LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARGINALKOSTNADSPRINCIPEN Inledning Marginalkostnadsprissättning på en enskild marknad Efterfrågefluktuationer FINANSIELLA FÖLJDER AV MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING FULL KOSTNADSTÄCKNING OCH EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Inledning Motiv för full kostnadstäckning Prisdiskriminering Two-part tariff PRISSÄTTNINGSSYSTEMETS KOSTNADER MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING OCH VÄLFÄRDSFÖRDELNING SAMMANFATTNING... 16

3 1 1 MARGINALKOSTNADSPRINCIPEN 1.1 Inledning En marknadsekonomi med perfekt konkurrens på alla marknader ger i jämvikt upphov till ett s.k. paretooptimalt tillstånd. Ingen annan fördelning av resurser i samhället kan öka välfärden för en individ utan, att någon eller några andra får det sämre. I detta jämviktsläge kommer priset på varje vara eller tjänst att vara lika med marginalkostnaden. Det är därför inte underligt att ekonomer i olika sammanhang rekommenderar att offentliga företag eller myndigheter skall tillämpa marginalkostnadsprissättning. Samtidigt verkar marginalkostnadsprincipen vara betydligt mindre populär bland dem som direkt ansvarar för prissättningen. Syftet med detta kompendium är - att förklara vad marginalkostnadsprincipen innebär i olika sammanhang. - att redogöra för konflikten mellan marginalkostnadsprissättning och full kostnadstäckning och olika sätt att mildra den. - att diskutera en del andra motiv för avsteg från marginalkostnadsprissättning. 1.2 Marginalkostnadsprissättning på en enskild marknad I figur 1 nedan illustreras efterfrågan och marginalkostnad för en offentligt styrd verksamhet. Produktionen kan utföras av en offentlig myndighet, av ett offentligt ägt företag eller av ett privat företag efter upphandling. Huvudsaken är att ansvaret för produktion och prissättning ligger inom den offentliga sektorn. En stor del av den offentliga produktionen utgörs av tjänster. Därför kommer i den fortsatta framställningen oftast ordet tjänst att användas, även om resonemangen huvudsakligen gäller för såväl varuproduktion som tjänsteproduktion.

4 2 Figur 1 På inget annat håll produceras en tjänst med exakt samma egenskaper. Genom variationer i utbud och pris kan företaget bestämma hur stor konsumtionen av tjänsten skall vara i samhället. Om företaget bestämmer sig för att producera kvantiteten Q 1 till priset P 1 kommer konsumenterna för den marginellt konsumerade enheten att betala exakt vad tjänsten kostar att framställa. Att detta beteende är det ur effektivitetssynpunkt bästa visas enklast genom två motexempel. Låt oss först anta att priset P 2 och kvantiteten Q 2 gäller. Detta innebär att för en del av konsumtionen (Q 1 -Q 2 ) är produktionskostnaderna högre än vad konsumenterna är villiga att betala. Den totala skillnaden mellan produktionskostnader och betalningsvilja visas i figuren av ytan ABC. Denna utgör allokeringsförlusten vid priset P 2. Åtminstone teoretiskt kan man öka välfärden för konsumenterna genom att minska produktionen av tjänsten till Q 1 och använda de friställda resurserna till annan produktion. Om istället priset P 3 och kvantiteten Q 3 gäller finns det konsumenter som är villiga att betala minst kostnaden för en ökad produktion upp till Q 1. Skillnaden mellan betalningsvilja och produktionskostnad visas i detta fall av ytan DAE och utgör allokeringsförlusten vid priset P 3.

5 3 Det är möjligt att öka konsumenternas välfärd genom en ökad produktion av tjänsten samtidigt som man 1åter dem betala för att de nödvändiga produktionsresurserna undandras annan produktion. Endast vid priset P 1 och kvantiteten Q 1 kan inga förbättringar åstadkommas. P 1 kan därför kallas det optimala priset och Q 1 den optimala kvantiteten på marknaden. Observera att prissättningsregeln kräver överensstämmelse mellan pris och samhällsekonomisk marginalkostnad. Om exempelvis negativa externa effekter av produktionen förekommer skall det optimala priset täcka inte endast den företagsekonomiska marginalkostnaden utan även den marginella ökning av den externa effekten som en produktionsökning innebär. 1.3 Efterfrågefluktuationer I avsnitt 1.2 gjordes antagandet att efterfrågan på den betraktade varan eller tjänsten är lika stor i varje tidpunkt. För en stor del av den produktion som i många länder ligger inom den offentliga sektorn händer det dock att efterfrågan varierar kraftigt, exempelvis mellan olika tidpunkter på ett dygn eller mellan olika årstider. Detta gäller bland annat nyttigheter som kollektiva transporter, elkonsumtion och telefonsamtal. Marginalkostnadsprissättning innebär i dessa fall att man i varje tidpunkt anpassar priset till den efterfrågan och de kostnadsförhållande som råder. En sådan prissättning efter belastningsvariationer brukar man kalla peak-load pricing. I figur 2 demonstreras de samhällsekonomiska vinsterna av en övergång till peak-load pricing om man i utgångsläget ej tar hänsyn till belastningsvariationer utan sätter priset efter den genomsnittliga efterfrågan som råder.

6 4 P D H D H = Efterfrågan vid högbelastning D L = Efterfrågan vid lågbelastning D G = Genomsnittlig efterfrågan D G B MC P H D L A P G E C P L H F Q L Q LG Q H Q HG Q Figur 2 En marginalkostnadsprissättning baserad på genomsnittlig efterfrågan ger priset P G. Konsumtionen i de två olika tidsperioderna visas av O LG och Q HG. En anpassning av konsumtionen till skiftande efterfrågeförhållanden innebär priset P H vid hög belastning och priset P L under den tid på dygnet då efterfrågan är låg. Konsumtionen av varan minskar vid hög belastning till O H och ökar vid låg belastning till Q L. Denna omfördelning av konsumtion från tidpunkter på dygnet då marginalkostnaden är hög till tidpunkter då den är låg innebär allokeringsvinster motsvarande ytorna ABC och EFH. Observera dock att någon total utjämning av konsumtionen över dygnet inte uppstår och inte heller är eftersträvansvärd eftersom den skiftande efterfrågan visar att flertalet konsumenter föredrar konsumtion under högbelastningsperioden. Till de redovisade allokeringsvinsterna skall läggas den ytterligare vinst man kan göra genom att den erforderliga maximala kapaciteten minskar. Detta innebär att mindre kapital behöver bindas i produktionen och att man således får ett högre utnyttjande av det kapital som är investerat. Bussarna står exempelvis stilla i garaget under en kortare period. Om belastningsvariationerna är kända i förväg och antal tidsperioder är få kan man uppnå stora vinster med ett peak-load pricing system. I annat fall måste man ta hänsyn till att en sådan prissättning medför ökade administrations- och informationskostnader. 1 Såväl producent som 1 För en mer ingående diskussion kring prissättningssystemets kostnader hänvisas till avsnitt 4.

7 5 konsumenter får svårt att planera sin vardag med en efterfrågan respektive ett pris som dels varierar ständigt under exempelvis ett dygn, dels varierar mellan olika dygn på ett i förväg okänt sätt. Detta gör att man i praktiken tvingas begränsa sig till väldigt få och i förväg kända prisfluktuationer. Även om nya problem uppstår, som till exempel märkliga belastningssituationer just runt de tidpunkter på dygnet priset förändras, kan ett sådant modifierat peak-load pricing system fortfarande innebära fördelar framför ett prissättningssystem som inte tar någon hänsyn till efterfrågefluktuationer. 2 FINANSIELLA FÖLJDER AV MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING Perfekt konkurrens kännetecknas bland annat av att det enskilda företagets produktion är liten i förhållande till hela marknaden. Detta kan i sin tur förklaras med att de stordriftsfördelar som råder i produktionen upphör vid en relativt låg produktion. I jämvikt överensstämmer priset såväl med marginalkostnaden som med genomsnittskostnaden. Någon konflikt mellan marginalkostnadsprissättning och full kostnadstäckning råder inte. På de "marknader" som här behandlas är förhållandena ej sällan helt annorlunda. Stora, odelbara, investeringskostnader är kombinerade med låga marginalkostnader, som ofta kan vara konstanta upp till ett eventuellt kapacitetstak. Som exempel kan nämnas produktion av järnvägstjänster, busstjänster, brotjänster, posttjänster, teletjänster samt produktion av vatten och el. Stordriftsfördelarna är i dessa fall så kraftiga att genomsnittskostnaderna faller i hela det aktuella intervallet, samtidigt som marginalkostnaden understiger genomsnittskostnaden. Situationen illustreras i fig 3.

8 6 Figur 3 En samhällsekonomiskt optimal prissättning, d.v.s. P 1 = MC står här i konflikt med att verksamheten skall täcka sina totala kostnader, d.v.s. P 2 = ATC. Om fullkostnadsprissättning vä1js blir produktionen för liten och en allokeringsförlust motsvarande ytan ABC uppstår. Om marginalkostnadsprissättning vä1js erhålles istället en finansiell förlust som visas av ytan FCDG. 2 I figur 3 förutsattes att kapacitetstaket är högt i förhållande till den efterfrågade volymen. Om Q MAX är lägre än Q 1 i figur 3 blir situationen en annan. Ett pris = marginalkostnaden ger då upphov till ett efterfrågeöverskott och en ransonering av konsumtionen måste ske på annat sätt än via priset. Optimal prissättning innebär därför att priset bör höjas till dess att jämvikt råder. Vid sådan s.k. knapphetsprissättning" är det möjligt att uppnå (minst) full kostnadstäckning trots fallande genomsnittskostnader. (Se fig 4) 2 När marginalkostnaden, som i fig 4, är konstant visas den finansiella förlusten även av ytan ABDE.

9 7 Figur 4 3 FULL KOSTNADSTÄCKNING OCH EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE 3.1 Inledning I detta avsnitt diskuteras möjligheten att vid stordriftsfördelar förena full kostnadstäckning med effektivt resursutnyttjande. I avsnittet bortses från möjligheten att uppnå full kostnadstäckning p.g.a. knapphetsprissättning vid låg kapacitet (se föregående avsnitt). Först skall dock några olika motiv för full kostnadstäckning kritiskt granskas. 3.2 Motiv för full kostnadstäckning 1. Rättviseargumentet. De som utnyttjar en viss verksamhet skall också betala de totala kostnader som verksamheten förorsakar. När Öresundsbron byggdes ansågs det exempelvis orättvist att alla svenskar (och danskar) via skattsedeln skulle bekosta denna. Det pris som tas ut av bilister som färdas på bron skall därför även täcka brons investeringskostnader.

10 8 Det är svårt att direkt argumentera emot detta påstående. Påpekas skall dock att man får väga denna eventuella större rättvisa mot olägenheten av ett mindre effektivt resursutnyttjande. 2. Om ett offentligt företag eller en myndighet vet att ett finansiellt underskott automatiskt täcks via skattsedeln blir man mindre sparsam. Man får en lägre kostnadseffektivitet och producerar ej till lägsta kostnad. Den motfråga man omedelbart ställer sig är om fullkostnadsprissättning verkligen ger en högre kostnadseffektivitet. Eftersom det offentliga företaget eller myndigheten ofta befinner sig i en monopolställning bör man inte ha några problem att höja priset om produktionskostnaderna stiger och få full kostnadstäckning även vid en lägre effektivitet. 3. Om man tillämpar full kostnadstäckning vet man säkert att konsumenterna önskar varan eller tjänsten. Frågan är vilken glädje man har av denna information när man redan gjort en investering. De fasta kostnaderna utgör "sunk costs" och täckning av dessa är ointressant om frågan gäller om verksamheten skall finnas kvar eller inte. Dessutom finns det verksamheter som oavsett pris inte kan ge ett finansiellt överskott men som ändå är samhällsekonomiskt lönsamma. 4. Ett finansiellt underskott måste täckas med hjälp av ökade skatter och även skatter snedvrider resursfördelningen och medför allokeringsförluster. Även om det åtminstone i den statliga sektorn inte finns någon automatisk koppling mellan finansiella underskott och skatter ligger det en del i argumentet. I många fall blir dock allokeringsförlusten mindre vid skattefinansiering. Ett visst belopp kan då delas upp på fler marknader än vad som är fallet om priset för en viss offentlig vara eller tjänst höjs för att ge full kostnadstäckning, vilket kan göra allokeringsförlusterna mindre.

11 9 3.3 Prisdiskriminering Vi lämnar nu frågan om vilket motivet är för att önska full kostnadstäckning. Full kostnadstäckning skall uppnås men med minsta möjliga "skada". Hittills har med full kostnadstäckning helt enkelt menats ett pris per försåld enhet som överensstämmer med genomsnittskostnaden. Det finns dock ofta bättre lösningar. En sådan är prisdiskriminering. Prisdiskriminering bygger på att det på de flesta marknader finns ett stort konsumentöverskott (se fig 5). Figur 5 En perfekt utpressare" med möjlighet att förhandla med varje enskild konsument skulle kunna få en intäkt motsvarande hela ytan under efterfrågekurvan fram till Q 1. Verksamheten skulle gå med ett kraftigt finansiellt överskott, samtidigt som den samhällsekonomiskt optimala produktionsstorleken uppnås. Verklighetens metoder är inte fullt lika raffinerade, men bygger ändå på att olika grupper av konsumenter är beredda att betala olika mycket för en vara eller tjänst. Genom att använda ett differentierat prissystem, med högre pris för prisokänsliga köpare och lägre pris för priskäns-

12 10 liga köpare, kan man erhålla full kostnadstäckning med en lägre allokeringsförlust än om alla betalar samma pris. Figur 6 Figur 7 I figur 6 visas efterfrågan för en grupp köpare med låg priselasticitet, i figur 7 visas efterfrågan för en grupp köpare med hög priselasticitet. Dessa båda köpargrupper är de enda existerande på marknaden. I utgångsläget gäller det gemensamma priset P 1 för båda grupper. P 1 är optimalt pris, men ger ett finansiellt underskott. För att få full kostnadstäckning med ett gemensamt pris tvingas man höja priset till P 2. Åtgärden innebär ett minskat resursutnyttjande för båda grupper och allokeringsförlusten blir ABC + HFG. Antag nu att man även kan erhålla full kostnadstäckning genom att höja priset ända till P 3 för den prisokänsliga köparkategorin, samtidigt som man nöjer sig med priset P 4 för den priskänsliga gruppen. 3 Full kostnadstäckning erhålles då med allokeringsförlusten DEC + IJG. Jämfört med det gemensamma priset P 2 har allokeringsförlusten minskat med FIJH - DABE. Generellt kan man formulera problemet som att man vill minimera den sammanlagda allokeringsförlusten, givet ett visst finansiellt resultat för verksamheten. I exemplet ovan var kravet full kostnadstäckning, men i andra sammanhang kan man tänka sig en mildare budgetrestriktion som innebär att man tillåter ett begränsat underskott. Lösningen till ett sådant problem (s.k. Ramseyprissättning) ger inte oväntat till resultat att priset skall överstiga marginalkostnaden mera ju mer oelastisk delmarknadens efterfrågan är. Vid konstant marginalkostnad 3 I fig 6 och 7 skall alltså P 1 P 3 DE + P 1 P 4 IJ = P 1 P 2 AB + P 1 P 2 FH.

13 11 gäller dessutom att kvantiteten skall minska procentuellt lika mycket på alla delmarknader, jämfört med en situation med marginalkostnadsprissättning. 4 För att prisdiskriminering skall fungera krävs, förutom klart urskiljbara grupper med olika priskänslighet, att man har klar kontroll över att den som köper varan eller tjänsten också är den som utnyttjar den. Det är meningslöst med prisdiskriminering om i exemplet ovan möjlighet finns för den prisokänsliga gruppen att köpa varan eller tjänsten från den priskänsliga gruppen. Det är därför lättare att prisdiskriminera vid köp av tjänster än vid köp av varor. Eftersom en tjänst ofta konsumeras samtidigt som den produceras och inte kan lagras på samma sätt som en vara, är det lätt att identifiera den som konsumerar tjänsten. De bästa exemplen på prisdiskriminering i Sverige kan kanske hämtas från kollektivtrafiken, där pensionärer och i vissa fall studerande betalar ett lägre pris. Även den stora variationen i priser för (nästan) samma tjänst som är vanligt förekommande för tåg- och flygresor kan ses som ett exempel på prisdiskriminering. Här kan man säga att konsumenterna delar in sig själva i grupper i och med de val de gör. Den som är mer priskänslig lägger ned mer tid på att hitta en billigare biljett och är också mer angelägen att anpassa sig till de speciella villkor som då måste uppfyllas. 3.3 Two-part tariff Two-part tariff eller tvådelad tariff är en annan prissättningsmetod där man försöker överföra en del av konsumentöverskottet till producenten. Two-part tariff systemet bygger på en kombination av fast avgift och förbrukningsavgift. Den fasta avgiften ger konsumenten rätt att utnyttja marknaden under en vis tidsperiod och är oberoende av köpets storlek. Dessutom betalar konsumenten en förbrukningsavgift per konsumerad enhet. Vi kan återanvända figur 3, nedan betecknad figur 8, för att illustrera tanken med den tvådelade tariffen. 4 Exakt samma resultat erhålls om man tänker sig ett offentligt företag som säljer flera olika tjänster med varierande priselasticitet. För prisoelastiska tjänster bör priset, vid en budgetrestriktion, avvika mer från marginalkostnaden (procentuellt sett) än för priselastiska tjänster. Exempelvis borde priserna för att färdas med tåg vara högre där flygkonkurrensen är låg och tvärtom.

14 12 Figur 8 Varan eller tjänsten säljs i utgångsläget till priset P 2 som ger full kostnadstäckning. Vid detta pris efterfrågar konsumenterna kvantiteten Q 2, vilken understiger den samhällsekonomiskt optimala kvantiteten Q 1. Med ett two-part tariff system bestäms i första steget förbrukningsavgiften så att konsumtionens storlek blir samhällsekonomiskt optimal. Med andra ord tillämpas marginalkostnadsprissättning, vilket i detta fall ger förbrukningsavgiften P 1. I nästa steg bestäms den fasta avgiften så att full kostnadstäckning uppnås. I figuren visar ytan FCDG det kvarvarande underskott som med hjälp av en fast avgift måste delas upp på konsumenterna. Full kostnadstäckning råder fortfarande, men är nu förenad med en optimal storlek på produktionen. Välfärdsvinsten av övergången till ett two-part tariff system visas av ytan ABC. Om marginalkostnaden, som i figur 8, är konstant kommer intäkterna från förbrukningsavgiften att exakt motsvara verksamhetens totala rörliga kostnader och intäkterna från den fasta avgiften att exakt motsvara den totala fasta kostnaden. I annat fall gäller inte detta. I figur 9 antas marginalkostnaden stiga till en ny nivå efter kvantiteten Q 3. Så kan exempelvis vara fallet vid produktion av el och vatten, där man i första hand utnyttjar nya anläggningar med låga rörliga kostnader, medan äldre anläggningar med högre rörliga kostnader används i andra hand.

15 13 Figur 9 Den optimala kvantiteten betecknas fortfarande med Q 1. För att uppnå denna bestäms förbrukningsavgiften till P 1. I detta fall kommer intäkterna från förbrukningsavgiften, ytan DCQ 1 O, att överstiga de totala rörliga kostnaderna, ytan under marginalkostnaden, d.v.s. MLKCQ 1 O. Eftersom intäkterna från förbrukningsavgiften överstiger de totala rörliga kostnaderna, erhålls ett täckningsbidrag, ytan DKLM, som kan användas för att täcka en del av den fasta kostnaden. Den återstående delen, ytan FCDG, måste dock som tidigare täckas med en fast avgift. Poängen med two-part tariff" är att den fasta avgiftens storlek inte får vara beroende av den enskilde konsumentens förbrukning. Det pris som konsumenten möter på marginalen måste överensstämma med marginalkostnaden. En "fast" avgift som på något sätt är kopplad till förbrukningens storlek är således en dålig lösning. Ett sådant system skulle lätt genomskådas av konsumenten och förbrukningen kunna anpassas i syfte att minska den "fasta" avgiften. Man tvingas därför använda en gemensam fast avgift för alla konsumenter. Eventuellt kan avgiften variera mellan olika grupper av konsumenter under förutsättning att konsumenten inte kan indra grupptillhörighet (och därmed fast avgift) genom att ändra sin förbrukning. Vid en gemensam fast avgift för alla konsumenter eller inom en grupp uppstår emellertid ett nytt problem. Meningen med den fasta avgiften är att ta in en del av konsumentöverskottet. Om den fasta avgiften, p.g.a. att ingen individuell anpassning förekommer, överstiger en en-

16 14 skild konsuments konsumentöverskott, drar sig konsumenten helt ur marknaden. Risken för att något sådant skall inträffa är givetvis störst för de konsumenter som inte utnyttjar varan eller tjänsten så ofta. En övergång till en tvådelad tariff skulle för denna kategori konsumenter innebära en försämrad välfärd. Om det rör sig om en mycket nödvändig produkt (ex vatten) uppstår dock knappast detta problem. Konsumentöverskottet är nästan utan undantag större än den fasta avgiften för alla konsumenter, eftersom betalningsviljan för de första konsumerade enheterna är mycket stor. I andra fall kan man bibehålla möjligheten att till ett högre pris (samma som före förändringen) konsumera enstaka tjänster. Man säkerställer då att ingen får det sämre vid övergången till tvådelad tariff. 4 PRISSÄTTNINGSSYSTEMETS KOSTNADER Hittills har vi bedömt olika prissättningssystem utan hänsyn till att prissättningssystemet i sig kan medföra olika kostnader. Med detta avses den åtgång av resurser i vid mening som krävs för att överföra nyttjanderätten från säljare till köpare. Huvudsakligen rör det sig om de informationskostnader och administrationskostnader som kan drabba såväl producent som konsument. Producenten kräver information om vilka kostnadsförhållanden och efterfrågeförhållanden som råder på marknaden. Konsumenten kräver information om varans eller tjänstens egenskaper, var den finns att köpa och dess pris. För att skaffa sig och bibehålla denna information åtgår resurser (sökkostnader). Om kostnaden för att skaffa sig information är alltför hög kommer producenter och konsumenter att tvingas fatta beslut utan tillräcklig information. Risken för felaktiga beslut är då stor. Informationsbristen kan därför leda till ett mindre effektivt resursutnyttjande, vilket kan ses som en annan del av informationskostnaden. Det är självklart att det prissättningssystem som är optimalt vid frånvaro av informationskostnader inte behöver vara det optimala om informationskostnader föreligger och varierar med olika prissättningssystem. Kravet på att prissystemet skall vara lättöverskådligt gör att peak-load pricing och andra prissystem med flera olika avgifter (exempelvis prisdiskriminering) kommer i en sämre dager.

17 15 En annan del av prissättningssystemets kostnader utgörs av administrationskostnader. Dessa består huvudsakligen av de direkta resurser som åtgår vid betalning av varan eller tjänsten. Även för konsumenten uppstår kostnader i samband med betalningen. 5 Han eller hon kanske tvingas stå i kö för att betala (exempelvis vid en vägtull). I vissa fall kan höga administrationskostnader till och med medföra att det är bättre att överlåta varan eller tjänsten gratis till konsumenten även om marginalkostnaden inte är noll. Figur 10 visar efterfrågan och marginalkostnad för att färdas på en bro. Figur 10 Några kapacitetsproblem existerar inte. Marginalkostnaden antas vara positiv p.g.a. att viss förslitning av vägbanan åstadkommes vid varje brofärd. Kostnaden för detta är dock mycket ringa. Utan hänsyn till administrationskostnader sätts priset till P 1 varvid kvantiteten Q 1 brofärder genomförs. I verkligheten förekommer administrationskostnader av olika slag och det är inte omöjligt att optimal prissättning innebär ett pris lika med noll, d v s att ingen avgift tas ut. Visserligen uppstår en mindre allokeringsförlust (ABC), men inbesparade administrationskostnader uppväger denna. 5 Dessa kostnader får givetvis inte blandas ihop med det penningbelopp som erläggs. I samhällsekonomisk mening är detta ingen kostnad, endast en finansiell transferering mellan parterna på en marknad.

18 16 Om man ändå kommer fram till att det är optimalt att ta ut en avgift, får man å andra sidan inte glömma att till den del som producentens kostnad för att hantera prissättningen varierar med konsumtionens storlek, är denna en del av marginalkostnaden och skall ingå i priset. 5 MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING OCH VÄLFÄRDSFÖRDELNING Det är svårt att tänka sig att en generell marginalkostnadsprissättning innebär vare sig en jämnare eller ojämnare fördelning av välfärden. En jämförelse med exempelvis fullkostnadsprissättning kräver en fullständig kartläggning över vilka varor och tjänster som vid marginalkostnadsprissättning ger finansiellt överskott respektive underskott. Dessutom förutsätts information om vem som utnyttjar dessa varor och tjänster samt om hur det underskott som kan uppstå eventuellt täcks skattevägen. Däremot kan i vissa speciella fall marginalkostnadsprissättning anses mindre lämplig av hänsyn till effekten på välfärdsfördelningen. Viss "nödvändig" konsumtion subventioneras av samhället till priser långt under marginalkostnaden. Så är fallet bland annat inom den sociala sektorn. En marginalkostnadsprissättning (eventuellt knapphetsprissättning) för kommunal barnomsorg eller inom sjukvården skulle betyda att priset höjs till dess att jämvikt råder och daghemskön respektive operationsköer är försvunna. Även om detta i och för sig innebär att en knapp resurs fördelas effektivt, är en sådan lösning vare sig trolig eller rekommendabel med hänsyn till andra målsättningar än effektivt resursutnyttjande. Ett pris under marginalkostnaden kan alltså i vissa speciella fall motiveras av att en jämnare välfärdsfördelning uppnås. Då förutsätts att samhället inte har andra bättre möjligheter att uppnå detta mål. Ofta finns säkert dessa möjligheter. Att en stor del av den offentliga konsumtionen inte ransoneras med hjälp av plånboken får kanske delvis ses som ett uttryck för en övergripande etisk värdering. 6 SAMMANFATTNING Marginalkostnadsprissättning av offentlig konsumtion innebär i de flesta fall ett effektivt utnyttjande av resurser. Undantag från marginalkostnadsprincipen av effektivitetsskäl hänger främst ihop med att prissättningen i sig kan vara kostsam och att det därför är mer effektivt att inte ta ut något pris. Även skatters snedvridande effekt kan motivera avsteg från marginal-

19 17 kostnadsprincipen om en sådan innebär krav på skattefinansiering. Av välfärdsfördelningspolitiska skäl kan i vissa fall marginalkostnadsprissättning vara mindre lämplig. Det stora problemet med marginalkostnadsprissättning är dock att det vid stordriftsfördelar i produktionen ofta uppstår finansiella underskott. Om exempelvis p.g.a. skatteeffekten, full kostnadstäckning önskas bör denna uppnås med minsta möjliga allokeringsförlust på den aktuella marknaden. Prisdiskriminering och two-part tariff är två möjligheter att mildra konflikten mellan fullkostnadstäckning och effektivt resursutnyttjande.

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 8 april 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 04 08 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05 Pernilla Ivehammar Lektionsuppgifter till kursen Resursteori, TEAE05 HT 2012 Lektion 1 Uppgift 1:1 Det så kallade ROT-avdraget innebär att den som köper hantverkstjänster får dra av 50 % av kostnaden (upp

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg Anders Ljungberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI,

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se Smartare priser på läkemedel johan.stennek@economics.gu.se Alla får inte de bästa läkemedlen Wilking, Jönson & Bergh (Acta Oncologica, 2010) 400 kvinnor med en aggressiv form av bröstcancer går miste om

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FE rapport 24-44 Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament Björn Lantz Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02 1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 80p. 70% 70p

F alt. F(x) E D C B. 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 april 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 04-07 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken 1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 14 Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Miljöpartiet

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Rättningsmall för deltävlingstentamen

Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Rättningsmall för deltävlingstentamen Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Rättningsmall för deltävlingstentamen För rättningsmallen gäller följande: Poäng för fråga anges efter frågans nummer. I rättningsmallen finns det underlag för hur poängen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla ASPEGREN IDÉ AB Sjätte upplagan Glassfabriken Glassfabriken tillverkar glass som säljs till livsmedelsbutiker, glassbarer, glasskiosker, restauranger och personalmatsalar.

Läs mer

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 Instruktion till anbudsformulär,

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Nolltariff i kollektivtrafiken

Nolltariff i kollektivtrafiken Lunds Universitet Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats 10p Ht 2007 Nolltariff i kollektivtrafiken rättvist och/eller effektivt? Författare: Björn Bonn Handledare: Andreas Bergh 1 Inledning...

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Är vindkraftkooperativens priser marknadsmässiga?

Är vindkraftkooperativens priser marknadsmässiga? Thomas P. Tangerås, docent Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Grevgatan 34, 102 15 Stockholm thomas.tangeras@ifn.se www.ifn.se/thomast Stockholm, den 13 november 2009 Är vindkraftkooperativens priser

Läs mer

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsen för Dedicare AB (publ) ( Bolaget ) föreslår att årsstämman den 24 april 2012 fattar beslut om att anta ett incitamentsprogram 2012/2015 i

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LÖRDAGEN DEN 22 MARS 2014, KL 14-19 SAL:

Läs mer

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning Tjänsteskrivelse 2015-02-18 KFN 2015.0033 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Remissyttrande - Investeringspolicy Sammanfattning Kultur- och föreningenämnden har beretts tillfälle att

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer