förändringen så har samhällets välfärd ökat Normalt antas kompensationen vara monetär: Jämför vad vinnarna maximalt är beredda att betala för förändringen med vad förlorarna minst kräver i ersättning för att frivilligt gå med på förändringen Observera att kompensationen inte behöver betalas ut! 1

2 Paretooptimalitet Vad krävs för paretooptimalitet? Y Definition: En situation sådan att det är omöjligt att öka välfärden för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan det existerar inga åtgärder som uppfyller paretokriteriet / potentiella paretokriteriet. Produktionsmöjlighetskurvan Effektiv produktion (Efficiency in Production) Vi måste befinna oss på produktionsmöjlighetskurvan Optimal produktionsinriktning (Output Efficiency) Vi måste välja rätt punkt på produktionsmöjlighetskurvan Effektiv konsumtion (Efficiency in Exchange) Vi måste fördela den givna produktionen till konsumenterna på rätt sätt X 2

3 Effektiv konsumtion En given mängd varor skall fördelas mellan samhällets individer Definition på effektiv konsumtion: En situation sådan att ingen annan fördelning av den givna mängden varor kan öka nyttan för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan Illustreras för fallet med två individer med hjälp av en Edgeworth Box. Den tillgängliga mängden av de båda varorna (X och Y) visas av längden på boxens sidor Varje punkt visar på en specifik fördelning av varorna mellan de två individerna Individ B:s origo X B Total mängd Y Y A Y B X A Individ A:s origo Total mängd X 3

4 Individ B:s origo X B U B2 U B3 U B1 Y A U A3 U A1 U A2 Y B X A Individ A:s origo Vid den ursprungliga fördelningen värderar individerna varorna relativt varandra på olika sätt (olika lutning på indifferenskurvorna) För att effektiv konsumtion skall råda krävs att individerna värderar varorna relativt varandra på samma sätt, d.v.s. att A B MRS XY = MRS XY vilket inträffar i alla de punkter där indifferenskurvorna tangerar varandra Kontraktkurvan visar samtliga de fördelningar som innebär effektiv konsumtion, d.v.s. samtliga tangeringspunkter Effektiv konsumtion har inget med rättvis fördelning att göra 4

5 Innebörden av effektiv konsumtion för en enskild marknad En given mängd av en vara skall fördelas mellan en grupp individer För varje individ finns en specifik efterfrågekurva som visar individens marginella betalningsvilja, d.v.s. vad man är beredd att offra av andra varor för att skaffa sig ytterligare en enhet av den aktuella varan D A = MV A D B B = MVB D A+B Total mängd till A Total mängd till B Total mängd För effektiv konsumtion krävs att alla individer har samma marginella betalningsvilja (MBV eller MV), d.v.s. varje individ skall vara beredda att offra lika mycket av andra varor för ytterligare en enhet av den aktuella varan 5

6 Effektiv produktion En given mängd resurser (inputs) skall fördelas på olika företag som kan producera samma vara eller olika varor Definition: Ingen annan fördelning av den givna mängden resurser kan öka produktionen av ngn vara utan att den måste minskas av ngn annan Y Vi måste befinna oss längst ut på produktionsmöjlighetskurvan Produktionsmöjlighetskurvan En produktion innanför produktionsmöjlighetskurvan innebär att det är möjligt att öka produktionen av någon av varorna utan att minska produktionen av den andra vi har ej effektiv produktion X 6

7 Två företag som producerar olika varor, X och Y, med hjälp av produktionsfaktorerna K och L För effektiv produktion krävs att MP MP X L X K = MP MP Y L Y K med andra ord att MRTS = X LK MRTS Y LK Exempel där vi antar att detta inte råder Vara X Vara Y MP L MP K 5 50 Det är nu möjligt att hålla produktionen av Y konstant genom att föra över 1L från X till Y och samtidigt föra över 4K från Y till X ( = 0) Men detta gör att produktionen av X samtidigt ökar med ( = +10) Slutsats: Vi kan inte ha haft effektiv produktion i utgångsläget! 7

8 Två företag, A och B, som producerar samma vara, X För effektiv produktion krävs att MC = A X MC B X (där MC definieras som samhällsekonomisk marginalkostnad) Exempel där vi antar att detta inte råder Företag A Företag B MC X Genom att låta företag A producera en enhet mer och företag B en enhet mindre kan vi hålla produktionen av X konstant och samtidig spara produktionsresurser som kan användas till att öka produktionen av någon annan vara Slutsats: Vi kan inte ha haft effektiv produktion i utgångsläget En given produktion skall fördelas mellan företagen så att de får samma MC MC A MC B MC A+B Total produktion i företag A Total produktion i företag B 8 Totalt producerad mängd

9 Optimal produktionsinriktning Det är fullt möjligt att ha effektiv konsumtion och effektiv produktion utan att ha paretoptimalitet om man har inriktad produktionen på fel varor/fel kvantiteter av varorna För paretooptimalitet krävs även optimal produktionsinriktning Definition: Givet de resurser (inputs) man har skall det inte vara möjligt att med en annan inriktning av produktionen öka nyttan för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan Samhälleliga indifferenskurvor Y Y 0 U 1 A U 2 Produktionsmöjlighetskurvan Y opt B X 0 X opt X 9

10 Samhälleliga indifferenskurvor Y Y 0 U 1 A U 2 Produktionsmöjlighetskurvan Y opt B MRS XY =MRT XY X 0 X opt X Lutningen på indifferensskurvan visar hur konsumenterna värderar varorna relativt varandra : MRS XY d.v.s. hur mycket man är beredd att offra av Y för att få ett ytterligare X Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan visar samhällets möjligheter att i produktionen byta ut den ena varan mot den andra, den marginella transformationskvoten: där MRT = XY MC MC X Y = alternativkostnaden för vara X Villkor för optimal produktionsinriktning MRS XY = MRT XY Konsumenterna är då beredda att på marginalen precis betala respektive varas alternativkostnad MRT XY 10

11 Innebörden av paretooptimalitet för en enskild marknad pris D = MV S = MC Q opt kvantitet Q opt = optimal produktionsinriktning (MV = MC) För effektiv produktion krävs att Q opt produceras så att alla företag har samma MC För effektiv konsumtion krävs att Q opt fördelas på konsumenterna så att alla konsumenter har samma MV 11

12 Paretooptimalitet och modellen för fullständig konkurrens pris D = MV S = MC P Q opt kvantitet Effektiv konsumtion eftersom alla konsumenter möter samma pris P = MV Effektiv produktion eftersom alla företag möter samma pris P = MC (gäller även marknaden för produktionsfaktorer, alla företag möter samma relativpriser w = MP r MP L LK ) K = MRTS Optimal produktionsinriktning eftersom konsumenter och producenter möter samma pris P = MV = MC 12

13 P = MC är därför det pris som skapar optimalitet på marknaden, d.v.s. gör att det samhälleliga överskottet på marknaden maximeras! pris D = MV S = MC P opt KÖ PÖ SÖ = KÖ + PÖ Q opt kvantitet Samhälleligt överskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och producenterna minst kräver att få betalt (givet att ingen annan berörs) Samhälleligt överskott = konsumentöverskott + producentöverskott (givet att ingen annan berörs) Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt 13

14 Betyder detta att marknadsekonomin alltid fördelar resurser på bästa möjliga sätt? Några invändningar: Begreppet paretooptimalitet säger ingenting om hur rättvis fördelningen av resurserna är På verklighetens marknader existerar olika slag av s.k. marknadsimperfektioner (market failures) MARKNADSIMPERFEKTIONER Olika förhållanden på verklighetens marknader som gör att ekonomin inte fungerar perfekt, d.v.s. på ett eller annat sätt bryter mot kriterierna för paretooptimalitet Ofullständig konkurrens, ofta kopplat till verksamheter med ständigt fallande genomsnittskostnader, naturliga monopol Kollektiva nyttigheter Asymmetrisk information Externa effekter (Jämviktsbrist/trögheter) 14

15 Ofullständig konkurrens Priset överstiger marginalkostnaden ej optimal produktionsinriktning eftersom MV = P > MC Exempel monopol välfärdförlust/ allokeringsförlust/ / deadweight loss = ABC i figuren pris P mon KÖ D = MV A MC P opt PÖ E C MR B SÖ = KÖ + PÖ Q mon Q opt kvantitet Välfärdsförlusten på två sätt KÖ = - P mon ABP opt PÖ = + P mon AEP opt - ECB SÖ = KÖ + PÖ = - ABC Värdet av den konsumtion som förloras = ABQ opt Q mon Värdet av de resurser som sparas = CBQ opt Q mon Nettovärdet av konsumtions/produktionsminskningen = CBQ opt Q mon - ABQ opt Q mon = - ABC 15

16 Vad kan man göra åt bristande konkurrens? Konkurrenslagstiftning Frihandel Men problem vid naturliga monopol Naturliga monopol: Verksamheter med ständigt fallande genomsnittskostnader, d.v.s. mycket stora investeringskostnader men relativt sett små utnyttjandekostnader eviga stordriftsfördelar Ofta rör det sig om investeringar i infrastrukturen transporttjänster post tele el vatten Vid fallande genomsnittskostnader leder det samhällsekonomiskt optimala priset till en företagsekonomiskt finansiell förlust P opt ger finansiell förlust = GFCP opt D P fullkostnad G A F ATC P fullkostnad ger full kostnadstäckning men välfärdsförlust =ABC P opt MC B C Q fullkostnad Q opt Q max 16

17 Offentlig styrning för bättre resursutnyttjande Möjligheterna beror på typ av verksamhet Allmänheten Producenter som utnyttjar infrastrukturen (elproducenter, bussbolag, teleoperatör, etc.) Infrastruktur: Vägnät, broar, elnät, vattenledningsnät, telenät Offentlig ägd infrastruktur och försäljning till allmänheten (exempel vattenproduktion, privatbilister som utnyttjar offentligt producerade vägar/broar ) Privat ägd infrastruktur och försäljning till allmänheten. Offentligt reglerad prissättning Offentligt ägd infrastruktur (eller privat ägd men offentligt reglerad), i kombination med konkurrens mellan (huvudsakligen) privata producenter som utnyttjar infrastrukturen och säljer tjänster till allmänheten (exempel elproduktion i Sverige idag, bussbolag som utnyttjar offentligt producerade vägar/broar) 17

18 Mer om samhällsekonomiskt optimal prissättning Några varianter av marginalkostnadsprissättning: Knapphetsprissättning Kan också lösa problemet med det finansiella underskottet ATC D P 1 ger efterfrågeöverskott P opt ger effektiv konsumtion av en knapp resurs P opt P fullkostnad P 1 MC Q max Q 1 Peak-load pricing: När efterfrågan varierar regelbundet över dygn/vecka/säsong och produktionen sker i direkt anslutning till konsumtionen (transporter/el/tele) skall priset sättas = marginalkostnad i varje enskild tidsperiod 18

19 Antag att verksamheten har krav på full kostnadstäckning: Ett enhetspris lika med genomsnittskostnaden ger normalt en för liten konsumtion välfärdsförlust Mindre välfärdsförluster om man frångår enhetspriset Two-part tariff: o Förbrukningsavgift = marginalkostnad o Fast avgift per hushåll (abonnent) för att täcka återstående finansiellt underskott Exempel 1: konstant marginalkostnad (intäkterna från förbrukningsavgiften motsvarar rörliga kostnader och intäkterna från fast avgift motsvarar fasta kostnader) Exempel 2: ökande marginalkostnad (intäkterna från förbrukningsavgiften överstiger rörliga kostnader medan intäkterna från fast avgift understiger fasta kostnader) D P opt KLM visar det täckningsbidrag som kan användas för att täcka en del av den fasta kostnaden. Resten (GFCP opt ) täcks med fasta avgifter G F ATC P opt K C MC M L Q 3 Q opt 19

20 Prisdiskriminering: o Högre pris för prisokänsliga grupper än för priskänsliga grupper ger totalt lägre välfärdsförluster än ett enhetligt pris o Krävs att man kan kontrollera vem som konsumerar Hänsyn till prissättningssystemets kostnader kan leda till andra slutsatser om vad som är optimal prissättning Ibland bättre med en enklare prissättning (när välfärdsvinsten av en teoretiskt sett bättre prissättningsmetod understiger ökade kostnader för prissättningen) Ibland bäst att inte alls ta ut något pris D Jämför välfärdsförlusten (ABQ 2 ) av att inte ta ut någon avgift med inbesparade administrations- och informationskostnader P A B 1 MC Q 1 Q 2 20

21 Kollektiva nyttigheter Bakgrund: För s.k. fullständigt privata nyttigheter gäller två centrala egenskaper exkluderbarhet, d.v.s. möjligt att hävda äganderätt och att hindra andra från att utnyttja nyttigheten rivalitet i utnyttjandet Nyttigheter som saknar en eller båda dessa egenskaper medför marknadsimperfektioner Antag att det är svårt (kostsamt) eller helt omöjligt att exkludera någon från att utnyttja nyttigheten, men att rivalitet fortfarande föreligger Om utnyttjandet är fritt kan man inte hävda äganderätten till tillgången risk för överutnyttjande, allmänningarnas tragedi, exempel utfiskning (detta är dock inget exempel på en kollektiv nyttighet!) För en kollektiv nyttighet gäller att det inte skall råda rivalitet i utnyttjandet När den väl är producerad kan den användas av alla utan att en persons utnyttjande påverkar andra personers möjligheter att utnyttja nyttigheten till samma kvalitet 21

22 Kollektiv nyttighet med möjlighet att exkludera: (Bro vid lågtrafik, större park eller badstrand, TVutsändning, forskningsresultat, musik o.s.v.) Konflikt mellan incitament att producera nyttigheten och att utnyttja det som är producerat optimalt - för att ha incitament att producera nyttigheten måste den private aktören få ta betalt, d.v.s. kunna exkludera dem som inte betalar - men eftersom MC = 0 ger ett pris > 0 inte optimalt utnyttjande Kollektiv nyttighet utan möjlighet att exkludera Fullständigt kollektiva nyttigheter, exempel försvaret, snöröjning Små incitament till privat produktion eller finansiering, free-riders problemet Slutsats: Privata beslut ger för liten konsumtion av kollektiva nyttigheter - vissa produceras ej eller nästan ej (omöjligt eller mycket kostsamt att exkludera) - andra produceras, men priset överstiger MC Kollektiva nyttigheter kräver kollektiva beslut! 22

23 Samhällsekonomiskt optimal produktion av en kollektiv nyttighet: MV = MC produktion MV Exempel med två konsumenter D B D A MC Qopt samhälle För kollektiva nyttigheter där valet står mellan 0 och 1: Gör istället en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl där total betalningsvilja jämförs med total kostnad 23

24 Asymmetrisk information En av parterna på en marknad har tillgång till privat information, d.v.s. information som den andra parten saknar marknader fungerar sämre eller försvinner helt adverse selection (privat information om given egenskap) Produktens kvalitet okänd för köparen dålig kvalitet driver ut bra kvalitet från marknaden Klassiskt exempel från marknaden för begagnade bilar - Antag att det existerar två slags begagnade bilar, bra och dåliga. Om såväl säljare som köpare kan skilja på dessa uppstår separata marknader med ett högre pris för bra bilar än för dåliga bilar, P B respektive P D - Men säg att vi har asymmetrisk information, d.v.s. bara säljaren vet om bilen är bra eller dålig. Köparen har inte denna kunskap utan grundar sin betalningsvilja på förväntad kvalitet i ett första steg hamnar priset på den nu gemensamma marknaden P G precis mittemellan P B och P D om det finns lika många bilar av varje sort - Men eftersom säljarna av bra bilar tycker att detta pris är för lågt, behåller de hellre bilen själva proportionen bra begagnade bilar på marknaden sjunker konsumenterna reviderar sin uppfattning om förväntad kvalitet och vill inte betala lika mycket P G sjunker proportionen bra begagnade bilar på marknaden sjunker ytterligare o.s.v. i värsta fall försvinner alla bra begagnade bilar från marknaden. Endast de dåliga återstår och P G = P D 24

25 Andra exempel kommer från försäkringsmarknaden Försäkringstagarens risk okänd för försäkringsbolaget gemensam premie högriskare driver ut lågriskare från marknaden Till viss del kan marknaden fixa dessa problem: - signalering (exempel; garantier) - vid försäkringar differentierade premier byggda på statistiska genomsnitt Vad kan staten göra? - konsumentlagstiftning - obligatoriska försäkringar (inte nödvändigtvis offentligt finansierade) moral hazard (privat information om beteende) Exempel: Den som väl tagit en försäkring ändrar sitt beteende på grund av att försäkringen gör att den privata kostnaden för risk sjunker (eventuellt uteblir helt) och därmed understiger den samhällsekonomiska kostnaden för risk Marknaden kan delvis fixa dessa problem genom: - självrisker, men det innebär samtidigt att konsumenten inte kan köpa så mycket försäkringsskydd som önskas - kontroll 25

26 Externa effekter På en perfekt fungerande marknad visar priset såväl en varas samhällsekonomiska värde som dess samhällsekonomiska kostnad, MV = P = MC En förutsättning för detta är att efterfrågekurvan visar det fullständiga värdet av konsumtionen och utbudskurvan den fullständiga marginalkostnaden för produktionen Men ibland utnyttjas i produktionen eller konsumtionen resurser utan att man betalar för dem eller skapas resurser utan att man får ersättning för dem externa effekter priset ger ej längre rätt information om varans samhällsekonomiska värde eller kostnad vid negativa externa effekter tar den som fattar beslut om konsumtion eller produktion inte hänsyn till kostnader som drabbar andra konsumtionen och/ /eller produktionen blir för stor Exempel: negativa miljöeffekter, allmänningarnas tragedi vid positiva externa effekter tar den som fattar beslut om konsumtion eller produktion inte hänsyn till den nytta som andra får konsumtionen och/eller produktionen blir för liten Exempel: vaccinering mot en smittsam sjukdom 26

27 Antag att ett företags produktion påverkar miljön negativt. Priset (varans värde) är givet av marknaden pris MC samhälle A MC företag P* s C B Qopt samhälle Qopt företag kvantitet ABC = välfärdsförlust Möjliga lösningar: regleringar skatt på produktionen = s i figuren avgift på utsläppen Men i idealfallet behövs inget samhällsingripande! Om äganderätterna är välspecificerade och transaktionskostnaderna låga kan de inblandade parterna själv komma överens (Coase) 27

28 Antag att produktionen hos samtliga företag på en marknad påverkar miljön negativt. Alla företags miljöpåverkan är lika stor pris Demand MC samhälle A S Popt samhälle P* s C B Qopt samhälle Q* kvantitet ABC = välfärdsförlust Optimal skatt på produktionen = s i figuren, höjer priset till vad som är samhällsekonomiskt optimalt 28

29 Marginell skadekostnad (MSK), marginell reningskostnad (MRK) och optimal utsläppsnivå Modellen ovan begränsas av att sambandet mellan produktion och miljöpåverkan antas vara givet I verkligheten förhåller det sig oftast inte så - Det finns andra möjligheter till minskade utsläpp än att minska produktionen - Det är utsläppen, och inte produktionen i sig som är skadliga Ett företag förorenar ett vattendrag vilket påverkar ett jordbruk negativt Kostnad MRK MSK U 0 = utsläpp om inga krav på utsläppsbegränsningar finns U* U 0 Utsläpp U* = optimal utsläppsnivå 29

30 Hur skall man nå U*? Kostnad MRK MSK P* U* U 0 Utsläpp Om transaktionskostnaderna är låga och äganderätterna välspecificerade skulle parterna själva kunna komma överens Coaseteoremet: Oavsett om företaget har rätten att förorena, eller jordbruket har rätt till rent vatten finns då incitament till avtal som innebär optimal utsläppsnivå! Om förhandlingslösningar inte fungerar: Reglering Utsläppsavgift = P* 30

31 Överlåtelsebara utsläppsrätter kr När utsläppskällorna är många, skadekostnaden oberoende av utsläppskällan och man vill ha kontroll på de totala utsläppens storlek Exempel kr 100 Företag av typ Företag av typ 2 P 2 P u P 1 MRK P u MRK utsläpp Utsläpp Totalt utsläppsmål motsvarande Utsläppsrätter: 300 per företag, olika MRK incitament till handel Jämviktspriset P u ger effektiv produktion av rening Utsläppsrätter för koldioxid inom EU från 2005 för vissa anläggningar (större kraft- och värmeverk, oljeraffinaderier, produktion av stål, järn, glas, glasfiber, cement, keramik, papper och pappersmassa) Varje land delar ut utsläppsrätter till sina industrier enligt överenskommelser Handel inom hela EU skall fördela utsläppen effektivt 31

32 SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Vad är syftet med skatter? Finansiera den offentliga sektorns utgifter o Offentlig produktion av kollektiva nyttigheter eller annan offentlig produktion som anses fungera bättre i offentlig regi o Offentlig produktion eller subvention av privat produktion av nyttigheter som alla anses ha rätt till oavsett betalningsförmåga (exempelvis sjukvård, utbildning) o Omfördelning av inkomster mellan olika grupper i samhället Styra privat produktion och konsumtion vid negativa externa effekter (exempel drivmedel), och/eller när den enskilde inte anses veta sitt eget bästa (exempel alkohol, tobak) Problem: Även när det primära syftet är att finansiera offentliga utgifter har såväl direkta som indirekta skatter som regel en styrande effekt och kommer därför att påverka effektiviteten i samhället negativt, (teoretiskt undantag: klumpsummeskatt) 32

33 Exempel: En skatt per producerad enhet av en vara pris S vid skatt P 1 KÖ D = MV A S = MC sam P opt P 2 PÖ staten C B SÖ = KÖ + PÖ + staten Q 1 Q opt kvantitet Välfärdsförlusten på två sätt (jämfört med P opt /Q opt ) KÖ = - P 1 ABP opt PÖ = - P opt BCP 2 Statens skatteinkomster = P 1 ACP 2 SÖ = KÖ + PÖ + staten = - ABC Värdet av den konsumtion som förloras = ABQ opt Q 1 Värdet av de resurser som sparas = CBQ opt Q 1 Nettovärdet av konsumtions/produktionsminskningen = CBQ opt Q 1 - ABQ opt Q 1 = - ABC 33

34 Skatten skapar en skattekil mellan konsumenternas betalning, P 1, och producenternas ersättning, P 2. När konsumenter och producenter inte anpassar sig efter samma pris har vi inte längre optimal produktionsinriktning! MV P > P = = 1 2 MC sam Samma resonemang gäller för en inkomstskatt. På arbetsmarknaden anpassar sig köparna (företagen) efter bruttolönen, medan säljarna (individerna) anpassar sig efter nettolönen (lön efter skatt) Även om ett företag har en betalningsvilja för arbetsinsatsen som överstiger vad individen kräver för att avstå från sin fritid så kan nettoersättningen (ersättningen efter skatt) för individen bli mindre än vad han/hon kräver arbetet utförs inte eller utförs svart Problem för hushållsnära tjänster : Beskattade varor/tjänster blir dyra i förhållande till obeskattad egenproduktion för stor produktion av hemarbete med låg produktivitet Även om företagen vill betala mycket mer för utbildad än för outbildad arbetskraft kan skillnaden mellan nettolönerna bli låg utbildningspremien alltför låg för att stimulera till högre utbildning/ /vidareutbildning 34

35 Hur kan man minimera skattesystemets negativa effekter på samhället? Likformighetsprincipen: Beskatta all konsumtion/ /produktion med samma procentsats, neutral beskattning relativpriserna påverkas inte och därmed störs inte valet mellan olika varor/aktiviteter Men allt kan inte beskattas, alternativt finns goda möjligheter att undvika beskattning (fritid, hemarbete, viss import, vissa kapitalinkomster) neutral beskattning av det som går att beskatta behöver inte längre vara optimalt beskatta objekt som är priskänsliga (beträffande utbud eller efterfrågan) lägre eftersom en skatt medför större välfärdsförlust Exempel: Samma skatt ger en större välfärdsförlust (ABC) för den priskänsliga varan Y P D X P A C B S skatt S D Y C A B S skatt S Q Q 35

36 Mer om inkomstskatter Arbetsinkomst Kapitalinkomst Total skatt regressiv proportionell progressiv I o I 1 inkomst Marginalskatten visas av skatteskalans lutning och anges i % Totalskatten kan vara lika även om marginalskatten är olika (se inkomst I 1 ) Marginalskatten kan vara lika även om totalskatten är olika (se inkomst I 0 ) 36

37 Verkliga skatteskalor har konstant marginalskatt inom givna inkomstintervall Tabell 1 Ett exempel på en progressiv skatteskala inkomstintervall (kronor) marginalskatt skatt vid den lägre inkomsten i intervallet (kronor) % % % Figur 3a Marginalskatt vid olika skattesatser (exempel från tabell 1) Marginalskatt 30% 20% 10% Inkomst tusentals kr Figur 3b Totalskatt vid olika inkomster (exempel från tabell 1) Total skatt tusentals kr Inkomst tusentals kr 37

38 Inkomstskatten vid en viss inkomst bestäms av marginalskatten för alla inkomster understigande den aktuella Om man sänker marginalskatten i ett visst intervall så innebär detta sänkt totalskatt även för inkomsttagare som befinner sig i ett högre inkomstintervall Om man vill sänka inkomstskatten för låginkomsttagare, med oförändrad totalskatt för höginkomsttagare, måste marginalskatten höjas i ett mellanliggande intervall Marginaleffekt: Ta även hänsyn till effekter på inkomstberoende bidrag och avgifter Exempel: (fingerat) med marginaleffekt 75% Inkomst : :- Inkomstskatt : :- Dagisavgift : :- Bostadsbidrag : :- Disponibel inkomst : :- 38

39 Leder höjda inkomstskatter säkert till ett minskat arbetsutbud? En förändring av inkomstskatterna påverkar oftast såväl marginalskatt som totalskatt: Exempel: Inkomstskatten i ett land ökar från 30% till 40% av inkomsten (en enhetlig marginalskatt ökar från 30% till 40%) Ökad marginalskatt (ökad marginaleffekt) substitutionseffekt minskat utbud Ökad totalskatt inkomsteffekt ökat utbud Men inkomsteffekten blir svag (på aggregerad nivå) om skatterna kommer tillbaka i form av transfereringar eller offentlig konsumtion som ersätter privat! Exempel: Marginalskattesatsen vid inkomstbeskattningen höjs för att finansiera ett ökat barnbidrag hushållen känner sig (genomsnittligt) inte fattigare och inkomsteffekten blir därför svag substitutionseffekten överväger och därmed minskar arbetsutbudet 39

40 Även en skatteomläggning, med oförändrad totalskatt kan få effekt på arbetsutbudet Figur 5 Skatteskalor före och efter en skatteomläggning med oförändrade skatteinkomster Skatt Skatteskala efter Skatteskala före A B C D Inkomst Inkomst Tabell 2 Förändring av arbetsutbud vid olika inkomster förändring av marginalskatt förändring av total skatt effekt på arbetsutbudet A sjunker sjunker osäker B stiger sjunker sjunker C stiger oförändrad sjunker D stiger stiger osäker 40

41 EN ANNAN SYN PÅ DEN OFFENTLIGA SEK- TORN I EN MARKNADSEKONOMI Traditionell syn från välfärdsteorin och keynesianer : Även om marknadsekonomin i stort sett fungerar bra existerar det trots allt marknadsimperfektioner (på mikronivå) och obalanser (på makronivå) staten (offentlig sektor) agerar med syftet att ställa allt till rätta Detta synsätt kritiseras av public choice teorin: Den politiska/byråkratiska beslutsprocessen analyseras från ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv Även beslut utanför marknaden (politiska beslut, myndighetsbeslut) fattas av rationella aktörer (ensamma eller i grupp), d.v.s. av nyttomaximerande politiker och byråkrater Politiker vill ha makt och röster och byråkrater vill gynna den egna verksamheten tveksamt om staten strävar efter samhällsekonomisk effektivitet och makroekonomisk balans Leder istället ofta till olika slag av interventionistiska imperfektioner Politiska imperfektioner Byråkratiska imperfektioner 41

42 Några exempel: Via jakten på marginalväljare kan vissa särintressen (oftast producentintressen eller regionala intressen) få ett oproportionerligt stort inflytande på resursfördelningen med välfärdsförluster som följd Antag två politiska partier (grupper av partier) representerande vänster och höger Steg 1: Röstmaximering gör att båda partier dras mot mitten Steg 2: Ytterligare försök att tjäna röster göra genom att man letar efter ideologiskt gränsöverskridande frågor som gynnar en specifik grupp i samhället (marginalväljarna) Exempelvis ett tullskydd som gynnar såväl kapitalägare som anställda inom en viss näringsgren får båda sidors röster oavsett ideologi Konsumenterna förlorar så lite per person att det inte påverkar deras val Producentsidan representeras oftast av jämförelsevis färre medlemmar där den enskilde medlemmen har mycket att vinna och därmed har starkare incitament att bedriva lobbying Totalt kan man visa att konsumenterna förlorar mer på tullskyddet än vad producentsidan vinner 42

43 Kritik av majoritetsprincipen: Förslag som gynnar majoriteten behöver inte uppfylla det potentiella paretokriteriet. Ingen hänsyn till intensiteten i preferenserna En fråga kan lösas på två sätt Alfa eller Beta Förslag Adam Bertil Caesar Totalt Alfa Beta o Beta vinner omröstningen trots att Alfa är att föredra enligt det potentiella paretokriteriet o Leder ofta till kohandel (vilket kan vara negativt eller positivt ur välfärdsekonomisk synpunkt) 43