Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under Elforsk-rapport 10:30

Transkript

1 Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2009 Elforsk-rapport 10:30 Sammanställd av Lars Wrangensten April 2010

2

3 Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2009 Elforsk rapport 10:30 Lars Wrangensten April 2010

4

5 Förord Standardiseringsverksamheten har fortsatt stor betydelse inom energiföretagen. Det tillkommer successivt nya frågor som är av stor vikt för energibranschen. Årets verksamhet är en direkt fortsättning på tidigare engagemang inom de olika standardiseringsprojekten. Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS har pågått sedan flera år tillbaka och sammanhålls i ett ramprogram. Detta finansierades under 2009 av E.ON Värme Sverige och E.ON Värmekraft Sverige, Fortum Värme, Fortum Generation, Ena Energi AB, Eskilstuna Energi & Miljö, Göteborg Energi, Jämtkraft, Jönköping Energi, Karlstads Energi, Kraftringen produktion, Mälarenergi, Norrenergi, Skellefteå Kraft, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Kraftnät, Söderenergi, Umeå Energi, Elforsks Vattenkraftprogram, Vattenfall AB och Öresundskraft. Föreliggande rapport utgör en sammanfattande redogörelse för den verksamhet som genomförts under 2009 (Elforsk projekt 2556). Rapporten finns för nedladdning, liksom all information om programmet, på hemsidan Hemsidan kan också nås som tidigare via Elforsks hemsida Lägesredovisningen nedan för de olika projekten har skrivits av respektive kontaktperson, som sedan sammanställts av Elforsk. Stockholm i april 2010 Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde El- och Värmeproduktion och Kärnkraft

6

7 Sammanfattning Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Denna rapport är den tolfte årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Verksamheten under 2009 för de olika standardiseringsprojekten sammanfattas nedan: SIS/TK423, Luftkvalitet, behandlar emissionsmätningar. Bränslen, rökgassammansättning och rökgasreningsmetoder skiljer sig ofta mellan Sverige och andra EU-länder. Genom engagemang i CEN, EU:s standardiseringsorgan kan utformningar som missgynnar situationen i Sverige undvikas. Framförallt finns en fara i att arbetet fokuseras mot kol- och naturgas på bekostnad av biobränsle. SIS/TK312, Växthusgaser, Enligt beslut vid ISO/TC 207-mötet i Bogotá 2008 beslutades att ISO ska ta fram en internationell standard för carbon footprint of products. Att beräkna klimatpåverkan från en vara eller tjänst under hela dess livscykel är ofta komplicerat. En standardiserad metodik kommer därför att ge betydelsefull vägledning. Omkring 100 experter från näringsliv, myndigheter och organisationer världen över deltar aktivt i det internationella arbetet. Den Svenska delegationen har genom idogt arbete haft stora möjligheter att påverka standardens utformning. Då El är en betydelsefull insatsvara vid nästan all form av tillverkning har det varit av stor vikt att bevaka att denna hanteras på rätt sätt i standarden. Arbete med standarden går nu in slutfasen och den beräknas vara klar under senare hälften av nästa år. SIS/TK420, Energivarubalanser. Under 2008 tillkom den nybildade CEN- CNL/TF 190, Energy efficiency and saving calculations och att representera svenska intressen i dessa fora. Det handlar ytterst om att standardisera beräkning och redovisning av energianvändning samt hur skilda energivaror ska kunna jämföras, sammanvägas och aggregeras. SIS/TK478, Socialt ansvarstagande. Målsättningen med projektet är att skapa standardiserade riktlinjer (ISO 26000) för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Riklinjerna används på frivillig basis. Det kommer inte att vara möjligt att certifiera sig i förhållande till standarden. Under 2008 lyftes standarden upp på global nivå, i ISO-processen, s.k. Committee Draft (CD). Standarden beräknas bli klar under SIS/TK412, Fasta biobränslen. Arbetsläget i de olika internationella tekniska kommittéerna ser ut enligt följande: CEN/TC335 Fasta Biobränslen Uppgraderingen till EN håller på att avslutas. I november 2009 var 8 standarder godkända (varav 2 publicerade) efter UAP (Unique Acceptance Procedure). Flera standarder skickas på UAP under december. Endast ett fåtal återstår att arbeta vidare med under 2010 (bl a Quality Assurance för småskalig användning och XRF som är ett sent tillkommet Work Item). CEN/TC343 Fasta Återvunna Bränslen Uppgradering till EN standarder pågår och under 2009 har de flesta passerat Enquiry. Under våren 2010 skall

8 kommentarer inarbetas så att de kan skickas som a package på Formal Vote under försommaren. Denna omröstning bör vara ren formalia eftersom synpunkter redan hanterats. ISO/TC238 Fasta Biobränslen Standarderna kommer att baseras på CEN standarderna men justeras där det behövs, t ex till följd av ett vidare scoop. Stort intresse för pellets; särskilt säkerhetsaspekter i samband med transport och lagring. USA och Canada är med på tåget men än återstår att intressera världen utanför Nordamerika och Europa. Under hösten 2009 möttes arbetsgrupperna för första gången. SIS/TK526 Hållbarhetskriterier för biomassa för energianvändning. Projektet avser svenskt projekt för CE/TC 383 Sustainable produced biomass for energy applications. Under året har arbetet inom TC 383 inriktats på biodrivmedel och flytande biobränslen, dvs de bränslen som direktivet omfattar. Arbetsgrupperna är enligt nuvarande tidplan ålagda att leverera förslag till texter i början av juli med syfte att sedan samla in kommentarer och arbeta in i ett nytt förslag i september. Föresatserna är att en omröstning skall ske under perioden december 2010 till maj Standard kan tidigast vara klara för formell omröstning årsskiftet 2011/2012. Inom WG 2 under TC 383 arbetas det dels med systemgränser och tolkningen av allokeringsreglerna i direktivet, dels definitionen av residue dvs restprodukt som starkt påverkar allokeringen och ett bränsles möjlighet att uppfylla hållbarhetskriterierna. Parallellt med CEN arbetet har ett ISO arbete påbörjats. Ett andra internationellt möte ägde rum i Rio de Janeiro i vecka med svenskt deltagande. SIS/TK146, Korrosionsstandardisering, avser korrosion i jord inklusive katodiska skydd och rostskyddsmålning. Projektet drivs av Swerea KIMAB (medlemsprogram Korrosionsinstitutet) på uppdrag av SIS. Standarden påverkar framtida utförande av såväl elledningar som fjärrvärmeledningar. Under 2010 har verksamheten inom arbetsgruppen AG 2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd varit relativt vilande. Det har inte varit mycket aktivitet under året som berört energibranschen. Nu pågår ett arbete med att färdigställa två branschstandarder. En är i SIS regi och gäller Naturgassystemanvisningar och förhoppningsvis kommer den ut under Inom AG 2662 om rostskyddsmålning kommer en porsökningsstandard ut på remiss vilken är mycket intressant för kraftindustrin där man tillämpar porsökning för alla ommålningar under vatten. SIS/TR, Tekniskt råd för Tryckbärande anordningar. Ledamöter i Tekniskt råd för Tryckbärande anordningar hanterar företrädesvis frågor av strategisk karaktär. Ledamöterna i SIS/TR utgöres av intressenter som aktivt bidrar såväl finansiellt som med expertdeltagande med ett lämpligt spektra från organisationer, företag, myndigheter samt certifierade kontrollorgan etc. där Tryckbärande anordningar ingår som en viktig del i respektive organisations verksamhet. Utdrag av verksamheten under året 2009:

9 En ny utgåva av SS-EN Tryckkärl ej eldberörda, på svenska befinner sig f.n. på korrekturstadiet. Kontrollorganen kommer under 2010 att medverka i SIS Tekniska kommittéer genom en representant från de Ackrediterade Kontrollorganens (AKO) tvärorganisation SWETIC TK Tryck. Orsaken till åtgärden är att effektivisera det tekniska arbetet inom AKO: na i SIS kommittéer samt att likrikta sig i tolkningsfrågor som berör AKO: nas tolkningsområde. SIS/TK285, Pannanläggningar för ånga och hetvatten. Kommittén har under 2009 arbetat med publikationen: SIS Vägledningar 3 VFB: Vägledningar för anläggningar avsedda för eldning med fasta bränslen, med beräknad publicering kring årsskiftet 2009/10. Nästa Vägledning på tur är SIS Vägledning 4 VRK: Vägledningar för rökgaskondenseringsanläggningar där arbete kommer att påbörjas under SIS HB 870 Pannhandboken Ånga Hetvatten är även beräknad att publiceras kring årsskiftet 2009/10 som nyreviderad utgåva. Kommittén kommer vidare att ordna med de uppskattade seminarierna under 2010 hos SIS under rubriken Nya utrustningskrav på pannanläggningar. Hela serien EN Vattenrörspannor samt serien EN Eldrörspannor har inom CEN/TC 269 MHD börjat revideras och arbetet kommer sannolikt att pågå under hela året SIS/TK295, Cisterner och processkärl. Kommittén reviderade Cisternanvisningar CA I: 1997 under 2009 med hjälp av EN 14015:2004 Regler för konstruktion och tillverkning av stationära, vertikala, cylindriska och svetsade stålcisterner ovan jord med plan botten, för lagring av vätskor vid rumstemperatur eller högre temperatur. Ett omfattande arbete föreligger vid revisionen av CA I:1997 med införandet av Eurokoder för snö och vindlaster enligt Byggproduktdirektivet 89/106/EEG samt CE märkning av material till uppförandet av cisterner och fundament. Kommittén fortsätter att bevaka de berörda CEN kommittéerna (CEN/TC 265 och CEN/TC 286) och arbeta för att publicera CA I Cisternanvisningar under år 2010 med en samtidig parallell revision av CFA Anvisningar för cisternfundament. SIS/TK 507/AG3, Anläggningsdokumentation och schemasymboler. Arbetet har nu startats med den nya standarden som nu blivit registrerad på ISO CS som ISO/WD del 1 och 2 Process diagrams for power plants : ISO/WD Process diagrams for power plants Part 1: Diagram rules (collective standard ISO Specification for diagrams for process industry Part 1: General rules) ISO/WD Process diagrams for power plants Part 2: Graphical symbols for general application (collective standard ISO och ISO serien angående Utformning av grafiska symboler för användning vid teknisk dokumentation av produkter i de fall komplettering till befintliga symboler i ISO serien blir nödvändig) SIS kommer att hålla i sekretariatet för den nybildade arbetsgruppen som heter ISO/TC 10/SC 10/WG 12 Process diagrams for power plants och kommer alltså att arbeta direkt för kraftverkssidan.

10 SIS/TK298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar. TK298 deltar aktivt i de standardiseringsarbeten som bedrivs av CEN i dess kommitteér TC54, TC267 0ch TC286. Under 2009 har verksamheten i TK298 till stor del varit inriktad på att lämna svar på remisser från ovannämnda tekniska kommittéer i CEN. Remisserna handlar om ändringar och kompletteringar i standarderna för tryckkärl, rörledningar och olika slags pannor. SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader. Standarderna under TK189 tas i huvudsak fram för att användas i implementeringen av direktivet om byggnaders energiprestanda och i den revidering av direktivet som nu pågår. Standarderna, en bit över 150 st i dagsläget, gäller allt från byggmaterial till hur energiförsörjningssystemen ska beräknas startades även en arbetsgrupp, Ag 5, inom TK 189 med målet att ta fram underlag till en svensk standard om energiklassning av byggnader. De två första delarna, vilka avser effekt respektive energiklassning, är nu klara (våren 2010). De två följande delarna, miljöpåverkan och verksamhets- /hushållsel ska beslutas och eventuellt påbörjas under SIS/TK300, Förtillverkade fjärrvärmerör. Inom CEN/TC107 pågår vidareutvecklingen av Europastandarderna för fjärrvärmerör och komponenter samt därtill hörande standarder för övervakningssystem och beräkningar & installation. Under 2009 gick standarderna för flexibla rör, EN , ut på omröstning och Tyskland överklagade del 2 och 3 med resultatet att annexet om PEXb togs bort och en arbetsgrupp bestående av experter från TC155 och TC107 ska utveckla annexet. Flexrörsstandarden, utan PEXb-annexet, har godkänts och getts ut som svensk standard. Reviderade standarden för ventilenhet, pren 488:2009, har varit ute på remiss och utifrån remissvaren råder oenighet bl.a. om motstånd mot böjande moment och det svenska kravet på cyklisk provning, som ingår i den svenska certifieringen av ventiler för fjärrvärmesystem. Innan standarden godkänns måste oklarheterna redas ut i WG5. På Europeisk nivå arbetar Euroheat&Power med certifieringsregler, som bygger på de Europeiska standarderna, och det är därför av yttersta vikt att Sverige är med och påverkar standarderna utifrån svenska krav och önskemål. SIS/TK407/TC176, Värmemätare. Uppdatering pågår av standarden för värmemätare, EN Den har upphöjts till harmoniserad standard genom publicering i The Official Journal of the European Union. Förslag och arbete med ytterligare förbättringar kommer att pågå under Fortsatt arbete med beskrivning för normal livslängd och utökad livslängd. Smartmeter, WG2 tar fram en grupp som kommer att ta fram önskvärda funktioner för smartmätare. Text tas fram för test med statistiska magnetfält som tolkas rätt, idag kan de feltolkas. Ska EN ingå i harmonisering mot MID, WG 2 utreder detta. Sveriges ståndpunkter diskuteras i bl.a. TK 407/TC 176 och Svensk Fjärrvärmes mätargrupp samt dess nätverk med leverantörer för värmemätning.

11 SIS/TK408/TC294, Fjärrkommunikation med debiteringsmätare. Intresset för att fjärravläsa fjärrvärmemätare är mycket stort i branschen. Därför är det viktigt att Sverige är med och försöker påverka de standarder som kommer att styra utformningen av mätare, system och kommunikation framöver. Projektet avses fortsätta under 2010 i ungefär samma omfattning som under 2008 och CEN/TC 294/WG 4 och WG 5 kommer att, i samarbete med det danska sekretariatet för CEN/TC 294, slutföra arbetet med revidering av EN samt förslagen till Europa-standard för "Local Bus" (pren ) och för "relä-sändning" via radio (pren ). Huvuduppgiften för SIS och TK 408 kommer att under 2010 utgöras av att fortsätta arbetet med att färdigställande av svenska standarder som ska fastställas så snart Europastandarderna har blivit godkända och utgivna från CEN. Sveriges ståndpunkter diskuteras i bl.a. TK 408/TC 294 och Svensk Fjärrvärmes mätargrupp samt dess nätverk med leverantörer för värmemätning. Under 2010 kommer arbetet fortgå inom ett antal olika arbetsgrupper: Användarkrav vilka data som måste hanteras vid kommunikation med debiteringsmätare. Kommunikationssystem för fjärravläsning av mätare - dataöverföring Datakommunikation för mätare som utnyttjar radio. SIS/TK299, Armatur av Fe-legering. Avsikten är att projektet skall fortsätta under 2010 i samma omfattning som under Projektet kommer även i fortsättningen att medverka i arbetet inom CEN/TC 69 och därmed ge information till den svenska armaturbranschen och förmedla synpunkter från svenska intressenter till CEN/TC 69. Svenska experter deltar i några av de arbetsgrupper som tillsatts av CEN/TC 69. Den mest aktiva arbetsgruppen är WG 1, Basic standards, där bl.a. experter från Arbetsmiljöverket och Tour & Andersson AB medverkar. SIS/TK432, Hydrometri. TK 432 bevakar EU:s vattendirektiv där standardiseringsarbetet drivs av CEN. Direktivet ställer ökade och förändrade krav på vattenadministrationen i medlemsländerna, bland annat genom ökade krav på användning av standardiserade metoder för mätningar och undersökningar. Kommittén kommer att fortsätta att aktivt påverka utvecklingen av ISO- och CENstandarder samt delta i CEN-sammanträden. Arbetsgruppen som Sverige leder kommer att fortsätta med att sammanställa metoder för mätning av snöns vattenekvivalent. Det långsiktiga målet är att ta fram tekniska rapporter som beskriver alla metoder som finns, vilka i efterhand kan komma att uppgraderas till standarder. SIS/TK452, Vattensystem/STANLI Projektet har främst haft som sin uppgift att utarbeta en svensk standard för ytvattensystem. Projektet har också utarbetat en handbok för att underlätta implementeringen och användningen av standarden. Standarden, med beteckningen SS , publicerades på svenska och engelska år Denna standard håller nu på att revideras. En revidering och utökning av ytvattenstandarden påbörjades under Denna utökning inbegriper allt vatten i naturen bortsett från atmosfäriskt och havsvatten. Således kommer även bland annat grundvatten, is, glaciärer och

12 snö att kunna hanteras av den kommande utgåvan. Publicering av den nya utgåvan planeras till SIS/TK461 Energiledning och CEN/CLC Sector Forum Energy Management Det tidigare projektet inom CEN/CENELEC med namnet JWG Energy Management avslutades år 2005 men har resulterat i fyra arbetsgrupper som nu arbetar med några av de standardiseringsförslag som lämnades av JWG Energy Management. Ett av dessa förslag, att skapa en europeisk standard för energiledningssystem, har nu avancerat till en godkänd standard (EN 16001) som publicerades den 1 juli En av de andra arbetsgrupperna har fått fram ett förslag till standard om hur energieffektiviseringar ska beräknas och ett förslag att standardisera hur energitjänster kan erbjudas finns framme för godkännande. En tredje arbetsgrupp har börjat arbeta med en standard för Energy Auditing. En fjärde arbetsgrupp ska startas upp före sommaren 2010 för att standardisera ursprungsgarantier och skriva en rapport om vita certifikat. För att följa, koordinera, informera och identifiera nya standardiseringsförslag så har ett Sector Forum Energy Management (SFEM) bildats och haft sju möten. Inom detta Sector Forum tillsätts det arbetsgrupper som arbetar med att bereda förslag på nya standarder inom området energieffektivisering. På den svenska sidan finns det en samordningsgrupp för SFEM och beträffande energiledningssystemet så finns TK461 kvar som är den grupp som skrev den svenska standarden för energiledningssystem (klart 2003) och fungerar som spegelkommitté. För de andra europeiska standardiseringsarbetena inom detta område ska andra svenska grupper fungera som spegelkommitté. En ny grupp, TK 534, har bildats för att följa det kommande arbetet med en standard för ursprungsgarantier. SIS/TK 192 Standard för reparation av betong. SIS/TK192 Kommittén är en spegelgrupp till TC104/SC8, har det övergripande ansvaret för standardisering av betongreparationer i Sverige. Kommittén är underordnad SIS/TK190. En stor del av kraftindustrins infrastruktur består av betong. Eftersom standarder kommer att påverka byggnad, reparation och underhåll av dessa anläggningar är det angeläget att påverka standardiseringsarbetet så att kraftindustrins behov tillgodoses. Revidering av flera standarder pågår för närvarande.

13 Innehåll 1 Inledning Målsättningen med ett gemensamt program Organisation Programmets utveckling Rapportering Standardiseringsprojekt Rapportering från verksamheten Yttre miljö, mätmetodik TK 423 Luftkvalitet SIS TK 312 Växthusgaser SIS/TK 420, Energivarubalanser samt CEN/CENELEC TF190 Energy Saving Calculations SIS/TK478 Socialt ansvarstagande SIS/TK 412 Fasta bränslen SIS/TK526 och CEN/TC383 Hållbarhetskriterier för biomassa för energianvändning SIS/TK 146 Korrosionsstandardisering SIS/AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd SIS/AG 2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar SIS/TR Materialteknik Tekniskt Råd för Tryckbärande anordningar SIS/TK 285 Pannanläggningar SIS/TK295 - Cisterner och processkärl SIS Industriteknik SIS/TK 507/AG 3 Anläggningsdokumentation och schemasymboler TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar SIS/TK407/TC176 Värmemätare SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS/TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör SIS/TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare SIS/TK299 Armatur av Fe-legering SIS/TK432 Hydrometri SIS/TK452 STANLI - Vattensystem SIS/TK461 Energiledning och CEN/CLC Sector Forum Energy Management SIS/TK192 Betongreparationer Referenser 61 Bilagor 62

14 1 Inledning Denna rapport är den tolfte årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Den svenska standardiseringen är uppdelad på tre standardiseringsorganisationer: Svenska Elektriska Kommissionen, SEK. ITS, Informationstekniska standardiseringen SIS, Swedish Standard Institute SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. SIS verksamhetsområden beskrivs på dess hemsida SIS är knutet till CEN i Bryssel i europasamarbetet och till ISO i Geneve i det globala samarbetet. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och svenska myndigheter påverka detaljreglerna (= standarderna) inom sin verksamhet. På samma sätt är SEK knutet till CENELEC i Bryssel respektive IEC i det globala samarbetet. Verksamheten i SEK är i huvudsak inriktad mot det elektrotekniska området, men i en del fall är gränsdragningen mot SIS/CEN/ISO diffus. Genom att komponenter och system blir alltmer integrerade blir detta allt vanligare. Det finns därför anledning att verka för ett närmare samarbete mellan IEC och ISO och de därtill knutna samarbetsorganisationerna. Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Sedan flera år har detta genomförts i ett sammanhållet ramprogram. Avsikten är att alla gemensamma aktiviteter i SIS skall kunna finansieras via detta program och deltagande skall vara täckt av Elforsks medlemsavgift. Om något energiföretag vill delta i andra aktiviteter än de som ingår i det gemensamma programmet (projekt 2556 för år 2009) kräver detta ett separat medlemskap i SIS. I sådana fall rekommenderas en kontakt med Elforsk dessförinnan för att se om en branschmedverkan via programmet är möjlig. Inom standardiseringsområdet används många förkortningar. En sammanställning över dem som används i denna rapport återfinns i bilaga 1. Bilaga 2 och 3 ger information om gången för ett standardiseringsprojekt. Information om SIS återfinns i bilaga 4. 1

15 1.1 Målsättningen med ett gemensamt program Målsättningen med arbetet inom de inledningsvis nämnda områdena är: att öka effektiviteten genom att undvika dubbelarbete att minska avgifterna genom att gemensamt förhandla med SIS att uppnå en samlad och gemensam prioritering av standardiseringsverksamheten att fortsätta och få kontinuitet i tidigare satsningar att bevaka nya områden där insatser krävs att få en sammanhållen information och rapportering Standarder inom energiföretagens tekniska verksamhetsområden är sedan lång tid en förutsättning bl.a. för att kunna precisera affärsmässiga relationer och för att skapa en gemensam begreppsvärld. För att kunna uppnå en verklig konkurrens inom den fria energimarknaden krävs standarder också om hur miljöparametrar som omfattas av EU-bestämmelser skall mätas och rapporteras. Nyttan med de standarder och anvisningar som behandlas inom ramen för programmet är bland annat att de: Underlättar handel, exempelvis för utsläppsrätter för koldioxid och för biobränslen Minskar kostnaderna för emissionsövervakning genom att de särskilda förutsättningar som gäller för Norden bevakas Ger rättvisande resultat för energibranschen vid jämförelser med andra branscher beträffande energiförbrukning och CO 2 -emissioner, vilket är av stor betydelse vid internationella förhandlingar Minskar kostnader för provning av tryckkärl Underlättar och förbilligar driftövervakning och leveransprov Ger möjlighet till påverkan vid framtagning och standardisering av nya metoder och tekniker. 1.2 Organisation Programmet leds av en styrgrupp som har följande uppgifter: besluta om vilka projekt och kommittéer som energiföretagen skall medverka i samt på vilken nivå detta skall ske följa den ekonomiska utvecklingen i projekten följa upp rapporteringen från verksamheten och att sprida resultaten 2

16 Styrgruppen har under 2009 bestått av följande personer: Johan Tollin, Vattenfall (ordf.) Lars Wrangensten, Elforsk (sekr.) Jan Frisk, Svensk Energi Cecilia Kellberg, Svensk Energi Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Per Rosén, E.ON Värme Sverige AB Ulf Hagman, Göteborg Energi AB Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System 1.3 Programmets utveckling Elforsk-projektet Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS har även under 2009 utvecklats i positiv riktning med en budget på 2,5 MSEK. Följande förändringar inträffade under året: Beslut om att medverkan i projektet TK467 Värmepumpar Beslut om medverkan i projektet TK534 Ursprungsgarantier för el från och med Beslut om medverkan i projektet TK 517 El- och hybridfordon från och med Beslut om medverkan vid revidering av standarden för Tekniska försörjningssystem (inom Stanli) från och med års program är budgeterat till 2,6 MSEK. Finansieringen av programmet sker genom kontanta insatser från kraft- och energiföretag, Svensk Energi samt från Svensk Fjärrvärme. Utöver de kontanta bidragen deltar de större företagen med betydande personella insatser i olika grupper och kommittéer. De mindre företagen deltar oftast med kontanta medel. Vissa företag har beslutat att ej delta i finansieringen av programmet. Elforsk har under året tillskrivit dessa för att lyfta fram vikten av programmet och dess branschgemensamma karaktär. 1.4 Rapportering Kontaktpersoner och författare av delavsnitt i föreliggande rapport har varit: SIS/TK423 Luftkvalitet Henrik Harnevie, VPC 1) Tomas Lejergård, VPC Magnus Holmgren,VPC 1) Vattenfall Power Consultant AB Sauli Molander, Elajo Engineering 3

17 SIS/TK 312 SIS/TK420 SIS/TK 478 SIS/TK412 TK 526/TC383 SIS/TK146 SIS/TR VO7 SIS/TK285 SIS/TK 295 SIS/TK 507 SIS/TK 298 Växthusgaser Patrik Carlén, Vattenfall AB Energivarubalanser Lars Holmquist, Göteborg Energi (CEN/CENELEC TF 190) Socialt ansvar Cecilia Kellberg, Svensk Energi Fasta biobränslen och fasta återvunna bränslen Anna Hinderson, Vattenfall Research & Development Sustainability criteria for biomass Birgit Bodlund, Konsult Birgit Bodlund (ordf.tk 526), Göran Andersson, Göteborg Energi, Erik Dotzauer, Fortum Värme Erik Larsson, Svensk Fjärrvärme (TC383/WG2) Korrosionsstandardisering Roger Carlsson, Vattenfall Power Consultant AB, Charlotte Persson, Energo Retea Tekniskt råd för tryckbärande anordningar Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Pannanläggningar Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Cisterner och processkärl Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Anläggningsdokumentation och schemasymboler Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar Christer Eklund, Vattenfall Värme Uppsala AB 4

18 SIS/TK407/TK176 SIS/TK 300 SIS/TK408 SIS/TK299 SIS/TK189 SIS/TK 461 CEN/CLC Sector Forum Energy Management SIS/TK432 SIS/TK452 SIS/TK 192 Värmemätare Marie Skogström, E.ON ES Sverige AB Förtillverkade fjärrvärmerör Jan Eriksson, Svensk Fjärrvärme Fjärrkommunikation. med debiteringsmätare Conny Håkansson, Svensk Fjärrvärme Armatur av Fe-legering Jan Eriksson, Svensk Fjärrvärme Innemiljö och energianvändning i byggnader Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme. Energiledning Inge Pierre, Svensk Energi Inge Pierre, Svensk Energi Hydrometri Björn Norell, Vattenregleringsföretagen Stanli-vattensystem Peter Calla, Vattenregleringsföretagen Betongreparationer Manouchehr Hassanzadeh, Vattenfall Research & Development 5

19 2 Standardiseringsprojekt 2009 Programmet för år 2009 har omfattat medverkan i standardiseringsprojekt enligt nedanstående tabell. Av tabellen framgår vilka tekniska kommittéer och arbetsgrupper Elforsk bevakat på såväl nationell som internationell nivå. Vi har också lagt till en kolumn Tidplan/status där det mycket översiktligt redovisas i vilket ungefärligt tidsskede projektet befinner sig (för mer detaljerad information om vilket stage/substage en specifik standard befinner sig i hänvisas till Exemplet under Bilaga 5). CEN-projekt Internationell motsvarighet Working Groups (WG) Yttre miljö Mätmetodik TC264 Air quality - WG3 HClmeasurements - WG4 TOC measurments - WG9 QA of automated measuring systems - WG19 Emission monitoring strategy - WG22 Certification scheme for automatic measurement systems - WG23 Manual and automatic determination of velocity and volumetric flow in ducts - WG 24 Quantification of mass emission Miljöledning TC 207 Environmental Management Energivarubalanser TC 203 Technical Energy Systems TF 190 Energy efficiency and saving calculations SIS-projekt Tekniska kommittéer (TK) Arbetsgrupper (AG) Tidplan/ status TK423 Luftkvalitet Minst 10-talet TK 312 TK420 Klimatpåverkan Energivarubalanser standardförslag ute på remiss/som förslag under Beslut ta fram ISO standard. Rev. befintlig standard Inledande skede. 6

20 Socialt ansvar TMB/WG Social responsibility Standard för bränslen TC335 Solid biofuels TC343 Solid Recovered Fuels WG1 Terminology WG2 Fuel specifications WG3 Sampling WG4 Physical and mechanical test methods WG5 Chemical test methods TK478 ansvar TK412 Styrgrupp bränslen Socialt Fasta Biobränslen och fasta återvunna bränslen Fasta Committee draft (CD) dec Beräknas klar Uppgradering av Tekn.spec. till ENstandarder pågår. ISO-projektet på global nivå pågår parallellt med CEN-arbetet, utgår från CEN-standarder som justeras när behov finns, beräknas klara 2011/2012. ISO/TC238 Fasta Biobränslen Uthållighetskriterier för biomassa TC383 Sustainability criteria for biomass Korrosionsstandardisering TC156, TC35 TK526 Hållbarhetskriterier för biomassa för energianvändning TK146 Korrosionsstandardisering AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd CEN-projektet avvaktar ställningstagande från EUkommissionen ang. REDdirektivet. 3 st draft till CEN standarder föreligger. Standardförslag om naturgassystemanvisningar ev. klart under 2010? AG2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar SIS/TR Tekniskt råd för tryckbärande anordningar TK285 Pannanläggningar TK295 och Cisterner processkärl Översyn standarder, 3-5 år gamla. Ny porsökningsstandard kommer på remiss Strategiska frågor Vägledningar under publicering. Hela serien EN Vattenrörspannor samt serien EN Eldrörspannor under rev. Publicering rev. CA I under 2010, rev CFA Anvisningar för cistern- 7

21 Anläggningsdokumentation och schemasymboler TC10/SC10 TK507/AG3 Tekniska produktspecifikationer Värmemätare TC176 - WG1 Editing committee - WG2 Technical editing - WG3 Detailed specification Innemiljö och energianvändning i byggnader Förtillverkade fjärrvärmerör TC107 - WG1 Editing - WG2 Basic considerations - WG3 PUR-form properties - WG4 Joints - WG5 Fittings Fjärrkommunikation med debiteringsmätare TC294 TK409 TK189 TK300 TK408 Konstruktion och tillverkning av tryckbärande anordningar CEN/TC 54, TC 267, TC 286 TK 298 Konstruktion tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar Värmemätare Innemiljö och energianvändning i byggnader Förtillverkade fjärrvärmerör Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Armatur av Fe-legering TK299 Armatur av Fe- fundament. Arbete påbörjat med ny standard ISO/WD del 1 och 2 Process diagrams for power plants. Remisser av kompl./ändringar till standarder för tryckkärl, rörledningar och olika slags pannor. Uppdaterad ver. EN1434/anpassning till MID. Standardförslag energiklassning av byggnader, första delarna klara Vidareutveckling av Europastandarder. Rev samt nya förslag. Svensk standard ska fastställas därefter. 5 nya svenska standarder utgivna under året. 8

22 Energiledning TF 189 Energy Management Systems Energy management CEN/CLC Sector Forum Energy Management TK461 legering Energiledning SIS Samordningsgrupp för CEN/CLC Sector Forum Energy Management. Hydrometri TC 318, TC 113 TK432 Hydrometri Standard för Energiledning publicerad 1 juli Arbete med förslag till standarder för energieffektivisering och - tjänster samt Energy audit pågår. Flera nya förslag till standardisering, bla Guarantees of Origin (GO). Standarden ISO 26906, Hydrometry - Fishpasses at flow measurement structures publicerad under Granskning av flera CEN- och ISOdokument pågår. Vattensystem STANLI - Vattensystem TK452 Vattensystem Rev. standard Betongstandardisering CEN/TC 104/SC 8 TK 192 Betongreparationer ytvattensystem klar 2011 enligt plan. Rev. av befintliga standarder pågår. TK 452 STANLI Vattensystem finansieras av Elforsks Vattenkraftprogram inom ramen för detta standardiseringsprogram liksom även TK432, Hydrometri. 9

23 3 Rapportering från verksamheten Yttre miljö, mätmetodik TK 423 Luftkvalitet Målsättning TK 423, Luftkvalitet, är den sammanhållande svenska instansen för standarder kring luftkvalitet och där behandlas utsläpp, utomhusluft, inomhusluft, arbetsplatsluft samt gasanalyser. Gruppen arbetar huvudsakligen med att bevaka arbetet inom CEN och ISO genom deltagande i arbetsgrupper och besvarande av remisser. TK 423 deltar aktivt i ett flertal europeiska arbetsgrupper inom CEN/TC 264 (luftkvalitet) och CEN/TC 137 (arbetsplatsluft) samt i internationellt arbete inom ISO/TC 146 (utsläpp, utomhusluft, inomhusluft samt arbetsplatsluft) och ISO/TC 158 (gasanalyser). Målsättningen med energibranschens deltagande i standardisering kring luftkvalitetsfrågor är att arbeta för att standarderna blir tillämpbara även för svenska förhållanden. Arbetet inom CEN/TC 264 är speciellt viktigt i detta avseende eftersom flertalet standarder som tas fram där är kopplade till olika EU-direktiv. Det är av största vikt att experter representerande den svenska energibranschen medverkar i utarbetandet av CEN-standarder så att även svenska förhållanden beaktas (exempelvis förhållanden som är unika för biobränsleeldning). Intressenter Bland intressenterna i TK 423 finns bland annat Arbetsmiljöverket, Sveriges Forsknings och Provningsanstalt (SP), Svenska Intresseföreningen för luftlaboratorier (SIL), Avfall Sverige, Skogsindustrierna, ITM Luftlaboratoriet, IVL Svenska Miljöinstitutet, AGA Gas, Swedac och Naturvårdsverket. Energibranschen har i TK 423 under 2009 varit representerade av Magnus Holmgren, Tomas Lejergård, Henrik Harnevie och Sauli Molander. Inför 2010 har Magnus Holmgren bytt arbetsgivare och hans engagemang kommer under 2010 drivas av Henrik Harnevie. Sauli Molanders grupp har varit vilande och även han har bytt arbetsgivare. Inför 2010 blir den preliminära personalen för insatserna som görs; Henrik Harnevie, Tomas Lejergård samt Thorsten Dormann. Värdet av deltagandet Det är av största vikt att representanter utsedda av den värme- och kraftproducerande industrin i Sverige aktivt medverkar i utarbetandet av standarder när det gäller utsläpp till luft från förbränningsanläggningar. En risk vid internationellt standardiseringsarbete är annars att stora länder tillåts 10

24 dominera arbetet mer i kraft av sin storlek än av sina representanters kompetens och att därigenom de bränsleslag som används i deras respektive länder gynnas på bekostnad av andra bränsleslag, såsom biomassa. En viktig erfarenhet är också att representanter från olika intressegrupper, såsom mätkonsultfirmor och instrumentleverantörer tillåts utarbeta standarder som via EG-lagstiftningens utformning blir juridiskt bindande. Det finns således stor risk att den svenska energibranschen drabbas av onödiga kostnader pga att standarder kan bli svåra att hantera såvida arbetet inte aktivt bevakas. Att bränslen, rökgassammansättning och rökgasreningsmetoder som används i Sverige skiljer sig från vad som är vanligt förekommande i andra länder har vid ett flertal tillfällen medfört förslag till utformning av standarder som direkt missgynnar situationen i Sverige, såsom t.ex. biobränslen. En standard får heller inte låsa utvecklingen genom att förhindra utvecklingen av nya och bättre mätmetoder eller medföra markanta svårigheter för en del anläggningar att rent tekniskt kunna efterleva dem. Hårt arbete görs för att få med flexiblare skrivningar som "Annan utformning av utrustning kan tillåtas om den visats vara likvärdig". Detta medger då såväl användandet av äldre beprövade förfaranden som ny utrustning som leder till en nyutveckling. Arbetet i kommittéerna TK 423 behandlar standardisering inom området luftkvalitet i såväl den internationella standardiseringsorganisationen ISO (två kommittéer) som den Europeiska standardiseringsorganisationen CEN (två kommittéer). Under dessa fyra kommittéer finns ett stort antal arbetsgrupper, där flera bevakas av svenska delegater. Vår bedömning är att det är önskvärt att energibranschens representanter medverkar på möten i TK 423. Speciella skäl till detta är att det fattas beslut om vilka standarder som skall översättas till svenska eller exempelvis vilka ISO-standarder som skall implementeras som svenska standarder. Det fattas även beslut som påverkar hur TK 423 skall arbeta och vilka områden som skall prioriteras. I denna rapportering redovisas framförallt arbetet inom CEN/TC 264 Utomhusluft där energibranschen är mycket engagerad. De delar som berör ISO/TC 146, ISO/TC 158 och CEN/TC 137 rapporteras kortfattat. CEN/TC 264 Utomhusluft Det finns cirka 20 aktiva arbetsgrupper inom CEN/TC 264, varav ungefär hälften är mandaterade av kommissionen. Arbetsgrupperna tar fram standarder som kan indelas i tre huvudinriktningar. Det är standarder för mätningar av emissioner (exempelvis från förbränningsanläggningar), standarder rörande mätningar i omgivningsluft samt standarder för mätningar i inomhusluft. I det följande delas redovisningen in i prioriterade arbetsgrupper och övriga. De prioriterade arbetsgrupperna behandlar som regel standarder för mätning av emissioner från förbränningsanläggningar. 11

25 WG 3 - HCl in emission measurement Arbetet i nya WG 3 inleddes med förhoppning om att skriva ett flertal standarder, bland annat en ny referensmetod med automatisk mätprincip för HCl. Även standarder för HF och NH 3 diskuterades initialt. Arbetet utmynnade dock enbart i en mindre revision av EN 1911, trots dess uppenbara brister. Detta arbete är klart och en ny reviderad standard färdigställd. Det pågår även arbete med en eventuell standard om automatisk mätning av HCl. Mandateringen är inte helt klar men det blir insatser inom området under Fördelar med en standard för automatisk HCl-mätning är att det blir en metod som mäter samma komponent som en stor del av de automatiska analysatorerna. Visserligen kan det i ett provtagningssystem till exempelvis en FTIR-analysator också ske omvandling av andra kloridföreningar till HCl men eventuella aerosoler mäts inte. Det bästa hade kanske varit en in-situ baserad standardreferensmetod men det finns antagligen inga sådana som är enkla att använda och mobila. In-situ system är enda möjligheten att helt specifikt mäta HCl i rökgaskanalen. In-situ finns tyvärr heller inte med i scopet och det måste till mycket bra argument för att få den kommande standarden att även innefatta in-situ. Andra fördelar med en automatisk metod är att för många anläggningar så kommer lägre HCl-halter att mätas, vilka också är mer korrekta. Nackdelar är att det blir dyrare kontrollmätningar då mätkonsulterna måste köpa in ny analysutrustning vilken de också måste anpassa till sin ackreditering. Faran att HCl-kravet kan minskas är sannolikt undanröjt då det inte finns sådana förslag i förslaget till IE-direktiv. Validering av en automatisk mätstandard för HCl har föreslagit att göras i tre anläggningstyper: - avfallsförbränningsanläggningar med vattendroppsbildning i skorstenen - avfallsförbränningsanläggningar utan vattendroppsbildning i skorstenen - samförbränningspanna med höga HCl-halter Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Henrik Harnevie. Det hölls även ett möte tidigt 2010 då definitionen för referensmaterial diskuterades. Detta är en viktig fråga för alla grupper. WG 4 TOC measurments WG 4 har startats upp på nytt under Detta för att revidera tre standarder rörande mätning av TOC (kolväten); EN 12619, EN och EN Inom det internationella standardiseringsorganet (ISO) har sedan flera år arbete med metoder för mätning av metan pågått. Arbetet inkluderar både en 12

26 automatisk metod baserad på FID med s.k. Cutter samt en manuell provtagningsmetod med senare analys med gaskromatografi. Dessa båda standarder, liksom en IR-baserad standard för lustgas, har föreslagits även bli CEN-standarder. Den bakomliggande orsaken till att dessa standarder blivit mer aktuella är att metan och lustgas är växthusgaser och sannolikt i framtiden kommer att inkluderas i en kommande utvidgning av handelssystemet med utsläppsrätter. Den Manuella metoden för TOC har under året getts ut som EN ISO WG4 har klargjort att det är bra struktur på ISO-standarderna och att samma struktur skall följas vid revisionen av EU-standarderna. Bland annat tydliggörs ansvarsrollerna avseende prestandakraven i ISO-standarderna. Det har även beslutats om att under revideringen slå ihop EN och EN så att det enbart blir en standard som hanterar mätning av TOC med FID. Under 2009 har det hållits tre möten inom WG4. Hittills har mötena fokuserats på teoretiska instrumentkonfigurationer som egentligen hittills inte inverkar på hur applicerbara standarderna är för anläggningarna. Därtill har det varit mycket statiska diskussioner, exempelvis kring GUM metodens tillämpbarhet samt analytiska förfaranden för de aktuella standarderna. Detta är ett arbete som mest bevakas av statistiker och matematiker. Under 2009 har därför valts att aktivt bevaka grupperna men inte närvara på något av de tre möten som hållits. Mer intressant är tex att bevaka den automatiska metoden för metan som inte hanterats i någon speciell omfattning än. Under 2010 kommer det sannolikt att bli mandat för valideringstester, att dessa görs på rätt sätt är viktigt att bevaka, liksom vad som sker med överföringen av ISO standarden för kontinuerlig mätning av metan till en CEN standard. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Henrik Harnevie. WG 9 - Quality assurance of automated measuring systems (AMS) WG 9 har tidigare arbetat med att ta fram kvalitetssäkringsstandarden EN Under 2009 har WG 9 utfört två parallella arbeten: DAHS-standard En ny europeisk standard som tar vid där EN slutar, dvs. kvalitetssäkring av mätsignaler och mätdata från AMS till rapporterade mätresultat. DAHS är en förkortning för Data Acquisition and Handling System, t.ex. det som vi i Sverige brukar kalla Miljödatorn. Arbetet med den nya standarden inleddes under Arbetet fortskrider långsamt, där relativt omfattande utkast till standarden finns framtaget. Standarden kommer enbart att behandla myndighetsrapportering. Standarden bedöms färdigställas under Vägledning till EN En s.k. teknisk rapport (TR) där flera olika länders nationella vägledningar till implementering av EN har smälts samman till en gemensam europeisk vägledning. Arbetet är klart. 13

27 Under 2009 hölls en omröstning om eventuell revision av EN Med minsta möjliga marginal beslutades att inte revidera standarden. Storbritannien har dock drivit igenom att det skall göras tillägg till standarden. Arbete med dessa tillägg inleddes hösten 2009 och kommer att fortgår under Det har under 2009 varit en hel del turbulens i WG9, bla avgick den danske ordföranden och en ny ordförande från Storbritannien har tillträtt. En oerhört viktig punkt att bevaka under 2010 är att motverka krav som finns på att minska flexibiliteten för referensmaterial. Här finns en stor risk för markant ökade kostnader utan att det ger något speciellt mervärde. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Henrik Harnevie. WG 19 - Emission monitoring strategy Arbetet har under 2009 varit vilande. WG 22 - Certification scheme for AMS År 2001 påbörjade CEN/TC 264/WG 22 standardiseringsarbetet med AMS. Arbetet har under åren förändrats och går under namnet Certification Scheme for Automatic Measurement Systems Arbete har mynnat ut fyra aktiva arbetsdokument för WG22 som under 2009 blivit färdiga standarder. EN Generella aspekter för AMS EN Krav på kvalitetssäkring av produkter och kontinuerlig mätning EN Krav för AMS vid mätning i skorstenar EN Krav för AMS vid stoft mätning och läckdetektering av slangfilter. Den övergripande ambitionen med arbetet har varit att sy ihop en fungerande standard för AMS, applicerbar i alla medlemsländer som skall fungera tillsammans med lokala befintliga lagar och krav, i respektive land. Detta kan då öppna upp marknaden mellan länderna för AMS produkter och tjänster. Syftet för WG22 representanterna är att bevaka och utforma standarderna i linje med EU-direktiven respektive lands lokala förutsättningar. Av denna anledning är arbetet oerhört viktigt att bevaka så att inte svenska intressen och förutsättningar kringgås. Energiföretagen har varit representerade i arbetsgruppen av Sauli Molander. Under 2010 kommer även Henrik Harnevie att vara engagerad. WG 23 - Manual and automatic measurement of volumetric flow WG 23 arbetar med en ny standard avseende mätning av rökgasflöde. Under året har tre gemensamma möten hållits. WG23 har två subgrupper, A manuella metoder och B automatiska metoder, som har haft enskilda möten och telefonmöten. Vid årets första möte som hölls i Paris kunde man meddela att finansieringen för valideringsarbetet var klar och då inleddes officiellt arbetet med framtagande av en flödesstandard och skall pågå

28 Förberedelser hade gjorts inför valideringsarbete och vid mötet beslutade man om innehållet i respektive work package, WP, då dessa nu kunde upphandlas. Årets andra möte hölls i Utrecht där man presenterade vilka företag som tilldelats respektive WP vid labtest och fälttester. Ingen anbudsgivare hade lämnat anbud på organisering av fälttesterna, E.ON undersökte deras möjlighet till detta WP och påtog sig senare organiseringen. Inget anbud hade inkommit med tracermetod men en omfördelning mellan testerna gjorde att IndMeas kunde beredas plats med deras isotopmetod. Årets tredje möte hölls vid Amagerverket där fälttester skall genomföras under maj Standardiseringsarbetet inriktades vid denna tidpunkt på hur fälttesterna ska genomföras och hur subgruppernas arbete resulterar i en tydlig spårbarhetskedja vid kalibrering med användbar QA. Vanligtvis arbetar man med noll- och spanpunkt för instrument men att kontrollera nollflöde tillför inget för flödesmätare. En speciell fråga har varit bestämning av rökgasflöde med beräkning utifrån bränslets sammansättning. Det finns förslag om att inkludera det i WG24 samt i ett komplement till EN som behandlas inom WG9. Ett kortare avsnitt avses infogas även inom WG23 men det bygger på kända bränsleflöden. Problemet är att WG24 inte vill ta till sig frågan, ett annat problem är att beräkningar inom t.ex. dokumentation kring rökgasflödesberäkningar som VGB presenterat för CEN baserats på relativt torra bränslen (max ca 10 % fukthalt). Acceptansen för beräkning av rökgasflöde har dock ökat inom CEN men det återstår en del för fuktiga bränslen. Något som Vattenfall bearbetar internt samt inom VGB.s emissionsgrupp. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Tomas Lejergård. WG 24 - Quantification of mass emission Gruppen arbetar med ett dokument rörande kvantifiering av massutsläpp, där CO 2 har varit huvudfokus. Men även arbete med en standard för beräknade rökgasflöden har hamnat i WG24. Beräkning av rökgasflöde använd mycket frekvent i Sverige beroende av systemet med NO x -avgifter. I slutet av 2007 presenterades en roadmap för hur CEN/TC 264 ska arbeta med växthusgaser, speciellt rörande samarbetet med ISO. Ett ytterligare led i samarbetet är att två existerande och långt gångna standardiseringsprojekt inom ISO/TC 146 föreslås bli till samarbetsprojekt med CEN, bestämning av lustgas (N 2 O) med IR-teknik samt metan (CH 4 ) med FID och s.k. Cutter. Där den senare metoden bearbetas i WG 4. Arbetet i WG 24 väntas få stor betydelse för energibranschen och det är motiverat att lägga resurser på att bevaka arbetet, vilket inte gjorts under Under 2010 kommer arbetet att bevakas av Henrik Harnevie. 15

29 Övriga arbetsgrupper Många arbetsgrupper inom CEN/TC 264 arbetar främst med standarder för mätningar i omgivningsluft, men vissa behandlar även mätningar av direkta emissioner från förbränningsanläggningar. Sedan finns det arbetsgrupper som arbetar med mätning i omgivningsluft som anses bero på emissioner från t.ex. förbränningsanläggningar. Samtliga övriga arbetsgrupper listas nedan, många av dem är vilande eller har tillsvidare upphört då arbetet i grupperna färdigställts. De arbetsgrupper som är vilande har markerats med kursiv stil. Notera att standarder för omgivningsluft i många fall blir grunden för motsvarande standarder för emissioner. Av denna anledning kommer WG15 som behandlar partikelstorleksmätning (PM) i omgivningsluft att bevakas under Detta på grund av att en del tillsynsmyndigheter har börjat ange villkor för PM även för förbränningsanläggningar. Nya teman har varit emissioner från industriella utsläpp. Det kan nog förväntas att en del standarder framöver kommer att fordra validering även för utsläpp från industriella processer. Idag är de enbart validerade för utsläpp från energisektorn men om IE-direktivet efterhand träder i kraft så måste de flesta standarderna även vara funktionella för andra anläggningstyper. Detta kan på sikt i så fall kräva insatser för att undvika att de standarder som berörs utvecklas till det sämre. Troligen är ett flertal av de standarder som idag gäller inte kompatibla med CCS-anläggningar. Dessa ligger idag (om de eldas med kol) under stora förbränningsanläggningsdirektivet och kommer sedermera att inkluderas i IEdirektivet. WG 1 WG2 WG5 WG6 WG7 WG8 WG10 WG11 WG12 WG13 WG14 WG15 WG16 WG 17 WG 18 WG 20 WG 21 WG 25 Dioxins/emissions Odours (dilution method for the determination of the odour threshold) Total dust at low concentrations (manual reference method for total dust measurement) Suspended particulate matter Indoor air quality (emissions of chemical substances from building materials) Hg-emissions Total emission of specific elements Diffusive samplers (diffusive samplers for the determination of gases and vapours - requirements and test methods) SO 2, NO 2, O 3, CO in ambient air Benzene in ambient air Pb, Cd, As, Ni in ambient air PM (10 and 2,5 ambient air) SO 2, NO x, CO, CO 2, O 2 och H 2 O (emission) Fugitive and diffuse emissions of common concern to industry sectors Open-path optical methods for measurement of ambient air quality Deposition measurements of heavy metals and metalloids (Pb, Cd, As, Ni) Measurement method for B[a]P 32 Arbetsgrupper som arbetar med omgivningsluft 16

30 WG 33 Energiintensiv industri (utsläpp främst växthusgaser) CEN/TC 137 Arbetsplatsluft Inom de flesta arbetsgrupper pågår arbete med flera skilda standarder som i dagsläget har varierande status. I denna rapport redovisas enbart kortfattat hur arbetet fortskrider. WG 1 "Monitoring strategy". Vilande arbetsgrupp. WG 2 "General requirements for measuring procedures". Arbete pågår. WG 3 "Particulate matter". Arbete pågår. WG 4 Definitions. Vilande arbetsgrupp. WG 5 "Measurement of biological agents". Vilande arbetsgrupp. WG 6 "Dermal Exposure". Arbete pågår. ISO/TC 146 Utsläpp, utomhusluft, inomhusluft samt arbetsplatsluft Den tekniska kommittén TC 146 är uppdelad i sex stycken underkommittéer (SC) där arbete pågår i ett flertal arbetsgrupper. Vissa standardförslag inom ISO/TC 146 har parallella omröstningar med CEN/TC 264. En något mer omfattande redovisning görs i de fall ISO standarden bedöms påverka de svenska energiföretagen. SC 1 - Stationary source emissions WG 17 "Combined automated measurement". Övergripande standard för automatiska mätningar, där den europeiska kvalitetsstandarden SS-EN kommer att bilda grunden. WG 19 N 2 O. Behandlar lustgasmätningar med IR-baserad metod. Förslag föreligger om att arbetet utförs parallellt med CEN/TC 264/WG 24 (växthusgaser). WG 20 PM10, PM2,5 Emission monitoring methods. Arbetsgrupp där syftet är att få fram standard i två delar för bestämningen av halten PM10 och PM 2,5 i rökgaser. Arbetet utförs parallellt med CEN/TC 264. WG 21 PM10, PM2,5 Emission monitoring methods dilution methods. Syftet är att få fram standard för bestämningen av halten PM10 och PM2,5 med utspädningsteknik. WG 22 CH 4. Standard för bestämning av halten metan med FID och Cutter. Förslag ligger om att arbetet utförs parallellt med CEN/TC 264/WG 24 (växthusgaser). WG 23 Test methods on cleanable filter media. SC 2 - Workplace atmosphere Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 1 Particle size-selective sampling and analysis WG 2 Inorganic particulate matter WG 3 Gases WG 4 Organic vapours 17

31 WG 5 Fibres WG 6 Silica WG 8 Dermal Exposure SC 3 - Ambient atmospheres Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 1 Determination of asbestos WG 8 Determination of ozone SC 4 - General aspects Arbetet inom SC 4 är viktigt för CEN/TC 264 och framtagna standarder kommer i ett flertal fall även att implementeras som svensk standard. WG 2 - Uncertainty of air quality measurements Standarden EN-ISO "Guide to estimating measurement uncertainty" har publicerats. Det är GUM tillämpad för luftkvalitetsmätning som ligger till grund för arbetet. WG 4 - Performance characteristic of air quality measuring methods ISO 4226 General aspects Units of measurement är nu publicerad. SC 5 - Meterorology Bevakas av SMHI och ej av TK 423. SC 6 - Indoor air Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 1 General sampling strategy for indoor air pollutants WG 2 Determination of formaldehyd in indoor air WG 3 Determination of VOCs in indoor air WG 4 Asbestos/Mineral fibres WG 6 Ventilation rate measurement WG 7 NO 2 measurement and sampling strategy WG 8 Sampling strategy for PCDDs, PCDFs, PCBs and PAHs WG 9 Measurement of dioxins and PCBs WG 10 Fungi ISO/TC 158 Gasanalyser ISO/TC 158 ingår från och med 2003 i TK 423. Bland annat har ett antal ISO standarder föreslagits som EN-standarder. Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 2 Quality assurance of gas analysis WG 3 Gravimetric methods WG 4 Comparison methods and certificates WG 5 Static and dynamic volumetric methods VGB Av mycket stor vikt har medverkan i VGB PowerTech arbetsgrupp som påbörjades 2008 visat sig vara. Deltagare i arbetsgruppen är främst användare av befintliga standarder vid anläggningar runt om i Europa. Det är 18

32 därmed en helt annan sammansättning i gruppen än i de olika arbetsgrupperna inom TC264 där det främst sitter; konsulter, myndighetspersoner, statistiker eller instrumentleverantörer. Representanter från energibranschen är underrepresenterade. Medverkan i gruppen har inte bara visat sig ge värdefull erfarenhetsåterföring mellan aktörer i olika europeiska länder utan även visat sig vara en stark organisation för att bevaka energiföretagens intressen kring standardiseringsfrågor. Under 2009 har den aktuella gruppen bland annat reagerat på att den teoretiska metoden för rökgasflödesbestämning hamnat mellan stolarna. Detta kommer sannolikt b.la. tack vare den aktuella VGBgruppen att undvikas. Under året har även frågor om hur normal drift av en anläggning analyserats av gruppen för att få en gemensam syn. 3.2 SIS TK 312 Växthusgaser Bakgrund Sedan 1998 har ISO undersökt på vilket sätt standarder skulle kunna underlätta införandet av Kyoto-protokollet. Man bildade två olika arbetsgrupper på två skilda nivåer inom ISO:s organisation. Först ut var Climate Change Task Force (CCTF). Den bildades 1998 med mandatet att undersöka hur ISO seriens standarder kan tillämpas i klimatarbetet. I början av år 2000 bildade också ISO en central strategisk grupp, ISO/TMB Ad Hoc Group on Climate Change (AHGCC). Gruppens uppdrag var att i nära samverkan med FN undersöka på vilka sätt ISO med sina standarder kan stödja FN:s klimatprocess. Arbetsgruppen har tittat på samtliga ISO:s områden och alltså inte bara ISO serien. AHGCC kom med sin slutrapport i februari Där fastlägger man att ISO-standarder bör kunna komma till stor användning i klimatarbetet. Man konstaterar också att det finns behov av att utveckla ytterligare standarder inom området. I juni 2002 etablerades därför formellt arbetsgruppen ISO/TC 207/WG 5 Climate Change som här i Sverige speglas av SIS/TK 312 Växthusgaser. Arbetets framåtskridande Klimatdeklarationer av varor och tjänster Efterfrågan på klimatinformation om produkter (varor och tjänster) ökar. Flera initiativ har tagits till att lansera klimatmärkning för olika varor och tjänster, men märkningarna har varit svåra att jämföra eftersom de har baserats på olika beräkningsmetoder. ISO/TC 207 har nu beslutat att ta ett samlat grepp för att få till stånd enhetliga metoder för klimatmärkning. SIS representerar Sverige i arbetet. Under ISO/TC 207-mötet i Bogotá 2008 beslutades att ISO ska ta fram en internationell standard för carbon footprint of products. Omkring 200 experter från näringsliv, myndigheter och organisationer världen över deltog i mötet. Att beräkna klimatpåverkan från en vara eller tjänst under hela dess livscykel är ofta komplicerat. En standardiserad metodik kommer därför att ge betydelsefull vägledning. Arbetet med att ta fram standarden kommer att bygga på ISO:s erfarenheter 19

33 av att ta fram standarderna för livscykelanalyser (ISO familjen) och miljödeklarationer (ISO 14025). 3.3 SIS/TK 420, Energivarubalanser samt CEN/CENELEC TF190 Energy Saving Calculations Inledning Projektet Energivarubalanser har pågått sedan SIS, och dess föregångare STG, har från Elforsk, och dess föregångare i projektet, bl.a. Vattenfall och Kraftverksföreningen, fått ekonomiskt stöd och aktivt deltagande i kontinuerliga etapper. Alltsedan starten har SIS ansvarat, förutom för det svenska sekretariatet, SIS/TK 420, Energivarubalanser, även för motsvarande internationella sekretariat, d v s ISO/TC 203, Technical energy systems. Fyra internationella standarder har framtagits, vilka också blivit antagna som svensk standard. Arbetets framåtskridande Under 2007 tillkom den nybildade CEN-CNL/TF 190, Energy efficiency and saving calculations och att representera svenska intressen i dessa fora. Det handlar ytterst om att standardisera beräkning och redovisning av energianvändning samt hur skilda energivaror ska kunna jämföras, sammanvägas och aggregeras. En viktig aspekt är att beakta skilda energisystems olika miljöpåverkan. SIS handhar detta inom ramen för projektetsekretariatet för ISO/TC 203, och deltar genom TK 420 aktivt i arbetet inom denna TC samt i arbetet inom CEN-CNL/TF 190. Sverige är representerat i arbetsgrupper inom båda dessa internationella grupper. Huvudsyftet med hela projektet har varit och är att reda upp den alltjämt existerande begreppsförvirringen inom energiområdet. Främst gäller det termen energi som (på de flesta språk) används i två principiellt vitt skilda betydelser. Dels är det den fysikaliska storheten energi, som enligt den första huvudsatsen i termodynamik inte kan produceras eller konsumeras, dels är det kommersiella energibärare såsom olja, kol, hetvatten i fjärrvärmeanläggningar, nätel, som förvisso kan såväl produceras som konsumeras. För det senare begreppet har termen energivara (energyware) införts. För en effektiv och meningsfull omställning av energisystemet såväl nationellt som internationellt är möjligheten att objektivt kunna jämföra olika energisystem en nödvändig förutsättning. Sådana jämförelser måste kunna ske på ett likvärdigt sätt. För dessa ändamål är de nu föreliggande standarderna ett grundläggande hjälpmedel. En beskrivning av vad projektet har uppnått under 2009 Från att tidigare ha fokuserat helt på arbetet inom ISO/TC 203 har fokus i flyttats till Det Europeiska standardiseringsarbetet om Energy saving calculations. Under 2007 bildades CEN-CLC/TF 190 och under har arbetet inom denna grupp tagit fart. Under sommaren 2009 har ett första standardutkast presenterats och kommer att skickas för CEN Enquiry under 2009/2010. Arbetet bevakas av ett flertal representanter från bl. a. Energimyndigheten och har hittills samordnats av Edvard Sandberg/Lars 20

34 Holmquist, Göteborg Energi från Elforsk där också Henrik Wingfors, Svensk Energi har varit engagerad i arbetet. Verksamheten inom ISO/TC 203 har under de senaste åren varit vilande tack vare att de standarder som gruppen arbetat intensivt med under några år nu är färdiga. Inom ramarna för ISO Strategic Advisory Group (SAG) on Energy Management som påbörjat sitt arbete under 2008 kommer man att ta fram rekommendationer gällande behov av nya ISO-standarder inom Energy Management-området. Resultatet av ISO-SAG-arbetet kommer att avgöra verksamheten inom ISO/TC 203 under de kommande åren. Troligt är att något projekt som liknar CEN-arbetet inom Energy Saving Calculations kommer att genomföras på internationell nivå. En beskrivning av vad projektet skall uppnå under 2010 TK 420 ska driva arbetet inom ISO/TC 203 samt representera Sverige i CEN- CLC/TF 190 och hålla alla svenska intressenter informerade om arbetet. Ordförande i såväl SIS/TK 420 samt ISO/TC 203, Birgit Bodlund, har aviserat sin avgång och under hösten 2009 kommer en ny ordförande att installeras på dessa poster blir ett avgörande och intensivt år inom CEN-CLC/TF 190 då standarderna om Energy Saving Calculations skickas för CEN Enquiry. De första resultaten från ISO/SAG-E kommer att presenteras och blir mycket avgörande för framtiden för ISO/TC 203. CEN/CENELEC TF 190 Energy Saving Calculations Denna task force är temporär och har uppdraget att föreslå standarder för hur energibesparingar skall kalkyleras i samband med tillämpningen av Energitjänstedirektivet. Branschen deltar i detta europeiska standardiseringsarbete tillsammans med Energimyndigheten. Det är Energimyndigheten som gör större delen av arbetet, vilket är naturligt då det ligger inom deras ansvarsområde. Värdet för branschen att deltaga är dels att få del av kunskap om kalkyleringsmetoder dels att i samförstånd med Energimyndigheten försöka få till stånd en standardisering som också passar svenska förhållanden. Utgångsläget är att vi är enade på den svenska sidan men möter ett ganska kompakt motstånd från kontinentala länder, som vill göra beräkningarna mycket mer komplicerade än vi tycker de behöver vara. Från svensk sida vill vi ha enkla metoder som inte kräver så mycket arbete vid framtida uppföljningar av Energitjänstedirektivet eller uppföljningar av 20 %-målet för energieffektiviseringar till Arbetet har ännu inte kommit långt. Det beror dels på ländernas olika syn på hur energibesparingar principiellt bör beräknas dels på avsaknad av tydliga riktlinjer från EU-kommissionens kommitté, som har till uppgift att ge vägledning och fatta klarläggande beslut. Bytet på ordförandeposten i TF 190 har också försenat arbetet. 3.4 SIS/TK478 Socialt ansvarstagande Bakgrund Ett socialt ansvarstagande ses allt mer som ett naturligt inslag i en organisations eller ett företags verksamhet. Därför har det sedan några år 21

35 tillbaka inletts ett arbete som syftar till att skapa standardiserade riktlinjer för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Avsikten med detta arbete är att: underlätta för företag och organisationer att organisera och styra sitt sociala ansvarstagande att bidra till att förbättra arbets- och livsvillkor för människor att ge bättre möjlighet att jämföra olika organisationers arbete med socialt ansvarstagande. SIS i Sverige och ABNT i Brasilien leder tillsammans det globala projektet med att ta fram gemensamma riktlinjer i världen för socialt ansvarstagande. Målsättning Att skapa standardiserade riktlinjer (ISO 26000) för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Observera att målsättningen inte är att skapa en standard med certifieringsmöjlighet. Intressenter Intressenter inom området är; - Samtliga företag som är intresserade av att arbeta med socialt ansvarstagande. - NGO (non-governmental organisations) - Arbetstagare - Konsumenter - Myndigheter - Forskningsinstitutioner m.m. Värdet av deltagande För de energiföretag som är intresserade av att arbeta med socialt ansvar torde framtagandet av de standardiserade riktlinjerna vara av intresse. Vattenfall deltar i den tekniska kommittén. Det har dock ännu inte varit möjligt att etablera ett nätverk av intresserade företag kring frågorna. Arbetet i kommittén Den svenska kommittén har 48 deltagare från näringsliv, konsumentintressen, fackliga organisationer, myndigheter, konsulter, miljöorganisationer och andra organisationer som engagerar sig i sociala frågor. Från energibranschen deltar Svensk Energi och Vattenfall Power Consultant. Ordförande är Anna Linusson, Stockholms läns landsting. Kommittén har haft ca 6 möten under året. Arbetets framåtskridande Den första Committee Draft en av ISO hanterades av kommittén och Sverige lämnade ca 100 tekniska kommentarer på förslaget tillsammans med en Ja-röst. Röstningsresultatet utföll positivt med konsensus för att gå vidare till Draft International Standard (DIS). En svensk delegation med 10 experter och observatörer deltog vid ISOmötet i Quebec i maj. Omfattande diskussioner hölls med de länder som 22

36 röstat nej till förslaget för att nå en högre grad av konsensus i nästa fas. Bland de mest tongivande nationerna vid mötet märktes USA, Kina och Indien. TK 478 bidrar till finansieringen av det svensk-brasilianska ISOsekretariatet för ISO Ett kvällsseminarium med ca 100 deltagare genomfördes den 28 april i samarbete med PR-byrån Hallvarsson & Halvarsson. Ett frukostseminarium med c:a 60 deltagare genomfördes den 28 maj i Stockholm i samarbete med konsultföretaget Sustainia. Projektet genomförde för andra året i rad ett seminarium under Almedalsveckan i Visby med c:a 50 deltagare som direktsändes över Internet, inspelningen finns att se på SIS kommer att genomförde ett stort seminarium Social Responsibility Day tillsammans med tidningen Miljöaktuellt den 13 oktober på Rival i Stockholm. Fortsatt arbete Under 2010 kommer TK 478 att behandla nästa standardförslag, som blir en Draft International Standard, vilket i praktiken kan vara sista möjligheten att lämna tekniska kommentarer och påverka innehållet i standarden. En svensk delegation kommer att delta vid ISO-mötet i Köpenhamn i maj. ISO planerar att fastställa standarden under tredje kvartalet Därefter planerar SIS att översätta dokumentet och fastställa det som svensk standard, samt marknadsföra det på bred front. Under 2010 kommer det att bli fler organisationer som inför ISO i praktiken. Medverkan vid Almedalsveckan planeras för lansering av standarden. Öppna seminarier och utbildningar kommer att genomföras. 3.5 SIS/TK 412 Fasta bränslen Inledning Arbetet inom både Fasta Biobränslen (CEN/TC 335) och Fasta Återvunna Bränslen (CEN/TC 343) drivs i fem arbetsgrupper (WG) med snarlik indelning. CEN/TC 335 Fasta Biobränslen CEN/TC 343 Fasta Återvunna Bränslen WG1 Terminology Terminology Quality Management System (QMS) WG2 Specification and Classes Quality Assurance Specification and Classes WG3 Sampling and sample reduction Sampling and sample reduction Biodegradable WG4 Physical and Mechanical Test Methods Physical and Mechanical Test Methods WG5 Chemical test Methods Chemical test Methods 23

37 Det nationella arbetet leds av SIS (Lars Sjöberg). Förutom Teknisk Kommitté TK412 finns två gemensamma nationella arbetsgrupper (AG) som träffas vid behov: AG1: WG1 & WG2 - leds av Staffan Modig, f.d. Ragnsells (återvunna bränslen) och Nina Haglund, f.d. AssiDomän (biobränslen). AG2: WG3, WG4, WG5 - leds av Jan Burvall, SLU och Conny Haraldsson SP. Staffan Modig är convenor för WG2 CEN/TC343 och Nina Haglund för WG4 CEN/ TC335. Nina har också deltagit i WG2 335 och WG3 343, och Staffan i WG Jan Burvall SLU deltar som expert i WG3 och WG4 inom både 335 och 343 och Conny Haraldsson SP i WG5. Övriga svenskar som deltar i de internationella grupperna är Lennart Ryk Söderenergi (WG2 343), Sven Hogfors Svenska Trädbränsleföreningen/LRF (WG2 335, WG1 343) och Anna Hinderson Vattenfall R&D (WG2 335 och 343). Målsättning Framtagning av EN standarder för fasta biobränslen (CEN/TC 335) och fasta återvunna bränslen (CEN/TC 343). Under 2008 har på initiativ från Sverige (SIS) startats ett ISO projekt (ISO/TC 238) för fasta biobränslen. Totalt rör det sig om standarder per TC. Arbetets framåtskridande Den viktigaste händelsen under året måste anses vara den lyckosamma uppstarten av ISO/TC 238. I oktober hölls de första mötena i arbetsgrupperna och det andra TC-mötet. En viss oro fanns att framförallt USA skulle vilja börja om och köra enligt eget huvud. Nu visade det sig att man blev djupt imponerade av det arbete som bedrivits inom CEN. Att kunna lyfta fram att EU och industriella partner satsat närmare motsvarande 100 MSEK i forskningsmedel bidrog också starkt till detta. ISO standarderna kan förväntas under 2011/12. Inom CEN håller uppgraderingen till EN standard på att avslutas. Inget häpnads-väckande har skett under året. Inom Fasta Biobränslen (TC335) som valt den snabbare vägen har de första standarderna passerat UAP (Unique Acceptance Procedure) och blivit publicerade. Inga avslag ännu. Det mesta av arbetet är genomfört i alla arbetsgrupper. I november hölls avslutande konferens inom EU projektet BioNorm. BioNorm har bidragit enormt mycket till validering av standarderna. Konferensen hölls i anslutning till årets Technical Committee möte (4 november). Ordförande i TC335, Birgit Bodlund Vattenfall har avgått och förslag på ny ordförande är Jonas Wilde, Vattenfall. Jonas är redan vald till ordförande i ISO/TC 238 För fasta återvunna bränslen har aktiviteten varit låg under De flesta standard draft har legat klara under en längre tid för att vänta in övriga och/eller varit ute på Enquiry, d.v.s. omröstning där både tekniska och editoriella kommentarer kan lämnas. Nästa steg är att inarbeta synpunkter och därefter skicka dem på slutlig Formal Vote, troligen under försommar Bearbetning av de slutliga kommentarerna kommer till stor del att ske 24

38 per korrespendans. I början av 2011 kan EN standarderna väntas vara publicerade. Värdet av deltagande Syfte med standardisering av Fasta Biobränslen och Fasta Återvunna Bränslen är att skapa förutsättningar för en utökad marknad för förnybara bränslen. Med gemensamma standarder underlättas kommunikation mellan säljareanvändare-tillverkare likväl som kvalitetssäkring av levererat bränsle. Det ökade fokus på förnybara bränslen inom EU och även globalt, har ytterligare ökat behovet av standarderna under de sista åren. Kontakterna med USA inom ISO har visat på ett relativt nyvaket men stort intresse. Svenska intressenter I TK 412 Fasta bränslen ingår ca 30 deltagande organisationer från utrustningssidan, myndigheter branschorganisationer, bränsleproducenter, användare och laboratorier. Flera nya intresenter tillkom under 2009, (även om några föll ifrån). Övrigt Inom CEN/TC335 WG2 (Specification and Classes) där Elforsks representant varit mest aktivt har märkts ett tydligt ökat intresse från södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, Grekland). Detta efterfrågades länge och får nu anses uppnått. En konsekvens är ökat intresse för energi- grödor och åkerbränslen, samt ovana/ovilja att utnyttja industriella restprodukter. För nordiskt vidkommande finns en risk att standarderna vid en kommande uppdatering kan kantra över till förmån för andra bränslen än de som är mest vanliga/viktiga hos oss. Intrycket är fortfarande att användning av de framtagna standarderna är ganska lågt. Förhoppningsvis kommer detta att ändras när de övergår från Tekniska Specifikationer till EN standarder. Erfarenheter från användning bör samlas in och följas upp så att Sverige står väl rustade med argument om några år då standarderna skall uppdateras. När de nya EN standarderna för Fasta Biobränslen tas i drift, så kommer de gamla svenska standarderna för bio/torv dras tillbaka och därmed finns inga standarder för torv alls. SIS skall ta med sig frågan och se om/hur den kan hanteras. Hemsida för EU projektet BioNorm II: CEN/TC 335 Fasta biobränslen WG1 Terminology: Ingen aktivitet, arbetet avslutades för 1,5 år sedan och väntar nu på övriga standarder innan den skickas på UAP WG2 Fuel Specific. & classes; Quality assurance Burvall, S Hogfors) (A Hinderson, J Specification & Classes Part 1 har paserat UAP. Part 2-6 för småskalig användning är antingen klara för UAP (Part 4 Wood chips, Part 6 Firewood), eller skall skickas ut på Stage 32 (Part 6 Non-woody pellets). För Pellets (Part 25

39 2) och Briquetter (Part 3) har man inte kunnat enas vad avser gränser för kväve, klor, svavel och asksmälttemperaturer. Mer information skall samlas in och förhoppningsvis kan arbetet slutföras i vår. Quality Assurance - Part 1 blev klar för Stage 32 i december. Här kommer arbetet med Part 2-6 för småskalig användning att fortsätta under våren WG3 Sampling and sample reduction (Robert Samuelsson) Två EN standarder kommer att tas fram Sampling och Sample preparation. Arbete pågår med att föra in valideringsdata från BioNorm. Hantering av statistiska data har diskuterats och ett förslag är att göra det informativa annexet med valideringsdata normativt för att garantera en lägsta grad av provtagning (noggrannhet). Jämfört med tidigare har standarderna förenklats och omfattar fler bränslen. Plan är UAP i maj WG4 Physical and mechanical test methods (Jan Burvall, Lars Sjöberg) Många av standarderna har varit ute på UAP, blivit godkända men fått mycket kommentarer att hantera. Moisture - Part 1-3, Heating Value, Volatile, Bulk density, Ash, Mechanical durability of pellets är redan eller snart publicerade. Ash melting behaviour kommer att delas upp i två delar en enklare ugnsmetod och en metod baserat på termiskt mikroskop. För övriga har arbetet komit olika långt; Particle size distribution Part 1 & 2, snart UAP; Diameter & length of pellets snart Stage 32; medan Particle density och Disintegrated particles in pellets har lite mer kvar. Nytt beslutat Work Item under året är Impurities (har varit med förut men togs bort). Bridging properties kommer föreslås bli Teknisk Rapport och Particel size distribution by Image Analysis är ett nytt Preliminary Work Item. WG5 Chemical test methods (Conny Haraldsson) Alla sju standarder, förutom det nya Chemical composition by XRF som kommit till senare, är antingen klara för UAP eller blir det under december. Standarderna omfattar bestämning av C, H, N; bestämning av S och Cl; bestämning av vattenlöslig Cl, Na, K; och bestämning av major respektive minor elements, samt en beräkningsstandard. CEN/TC 343 Fasta återvunna bränslen De flesta (alla?) av standarderna är eller har varit ute på Enquiry. Tidplanen är att under våren/försommaren 2010 med några få undantag skicka alla i form av ett package på Formal Vote. Möjlig publicering blir därmed tidigast under slutet 2010/början WG1 Terminology & Quality Management System Både Terminology och QMS har passerat Enquiry och är i vänteläge inför Formal Vote. WG2 Specification and Classes (Staffan Modig, Susanna Eriksson, Anna Hinderson) 26

40 Har passerat Enquiry med få synpunkter som sekreteriatet behandlat under december. Klart för Formal Vote i vår. WG3 Sampling and Sample reduction (Jan Burvall, Robert Samuelsson) Tre standarder har alla passerat Enquiry. Det gäller bestämning av biomassa (upplösning i svavelsyra för bestämning av vikts- och energiandel, och 14 C som referensmetod för biomassakol ingår i samma), Provtagning, samt Framtagning av laboratorieprov. En standard, Mikrobiologisk självantändning, har tillkommit men ingår ej i package. WG4 Physical test methods (Lars Sjöberg, Lars Rosengren) Totalt rör det sig om 14 Work Item varav inte alla kommer att uppgraderas till EN utan förbli som Tekniska Specifikationer. Det senare gäller Bulk density, Density of pellets/ briquettes, Bridging, Moisture Part 1 & 2 (ref.& simplified method), och Mechanical durability, som alla är klara för omröstning. Heating value, Volatile, Ash och Mositure Part 3 (general) är ute på Enquiry. Particle size distribution (Part 1-3) kommer inte att ingå i package och Ash melting behaviour kommer att hanteras som Technical Report. WG5 Chemical test methods (Lars Rosengren) Omfattar sex standarder, ine riktigt men nästan samma som i CEN/TC 335. Alla utom en (bestämning av metalliskt Aluminium) uppgraderas till EN och är ute på/klara för Enquiry. Sverige är inte tillfreds med referensmetoden för bestämning av svavel som ger för låg halt (en del species är olösliga). Detta skall bevakas och tas upp vid uppdatering. ISO/TC238 Solid Biofuels Det andra TC-mötet inom ISO/TC 238 hölls i Seattle 16 oktober. Dagen innan hade de första mötena inom arbetsgrupperna genomförts. Svensk delegation vid mötet var Jan Burvall, Anna Hinderson, Lennart Jansson. Övriga svenskar, TC sekreterare Lars Sjöberg och avgående ordförande Birgit Bodlund och nyvalde ordförande Jonas Wilde. Arbetsgrupperna följer i princip CEN/TC 335 med undantag att Specification & Classes och Quality Assurance delats i två. WG1: Terminology (Ty), WG2: Fuel Specification and Classes (Fi), WG3: Quality Assurance (UK), WG4: Physical and mechanical test methods (Can), WG5: Chemical test methods (Nl), WG6: Sampling and sample preparation (USA). Då scopet inte är identiskt med CEN/TC 335 kommer det finnas vissa avvikelser. Dock kom man i samtliga fall överens om att i möjligaste mån utgå från CEN och lägga till/ändra det som behövs. Speciellt inom WG4 identifierades ett stort antal ytterligare områden som kommer att föreslås som standarder, i huvudsak kopplat till transport och lagring av pellets och säkerhetsaspekter. Även i WG5 har ett antal nya områden identifierats, t.ex. Organics, Instrumental methods, Rapid ash melting, CHN high precision. 27

41 Smolk i bägaren är möjligen det faktum att förutom Europa, USA och Kanada (samt Korea) har inga andra länder deltagit i arbetet (även om fler länder är anmälda till TC). Detta blir den viktigaste frågan det närmste året för att få förankring. Med tanke på att så mycket arbete har gjorts inom CEN så är den preliminära tidplanen att de första ISO standarderna på området kan ev. förväntas under 2011 (tidplanen är dock fortfarande osäker). Arbetet kommer till stor del att ske via korrespondans. Nästa TC-möte är i Delft 15 okt. 3.6 SIS/TK526 och CEN/TC383 Hållbarhetskriterier för biomassa för energianvändning Inledning CEN har på holländskt förslag bildat CEN/TC 383 Sustainability criteria for biomass. Standarderna kommer att tas fram inom sex arbetsgrupper: WG 1 Terminology & crosscutting issues WG 2 GHG emission balance, calculation and for fossil fuel balance WG 3 Biodiversity and environmental issues WG 4 Economic and social aspects WG 5 Verification and auditing WG 6 Indirect effects Kopplingen till RED (Renewable Energy Directive) är stark och i ett brev har kommissionen utryckt önskemålet för påverkan på det fortsatta arbetet inom CEN/TC 383, dock är arbetet ej mandaterat. Arbetets framåtskridande CEN/TC 383 hade möte i Haag senast den november Nedan följer en rapportering från de olika arbetsgrupperna. Generella aspekter behandlades som tidsplan, när kommunikationen som skall förtydliga RED kommer, ifall kommissionen kommer att referera till CEN-arbetet, etc. Det formulerades också några frågor som var mer detaljer för arbetsgruppernas fortsatta arbete. Det diskuterades också en plan B ifall kommissionen inte ger svar som helt stöttar CEN arbetets fortsättning. Olika synsätt fanns på en plan B för CEN-projektet. Att välja att gå vidare med ISO-projektet tyckte ordföranden var lika med att avbryta CEN-projektet och det finns ingen garanti för att kommissionen vill använda ISO. Vi (CEN), kan vända oss till ISO och be om hjälp att få de standarder vi behöver i Europa men många tror inte att detta är till nytta. Från England trycker man starkt på värdet av ISO och Sverige gav starkt stöd till detta. Den svenska synen som framfördes var att direktivet till del kommer sig av oro för icke hållbart agerande utanför Europa och konstaterade det 28

42 märkliga i att driva standardiseringen utan Asien, Afrika och Amerika, Syd och Nord, vid bordet. Finland menade att det är svårt, särskilt för små länder, att driva två parallella standardiseringar och att ISO är nödvändigt för internationell handel och företag som finna på en världsmarknad. Men synen på ISO, CEN är delad mellan nationerna i TCn. Ett spår är att CEN fortsätter självständigt och utan EUs stöd. Finland föreslog att man skulle väja TR (Teknisk Rapport) och inte standarder, för det som hittills tagits fram inom CEN, något Sverige stöttade, men förståelsen för vad TR är och hur snabb den processen kan göras var låg. WG1: Terminology. Arbetet pågår men är inte så långt gånget att det finns texter att visa. Det finns definitioner i RED som bör tas med men med tanke på att ISO finns och att termer och definitioner bör harmonisera och inte komma i konflikt med det kommande ISO arbetet. Ordföranden bad om omröstning om det skall vara en separat terminologistandard, separat dokument, och utfallet var för, men väldigt jämt! Separat dokument kommer alltså att utarbetas. WG 2 Greenhouse gas calculations Gruppen har helt ägnat sig åt arbete som grundar sig i direktivets omfattning dvs biodrivmedel och biooljor. Mycket har kretsat hur allokeringen baserad på lägre värmevärdet skall tolkas. Dagsläget är att betrakta biodrivmedelproduktionen som ett raffinaderi och dra en systemgräns runt hela fabriken. Allokeringen sker då på de flöden som passerar systemgränsen. Resultatet skiljer sig mycket beroende på om t ex dranken vid etanolframställning torkas eller säljs våt. En annan stor fråga, som egentligen hör till WG 1 Terminologi, är definitionen av Residue. Denna fråga är viktig för Sverige eftersom vi använder mycket biooljor av olika ursprung. Det är viktigt att dessa klassas som residue eftersom de då inte behöver spåras till skogen, något som i princip är omöjligt. Vi har fått ett visst gehör för detta men arbetet är inte klart ännu. En knäckfråga som tagits upp var hur man skall räkna referensen till fossilt, huruvida metod för detta ligger inom CEN-arbetet eller inte. Den frågan ställdes senare till Kommissionen (svaret från kommissionen var tämligen svävande, att man skulle avvakta kommunikationen som de arbetar med, som är försenad, och som då enligt prognos skulle bli offentlig i mars 2010, vilket den inte blev). WG3 Biodiversity Förslaget från gruppen är tämligen moget. Det har varit 15 aktiva och 50 deltagare på listan. Gruppen har redan diskuterat de inkomna kommentarerna och har en plan för att hantera dessa internt i arbetsgruppen. Primary forrest är en känslig fråga. Det diskuterades att det som skrivs i CEN standarden eventuellt kan vara i konflikt med de skogscertifieringssystem som redan finns. Naturel Conservationa areas är också en fråga och ett förslag om att lyfta ut detta och göra ett NWIP röstades ner, återigen 29

43 ganska jämn röstning. Dessa frågor hanteras alltså inom WG3 såsom gruppen nu ser ut och det kan kräva längre tid, en förlängning om 9 månader kommer att begäras. Små aktörernas problem diskuterades och baserat på Artikel 18.3 i RED. Detta initierades av den Svenska delegationen. WG 5 kommer nu att hantera frågan i framtiden och tycker dock att man redan hanterat det. Detta var beslut som togs efter viss diskussion. Referenser till RED, i namn på standarder och annorstädes, var en känslig fråga och den har tillsvidare förts undan och kommer att tas upp vid senare möten när texterna är klarare. WG 5 Conformity assessment Arbetsgruppen som har 25 experter, kommer att hantera de inkomna kommentarerna. Men det finns många oklarheter. Som hur man skall hantera blandningar, massbalanser, - definitioner behövs, små aktörer är en fråga som man tycker sig ha hanterat. Frågan om Smallholders lyftes dock fram och det beslutades att frågan skall få ytterligare genomlysning och att ansvaret ligger i WG5. Fortsatt arbete CEN-utkasten som tagits fram kan ha hjälpt kommissionen i arbetet med RED-direktivet. Något mer förtydligande utöver det brev som kommissionen redan sänt ut är troligen inte att vänta för närvarande. Den kommunikation som skall sändas ut till medlemsstaterna kommer att klargöra utestående frågor. CEN standarder skulle kunna vara av värde för medlemsstaterna ifall dessa finner dem vara till hjälp vid implementeringen av RED. Det är helt kart att CEN inte kan leverera något som liknar standarder i det tidsperspektiv som kommissionen önskar. Det beslutades att inom TC 383 inte ändra upplägget utan arbeta för Europeiska standarder vilket leder till att dessa kommer att kunna finnas framme sent Diskussionerna om att bredda scopet och att väcka sovande arbetsgrupper ledde till att dessa frågor fördes framåt i tiden. Kommande möten Det aviserade mötet i januari 2010 ägde inte äga rum utan nästa CEN-möte planerades istället till Oporto April 2010, vilket även det ställdes in. Ett ytterligare möte planeras i Bryssel eller London 9-10 september. Samverkan med ISO Det är känt från Berlinmötet att ISO (ISO/PC 248 "Sustainability criteria for bioenergy") vill arbeta under Vienna Agreement under förutsättning att arbetet leds av ISO. 30

44 CEN skall om möjligt vara representerade vid kommande ISO möte och sekreteraren O.Costenoble utsågs att representera CEN TC 383. Till ISO mötet skall frågor förberedas av CEN inom följande: Scope Tidslinje Ledarroll Informationsflöden ISO/PC 248 håller ett första möte, april 2010 i Rio de Janeiro. 3.7 SIS/TK 146 Korrosionsstandardisering SIS/AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd Sammanfattning Det är viktigt att samordna den erfarenhet som finns inom energibranschens olika delar inom korrosion i jord samt katodiskt skydd. Energibranschen har ett gemensamt intresse i att nya standarder avseende konstruktioner förlagda i mark anpassas efter svenska förhållanden. Den ökande tekniska densiteten av konstruktioner i mark ställer också höga krav på kompetensen kring påverkansfaktorer mellan olika korrosionsskydd och konstruktionsutformningar. Under 2009 har verksamheten inom projektet varit relativt vilande. Det har inte varit mycket aktivitet under året som berört energibranschen. Nu pågår ett arbete med att färdigställa två branschstandarder. En är i SIS regi och gäller Naturgassystemanvisningar och förhoppningsvis kommer den ut under Målsättning Energibranschen har många konstruktioner som helt eller delvis är förlagda i mark, t ex gasledningar, kraftledningsfundament, fjärrvärmerör. Det är viktigt att samordna den erfarenhet och att utnyttja de kompetenser som finns inom olika delar med avseende på korrosion i jord samt katodiskt skydd. Energibranschen har ett gemensamt intresse i att nya europastandarder och internationella standarder anpassas efter svenska förhållanden med avseende på t ex jordmiljöer, materialval, konstruktionsutformande, installationsförfarande. Intressenter Följande företag har engagerat sig i projektets fortskridande: Nova Naturgas, E.ON Gas, Svenska Kraftnät, Zinc Info Norden, Försvarets Materialverk, Korrosions- och Metallforskningsinstitutet Värdet av deltagande Det är av stort värde för energiföretagen att medverka i projektet eftersom energiföretagens konstruktioner och anläggningar till stor del är förlagda i mark. God kunskap om korrosion och åtgärder mot korrosion är därför av yttersta vikt. Ökade krav på tekniska konstruktioners livslängd medför att kravet på underhåll ökar. En infrastruktur som blir äldre ger också ökat behov av underhållsmetoder. Genom deltagandet i standardiseringsarbetet ges 31

45 energiföretagen möjlighet ställa krav och ge synpunkter på relevanta konstruktionsutformningar, arbetsmetoder, mätmetoder, materialval etc. Det är viktigt att sådana standarder finns vid både nykonstruktion och underhållsarbete. Arbetets framåtskridande AG 2658 Korrosion i jord och katodiskt skydd medverkar aktivt i ISO/TC 156/WG 10 och CEN/TC 219, Cathodic protection. Arbetet omfattar såväl metoder för bedömning av korrosionsrisker i nedgrävda katodiskt skyddade rörledningar, som korrosion i havsvatten och system för kompetenskrav hos personal som arbetar med katodiskt skydd. Ett antal förslag till reviderade och nya standarder bearbetas inom arbetsgrupper inom CEN/TC 219. Nu pågår ett arbete med att färdigställa två branschstandarder. En är i SIS regi och gäller Naturgassystemanvisningar och förhoppningsvis kommer den ut under SIS/AG 2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Inledning Syfte och målsättning Målsättningen med korrosionstandardiseringen är att erhålla enhetliga standarder och vägledning inom området korrosion, förbehandling och rostskyddsmålning samt dessutom att erhålla grundläggande begrepp för att definiera, beskriva, analysera korrosionsproblematiken. Framtagna standarder är obligatoriskt bindande för medlemsländerna oavsett om dessa deltager i arbetet eller inte. Värdet i att deltaga och kunna påverka är därmed stort. För det svenska deltagande är det särskilt värdefullt att kunna framhäva en svensk syn på existerande och föreslagna standardiseringsförslag. Att få deltaga i ett fortlöpande remissarbete. Standardiseringen syftar också till att alla skall ha en gemensam standard och ett gemensamt språk. Vi får alla en gemensam plattform att arbeta utifrån, gemensamma provningsmetoder och variantbeskrivningar. En standardisering bör också leda till att förenkla och ge säkerhet i vårt dagliga arbete. Det ger lönsamhet och underlättar kommunikation och handel över gränserna. En trygghet skall återfinnas i utprovade och väl genomtänkta standarder. Detta skapas via det remiss- och röstningsförfarande som sker före ett standardiseringsförslag går till fastställelse och publikation. Värde av deltagande Om vi inte deltager i standardiseringsarbetet så har vi också tappat möjligheten att lämna synpunkter och påverka ett kommande förslag. Standardiseringen bygger på att det finns sakkunniga inom vars och ens expertområde som vill delge och satsa av sitt kunnande, sina erfarenheter och samarbeta för att nå bästa möjliga resultat. Energiföretagens anläggningar i vattenkraftverk och kringutrustningar som kraftledningar, ställverk mm representerar mycket stora ekonomiska värden. Anläggningarna är oftast också konstruerade för så långa livslängder som år. 32

46 Genom deltagandet i standardiseringsarbetet ges energiföretagen möjlighet att ställa krav och synpunkter på relevanta arbetsmetoder, val och utformande av material samt att dessa standarder sätts in från början i konstruktionsarbetet och i det fortsatta underhållsarbetet. Arbetets framåtskridande Under 2010 kommer man att fortsätta med utvärdering av ISO/CD och 8- Nationella bilagor för EN-ISO till 7. En porsökningsstandard kommer ut på remiss vilken är mycket intressant ur kraftindustrins synpunkt där man tillämpar porsökning för alla ommålningar under vatten men har haft lite oklara standarder att hänsvisa till. Det finns tre olika standarder att tillämpa som förhoppningsvis nu blir en. 3.8 Tryckbärande anordningar SIS/TR Materialteknik Tekniskt Råd för Tryckbärande anordningar Inledning Energiföretagens branschorgan Elforsk AB representant i SIS Materialteknik Tekniskt Råd TR för Tryckbärande anordningar är seniorkonsult Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System, Oxelösund. Tekniskt Råd TR för Tryckbärande anordningar hanterar företrädesvis frågor av strategisk karaktär. Ordförande och ledamöter i SIS/TR utses av SIS styrelse efter förslag från SIS. Mandatperioden för ordförande och ledamöter är två år. Tekniskt Råd TR för Tryckbärande anordningar består av 15 delegater inklusive ordförande. Ledamöter i Tekniskt Råd för Tryckbärande anordningar skall utgöras av intressenter som aktivt bidrar såväl finansiellt som med expertdeltagande med ett lämpligt spektra från organisationer, företag, myndigheter och certifierade kontrollorgan etc. där Tryckbärande anordningar ingår som en viktig del i respektive organisations verksamhet. Verksamheten inom Tryckbärande anordningar 2009 Allmänna kommentarer Verksamheten har bedrivits helt i enlighet med intentionerna. Den nya utgåvan av SS-EN serien Tryckkärl (ej eldberörda) är den enskilt största händelsen när det gäller ny standard. Den engelska versionen har publicerats och den svenska är nu på korrekturstadiet. Arbetet med att komplettera standarder med vägledningar (SIS/TK 285) och revideringar av tidigare utgivna anvisningar (SIS/TK 295) har fortsatt. Efter förfrågan till SIS Materialteknik Tekniskt Råd TR Tryckbärande har det beslutats att kontrollorganen under 2010 kommer att medverka i SIS Tekniska kommittéer genom en representant från SWETIC TK Tryck. Orsaken till denna åtgärd är att effektivisera det tekniska arbetet inom AKO: na i SIS kommittéer samt likrikta sig i tolkningsfrågor som berör AKO: nas tolkningsområde. 33

47 Idag översvämmas kontrollorganen av nya föreskrifter, standarder och normer. Detta gör att SWETIC samordnar sig och bildar tvärorganisationen mellan kontrollorganen för att få tid samt öka kvalitén i tolkningsarbetet och för att utnyttja kompetens och resurser mer optimalt. SWETIC TK Trycks organisation kommer att närvara med en eller flera representanter från SWETIC, men utgå från en röst. Personerna i SIS tekniska kommittéer kommer också vara SWETIC TK Trycks egna referensgrupps medlemmar dvs. stödja AKO: na i SWETIC TK Tryck. Nya ledamöter Tekniska Rådet SIS/TR för Tryckbärande Anordningar från och med första sammanträdet 2009 är Jan Westman, Arbetsmiljöverket AV och Ingemar Malmström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Msb. Vice ordf. Christer Hjelmare lämnade Inspecta under våren 2009 och han ersätts av Ulf Larsson från Inspectas Tekniska Stab SIS/TK 285 Pannanläggningar Inledning Energiföretagens branschorgan Elforsk AB representant i SIS/TK 285 Pannanläggningar är seniorkonsult Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System, Oxelösund. Kommittén TK 285 deltar aktivt med experter i arbetsgruppen CEN/TC 269 WG 3 Equipment and exploitation methods. Kommittén reviderar EN Eldsrörpannor Del 6: Krav på pannans utrustning. Ett förslag till revidering var ute på remiss inom CEN våren 2009 och svaren behandlades vid CEN-mötet hösten Under år 2009 har kommittén påbörjat arbetet med förslag till revidering av EN Vattenrörspannor med hjälpinstallationer Del 7: Krav på pannans utrustning. Vid mötet i september 2009 arbetade man vidare med ett revideringsförslag som tidigast kan väntas komma på remiss inom CEN i början på Serierna EN Vattenrörspannor och EN Eldrörspannor är harmoniserade med PED direktivet 97/23/EG. Arbetets framåtskridande Kommittén har träffats 5 gånger under 2009 och har alltid varit representerad vid CEN/TC 269 möten och CEN/TC 269 WG 3 möten som i regel varit förlagda till Paris. Kommittén har påverkat innehållet i förslaget till EN , angående vattenkvalitet, kylsystem och nivåvakter samt EN angående pannans utrustning. Kommittén har medverkat vid granskning av förslag till revideringen av: SIS handbok HB 870 Pannanläggningar Ånga Hetvatten. Handboken är i stort sett klar och kan publiceras i anslutning till årsskiftet 09/10. SIS Vägledning 3: Vägledningar för anläggningar avsedda för eldning med fasta bränslen VFB 34

48 Kommittén har anmält 5 svenska experter i arbetsgruppen som underhåller serierna EN Vattenrörspannor och EN Eldrörspannor (CEN/TC 269 MHD). Kommittén anser också att det är viktigt att översätta standarder som EN serien Vattenrörspannor samt EN serien Eldrörspannor till svenska. I det fall kommitténs ansökan om delfinansiering från EU beviljas så bör arbetet kunna komma igång i anslutning till årsskiftet 09/10. Beskrivning av vad projektet ska uppnå under 2010 Kommittén remissbehandlar publikationerna i den nya skriftserien om pannor och 2010 beräknas arbetet med Vägledningar fortsätta med: SIS Vägledning 5: Vägledningar för rökgaskondenseringsanläggningar VRK SIS Vägledning 6: Vägledningar för rökgasreningsanläggningar VRR Kommittén ska arrangera seminarium för att presentera hitintills publicerade Vägledningar i skriftserien för pannor som uppfyller direktivet för tryckbärande anordningar PED. Fokus kommer att ligga på den nya: SIS Vägledning 3: Vägledningar för anläggningar för eldning med fasta bränslen VFB. Pannkommittén kommer naturligtvis även i fortsättningen att delta aktivt inom CEN-arbetet. Under 2009 har kommittén bland annat beslutat att revidera EN serien Vattenrörs-pannor, avseende delarna 12 till 15 gällande rökgasrenings- och DeNOx- system, matarvatten-kvalitet samt del 15 gällande Leveranskontroll - (Acceptance test). Beträffande serien Eldrörspannor, kommer delarna 11 och12 att revideras gällande krav på anläggningar för eldning av fasta bränslen på roster samt även EN Eldrörspannor Leveranskontroll - (Acceptance test). Dessutom fortsätter som tidigare nämnts arbetet med revidering av EN samt EN gällande krav på pannans utrustning som väntas bli publicerade under SIS/TK 285 projektet Vägledningar huvudinriktning: Identifiering av för energibranschen centrala och omfattande standarder för pannanläggningar med framtagning av vägledningsdokument som underlättar tillämpningen. Branschföreträdare identifierar behovsområden där en gemensam tolkning av standard och myndighetsföreskrifter blir till stöd i konstruktionsarbetet och medger effektivare upphandlingar med lägre kostnader totalt sett som en naturlig följd. Arbetet baseras på standard som tagits fram inom främst CEN/TC 269 Shell and water-tube boilers. Vägledningarna visar på ett pedagogiskt sätt hur standardens krav praktiskt kan överföras till tekniskt underlag för upphandlingar ute i industrin. Experterna i SIS/TK 285 Pannanläggningar, medverkar som expertpanel med granskning av förslag till manus med arvoderade huvudförfattare under 35

49 ledning av Pannkommittén. SIS projektledare bearbetar den av kommitténs experter föreslagna ordalydelsen som justeras till färdig text för att erhålla en kvalitetssäkring av framtagna skriftserier. Arbetet har resulterat i publiceringen av: SIS HB 319 Vägledning : Vägledningar för säkerhetsutrustning vid pann- och värmeväxlar-anläggningar VSU SIS HB 322 Vägledning : Vägledningar för expansions-, tryckhållnings-, matarvatten- och pumpcirkulationssystem vid pannanläggningar VET. Under år 2010 beräknas publiceringen av: SIS Vägledning 3: Vägledningar för anläggningar avsedda för eldning med fasta bränslen VFB. Vägledningen VFB skall ersätta den tidigare utgivna Fastbränsleeldningsanvisningarna FBEA. SIS HB 870 Pannhandboken: Pannanläggningar Ånga Hetvatten, kommer att publiceras i ny uppdaterad utgåva 2010 där hänsyn till ny standard och nya föreskrifter har införts. Kommitténs projekt har följt den planerade inriktningen, men arbetet med Vägledningarna påverkas starkt av hur arbetet med standard utvecklas inom främst CEN/TC 269 Shell and water-tube boilers. Fördröjningar i detta arbete och omarbetning av standardförslag för bland annat säkerhetssystem har inneburit ett omfattande merarbete med fördröjningar i projektet som följd. Tolkningsdiskussionerna inom kommittén har dessutom kommit att bli mer omfattande än förutsett och kommittén har dessutom genom SIS formellt ställt vissa tolkningsfrågor till i första hand AV. Arbetet inom projektet utvecklas hela tiden och branschdeltagarna utvecklar kontinuerligt ny kunskap om tillämpning av standarderna genom samarbetet med de kontrollföretag och tillverkare som deltar i arbetet inom projektet. Under 2009 har kommittén träffats 5 gånger för granskning av manus med tillhörande diskussioner där en noggrann genomgång om entydig tolkning av från skilda organ publicerad text som till del eller referens skall ingå i de aktuella skrifterna från kommittén före det att publicering sker. I de flesta fallen uppnås koncensus inom kommittén vid dessa diskussioner som ofta får ett tvärvetenskapligt innehåll vilket återspeglas i framtagna skrifter där kravet på en korrekt framställning måste ställas högt. En beskrivning av vad projektet skall uppnå under 2010 Under år 2010 föreslår arbetsgruppen en fortsättning med följande Vägledningar: SIS Vägledning 5: Vägledningar för rökgaskondenseringsanläggningar VRK SIS Vägledning 8: Vägledningar för elektriskt uppvärmda pannor, vattenvärmare samt ackumulatoranläggningar VEA 36

50 Principen är densamma som för det tidigare färdigställda projektarbetet med Vägledningar att det bygger på kombinationen EN standard och aktuell svensk lagstiftning (författning). SIS/TK 285 kommer under 2010 att genomföra seminarier som riktar sig till personer verksamma inom energiproduktion. De publikationer som tagits fram med stöd av Elforsk/ Värmeforsk kommer att ligga till grund för dessa seminarier SIS/TK295 - Cisterner och processkärl Inledning Representant i kommittén SIS/TK 295 Cisterner och processkärl är seniorkonsult Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System, Oxelösund. Arbetets framåtskridande Kommittén SIS/TK 295 reviderar publikationerna i serien Cisternanvisningar från den tidigare verkande organisationen Tryckkärlsstandardiseringen TKS. Den ger vägledning för utformning av cisterner med hänvisningar till gällande regelverk och standard. Kommittén SIS/TK 295 deltar också aktivt i CEN/TC 265 Site built metallic tanks for the storage of liquids och i vissa standardprojekt inom CEN/TC 286 Liquefied petroleum gas equipment and accessories. SIS/TK 295 deltar med flera tekniska experter i en arbetsgrupp i CEN kommittén. En beskrivning av vad projektet har uppnått under 2009 Kommittén reviderar för närvarande Cisternanvisningar CA I:1997 med hjälp av: EN 14015:2004, Regler för konstruktion och tillverkning av stationära, vertikala, cylindriska, svetsade stålcisterner, ovan jord med plan botten, för lagring av vätskor vid rumstemperatur eller högre temperatur. CA I:1997, gäller för stationära svetsade, stående, cylindriska cisterner i metalliska material, med botten som i hela sin utsträckning vilar på bärande underlag. CA I:1997 uppdateras också med föreskrifter som har kommit från bl. a. Arbetsmiljöverket AV. Inom CEN/TC 265 har man beslutat att medverka i revideringen av EN serien som gäller för: Fabrikstillverkade horisontella, cylindriska enkel- och dubbelmantlade ståltankar för placering i jord respektive ovan jord avsedda för lagring av vattenförorenade brännbara och icke brännbara vätskor. Man har också beslutat att rösta för en revidering av EN 14015:2004. Kommittén har träffats 5 gånger under En beskrivning av vad projektet ska uppnå under 2010 Följande är planerat under 2010: 37

51 Kommittén ska fortsätta att bevaka CEN kommittéerna (CEN/TC 265 och CEN/TC 286) och det innebär bland annat att medverka i revideringarna av EN och EN serien. Man kommer också att slutföra arbetet och publicera den nya Cisternanvisningen CA I:2010, med en parallell revidering av anvisningen för den nya anvisningen för cisternfundament CFA:2010. Ett omfattande arbete tillkommer vid revideringen av CA I:1997 med anledning av EU- kommissionens Byggproduktdirektiv 89/106/EEG samt CE märkning av material till uppförandet av cisterner med cisternfundament. Den nyreviderade Cisternanvisningen CA I:2010 erhåller rubriceringen Kommentarer till bilaga A i standarden SS-EN 14015:2004 Regler för konstruktion och tillverkning av stationära, vertikala, cylindriska, svetsade stålcisterner, ovan jord med plan botten, för lagring av vätskor vid rumstemperatur eller högre temperatur. Den nya Cisternanvisningen CA I:2010 som nyreviderad skall informera om alla de krav som finns i AV Arbetsmiljöverkets och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Msb (f.d. Räddningsverket) samt Boverkets författningssamlingar och anpassas till svenska förhållanden om god teknisk praxis. Kommittén anser att detta blir ett viktigt komplement till standarden SS-EN 14015:2004 som framgent gör det möjligt att tillsammans med de svenska föreskrifterna kunna bygga en cistern enligt denna standard. Projektet med revisionen av anvisningarna CA I:1997 samt CFA:2001 är försenat. Publiceringen var planerad under december 2009 men den tidplanen håller inte bland annat p.g.a. svårigheter att få fram information från Boverket beträffande nya EU regler om byggprodukter, CE märkning av byggmaterial samt införandet av Eurokoder etc. i enlighet med bl.a. standarderna: SS-EN :2005 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-4: Allmänna laster Vindlast SS-EN :2005 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-3: Allmänna laster - Snölast Parallellt med ovanstående kommer kommittén även att genomföra en revidering av anvisningen för Cisternfundament CFA:2001 som även påverkas vid införandet av Eurokoder SIS Industriteknik SIS/TK 507/AG 3 Anläggningsdokumentation och schemasymboler Inledning Energiföretagens representant i SIS Industriteknik TK 507/AG 3 Anläggningsdokumentation och schemasymboler är seniorkonsult Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System, Oxelösund. Arbetet inom SIS/TK 507 arbetsgrupp 3 är baserat på det internationella projektet Process plant documentation and tpd symbols (ISO/TC 10/SC 10) med före detta svenskt sekretariat som överlämnades hösten 2005 till Tyskland (DIN i Berlin). 38

52 Arbetsgruppen i kommittén SIS/TK 507/AG 3 har ett omfattande arbetsprogram med schemasymboler, schemaregler och referensbeteckningar som tre stora uppgifter. Dessutom hjälper man olika tekniska kommittéer inom ISO att utarbeta Collective standards som baseras på den standard som utarbetats inom ISO/TC 10/SC 10 och heter ISO Standarden består av 15 delar. En beskrivning av vad projektet har uppnått under 2009 Ett arbete har startat med Sven-Olof Kindstedt, Elforsk AB, Jørgen Aagaard, Vattenfall Köpenhamn (f.d. ordförande i ISO/TC 10/SC 10) samt Siv Velander SIS Stockholm. Två förberedande möten har hållits av ovan angivna personer på SIS i Stockholm den 16:e och 17:e november Man har utarbetat en NWIP för en Collective standard av ISO och ISO för kraftverksindustrin. Titeln på standarden är: Process diagrams for power plants Part 1: Diagram rules Process diagrams for power plants Part 2: Graphical symbols for general application NWIP (New Work Item Proposal) har varit ute för röstning mellan till och godkändes med 6 länder som vill delta nämligen: Kina, Danmark, Tyskland, Japan, Sverige och England För ett godkännande krävs minst 5 länder, för få deltagande länder är den vanligaste orsaken till att NWIP inte blir godkända. Standarden är nu registrerad på ISO CS som ISO/WD (Working Draft) resp ISO/WD Tidplanen är 3 år, alltså ska standarden vara publicerad inom 3 år dvs. senast Projektledaren Siv Velander SIS har genom det tyska DIN sekreariatet i Berlin för subcommittee ISO/TC 10/SC 10, Process plant and tpd symbols skickat ut en Draft Resolution som har godkänts per korrespondens och en ny arbetsgrupp (Working Group) är nu tillsatt och registrerad av ISO CS och som nu heter: ISO/TC 10/SC 10/WG 12, Process diagrams for power plants. Jorgen Aagaard från Vattenfall i Köpenhamn är convenor och Siv Velander från SIS sekreterare. Ledamot i WG 12 som svensk expert är seniorkonsult Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System, Oxelösund SIS innehar även sekretariatet för arbetsgruppen ISO/TC 10/SC 10/WG 9, Diagrams and related data med Jørgen Aagaard från Vattenfall i Köpenhamn som ordförande. Arbetsgruppen arbetar fn. med standarden: ISO/DIS Specification for diagrams for process industry Part 1: General rules som varit ute för röstning och kommentarer. DIS blev godkänd med 100% vilket gör att ingen FDIS behövs, utan standarden kan göras klar för publicering. Trots detta beslutade man sig för att skicka ut en FDIS. Detta med tanke på att många figurer och exempel har omarbetats. FDIS är nu skickat till ISO CS för att sedan skickas ut för röstning. Arbetsgruppen ISO/TC 10/SC 10/WG 9 Diagrams and related data har gjort ett nytt förslag för standarden ISO Specification for diagrams for 39

53 process industry Part 2: Measurement & control som skickades ut som NWIP (New Work Item Proposal) inom ISO/TC 10/SC 10 från till Tyvärr blev den inte godkänd med anledning av att för få länder skulle delta i arbetet. Detta diskuterades på det förra ISO/TC 10- mötet och man menade att ett nytt förslag skulle skickas ut. Siv Velander SIS deltar även i arbetsgruppen ISO/TC 10/SC 10/WG 11 Flow diagrams for process plants med DIN sekretariatet i Berlin som f.n. utför en revidering av följande standarder: ISO 10628, Flow diagrams for process plants General rules, samt följande standarder: ISO 3511-serien, Process measurement control functions and instrumentation Symbolic representation. ISO Maintenance group, Siv Velander SIS deltar i den här underhållsgruppen som består av de personer som godkänner eller avslår önskemål om nya symboler i standarden: ISO serien Graphical symbols for diagrams Möten i arbetsgruppen SIS/TK507/AG 3 har sedan länge hållits tillsammans med SEK Svensk El-standard, Stockholm Kista, kommittén SEK/TK 3 Dokumentation och grafiska symboler. Tillsammans ordnades ett gemensamt seminarium SIS/SEK på SIS i Stockholm där det visades att IEC och ISO inom Teknisk dokumentation arbetar tätt tillsammans och försöker få bort alla motstridigheter, även om man i dagens läge utarbetar egna standarder inom respektive organisation. Det är ett problem för många företag som kund och slutanvändare av standarder att IEC och ISO inte kan gå samman i en gemensam global organisation. I arbetet med det gemensamma seminariet SIS/SEK ovan har även arbetsgruppen SIS Industriteknik TK 507/AG 2, Dokumenthantering samt SIS/TK 269 Byggkommittén deltagit. En beskrivning av vad projektet skall uppnå under 2010 Följande är planerat under 2010: ISO/FDIS Specification for diagrams for process industry Part 1: General rules skall publiceras efter FDIS omröstningen. ISO/CD och 2 ska utarbetas och skickas ut för kommentarer och röstning Om NWIP för ISO/CD blir godkänd skall även en CD (Committee Draft) utarbetas och skickas ut för kommentarer och röstning. I övrigt ska alla arbeten från andra arbetsgrupper följas upp. För Elforsks del har hittills ISO/TS för Power plants varit den mest intressanta. Sven-Olof Kindstedt kommer nu att vara den svenska experten i den nya arbetsgruppen för symboler och schemaregler för Power plants med arbetsgruppens sekretariat på SIS i Sverige. Det är viktigt att en person som har erfarenhet av branschen deltar i det internationella arbetet. Dessutom kan arbetet med ISO Styr- och regler vara intressant för kraftverksindustrin. 40

54 Sammanställning av kommittéarbeten tillhörande subcommittee ISO/TC 10/SC 10 Process plants and tpd symbols, DIN Berlin Ordförande är Dipl.-Ing. Heiner Brinkmann t.o.m. år 2012 och sekreterare Beatrix Alke DIN Berlin. ISO/TC 10/SC 10/WG 9 Rules for preparation of diagrams and associated documents, Convenor Jørgen Aagaard Vattenfall Köpenhamn, Sekreterare Siv Velander SIS Stockholm. ISO/FDIS Specification for diagrams for process industry Part 1: General rules. Stages ISO/WD Specification for diagrams for process industry Part 2: Measurement and control. Stages ISO/TC 10/SC 10/WG 10 Reference designation system. Convenor Zbynek Cihlar ixit Engineering Technology GmbH Karlsruhe Germany. Secretary Angela Rosenkranz DIN Berlin. ISO/TS :2006 Technical product documentation Reference designation system Part 1: General application rules. Systematic Review ISO/TS :2008 Technical product documentation Reference designation system Part 10: Power Plants. Systematic Review under year ISO/TC 10/SC 10/WG 11 Flow diagrams for process plants (Revision of ISO 10628) Convenor Dr. Klaus Hesselmann, Chemie Bayer AG Leverkusen, Germany. The working group WG 11 activity transferred to WG 9 in accordance with following principles: The graphical symbols in the standard ISO/CD shall be a collective standard, the diagram rules in the standard ISO transferred to WG 9 and annex D shall be transferred to WG 10 RDS Reference Designation System in standard ISO/TS General application rules ISO 10628:1997 Flow diagrams for process plants General rules. Revision and revises to: ISO Diagrams for chemical and petrochemical industry Part 1: Specification of diagrams. ISO/CD Diagrams for chemical and petrochemical industry Part 2: Graphical symbols. Stages ISO/TC 10/SC 10/WG 12 Process diagrams for power plants. Convenor Jørgen Aagaard, Vattenfall Copenhagen. Secretary Siv Velander SIS Stockholm. ISO/WD Process diagrams for power plants Part 1: Diagram rules. Stages ISO/WD Process diagrams for power plants Part 2: Graphical symbols for general application: Stages

55 Sven-Olof Kindstedt har för avsikt att medverka som ledamot och svensk expert i arbetsgrupperna ISO/TC 10/SC 10/WG 9, WG 10 och WG TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar Inledning Deltagandet i TK 298 inom Elforsks program påbörjades TK298 deltar aktivt i de standardiseringsarbeten som bedrivs av CEN i dess kommitteér TC54, TC267 0ch TC286. Tryckbärande anordningar omfattas av EGs direktiv 97/23/EG, vanligen benämnt PED. Att införa en för Europa gemensam standard för tryckbärande anordningar innebärande säkrare och billigare lösningar är målet med projektets arbete. Avsikten är att tillvarata den svenska kompetensen inom området tryckbärande anordningar. Detta innebär teknikutveckling och att förenkla beräkning, konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar. Målet med kommitténs verksamhat är att: Ge företag/myndigheter/ organisationer tillfälle att påverka utformningen av europeiska standarder för tryckbärande anordningar, så att innehållet i den slutliga standarden motsvarar förväntningarna på säkerhet och kostnadseffektivitet samt i tillämpliga fall stöder EGs tryckkärlsdirektiv. Att översätta de mest använda standarderna till svenska. Bevaka forskning och utveckling inom området tryckbärande anordningar. Upprätthålla tillgänglighet och kunskap om de svenska normerna. Arbetets framåtskridande Under 2009 har verksamheten i TK298 till stor del varit inriktad på att lämna svar på remisser från ovan nämnda tekniska kommittéer i CEN. Remisserna handlar om ändringar och kompletteringar i standarderna för tryckkärl, rörledningar och olika slags pannor. Remisserna har till största delen vunnit acceptans inom TK298 och således har vi röstat ja till dem. I ett antal fall dock med kommentarer varav de flesta har inkommit från Arbetsmiljöverkets representant. TK298 har hållit två seminarier med anledning av att SS-EN och nu kommer i reviderad utgåva. Seminarierna hölls i Stockholm och Göteborg, med sammanlagt 94 deltagare. Ett syfte med TK298 är ju också att sprida kunskap om standarder och regler för tryckbärande anordningar. Seminarier har visat sig vara utmärkta för det ändamålet. Deltagarna kom från såväl tillverkare som brukare, konsulter och kontrollföretag. 42

56 Fortsatt arbete En fråga som möjligen kan bli betydelsefull i framtiden är samordning av EUstandarder med motsvarande från Kina. Tanken har tydligen väckts i Kina och har från EU mottagits med något intresse eftersom en kommitté för frågan har bildats. En ledamot i TK298 har anmält sitt intresse för att delta i samordningsarbetet. TK298 utser också en ledamot att delta som expert i arbetet att under CEN- TC 54 komplettera EN13445 med ett avsnitt om nickel-legeringar SIS/TK407/TC176 Värmemätare Inledning TC 176 s uppdrag är att ta fram, underhålla och förbättra en harmoniserad europastandard för värme- och kylmätare. Standarden för värmemätare, EN 1434, antogs som europeisk standard och som svensk standard, SS-EN 1434, Kompletteringar har gjorts i form av tillägg (amendments) till standarden, EN 1434 A1. EN 1434 har 2007 utkommit med en ny reviderad utgåva EN 1434:2007, som nu även är harmoniserad mot EU:s Mätinstrumentdirektiv (MID). Det finns dock vissa förbättringsbehov, som inte var möjligt att få klara till denna utgåva och arbetet med dessa pågår fortsättningsvis. Syftet med det fortsatta standardiseringsarbetet är att: 1. Förenkla och förbilliga hanteringen av värmemätare 2. Standardisera provningsmöjligheterna 3. Förbättra den verkliga mätnoggrannheten (värmemätare installerade i värmecentraler) 4. Förbättra livslängden genom bl.a. hårdare krav på långtidsprovningen 5. Ställa krav på medföljande instruktioner på hur mätarna skall hanteras. 6. Ställa krav på att skrotningen av mätaren innebär minsta möjliga miljöpåverkan. Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Deltagande i det internationella standardiseringsarbetet ger möjlighet att påverka utvecklingen av värme- och kylmätare. Genom att inte delta skulle Sverige riskera en utveckling av mätare som inte är anpassade för den svenska marknaden, vilket kan medföra höga kostnader och svårigheter vid installation och handhavande. Svenska erfarenheter och behov kan påverka utformning av och funktioner hos värmemätare. Ett aktivt deltagande främjar utvecklingen framförallt mot mätare med högre kvalité, högre mätnoggrannhet, bättre driftsäkerhet, bättre miljöhantering vid skrotning, bättre anpassning till sitt användningsområde och till lägre totalkostnad. Dessutom ger deltagandet tillgång till information om det allra senaste inom teknik, kunskap och utveckling och inom värme- och kylmätning. Detta gäller 43

57 även provningen av mätarna. Ett internationellt nätverk byggs också upp som kan utnyttjas för erfarenhetsutbyte och problemlösning. Arbetets framåtskridande inom CEN TC176/WG 2 EN1434 har upphöjts till harmoniserad standard genom publicering i The Official Journal of The European Union. På TC-mötet i september beslutades ett antal framtida arbetsuppgifter för att förbättra standarden. Arbetet med dessa uppgifter påbörjades på WG2-mötet i december; Fortsatt arbete på beskrivning av långtidstest för normal livslängd och utökad livslängd. Konkreta förslag på förväntat antal år i drift kontra längd av långtidstest. Definiera normal kvalitet på vattnet vid långtidstest. Smart meter. WG2 utser en grupp om ca fem personer som skall ta fram en lista på kända önskemål om vilka funktioner som bör finnas i en smart värmemätare. Hur ska test med statiskt magnetfält och 50 Hz magnetfält tolkas. Nuvarande text kan tolkas olika. Bör även del 6 ingå i harmoniseringen mot MID, vilket WG2 var enig om. Fortsatt arbete med utformningen. Viktiga framsteg Switching heating cooling. Man har tagit fram tydligare text och fört in kompletterande förbättringar. Förtydling och komplettering av instruktioner för justering, underhåll, reparation och rengöring ska utformas som följer med mätarna. Behov av fortsatt arbete De beslutade arbetsuppgifterna om förbättring enligt ovan ska utredas och föras till beslut. Sverige deltar aktivt i detta arbete SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader Inledning Syfte och mål Den primära målsättningen med TK 189 är att ta fram de hjälpmedel som olika beslutsfattare i byggprocessen behöver för att bedöma hur byggnaden bör utformas med tanke på effektiv energianvändning. Arbetets framåtskridande TK 189 arbetar med många standardiseringsprojekt inom verksamhetsområdet. Energibranschen har engagerat sig i den del som avser standardisering för att stödja direktivet om byggnaders energiprestanda som ligger till grund för lagen om energideklaration av byggnader. Ett nytt projekt inom TK 189 är energiklassning av byggnader där branschen också engagerat sig. Syftet med branschens deltagande är att se till att energifrågorna blir rätt hanterade i sammanhanget. De flesta deltagarna är annars från byggnads- 44

58 och byggmaterial industrin. Det är ett värde att lära sig förstå hur byggsidan ser på energianvändning och försöka utöva påverkan ur ett energibranschperspektiv. Framtagandet av nya utgåvor av standardförslag fortskrider i stort enligt tidsplanerna startades även en arbetsgrupp, AG 5, inom TK 189 med målet att ta fram underlag till en svensk standard om energiklassning av byggnader. Behov av fortsatt arbete Standarderna under TK189 tas i huvudsak fram för att användas i implementeringen av direktivet om byggnaders energiprestanda och i den revidering av direktivet som nu pågår. Standarderna, en bit över 150 st i dagsläget, gäller allt från byggnadsmaterial till hur energiförsörjningssystemen ska beräknas. De två första delarna av standarden om energiklassning av byggnader, vilka avser effekt respektive energiklassning, är nu klara (våren 2010). De två följande delarna, miljöpåverkan och verksamhets-/hushållsel ska beslutas och eventuellt påbörjas under SIS/TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör Bakgrund och syfte 1982 startades den europeiska tekniska kommittén CEN/TC 107 för att ta fram produktstandard för fjärrvärmerör. F.n. finns sex standarder för rakrör, formstycken, skarvar, ventiler, övervakningssystem samt konstruktion och installation. TC 107 har åtta arbetsgrupper i vilka revidering och framtagning av nya standarder och underlag för sådana pågår kontinuerligt. SIS/TK 300, Förtillverkade fjärrvärmerör är det projekt som svarar för svensk medverkan i CEN/TC 107. Redan i början av 1980-talet genom de preliminära standarder som föreslogs erhölls en snabb samordning av de europeiska ländernas standarder för prefabricerade fjärrvärmerör. Genom den kostnadsreduktion och förenkling av läggningsmetoder som erhölls, vann prefabricerade rör snabbt framgång på marknaden. Värdet av deltagandet TC 107:s fortlöpande standardiseringsarbete har tvingat fram forsknings- och utvecklingsinsatser i många medlemsländer inom CEN samt tvärkontakter mellan olika utvecklingscentra. TC 107 har varit och är en stark motor för den tekniska utvecklingen och de kostnadsreduceringar som uppnåtts, samtidigt som fjärrvärmenätens tillförlitlighet och tekniska livslängd starkt förbättrats. Stor utvecklingspotential finns fortfarande för kostnadsreduceringar genom fortsatt utvecklingsarbete och tillvaratagande av resultaten av den forskning som genomförts under de senaste åren och hela tiden pågår hos forskningsoch provningsorganen och inte minst inom de tillverkande företagens egna utvecklingsfunktioner. Fortsatt arbete bör inriktas på PE ytterhöljet och isoleringsskummet eftersom förbättrade material ständigt introduceras och nya erfarenheter hela tiden vinns. 45

59 Intressenter Projektet deltar mycket aktivt i arbetet inom den europeiska kommittén CEN/TC 107, District Heating pipe systems, där Ulf Jarfelt, Chalmers Tekniska Högskola, är ordförande. SIS innehar dessutom funktionen som sammankallande och sekretariat för arbetsgruppen CEN/TC 107/WG 2, Basic considerations. Övriga finansiärer till projektet utöver Elforsk är Borealis AB, LO, Logstor Sverige AB, Mittel Fjärrvärme AB, Powerpipe Systems AB, SP, Uponor Wirsbo AB och VÄRMEK. Arbetets framåtskridande Inom CEN/TC107 pågår vidareutvecklingen av Europastandarderna för fjärrvärmerör och komponenter samt därtill hörande standarder för övervakningssystem och beräkningar & installation. Standarderna för fjärrvärmerör innehåller idag 8 huvudstandarder; SS-EN 253, SS-EN 448, SS- EN 488, SS-EN 489, SS-EN 13941, SS-EN 14419, SS-EN och SS-EN Ett möte har hållits den 11/ och nästa hålls i september Den svenska bemanningen i arbetsgrupper (WG) i TC107 har ändrats enligt följande: Stefan Forsaeus Nilsson, Chalmers, ingår nu i WG3 och Jan Eriksson, Svensk Fjärrvärme, ingår nu i WG2 och WG5. Önskemål finns att Lars Jakobsson, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, också borde ingå i WG5 och JWG1, men detta faller på finansieringen. JWG1:s arbete är speciellt viktigt eftersom gruppen tar fram regler för beräkningar och installation av fjärrvärmerörsystem, EN13941, och det finns tydliga oklarheter i standarden som måste åtgärdas. TK300 har också tagit initiativ till en arbetsgrupp, AG3, som ska göra standarden känd och intressera branschen för att använda den. Under 2009 gick standarderna för flexibla rör, EN , ut på omröstning och Tyskland överklagade del 2 och 3 med resultatet att annexet om PEXb togs bort och en arbetsgrupp bestående av experter från TC155 och TC107 ska utveckla annexet. Flexrörsstandarden, utan PEXb-annexet, har godkänts och getts ut som svensk standard. Reviderade standarden för ventilenhet, pren 488:2009, har varit ute på remiss och utifrån remissvaren råder oenighet bl.a. om motstånd mot böjande moment och det svenska kravet på cyklisk provning, som ingår i den svenska certifieringen av ventiler för fjärrvärmesystem. Innan standarden godkänns måste oklarheterna redas ut i WG5. På Europeisk nivå arbetar Euroheat&Power med certifieringsregler, som bygger på de Europeiska standarderna, och det är därför av yttersta vikt att Sverige är med och påverkar standarderna utifrån svenska krav och önskemål SIS/TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare CEN/TC 294, Communication systems for meters and remote reading of meters Målsättning 46

60 Att specificera hur kommunikationen med debiteringsmätare skall utföras med avseende på: fjärravläsning av räkneverksställningar, timmätvärden och andra parametrar, styrning av tariffer, övrig kommunikation med kunden. De fysiska media som för närvarande används vid kommunikationen med mätutrustningen och som omfattas av standardiseringsarbetet är det publika telenätet (PSTN), ISDN, signal-kabel (TP), radio (RF), GSM, GPRS (General Packet Radio Service), elnätet (PLC) och TCP/IP. Intressenter Verksamheten i SIS/TK 408, Fjärrkommunikation med debiteringsmätare finansieras av Elforsk och Metrima AB. Det internationella standardiseringsarbetet utförs i den europeiska tekniska kommittén CEN/TC 294. Värdet av deltagande Genom att delta i det internationella arbetet har Sverige möjlighet att påverka utformningen av standarder i en riktning som gör att lösningarna anpassas till den infrastruktur som finns eller håller på att byggas upp i Sverige, typ GSM, GPRS och bredbandskommunikation (TCP/IP). DLMS/COSEM (Device Language Message Specification/ Companion Specification for Energy Metering) är en standard som tagits fram under en lång tidsperiod. Det finns ett 60-tal företag runt om i världen, tillverkare av mätutrustning och andra företag, som är medlemmar av DLMS User Association (DUA) och som tillverkar mätare, insamlingssystem och andra produkter, enligt denna standard. När det gäller fjärravläsning av debiteringsmätare med hjälp av TCP/IP och radio pågår ett samarbete mellan CEN, elsidan (IEC TC13) och DLMS User Association för att implementera detta i DLMS/COSEM standarden (EN 13757). Man har också startat ett arbete för att få med GPRS i aktuell standard. Det är viktigt att man inte arbetar med vattentäta skott mellan t.ex. värmebranschen och elbranschen utan att man utnyttjar det arbete som redan är utfört inom resp. sida. Många energibolag är s.k. Multi Utility, vilket innebär att de säljer och distribuerar många olika energislag. Dessa företag är mycket betjänta av att standarderna inom t.ex. värme och el bygger på samma grunder. Arbetets framåtskridande Projektet avses fortsätta under 2010 i ungefär samma omfattning som under 2008 och CEN/TC 294/WG 4 och WG 5 kommer att, i samarbete med det danska sekretariatet för CEN/TC 294, slutföra arbetet med revidering av EN samt förslagen till Europa-standard för "Local Bus" (pren ) 47

61 och för "relä-sändning" via radio (pren ). Huvuduppgiften för SIS och TK 408 kommer att under 2010 utgöras av att fortsätta arbetet med att färdigställande av svenska standarder som ska fastställas så snart Europastandarderna har blivit godkända och utgivna från CEN. Sveriges ståndpunkter diskuteras i bl.a. TK 408/TC 294 och Svensk Fjärrvärmes mätargrupp samt dess nätverk med leverantörer för värmemätning. Under 2010 kommer arbetet fortgå inom ett antal olika arbetsgrupper: Användarkrav vilka data som måste hanteras vid kommunikation med debiteringsmätare. Kommunikationssystem för fjärravläsning av mätare - dataöverföring Datakommunikation för mätare som utnyttjar radio SIS/TK299 Armatur av Fe-legering CEN/TC 69, Industrial valves Bakgrund Projektet följer och deltar aktivt i arbetet inom CEN/TC 69, Industrial valves. Flertalet arbetsuppgifter inom CEN/TC 69 utgörs av mandaterade standarder. Sverige deltar dessutom som observerande medlem (O-member) i det globala standardiseringsarbetet inom ISO/TC 153/SC 1, Valves - Design, manufacture, marking and testing främst för att få erforderlig information i de fall parallella omröstningar sker mellan CEN/TC 69 och ISO/TC 153/SC 1. Detta kräver också ett formellt O-medlemskap i den överordnade tekniska kommittén ISO/TC 153, Valves. Sverige deltar också som observerande medlem (O-member) i det globala standardiseringsarbetet inom ISO/TC 185, Safety devices for protection against excessive pressure främst för att få erforderlig information i de fall parallella omröstningar sker mellan CEN/TC 69 och ISO/TC 185. Intressenter Medlemmarna i Sveriges Armaturleverantörers Förening svarar för den största delen av finansieringen av projektet men även Tiogruppen (raffinaderierna) svarar för en andel. Motiv för deltagande Användarrelaterade frågor som bör bevakas är exempelvis täthetskrav, tillåtna rörkrafter, anpassning/standardisering av manöverdon etc. Avser framförallt ventiler i fjärrvärmesystem. Arbetets framåtskridande Avsikten är att projektet skall fortsätta under 2010 i samma omfattning som under Projektet kommer även i fortsättningen att medverka i arbetet inom CEN/TC 69 och därmed ge information till den svenska armaturbranschen och förmedla synpunkter från svenska intressenter till CEN/TC 69. Svenska experter deltar i några av de arbetsgrupper som tillsatts av CEN/TC 69. Den mest aktiva arbetsgruppen är WG 1, Basic standards, där bl.a. experter från Arbetsmiljöverket och Tour & Andersson AB medverkar. 48

62 3.15 SIS/TK432 Hydrometri Inledning Projektet SIS/TK 432 Hydrometri bildades år 1993 för att bevaka standardförslag som utvecklas inom det europeiska standardiseringsorganet CEN, vilka Sverige med automatik fastställer som nationella standarder. Sedan 2007 deltar TK 432 även i det globala arbete som drivs av ISO, vars standarder dock endast är rekommenderande. Projektet behandlar: vattenhastighet, vattenföring, vattennivå, materialtransport, erosion, sedimentation och isfenomen i öppna kanaler, vattenmagasin, sjöar och hav. lufttemperatur, nederbörd och snö. infiltration, evapotranspiration, markvatten och tjäle. grundvattennivå, -rörelse och -temperatur. beskrivningar av och användningsområden för instrument, strukturer och utrustning som används för mätningar, samt värderingar av mätosäkerhet. insamling, värdering, analys, presentation och utbyte av data inom ämnesområdet. Målsättningen med TK 432 är att: samordna och driva det nationella standardiseringsarbetet. fortlöpande på ett effektivt sätt inhämta kunskap och information om standarder och tekniska dokument inom ämnesområdet, och påverka utformningen av dessa så att de blir ändamålsenliga för Sveriges hydrologiska/hydrogeologiska verksamhet. överväga implementering i Sverige av de standarder som utformas i ämnet inom ISO. sprida information om standarder och tekniska dokument inom ämnesområdet. hjälpa till med att få standarderna tillämpade. Intressenter Deltagandet i TK 432 är öppet för alla intressenter på den svenska marknaden såsom företag, organisationer, statliga verk, myndigheter, universitet etc. För närvarande har projektet två deltagande intressenter, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och Elforsk AB, som delar lika på kostnaderna. Medlemsavgiften för år 2009 var SEK, och är oförändrad för år Som representant för Elforsk AB deltar Björn Norell, Vattenregleringsföretagen, och som representanter för SMHI deltar Nils Sjödin och Bent Göransson, båda från SMHI. Anders Wörman, KTH, deltar som inbjuden expert. Värdet av deltagandet Genom deltagandet i TK 432 kan medlemmarna: 49

63 inom projektet tillgå standarder som är under utveckling eller redan är fastställda. ha tillgång till den senaste informationen inom projektet. Projektet har en hemsida där den senaste informationen läggs upp. Kontinuerligt hålls nationella möten för information och diskussion. företräda branschens och uppdragsgivarens intressen. vara rådgivande vid frågor som rör standarder inom ämnesområdet. ges möjligheten att närvara vid möten kopplade till CEN och ISO och därigenom aktivt kunna påverka arbetenas inriktning. vara en aktiv länk mellan uppdragsgivare och andra inom området och etablera nätverk för information och förankring. Arbetets framåtskridande TK 432 bevakar EU:s vattendirektiv där standardiseringsarbetet drivs av CEN. Direktivet ställer ökade och förändrade krav på vattenadministrationen i medlemsländerna, bland annat genom ökade krav på användning av standardiserade metoder för mätningar och undersökningar. Inom CEN finns två aktiva arbetsgrupper med representanter från den svenska kommittén: WG 11 Measurement of snow water equivalent, med Björn Norell som sammankallande, har under året slutfört ett tekniskt dokument över metoder att mäta snöns vatteninnehåll med hjälp av viktregistrering. Rapporten kommer att tryckas i början av Gruppen påbörjade under hösten ett nytt arbete om manuella mätningar med snörör som kommer att cirkuleras via CEN i juni för godkännande. WG 12 Measurement of rainfall intensity har under 2009 slutfört en uppdatering av EN Hydrometry - Specification for a reference raingauge pit. Ett arbete om mätning av regnintensitet som tillfälligt lagts ner kommer att startas om under Bent Göransson bevakar arbetet i arbetsgruppen. ISO har flera aktiva subkommittéer som bevakas av TK 432, men då det gäller arbetena i dessa så fokuseras det i första hand på de arbetsförslag som drivs parallellt mellan ISO och CEN under Vienna Agreement. Fortsatt arbete och mål Kommittén kommer att fortsätta att aktivt påverka utvecklingen av ISO- och CEN-standarder samt delta i CEN-sammanträden. Arbetsgruppen som Sverige leder kommer att fortsätta med att sammanställa metoder för mätning av snöns vattenekvivalent. Det långsiktiga målet är att ta fram tekniska rapporter som beskriver alla metoder som finns, vilka i efterhand kan komma att uppgraderas till standarder. Dokument som för närvarande granskas ISO 15769, Hydrometry Guidelines for the application of acoustic velocity meters using the doppler and echo correlation methods Dokument som besvarats under år

64 CEN/TR 15996, Hydrometry - Measurement of snow water equivalent using snow mass registration devices EN 13798, Hydrometry - Specification for a reference raingauge pit EN ISO 4375:2004, Hydrometric determinations - Cableway systems for stream gauging (ISO 4375:2000) EN ISO 772, Hydrometric - Vocabulary and symbols Standarder publicerade under år 2009 ISO 26906, Hydrometry -- Fishpasses at flow measurement structures 3.16 SIS/TK452 STANLI - Vattensystem Inledning Följande organisationer är för närvarande aktiva i den tekniska kommittén för vattensystem, SIS/TK 452: Lantmäteriet Naturvårdsverket Sjöfartsverket SMHI Elforsk, representant Peter Calla. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning Stanli utvecklar standarder inom geografisk information. Syftet är att skapa samverkanslösningar till nytta för både näringsliv och offentlig sektor. Stanli deltar i såväl europeiskt som globalt standardiseringsarbete och är med och utvecklar världsstandarden för geografisk information, ISO Stanlis koncept innehåller även användarstöd och förvaltning. Arbetets framåtskridande Projektet hade under de första åren av sin existens främst som sin uppgift att utarbeta en svensk standard för ytvattensystem. Standarden, med beteckningen SS , publicerades på svenska och engelska år Denna standard håller nu på att revideras. En revidering och utökning av ytvattenstandarden påbörjades under Denna utökning inbegriper allt vatten i naturen bortsett från atmosfäriskt och havsvatten. Således kommer även bland annat grundvatten, is, glaciärer och snö att kunna hanteras av den kommande utgåvan. Publicering av den nya utgåvan planeras till Projektet har under 2009 utarbetat en handbok för att underlätta implementeringen och användningen av standarden. Handboken, med beteckningen SIS TR 22, finns för försäljning på SIS.se. Handboken har även översatts till engelska. Kommittén har genomfört en transformationstest av ytvattenstandarden gentemot Inspires dataspecifikation för hydrografi. Den reviderade versionen 51

65 kommer att anpassas till att uppfylla även de krav som Inspires dataspecifikation för hydrografi ställer. Kommittén har under 2009 också etablerat kontakt med INSPIRE:s arbetsgrupp inom temat Hydrography och den svenska expert som arbetar där, både för att bevaka deras arbete och för att försöka påverka det med hjälp av kommitténs produkter. Fortsatt arbete Arbetet med revideringen av standarden pågår för fullt och beräknas vara klart i slutet av Måldatum för publicering står fast vid i början av Den reviderade informationsmodellen är redan framtagen och testarbetet kommer att påbörjas under Q2. Till grund för revideringen av modellen används resultaten från de transformationstester som genomfördes under 2009 där standarden testades mot Inspires dataspecifikation för hydrografi enligt ovan. Parallellt med revideringen av standarden kommer även handboken att revideras. Detta arbete avvaktar än så länge resultat från testerna. Ett tredje större arbete som kommer att genomföras under 2010 är ett projekt kallat Vattensystem Sverige. Det avser att både utgöra del av och komplettera testarbetet genom fullskalig implementering av standarden på data från Lantmäteriet, SMHI, SGU och Vattenmyndigheterna i en testmiljö. Syftet är att påvisa hur standarden kan införas och vilka vinster som kan göras gällande informationsutbyte. Målet är att få ökad spriding och användning av standarden. Presentationsmaterial för standarden kommer att fortsätta att utarbetas. Arbetet med GML-scheman (Geography Markup Language) för standarden är planerat för Arbetet avvaktar testarbetet SIS/TK461 Energiledning och CEN/CLC Sector Forum Energy Management Bakgrund Under våren 2002 bildades en utredningsgrupp på Europanivå för att vara rådgivande till CEN och CENELEC Technical Board avseende gemensamma standarder som kan förbättra energieffektiviteten inom sektorerna byggnader, industri, transporter samt produktion, omvandling och distribution av energi. Sverige deltog i detta arbete genom SIS och ett antal företag och organisationer som anslöt sig till projektet och en svensk Referensgrupp bildades. En kartläggning av relevanta existerande standarder, lagstiftning, föreskrifter och frivilliga överenskommelser genomfördes och ett 20-tal förslag på kommande standarder inom området presenterades till Technical Board våren Förslagen mottogs positivt och det beslöts att starta upp arbete med några av förslagen. Efter ett relativt långdraget förberedelsearbete etablerades under år 2006 två nya Task Forces (har nyligen bytt namn till JWG 3 och JWG 4), nämligen: 52

66 CEN/CENELEC/BT/TF 189 Energy Management and related services General requirements and qualifications procedures CEN/CENELEC/BT/TF 190 Energy efficiency and saving calculations Relativt nyligen har två nya grupper för att skriva standarder bildats, nämligen. CEN/CENELEC JWG 1 Energy Audit CEN/CENELEC JWG 2 Guarantees of Origin and Energy Certificates Dessutom skapades ett Sector Forum Energy Management med uppgift att följa, samordna, informera och driva på arbetet i dessa Task Forces samt att initiera nya standardiseringsförslag. Ett antal undergrupper har bildats inom Sector Forum för att utreda och bereda nya förslag till standardiseringsarbeten inom området energieffektivisering. Det kan nog sägas att detta Sector Forum lite fungerar såsom en fortsättning på den tidigare utredningsgruppen JWG Energy Management. Sector Forum har möte två gånger per år och hittills har sju möten hållits. Ett 40-tal personer brukar deltaga i mötena och representerar de flesta länder i forna västra Europa. Tyvärr har representationen från de nya medlemsstaterna inom EU hittills varit ganska dålig. Strukturen framgår kanske bäst av figuren nedan. Figur: CEN / CENELEC SFEM structures (Working Groups and Project Teams ) 53