LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARGINALKOSTNADSPRINCIPEN Inledning Marginalkostnadsprissättning på en enskild marknad Efterfrågefluktuationer FINANSIELLA FÖLJDER AV MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING FULL KOSTNADSTÄCKNING OCH EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Inledning Motiv för full kostnadstäckning Prisdiskriminering Two-part tariff PRISSÄTTNINGSSYSTEMETS KOSTNADER MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING OCH VÄLFÄRDSFÖRDELNING SAMMANFATTNING... 16

3 1 1 MARGINALKOSTNADSPRINCIPEN 1.1 Inledning En marknadsekonomi med perfekt konkurrens på alla marknader ger i jämvikt upphov till ett s.k. paretooptimalt tillstånd. Ingen annan fördelning av resurser i samhället kan öka välfärden för en individ utan, att någon eller några andra får det sämre. I detta jämviktsläge kommer priset på varje vara eller tjänst att vara lika med marginalkostnaden. Det är därför inte underligt att ekonomer i olika sammanhang rekommenderar att offentliga företag eller myndigheter skall tillämpa marginalkostnadsprissättning. Samtidigt verkar marginalkostnadsprincipen vara betydligt mindre populär bland dem som direkt ansvarar för prissättningen. Syftet med detta kompendium är - att förklara vad marginalkostnadsprincipen innebär i olika sammanhang. - att redogöra för konflikten mellan marginalkostnadsprissättning och full kostnadstäckning och olika sätt att mildra den. - att diskutera en del andra motiv för avsteg från marginalkostnadsprissättning. 1.2 Marginalkostnadsprissättning på en enskild marknad I figur 1 nedan illustreras efterfrågan och marginalkostnad för en offentligt styrd verksamhet. Produktionen kan utföras av en offentlig myndighet, av ett offentligt ägt företag eller av ett privat företag efter upphandling. Huvudsaken är att ansvaret för produktion och prissättning ligger inom den offentliga sektorn. En stor del av den offentliga produktionen utgörs av tjänster. Därför kommer i den fortsatta framställningen oftast ordet tjänst att användas, även om resonemangen huvudsakligen gäller för såväl varuproduktion som tjänsteproduktion.

4 2 Figur 1 På inget annat håll produceras en tjänst med exakt samma egenskaper. Genom variationer i utbud och pris kan företaget bestämma hur stor konsumtionen av tjänsten skall vara i samhället. Om företaget bestämmer sig för att producera kvantiteten Q 1 till priset P 1 kommer konsumenterna för den marginellt konsumerade enheten att betala exakt vad tjänsten kostar att framställa. Att detta beteende är det ur effektivitetssynpunkt bästa visas enklast genom två motexempel. Låt oss först anta att priset P 2 och kvantiteten Q 2 gäller. Detta innebär att för en del av konsumtionen (Q 1 -Q 2 ) är produktionskostnaderna högre än vad konsumenterna är villiga att betala. Den totala skillnaden mellan produktionskostnader och betalningsvilja visas i figuren av ytan ABC. Denna utgör allokeringsförlusten vid priset P 2. Åtminstone teoretiskt kan man öka välfärden för konsumenterna genom att minska produktionen av tjänsten till Q 1 och använda de friställda resurserna till annan produktion. Om istället priset P 3 och kvantiteten Q 3 gäller finns det konsumenter som är villiga att betala minst kostnaden för en ökad produktion upp till Q 1. Skillnaden mellan betalningsvilja och produktionskostnad visas i detta fall av ytan DAE och utgör allokeringsförlusten vid priset P 3.

5 3 Det är möjligt att öka konsumenternas välfärd genom en ökad produktion av tjänsten samtidigt som man 1åter dem betala för att de nödvändiga produktionsresurserna undandras annan produktion. Endast vid priset P 1 och kvantiteten Q 1 kan inga förbättringar åstadkommas. P 1 kan därför kallas det optimala priset och Q 1 den optimala kvantiteten på marknaden. Observera att prissättningsregeln kräver överensstämmelse mellan pris och samhällsekonomisk marginalkostnad. Om exempelvis negativa externa effekter av produktionen förekommer skall det optimala priset täcka inte endast den företagsekonomiska marginalkostnaden utan även den marginella ökning av den externa effekten som en produktionsökning innebär. 1.3 Efterfrågefluktuationer I avsnitt 1.2 gjordes antagandet att efterfrågan på den betraktade varan eller tjänsten är lika stor i varje tidpunkt. För en stor del av den produktion som i många länder ligger inom den offentliga sektorn händer det dock att efterfrågan varierar kraftigt, exempelvis mellan olika tidpunkter på ett dygn eller mellan olika årstider. Detta gäller bland annat nyttigheter som kollektiva transporter, elkonsumtion och telefonsamtal. Marginalkostnadsprissättning innebär i dessa fall att man i varje tidpunkt anpassar priset till den efterfrågan och de kostnadsförhållande som råder. En sådan prissättning efter belastningsvariationer brukar man kalla peak-load pricing. I figur 2 demonstreras de samhällsekonomiska vinsterna av en övergång till peak-load pricing om man i utgångsläget ej tar hänsyn till belastningsvariationer utan sätter priset efter den genomsnittliga efterfrågan som råder.

6 4 P D H D H = Efterfrågan vid högbelastning D L = Efterfrågan vid lågbelastning D G = Genomsnittlig efterfrågan D G B MC P H D L A P G E C P L H F Q L Q LG Q H Q HG Q Figur 2 En marginalkostnadsprissättning baserad på genomsnittlig efterfrågan ger priset P G. Konsumtionen i de två olika tidsperioderna visas av O LG och Q HG. En anpassning av konsumtionen till skiftande efterfrågeförhållanden innebär priset P H vid hög belastning och priset P L under den tid på dygnet då efterfrågan är låg. Konsumtionen av varan minskar vid hög belastning till O H och ökar vid låg belastning till Q L. Denna omfördelning av konsumtion från tidpunkter på dygnet då marginalkostnaden är hög till tidpunkter då den är låg innebär allokeringsvinster motsvarande ytorna ABC och EFH. Observera dock att någon total utjämning av konsumtionen över dygnet inte uppstår och inte heller är eftersträvansvärd eftersom den skiftande efterfrågan visar att flertalet konsumenter föredrar konsumtion under högbelastningsperioden. Till de redovisade allokeringsvinsterna skall läggas den ytterligare vinst man kan göra genom att den erforderliga maximala kapaciteten minskar. Detta innebär att mindre kapital behöver bindas i produktionen och att man således får ett högre utnyttjande av det kapital som är investerat. Bussarna står exempelvis stilla i garaget under en kortare period. Om belastningsvariationerna är kända i förväg och antal tidsperioder är få kan man uppnå stora vinster med ett peak-load pricing system. I annat fall måste man ta hänsyn till att en sådan prissättning medför ökade administrations- och informationskostnader. 1 Såväl producent som 1 För en mer ingående diskussion kring prissättningssystemets kostnader hänvisas till avsnitt 4.

7 5 konsumenter får svårt att planera sin vardag med en efterfrågan respektive ett pris som dels varierar ständigt under exempelvis ett dygn, dels varierar mellan olika dygn på ett i förväg okänt sätt. Detta gör att man i praktiken tvingas begränsa sig till väldigt få och i förväg kända prisfluktuationer. Även om nya problem uppstår, som till exempel märkliga belastningssituationer just runt de tidpunkter på dygnet priset förändras, kan ett sådant modifierat peak-load pricing system fortfarande innebära fördelar framför ett prissättningssystem som inte tar någon hänsyn till efterfrågefluktuationer. 2 FINANSIELLA FÖLJDER AV MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING Perfekt konkurrens kännetecknas bland annat av att det enskilda företagets produktion är liten i förhållande till hela marknaden. Detta kan i sin tur förklaras med att de stordriftsfördelar som råder i produktionen upphör vid en relativt låg produktion. I jämvikt överensstämmer priset såväl med marginalkostnaden som med genomsnittskostnaden. Någon konflikt mellan marginalkostnadsprissättning och full kostnadstäckning råder inte. På de "marknader" som här behandlas är förhållandena ej sällan helt annorlunda. Stora, odelbara, investeringskostnader är kombinerade med låga marginalkostnader, som ofta kan vara konstanta upp till ett eventuellt kapacitetstak. Som exempel kan nämnas produktion av järnvägstjänster, busstjänster, brotjänster, posttjänster, teletjänster samt produktion av vatten och el. Stordriftsfördelarna är i dessa fall så kraftiga att genomsnittskostnaderna faller i hela det aktuella intervallet, samtidigt som marginalkostnaden understiger genomsnittskostnaden. Situationen illustreras i fig 3.

8 6 Figur 3 En samhällsekonomiskt optimal prissättning, d.v.s. P 1 = MC står här i konflikt med att verksamheten skall täcka sina totala kostnader, d.v.s. P 2 = ATC. Om fullkostnadsprissättning vä1js blir produktionen för liten och en allokeringsförlust motsvarande ytan ABC uppstår. Om marginalkostnadsprissättning vä1js erhålles istället en finansiell förlust som visas av ytan FCDG. 2 I figur 3 förutsattes att kapacitetstaket är högt i förhållande till den efterfrågade volymen. Om Q MAX är lägre än Q 1 i figur 3 blir situationen en annan. Ett pris = marginalkostnaden ger då upphov till ett efterfrågeöverskott och en ransonering av konsumtionen måste ske på annat sätt än via priset. Optimal prissättning innebär därför att priset bör höjas till dess att jämvikt råder. Vid sådan s.k. knapphetsprissättning" är det möjligt att uppnå (minst) full kostnadstäckning trots fallande genomsnittskostnader. (Se fig 4) 2 När marginalkostnaden, som i fig 4, är konstant visas den finansiella förlusten även av ytan ABDE.

9 7 Figur 4 3 FULL KOSTNADSTÄCKNING OCH EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE 3.1 Inledning I detta avsnitt diskuteras möjligheten att vid stordriftsfördelar förena full kostnadstäckning med effektivt resursutnyttjande. I avsnittet bortses från möjligheten att uppnå full kostnadstäckning p.g.a. knapphetsprissättning vid låg kapacitet (se föregående avsnitt). Först skall dock några olika motiv för full kostnadstäckning kritiskt granskas. 3.2 Motiv för full kostnadstäckning 1. Rättviseargumentet. De som utnyttjar en viss verksamhet skall också betala de totala kostnader som verksamheten förorsakar. När Öresundsbron byggdes ansågs det exempelvis orättvist att alla svenskar (och danskar) via skattsedeln skulle bekosta denna. Det pris som tas ut av bilister som färdas på bron skall därför även täcka brons investeringskostnader.

10 8 Det är svårt att direkt argumentera emot detta påstående. Påpekas skall dock att man får väga denna eventuella större rättvisa mot olägenheten av ett mindre effektivt resursutnyttjande. 2. Om ett offentligt företag eller en myndighet vet att ett finansiellt underskott automatiskt täcks via skattsedeln blir man mindre sparsam. Man får en lägre kostnadseffektivitet och producerar ej till lägsta kostnad. Den motfråga man omedelbart ställer sig är om fullkostnadsprissättning verkligen ger en högre kostnadseffektivitet. Eftersom det offentliga företaget eller myndigheten ofta befinner sig i en monopolställning bör man inte ha några problem att höja priset om produktionskostnaderna stiger och få full kostnadstäckning även vid en lägre effektivitet. 3. Om man tillämpar full kostnadstäckning vet man säkert att konsumenterna önskar varan eller tjänsten. Frågan är vilken glädje man har av denna information när man redan gjort en investering. De fasta kostnaderna utgör "sunk costs" och täckning av dessa är ointressant om frågan gäller om verksamheten skall finnas kvar eller inte. Dessutom finns det verksamheter som oavsett pris inte kan ge ett finansiellt överskott men som ändå är samhällsekonomiskt lönsamma. 4. Ett finansiellt underskott måste täckas med hjälp av ökade skatter och även skatter snedvrider resursfördelningen och medför allokeringsförluster. Även om det åtminstone i den statliga sektorn inte finns någon automatisk koppling mellan finansiella underskott och skatter ligger det en del i argumentet. I många fall blir dock allokeringsförlusten mindre vid skattefinansiering. Ett visst belopp kan då delas upp på fler marknader än vad som är fallet om priset för en viss offentlig vara eller tjänst höjs för att ge full kostnadstäckning, vilket kan göra allokeringsförlusterna mindre.

11 9 3.3 Prisdiskriminering Vi lämnar nu frågan om vilket motivet är för att önska full kostnadstäckning. Full kostnadstäckning skall uppnås men med minsta möjliga "skada". Hittills har med full kostnadstäckning helt enkelt menats ett pris per försåld enhet som överensstämmer med genomsnittskostnaden. Det finns dock ofta bättre lösningar. En sådan är prisdiskriminering. Prisdiskriminering bygger på att det på de flesta marknader finns ett stort konsumentöverskott (se fig 5). Figur 5 En perfekt utpressare" med möjlighet att förhandla med varje enskild konsument skulle kunna få en intäkt motsvarande hela ytan under efterfrågekurvan fram till Q 1. Verksamheten skulle gå med ett kraftigt finansiellt överskott, samtidigt som den samhällsekonomiskt optimala produktionsstorleken uppnås. Verklighetens metoder är inte fullt lika raffinerade, men bygger ändå på att olika grupper av konsumenter är beredda att betala olika mycket för en vara eller tjänst. Genom att använda ett differentierat prissystem, med högre pris för prisokänsliga köpare och lägre pris för priskäns-

12 10 liga köpare, kan man erhålla full kostnadstäckning med en lägre allokeringsförlust än om alla betalar samma pris. Figur 6 Figur 7 I figur 6 visas efterfrågan för en grupp köpare med låg priselasticitet, i figur 7 visas efterfrågan för en grupp köpare med hög priselasticitet. Dessa båda köpargrupper är de enda existerande på marknaden. I utgångsläget gäller det gemensamma priset P 1 för båda grupper. P 1 är optimalt pris, men ger ett finansiellt underskott. För att få full kostnadstäckning med ett gemensamt pris tvingas man höja priset till P 2. Åtgärden innebär ett minskat resursutnyttjande för båda grupper och allokeringsförlusten blir ABC + HFG. Antag nu att man även kan erhålla full kostnadstäckning genom att höja priset ända till P 3 för den prisokänsliga köparkategorin, samtidigt som man nöjer sig med priset P 4 för den priskänsliga gruppen. 3 Full kostnadstäckning erhålles då med allokeringsförlusten DEC + IJG. Jämfört med det gemensamma priset P 2 har allokeringsförlusten minskat med FIJH - DABE. Generellt kan man formulera problemet som att man vill minimera den sammanlagda allokeringsförlusten, givet ett visst finansiellt resultat för verksamheten. I exemplet ovan var kravet full kostnadstäckning, men i andra sammanhang kan man tänka sig en mildare budgetrestriktion som innebär att man tillåter ett begränsat underskott. Lösningen till ett sådant problem (s.k. Ramseyprissättning) ger inte oväntat till resultat att priset skall överstiga marginalkostnaden mera ju mer oelastisk delmarknadens efterfrågan är. Vid konstant marginalkostnad 3 I fig 6 och 7 skall alltså P 1 P 3 DE + P 1 P 4 IJ = P 1 P 2 AB + P 1 P 2 FH.

13 11 gäller dessutom att kvantiteten skall minska procentuellt lika mycket på alla delmarknader, jämfört med en situation med marginalkostnadsprissättning. 4 För att prisdiskriminering skall fungera krävs, förutom klart urskiljbara grupper med olika priskänslighet, att man har klar kontroll över att den som köper varan eller tjänsten också är den som utnyttjar den. Det är meningslöst med prisdiskriminering om i exemplet ovan möjlighet finns för den prisokänsliga gruppen att köpa varan eller tjänsten från den priskänsliga gruppen. Det är därför lättare att prisdiskriminera vid köp av tjänster än vid köp av varor. Eftersom en tjänst ofta konsumeras samtidigt som den produceras och inte kan lagras på samma sätt som en vara, är det lätt att identifiera den som konsumerar tjänsten. De bästa exemplen på prisdiskriminering i Sverige kan kanske hämtas från kollektivtrafiken, där pensionärer och i vissa fall studerande betalar ett lägre pris. Även den stora variationen i priser för (nästan) samma tjänst som är vanligt förekommande för tåg- och flygresor kan ses som ett exempel på prisdiskriminering. Här kan man säga att konsumenterna delar in sig själva i grupper i och med de val de gör. Den som är mer priskänslig lägger ned mer tid på att hitta en billigare biljett och är också mer angelägen att anpassa sig till de speciella villkor som då måste uppfyllas. 3.3 Two-part tariff Two-part tariff eller tvådelad tariff är en annan prissättningsmetod där man försöker överföra en del av konsumentöverskottet till producenten. Two-part tariff systemet bygger på en kombination av fast avgift och förbrukningsavgift. Den fasta avgiften ger konsumenten rätt att utnyttja marknaden under en vis tidsperiod och är oberoende av köpets storlek. Dessutom betalar konsumenten en förbrukningsavgift per konsumerad enhet. Vi kan återanvända figur 3, nedan betecknad figur 8, för att illustrera tanken med den tvådelade tariffen. 4 Exakt samma resultat erhålls om man tänker sig ett offentligt företag som säljer flera olika tjänster med varierande priselasticitet. För prisoelastiska tjänster bör priset, vid en budgetrestriktion, avvika mer från marginalkostnaden (procentuellt sett) än för priselastiska tjänster. Exempelvis borde priserna för att färdas med tåg vara högre där flygkonkurrensen är låg och tvärtom.

14 12 Figur 8 Varan eller tjänsten säljs i utgångsläget till priset P 2 som ger full kostnadstäckning. Vid detta pris efterfrågar konsumenterna kvantiteten Q 2, vilken understiger den samhällsekonomiskt optimala kvantiteten Q 1. Med ett two-part tariff system bestäms i första steget förbrukningsavgiften så att konsumtionens storlek blir samhällsekonomiskt optimal. Med andra ord tillämpas marginalkostnadsprissättning, vilket i detta fall ger förbrukningsavgiften P 1. I nästa steg bestäms den fasta avgiften så att full kostnadstäckning uppnås. I figuren visar ytan FCDG det kvarvarande underskott som med hjälp av en fast avgift måste delas upp på konsumenterna. Full kostnadstäckning råder fortfarande, men är nu förenad med en optimal storlek på produktionen. Välfärdsvinsten av övergången till ett two-part tariff system visas av ytan ABC. Om marginalkostnaden, som i figur 8, är konstant kommer intäkterna från förbrukningsavgiften att exakt motsvara verksamhetens totala rörliga kostnader och intäkterna från den fasta avgiften att exakt motsvara den totala fasta kostnaden. I annat fall gäller inte detta. I figur 9 antas marginalkostnaden stiga till en ny nivå efter kvantiteten Q 3. Så kan exempelvis vara fallet vid produktion av el och vatten, där man i första hand utnyttjar nya anläggningar med låga rörliga kostnader, medan äldre anläggningar med högre rörliga kostnader används i andra hand.

15 13 Figur 9 Den optimala kvantiteten betecknas fortfarande med Q 1. För att uppnå denna bestäms förbrukningsavgiften till P 1. I detta fall kommer intäkterna från förbrukningsavgiften, ytan DCQ 1 O, att överstiga de totala rörliga kostnaderna, ytan under marginalkostnaden, d.v.s. MLKCQ 1 O. Eftersom intäkterna från förbrukningsavgiften överstiger de totala rörliga kostnaderna, erhålls ett täckningsbidrag, ytan DKLM, som kan användas för att täcka en del av den fasta kostnaden. Den återstående delen, ytan FCDG, måste dock som tidigare täckas med en fast avgift. Poängen med two-part tariff" är att den fasta avgiftens storlek inte får vara beroende av den enskilde konsumentens förbrukning. Det pris som konsumenten möter på marginalen måste överensstämma med marginalkostnaden. En "fast" avgift som på något sätt är kopplad till förbrukningens storlek är således en dålig lösning. Ett sådant system skulle lätt genomskådas av konsumenten och förbrukningen kunna anpassas i syfte att minska den "fasta" avgiften. Man tvingas därför använda en gemensam fast avgift för alla konsumenter. Eventuellt kan avgiften variera mellan olika grupper av konsumenter under förutsättning att konsumenten inte kan indra grupptillhörighet (och därmed fast avgift) genom att ändra sin förbrukning. Vid en gemensam fast avgift för alla konsumenter eller inom en grupp uppstår emellertid ett nytt problem. Meningen med den fasta avgiften är att ta in en del av konsumentöverskottet. Om den fasta avgiften, p.g.a. att ingen individuell anpassning förekommer, överstiger en en-

16 14 skild konsuments konsumentöverskott, drar sig konsumenten helt ur marknaden. Risken för att något sådant skall inträffa är givetvis störst för de konsumenter som inte utnyttjar varan eller tjänsten så ofta. En övergång till en tvådelad tariff skulle för denna kategori konsumenter innebära en försämrad välfärd. Om det rör sig om en mycket nödvändig produkt (ex vatten) uppstår dock knappast detta problem. Konsumentöverskottet är nästan utan undantag större än den fasta avgiften för alla konsumenter, eftersom betalningsviljan för de första konsumerade enheterna är mycket stor. I andra fall kan man bibehålla möjligheten att till ett högre pris (samma som före förändringen) konsumera enstaka tjänster. Man säkerställer då att ingen får det sämre vid övergången till tvådelad tariff. 4 PRISSÄTTNINGSSYSTEMETS KOSTNADER Hittills har vi bedömt olika prissättningssystem utan hänsyn till att prissättningssystemet i sig kan medföra olika kostnader. Med detta avses den åtgång av resurser i vid mening som krävs för att överföra nyttjanderätten från säljare till köpare. Huvudsakligen rör det sig om de informationskostnader och administrationskostnader som kan drabba såväl producent som konsument. Producenten kräver information om vilka kostnadsförhållanden och efterfrågeförhållanden som råder på marknaden. Konsumenten kräver information om varans eller tjänstens egenskaper, var den finns att köpa och dess pris. För att skaffa sig och bibehålla denna information åtgår resurser (sökkostnader). Om kostnaden för att skaffa sig information är alltför hög kommer producenter och konsumenter att tvingas fatta beslut utan tillräcklig information. Risken för felaktiga beslut är då stor. Informationsbristen kan därför leda till ett mindre effektivt resursutnyttjande, vilket kan ses som en annan del av informationskostnaden. Det är självklart att det prissättningssystem som är optimalt vid frånvaro av informationskostnader inte behöver vara det optimala om informationskostnader föreligger och varierar med olika prissättningssystem. Kravet på att prissystemet skall vara lättöverskådligt gör att peak-load pricing och andra prissystem med flera olika avgifter (exempelvis prisdiskriminering) kommer i en sämre dager.

17 15 En annan del av prissättningssystemets kostnader utgörs av administrationskostnader. Dessa består huvudsakligen av de direkta resurser som åtgår vid betalning av varan eller tjänsten. Även för konsumenten uppstår kostnader i samband med betalningen. 5 Han eller hon kanske tvingas stå i kö för att betala (exempelvis vid en vägtull). I vissa fall kan höga administrationskostnader till och med medföra att det är bättre att överlåta varan eller tjänsten gratis till konsumenten även om marginalkostnaden inte är noll. Figur 10 visar efterfrågan och marginalkostnad för att färdas på en bro. Figur 10 Några kapacitetsproblem existerar inte. Marginalkostnaden antas vara positiv p.g.a. att viss förslitning av vägbanan åstadkommes vid varje brofärd. Kostnaden för detta är dock mycket ringa. Utan hänsyn till administrationskostnader sätts priset till P 1 varvid kvantiteten Q 1 brofärder genomförs. I verkligheten förekommer administrationskostnader av olika slag och det är inte omöjligt att optimal prissättning innebär ett pris lika med noll, d v s att ingen avgift tas ut. Visserligen uppstår en mindre allokeringsförlust (ABC), men inbesparade administrationskostnader uppväger denna. 5 Dessa kostnader får givetvis inte blandas ihop med det penningbelopp som erläggs. I samhällsekonomisk mening är detta ingen kostnad, endast en finansiell transferering mellan parterna på en marknad.

18 16 Om man ändå kommer fram till att det är optimalt att ta ut en avgift, får man å andra sidan inte glömma att till den del som producentens kostnad för att hantera prissättningen varierar med konsumtionens storlek, är denna en del av marginalkostnaden och skall ingå i priset. 5 MARGINALKOSTNADSPRISSÄTTNING OCH VÄLFÄRDSFÖRDELNING Det är svårt att tänka sig att en generell marginalkostnadsprissättning innebär vare sig en jämnare eller ojämnare fördelning av välfärden. En jämförelse med exempelvis fullkostnadsprissättning kräver en fullständig kartläggning över vilka varor och tjänster som vid marginalkostnadsprissättning ger finansiellt överskott respektive underskott. Dessutom förutsätts information om vem som utnyttjar dessa varor och tjänster samt om hur det underskott som kan uppstå eventuellt täcks skattevägen. Däremot kan i vissa speciella fall marginalkostnadsprissättning anses mindre lämplig av hänsyn till effekten på välfärdsfördelningen. Viss "nödvändig" konsumtion subventioneras av samhället till priser långt under marginalkostnaden. Så är fallet bland annat inom den sociala sektorn. En marginalkostnadsprissättning (eventuellt knapphetsprissättning) för kommunal barnomsorg eller inom sjukvården skulle betyda att priset höjs till dess att jämvikt råder och daghemskön respektive operationsköer är försvunna. Även om detta i och för sig innebär att en knapp resurs fördelas effektivt, är en sådan lösning vare sig trolig eller rekommendabel med hänsyn till andra målsättningar än effektivt resursutnyttjande. Ett pris under marginalkostnaden kan alltså i vissa speciella fall motiveras av att en jämnare välfärdsfördelning uppnås. Då förutsätts att samhället inte har andra bättre möjligheter att uppnå detta mål. Ofta finns säkert dessa möjligheter. Att en stor del av den offentliga konsumtionen inte ransoneras med hjälp av plånboken får kanske delvis ses som ett uttryck för en övergripande etisk värdering. 6 SAMMANFATTNING Marginalkostnadsprissättning av offentlig konsumtion innebär i de flesta fall ett effektivt utnyttjande av resurser. Undantag från marginalkostnadsprincipen av effektivitetsskäl hänger främst ihop med att prissättningen i sig kan vara kostsam och att det därför är mer effektivt att inte ta ut något pris. Även skatters snedvridande effekt kan motivera avsteg från marginal-

19 17 kostnadsprincipen om en sådan innebär krav på skattefinansiering. Av välfärdsfördelningspolitiska skäl kan i vissa fall marginalkostnadsprissättning vara mindre lämplig. Det stora problemet med marginalkostnadsprissättning är dock att det vid stordriftsfördelar i produktionen ofta uppstår finansiella underskott. Om exempelvis p.g.a. skatteeffekten, full kostnadstäckning önskas bör denna uppnås med minsta möjliga allokeringsförlust på den aktuella marknaden. Prisdiskriminering och two-part tariff är två möjligheter att mildra konflikten mellan fullkostnadstäckning och effektivt resursutnyttjande.

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091207 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 015-04-01 5 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 4 Allmän kalkylmetodik (steg 1- och -åtgärder) Översiktlig eskrivning av förändringar och uppdateringar i

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00]

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00] ~ -j)! Swt:'Q ~ "' :r 7,.,.._o '\-1) + c;~ Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Kursens namn: Kurskod: Examinator: Högskolepoäng: Tentamensdatum: Tentamenstid: Mikroteori med tillämpningar,

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

Lönsamheten av att införa individuell mätning av tappvarmvatten. En diskussion utifrån en samhällsekonomisk synvinkel.

Lönsamheten av att införa individuell mätning av tappvarmvatten. En diskussion utifrån en samhällsekonomisk synvinkel. 1 Anders Carlsson ACCO Ekonomiberäkningar HB 2005-09-05 Lönsamheten av att införa individuell mätning av tappvarmvatten. En diskussion utifrån en samhällsekonomisk synvinkel. 1. Introduktion En av de marknadsbrister,

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol Prisdiskriminering Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Lokaliseringsmodeller Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen Naturliga monopol

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 8 april 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 04 08 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1999 1 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1 ] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer