F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden

Transkript

1 F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden 12-13/ Upplägg Den offentliga sektorns roll Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Public choice Miljöpolitik Externa effekter Ekonomiskt optimalt utnyttjande av miljöresurser Utsläppsskatter och utsläppsrätter Bostadspolitik Tobins q Hyresregleringar Fastighetsskatt/fastighetsavgift Bolånetak 2 1

2 Den offentliga sektorns roll Rätten att bruka våld Ömsesidigt beroende mellan den offentliga sektorn och marknadsekonomin. - Marknadsplatser - Enhetlighet - Äganderätter - Betalningsformer Den offentliga sektorn verkar för: - Effektiv allokering - Stabilitet - Rättvis fördelning 3 Den offentliga sektorns utgifter och inkomster Utgifter: - Vård, skola, omsorg (VSO) - Skydd socialförsäkringar - Kollektiva nyttigheter Inkomster: Skatter, avgifter, dels från räntor, utdelningar, realisationsvinster och liknande. 4 2

3 Skatter Direkt skatt, indirekt skatt och klumpsummeskatt. Vad är syftet med skatter? Finansiera den offentliga sektorns utgifter. Omfördela inkomster. Styra privat produktion och konsumtion. Problem med skatter: Skatter har som regel en styrande effekt och kommer därför att påverka effektiviteten i samhället negativt. 5 Figur 1. Exempel skatt En skatt per producerad enhet av en vara. Skattekil! P S vid skatt S=MC sam P 1 A P opt B P 2 C Q 1 Q opt Q 6 3

4 Hur minimera skattesystemets negativa effekter på samhället? Likformighetsprincipen: Beskatta all konsumtion/produktion med samma procentsats (neutral beskattning). Påverkar ej relativpriserna. Problem: Allt går inte att beskatta. Beskatta objekt som är priskänsliga lägre eftersom en skatt medför större välfärdsförlust. 7 Figur 2. Skatt på två olika priskänsliga varor P Vara X P Vara Y D X S skatt S skatt A C B S D Y C A B S Q Q 8 4

5 Figur 3. Inkomstskatter Arbetsinkomst och kapitalinkomst Total skatt och marginalskatt Total skatt Inkomst 9 Figur 4. Verkliga skatteskalor Verkliga skatteskalor har konstant marginalskatt inom givna inkomstintervall Marginalskatt Sänkt marginalskatten i ett visst intervall sänkt total skatt i ett högre inkomstintervall. Totalskatt Inkomst Om man vill sänka skatten för låginkomsttagare med oförändrad total skatt för höginkomsttagare måste marginalskatten höjas i ett mellanliggande intervall. Inkomst 10 5

6 Leder höjda inkomstskatter säkert till ett minskat arbetsutbud? Exempel. Inkomstskatten i ett land ökar från 30 % till 35 % av inkomsten. Ökad marginalskatt Substitutionseffekt Minskat utbud Ökad totalskatt Inkomsteffekt Ökat utbud Total effekt? Marginaleffekt: Tar även hänsyn till inkomstberoende bidrag och avgifter. 11 Figur 5. Exempel skatteskalor före och efter en skatteomläggning med oförändrade skatteinkomster. Total skatt Inkomst 12 6

7 En annan syn på den offentliga sektorn Traditionell syn från välfärdsteorin: Även om marknadsekonomin i stort sett fungerar bra existerar det trots allt marknadsimperfektioner (på mikronivå) och obalanser (på makronivå) staten (offentliga sektorn) agerar med syfte att ställa allt till rätta. Detta synsätt kritiseras av public choice teorin. 13 Public choice teorin Den politiska/byråkratiska beslutsprocessen analyseras från ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv. Grundläggande antagande: Även beslut utanför marknaden (politiska beslut, myndighetsbeslut) fattas av rationella aktörer (ensamma eller i grupp), d.v.s. av nyttomaximerande politiker och byråkrater. Hur nyttomaximerar dessa aktörer? 14 7

8 Public choice teorin forts: Offentliga beslut = beslut av politiker och byråkrater. (offentliga tjänstemän). Politiker vill ha makt och röster och byråkrater vill gynna den egna verksamheten. Tveksamt om staten strävar efter samhällsekonomisk effektivitet och makroekonomisk balans. Assymetrisk information. 15 Exempel 1. Public choice Kritik av majoritetsprincipen: Förslag som gynnar majoriteten behöver inte uppfylla det potentiella paretokriteriet. Ingen hänsyn till intensiteten i preferenserna. En fråga kan lösas på två sätt Alfa och Beta Förslag Adam Bertil Ceasar Totalt Alfa Beta Leder ofta till kohandel. 16 8

9 Exempel 2. Public choice Jakten på marginalväljare : Vissa särintressen får oproportionellt stort inflytande på resursfördelningen med välfärdsförluster som följd. Anta två partier (grupper av partier) representerar vänster och höger. Steg 1: Röstmaximering gör att båda partier dras mot mitten. (Jmfr. Hotteling) Steg 2. Ytterligare försök att tjäna röster görs genom att man letar efter ideologiskt gränsöverskridande frågor som gynnar en specifik grupp i samhället (marginalväljarna). 17 Flera korta exempel. Public choice Finanspolitik Penningpolitik Den offentliga sektorns tillväxt Skattepolitik Miljöpolitik och Bostadspolitik? 18 9

10 Miljöpolitik Del av debatten Målkonflikt, tillväxt eller miljö? Utsläppsrätter Utsläppsskatter 19 Externa effekter. Negativ extern effekt Den som fattar beslut om konsumtion eller produktion tar ej hänsyn till kostnader som drabbar andra konsumtionen och/eller produktionen blir för stor. Positiv extern effekt Den som fattar beslut om konsumtion eller produktion tar ej hänsyn till den nytta som andra får konsumtionen och/eller produktionen blir för liten

11 Figur 6. Exempel negativ extern effekt Antag att ett produktionen hos samtliga företag på en marknad påverkar miljön negativ. Alla företags miljöpåverkan är lika stor. P Q 21 Problem med föregående modell Modellen begränsas av att sambanden mellan produktion och miljöpåverkan antas vara given. Det är utsläppen och inte produktionen i sig som är farlig

12 Figur 7. Ekonomiskt optimalt utnyttjande av miljöresurser Marginell skadekostnad (MSK), marginell reningskostnad (MRK) och optimal utsläppsnivå. kostnad utsläpp 23 Ekonomiskt optimalt utnyttjande av miljöresurser Hur uppnå U*? Vid låga transaktionskostnader och väl specificerad äganderätt skulle parterna själva kunna komma överens. Coaseteoremet Problem: Frånvaro av äganderättigheter >överutnyttjande av miljöresurserna 24 12

13 Exempel på möjliga lösningar Skatt på produktionen Avgift på utsläppen (Utsläppskatter) Bestämd nivå på utsläppens storlek (Utsläppsrätter) 25 Utsläppsskatter och Utsläppsrätter Utsläppsskatter Avgift för utsläppen bestäms på administrativ väg Utsläppsrätter Bubbelkonceptet Auktion eller tilldelning Viktig skillnad mellan utsläppsskatter och utsläppsrätter. - Ej bestämd utsläppsnivå vid utsläppsskatt. - Ej bestämt pris vid utsläppsrätter. Gemensamt problem: MRK och MSK? 26 13

14 Figur 8. Överlåtelsebara utsläppsrätter Exempel tilldelning av utsläppsrätter. kr kr utsläpp utsläpp 27 Exempel. Miljöpolitik och public choice Anta att man överväger att begränsa miljöskada. Marginalväljargrupp: 10st med kostnad 100 Resterande individer: 1000st med vinst 0,2 Marginalväljargruppen kostar totalt 100 Resterande individer vinner totalt 200 Blir den samhällsekonomiska motiverande åtgärden i detta fall politiskt rationell? 28 14

15 Bostadspolitik Del av debatten Lågt bostadsbyggande Hotfulla marknadshyror Fastighetsavgiften Bostadsbubbla 29 Nyproduktion Bostad = kapitalföremål (vara som ej förbrukas omedelbart) Produktion av kapitalföremål kan analyseras med hjälp av Tobins q q = Bostadspris(marknadspris) Kostnad för nyproduktion q > 1 Lönsamt med nyproduktion q < 1 Ej lönsamt med nyproduktion q = 1 Långsiktig jämvikt 30 15

16 Figur 9. Hyresmarknaden reglering vs. fri marknad Pris Kvantitet 31 Figur 10. Modell för hyresbildning Hyra per m 2 Avstånd från centrum 32 16

17 Hyresmarknaden reglering vs. fri marknad Citat: Det enda tråkiga med marknadshyrorna var att folk inte kunde betala dem. Alltså måste de ha bostadsbidrag. Nu har priserna på bostadsrätter i Stockholms innerstad blivit så höga att ingen har råd att bo där. 33 Effekter av hyresreglering Allokeringseffekter Bostadslösa ungdomar vs. par med övernattningslägenhet Änka vs. Barnfamilj Fördelningseffekter Vilka grupper skulle tjäna och vilka förlora? Segregation En oreglerad marknad tenderar att skapa segregation

18 Fastighetsavgiften och fastighetsskatt Nu: kommunal fastighetsavgift 0,75 % av taxeringsvärdet, max 6000 kr. Tidigare: statlig fastighetsskatt, 1% av taxeringsvärdet. Fastighetsskatten motiveras med två principer; Likformighetsprincipen och principen om optimal beskattning. 35 Fastighetsavgiften och fastighetsskatt forts. Problem med fastighetskatt: taxeringsvärdet och likviditetsproblem. Citat: Fastighetsskatten börjar snart bli så hög att ingen har råd att bo i villa längre Den nya fastighetsavgiften. Billigare boende för nya köpare? 36 18

19 Bostadsbubbla och bolånetak Ökade bostadspriser och generösa lånevillkor Risk för bostadsbubbla. Finansinspektionen: 1oktober 2010, 85% av bostadens marknadsvärde får tas i säkerhet vid utlåning. Vilka är effekterna av bolånetaket? 37 19