Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under Elforsk-rapport 09:19

Transkript

1 Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2008 Elforsk-rapport 09:19 Sammanställd av Lars Wrangensten Maj 2009

2

3 Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2008 Elforsk rapport 09:19 Lars Wrangensten Maj 2009

4

5 Förord Standardiseringsverksamheten har fortsatt stor betydelse inom energiföretagen. Det tillkommer successivt nya frågor som är av stor vikt för energibranschen. Årets verksamhet är en direkt fortsättning på tidigare engagemang inom de olika standardiseringsprojekten inom SIS. Elforsk har exempelvis beslutat att på utökad global nivå (inom ISO) fortsätta stödja projektet om standardisering av fasta bränslen. Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS har pågått sedan flera år tillbaka och sammanhålls i ett ramprogram. Detta finansierades under 2008 av E.ON (Värme- och Elproduktion), Fortum Värme, Fortum Generation, Ena Energi AB, Eskilstuna Energi & Miljö, Göteborg Energi, Jämtkraft, Jönköping Energi, Mälarenergi, Norrenergi, Skellefteå Kraft, Sundsvall Energi, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Kraftnät, Söderenergi, Umeå Energi, Elforsks Vattenkraftprogram, Vattenfall AB och Öresundskraft. Föreliggande rapport utgör en sammanfattande redogörelse för den verksamhet som genomförts under 2008 (Elforsk projekt 2522). Rapporten finns för nedladdning, liksom all information om programmet, på hemsidan Hemsidan kan också nås som tidigare via Elforsks hemsida Lägesredovisningen nedan för de olika projekten har skrivits av respektive kontaktperson, som sedan sammanställts av Elforsk. Stockholm i april 2009 Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde El- och Värmeproduktion

6

7 Sammanfattning Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Denna rapport är den elfte årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Verksamheten under 2008 för de olika standardiseringsprojekten sammanfattas nedan: SIS/TK423, Luftkvalitet, behandlar emissionsmätningar. Bränslen, rökgassammansättning och rökgasreningsmetoder kan i Sverige skilja sig från vad som är vanligt förekommande på kontinenten. Med det svenska engagemanget i standardiseringsarbetet kan utformningar som missgynnar situationen i Sverige undvikas. Framförallt finns en fara i att arbetet fokuseras mot kol- på bekostnad av biobränsleeldning. Ett aktuellt och högprioriterat område inom TK 423 är kvalitetssäkring av automatiska mätsystem, till följd av krav i EU-direktiv. Ett starkt växande område är standarder som berör utsläppshandel och växthusgaser. SIS/TK312, Växthusgaser, under ISO/TC 207-mötet i Bogotá i slutet av juni beslutades att ISO ska ta fram en internationell standard för carbon footprint of products. Omkring 200 experter från näringsliv, myndigheter och organisationer världen över deltog i mötet. Att beräkna klimatpåverkan från en vara eller tjänst under hela dess livscykel är ofta komplicerat. En standardiserad metodik kommer därför att ge betydelsefull vägledning. SIS/TK420, Energivarubalanser. Under 2008 tillkom den nybildade CEN- CNL/TF 190, Energy efficiency and saving calculations och att representera svenska intressen i dessa fora. Det handlar ytterst om att standardisera beräkning och redovisning av energianvändning samt hur skilda energivaror ska kunna jämföras, sammanvägas och aggregeras. SIS/TK478, Socialt ansvarstagande. Målsättningen med projektet är att skapa standardiserade riktlinjer (ISO 26000) för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Riklinjerna används på frivillig basis. Det kommer inte att vara möjligt att certifiera sig i förhållande till standarden. Under 2008 har standarden lyfts över upp på global nivå, i ISO-processen, s.k. Committee Draft (CD). Standarden beräknas bli klar under SIS/TK412, Fasta biobränslen. Både i CEN/TC 335 (Fasta Biobränslen) och CEN/TC 343 (Fasta återvunna bränslen) pågår uppgradering av tekniska specifikationer till EN standarder. Det har pågått intensivt under 2008 och det mesta av arbetet är avklarat. I vissa fall inväntas resultat från round robin tester från EU-projekt för validering av metoder. I vissa fall har det tillkommit nya Work item (främst inom Physical Test Methods) som ligger lite efter i tidplanen. Generellt har ökad hänsyn tagits till fler sortiment, t ex medelhavsbränslen. För Fasta biobränslen kan de första EN standarderna bli tillgängliga hösten 2009, medan för Återvunna bränslen rör det sig om 2010 och kanske in på I maj 2008 hölls det första mötet i ISO/TC 238 Fasta Biobränslen där Sverige ansvarar för sekretariatet. En sammanställning över befintliga nationella och internationella relevanta standarder har gjorts men arbetet i working groups har inte inletts.

8 SIS/TK146, Korrosionsstandardisering, avser korrosion i jord inklusive katodiska skydd och rostskyddsmålning. Projektet drivs av Korrosionsinstitutet på uppdrag av SIS. Standarden påverkar framtida utförande av såväl elledningar som fjärrvärmeledningar. Under 2008 har verksamheten inom arbetsgruppen AG 2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd varit vilande. AG 2662 Förbehandling och rostskyddsmålning har arbetat med en ny arbetsuppgift om direkt konduktivitetsmätning av vattenlösliga föroreningar på en stålyta med en stel mätcell. SIS/TK285, Pannanläggningar för ånga och hetvatten. Kommittén har under 2008 publicerat publikationen: SIS Vägledningar 2: Vägledning för expansions- och tryckhållningssystem vid pannanläggningar VET och fortsätter under 2009 närmast med SIS Vägledningar 3: Vägledning för anläggningar avsedda för eldning med fasta bränslen - VFB. Kommittén har också ordnat uppskattade seminarier under 2008 hos SIS under rubriken Nya utrustningskrav på pannanläggningar. SIS/TK295, Cisterner och processkärl. Kommittén reviderade Cisternanvisningar I 1997 under 2008 med hjälp av EN 14015:2004 Regler för konstruktion och tillverkning av stationära, vertikala, cylindriska och svetsade stålcisterner ovan jord med plan botten, för lagring av vätskor vid rumstemperatur eller högre temperatur. Kommittén ska fortsätta att bevaka CEN kommittéerna (CEN/TC 265 och CEN/TC 286) och arbeta för att publicera Cisternanvisningar I under år 2009 med en samtidig parallell revision av Anvisningar för cisternfundament CFA. SIS/TK 507/AG3, Anläggningsdokumentation och schemasymboler. Ett arbete har startat där man skall utarbeta ett symbolförslag för i första hand en NWIP (New Work Item Proposal) som en Collective standard av ISO för kraftverksindustrin. Därefter ska man arbeta med schemaregler. Titeln på standarden kommer att bli Process diagrams for power generation, del 1 Diagram rules based on ISO och del 2 Graphical symbols for general application based on ISO series. SIS kommer att hålla i sekretariatet för denna adhoc-grupp och sedermera för en ny WG som alltså kommer att arbeta direkt för kraftverkssidan. SIS/TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar. Under 2008 har verksamheten i TK298 till stor del varit inriktad på att lämna svar på remisser från olika tekniska kommittéer i CEN. Dessa är TC54 Unfired Pressure Vessels, TC267 Industrial Piping and Pipelines, TC286 Liquefied petroleum gas equipment, och TC269 Shell and water-tube boilers. Remisserna har handlat om kompletteringar eller ändringar av de olika standarder som faller inom respektive ansvarsområde. SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader. Standarderna under TK189 tas i huvudsak fram för att användas i implementeringen av direktivet om byggnaders energiprestanda. TK 189 består av ungefär 152 separata standarder, av vilka en del även blir både CEN och ISO-standarder samt självklart svenska standarder startades även en arbetsgrupp, Ag 5, inom TK 189 med målet att ta fram underlag till en svensk standard om energiklassning av byggnader där ett standardförslag skickas ut på remiss under våren 2009.

9 SIS/TK300, Förtillverkade fjärrvärmerör. I början av 2009 beräknas nya och uppdaterade standarder kunna publiceras. Samtidigt kommer Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser LÄGGNINGSANVISNINGAR D:211 utgöra ett huvuddokument som i större omfattning kan hänvisa till övriga tekniska bestämmelser och standarder, varvid antalet tekniska bestämmelser reduceras betydligt. Svenska certifieringsregler har också lyfts upp till europanivå genom att certifiering av fjärrvärmerör nu utförs genom Euroheat & Power och de nyligen framtagna Certification Guidelines for Quality Assessment of District Heating Pipes, EHP/001. Allt detta gör upphandling enklare, samtidigt som det internationella engagemanget från Svensk Fjärrvärmes sida bör vidmakthållas och öka. SIS/TK 407/TK176, Värmemätare. En ny uppdaterad och harmoniserad version av EN 1434 har godkänts och beslutats. Uppdateringarna omfattar framför allt förbättringar av värme- och kylmätarnas praktiska användning samt harmonisering till MID (EU:s mätinstrumentdirektiv). Arbetet forstsätter med att bearbeta inlämnade förslag till ytterligare förbättringar. SIS/TK408, Fjärrkommunikation med debiteringsmätare. Intresset för att fjärravläsa fjärrvärmemätare är mycket stort i branschen. Därför är det viktigt att Sverige är med och försöker påverka de standarder som kommer att styra utformningen av mätare, system och kommunikation framöver. Projektet avses fortsätta under 2009 i ungefär samma omfattning som under CEN/TC 294/WG 4 och WG 5 kommer att, i samarbete med det danska sekretariatet för CEN/TC 294, slutföra arbetet med revidering av EN samt förslagen till Europa-standard för "Local Bus" (pren ) och för "relä-sändning" via radio (pren ). Huvuduppgiften för SIS och TK 408 under andra halvan av 2008 och under 2009 kommer att utgöras av färdigställande av de svenska standarder som ska fastställas så snart Europastandarderna har blivit godkända och utgivna från CEN. SIS/TK299, Armatur av Fe-legering. Avsikten är att projektet skall fortsätta under 2009 i samma omfattning som under Projektet kommer även i fortsättningen att medverka i arbetet inom CEN/TC 69 och därmed ge information till den svenska armaturbranschen och förmedla synpunkter från svenska intressenter till CEN/TC 69. Svenska experter deltar i några av de arbetsgrupper som tillsatts av CEN/TC 69. Den mest aktiva arbetsgruppen är WG 1, Basic standards, där bl.a. experter från Arbetsmiljöverket och Tour & Andersson AB medverkar. SIS/TK432, Hydrometri. Projektet kommer att hålla på så länge vi vill kunna påverka de standarder inom ämnesområdet hydrometri som arbetas fram inom CEN, eftersom de är bindande för Sverige. Ett projektblad har skickats ut till alla tänkbara intressenter i syfte att värva nya medlemmar till SIS/TK432 som idag bara innehåller Elforsk och SMHI. Arbetsgruppen CEN/TC 318/WG 11 'Measurement of snow water equivalent' slutför under våren ett arbete om mätning av snöns vatteninnehåll 'Measurement of Snow Water Equivalent using Snow Pillows' som kommer att publiceras som en teknisk rapport i maj Nästa arbete som startats upp

10 under året blir 'Manual measurement of Snow Water Equivalent, vilket blir en teknisk rapport över manuella mätningar med snörör. SIS/TK452, Vattensystem/STANLI Projektet har främst haft som sin uppgift att utarbeta en svensk standard för ytvattensystem. Projektet har också utarbetat en handbok för att underlätta implementeringen och användningen av standarden. En revidering och utökning av ytvattenstandarden inleddes under 2008 och kommer att fortsätta under Kommittén har etablerat kontakt med INSPIRE:s arbetsgrupp inom temat Hydrography. SIS/TK461 Energiledning och CEN/CLC Sector Forum Energy Management Det tidigare projektet inom CEN/CENELEC med namnet JWG Energy Management avslutades år 2005 men har resulterat i två Task Forces som nu arbetar med några av de standardiseringsförslag som lämnades av JWG Energy Management. Ett av dessa förslag, att skapa en europeisk standard för energiledningssystem, har nu avancerat till ett färdigt förslag som är ute på den sista godkännanderundan och förväntas bli helt klar till sommaren Den andra Task Force har fått fram ett första förslag om hur energieffektiviseringar ska beräknas. En tredje Task Force ska bildas för att arbeta fram en standard för Energy Auditing. För att följa, koordinera, informera och identifiera nya standardiseringsförslag så har ett Sector Forum Energy Management (SFEM) bildats och haft fem möten. Inom detta Sector Forum finns det några arbetsgrupper som arbetar med att bereda förslag på nya standarder inom området energieffektivisering. På den svenska sidan finns det en samordningsgrupp för SFEM och beträffande energiledningssystemet så finns TK461 kvar som är den grupp som skrev den svenska standarden för energiledningssystem (klart 2003) och fungerar som spegelkommitté. För de andra europeiska standardiseringsarbetena inom detta område ska andra svenska grupper fungera som spegelkommitté. SIS/TK 192 Standard för reparation av betong. Detta område är av största vikt för kraftindustrin eftersom framtida reparationer kommer att upphandlas med framtagna standarder som underlag. Standarderna består av 10 harmoniserade huvudstandarder med tillhörande provningsstandarder, ca 150 st. Arbetet håller nu på att gå in i ett slutskede och beräknas vara avslutat i början av SEK TK 88 PT25, Vindkraftstandardisering. Kommunikationsstandarden för vindkraftverk har delfinansierats inom ramen för detta Elforsk-program. Arbete med standardens del 6 angående tillståndskontroll pågår för närvarande. Man kommer även att starta underhållsarbete på de fem delar som redan är ute som standarder. Elforsk-programmet avser stödja detta arbete under 2009 för att sedan avsluta finansieringen inom detta område.

11 Innehåll 1 Inledning Målsättningen med ett gemensamt program Organisation Programmets utveckling Rapportering Standardiseringsprojekt Rapportering från verksamheten Yttre miljö, mätmetodik TK 423 Luftkvalitet SIS TK 312 Växthusgaser SIS/TK 420, Energivarubalanser samt CEN/CENELEC TF190 Energy Saving Calculations SIS/TK478 Socialt ansvarstagande SIS/TK 412 Fasta bränslen FASTA BIOBRÄNSLEN working groups FASTA ÅTERVUNNA BRÄNSLEN working groups ISO-projektet SIS/TK 146 Korrosionsstandardisering SIS/AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd SIS/AG 2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar SIS/TR Materialteknik Tekniskt Råd för Tryckbärande anordningar SIS/TK 285 Pannanläggningar SIS/TK295 - Cisterner och processkärl SIS Industriteknik SIS/TK 507/AG 3 Anläggningsdokumentation och schemasymboler TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar SIS/TK407/TC176 Värmemätare SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS/TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör SIS/TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare SIS/TK299 Armatur av Fe-legering SIS/TK432 Hydrometri SIS/TK452 STANLI - Vattensystem SIS/TK461 Energiledning och CEN/CLC Sector Forum Energy Management SIS/TK192 Betongreparationer SEK/TK 88 Säkerhet hos vindgeneratorer Referenser 57 Bilagor 59

12 1 Inledning Denna rapport är den elfte årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Vi har i rapporten valt att markera bakgrundsinformation med mindre stil och indrag. Den som känner till verksamheten kan därför snabbt se vad som är nytt och enbart läsa rapportens normaltext. Den svenska standardiseringen är uppdelad på tre standardiseringsorganisationer: Svenska Elektriska Kommissionen, SEK. ITS, Informationstekniska standardiseringen SIS, Swedish Standard Institute (tidigare bl. a STG, TKS och SMS) SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. SIS verksamhetsområden beskrivs på dess hemsida SIS är knutet till CEN i Bryssel i europasamarbetet och till ISO i Geneve i det globala samarbetet. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och svenska myndigheter påverka detaljreglerna (= standarderna) inom sin verksamhet. På samma sätt är SEK knutet till CENELEC i Bryssel respektive IEC i det globala samarbetet. Verksamheten i SEK är i huvudsak inriktad mot det elektrotekniska området, men i en del fall är gränsdragningen mot SIS/CEN/ISO diffus. Genom att komponenter och system blir alltmer integrerade blir detta allt vanligare. Det finns därför anledning att verka för ett närmare samarbete mellan IEC och ISO och de därtill knutna samarbetsorganisationerna. Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Sedan flera år har detta genomförts i ett sammanhållet ramprogram. Avsikten är att alla gemensamma aktiviteter i SIS skall kunna finansieras via detta program och deltagande skall vara täckt av Elforsks medlemsavgift. Om något energiföretag vill delta i andra aktiviteter än de som ingår i det gemensamma programmet (projekt 2522 för år 2008) kräver detta ett separat medlemskap i SIS. I sådana fall rekommenderas en kontakt med Elforsk dessförinnan för att se om en branschmedverkan via programmet är möjlig. Inom standardiseringsområdet används många förkortningar. En sammanställning över dem som används i denna rapport återfinns i bilaga 1. Bilaga 2 och 3 ger information om gången för ett standardiseringsprojekt. Information om SIS återfinns i bilaga 4. 1

13 1.1 Målsättningen med ett gemensamt program Målsättningen med arbetet inom de inledningsvis nämnda områdena är: att öka effektiviteten genom att undvika dubbelarbete att minska avgifterna genom att gemensamt förhandla med SIS att uppnå en samlad och gemensam prioritering av standardiseringsverksamheten att fortsätta och få kontinuitet i tidigare satsningar att bevaka nya områden där insatser krävs att få en sammanhållen information och rapportering Standarder inom energiföretagens tekniska verksamhetsområden är sedan lång tid en förutsättning bl.a. för att kunna precisera affärsmässiga relationer och för att skapa en gemensam begreppsvärld. För att kunna uppnå en verklig konkurrens inom den fria energimarknaden krävs standarder också om hur miljöparametrar som omfattas av EU-bestämmelser skall mätas och rapporteras. Nyttan med de standarder och anvisningar som behandlas inom ramen för programmet är bland annat att de: Underlättar handel, exempelvis för utsläppsrätter för koldioxid och för biobränslen Minskar kostnaderna för emissionsövervakning genom att de särskilda förutsättningar som gäller för Norden bevakas Ger rättvisande resultat för energibranschen vid jämförelser med andra branscher beträffande energiförbrukning och CO 2 -emissioner, vilket är av stor betydelse vid internationella förhandlingar Minskar kostnader för provning av tryckkärl Underlättar och förbilligar driftövervakning och leveransprov Ger möjlighet till påverkan vid framtagning och standardisering av nya metoder och tekniker. 1.2 Organisation Programmet leds av en styrgrupp som har följande uppgifter: besluta om vilka projekt och kommittéer som energiföretagen skall medverka i samt på vilken nivå detta skall ske följa den ekonomiska utvecklingen i projekten följa upp rapporteringen från verksamheten och att sprida resultaten 2

14 Styrgruppen har under 2008 bestått av följande personer: Johan Tollin, Vattenfall (ordf.) Lars Wrangensten, Elforsk. Jan Frisk, Svensk Energi Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Anders Jansson, E.ON Värme Sverige AB (slutade i gruppen sommaren 2008) Per Rosén, E.ON Värme Sverige AB (ny under 2008) Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Lars Korsell, AB Fortum Värme samägt av Stockholm Stad (slutade i gruppen sommaren 2008) Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Ulf Hagman, Göteborg Energi AB Cecilia Kellberg, Svensk Energi 1.3 Programmets utveckling Elforsk-projektet Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS har även under 2008 utvecklats i positiv riktning med en budget på 2,4 MSEK. Följande förändringar inträffade under året: Projektet SIS/TK 412 Fasta bränslen lyftes upp på global nivå inom ISO och Elforsk beslöt utöka finansieringen. Elforsk hade ingen representation inom TK 458/ISO/TC192 avseende gasturbinstandardisering då viktigare standardiseringsarbete avseende exempelvis prestandaprov nu är klart. Under slutet av året beslöts att programmet ska delta i en ny kommitté TK526/CEN/TC 383 "Sustainable produced biomass for transport fuels and energy production applications" med start års program är budgeterat till 2,5 MSEK. Finansieringen av programmet sker genom kontanta insatser från kraft- och energiföretag, Svensk Energi samt från Svensk Fjärrvärme. Utöver de kontanta bidragen deltar de större företagen med betydande personella insatser i olika grupper och kommittéer. De mindre företagen deltar oftast med kontanta medel. Vissa företag har beslutat att ej delta i finansieringen av programmet. Elforsk har under året tillskrivit dessa för att lyfta fram vikten av programmet och dess branschgemensamma karaktär. 1.4 Rapportering Kontaktpersoner och författare av delavsnitt i föreliggande rapport har varit: SIS/TK423 Luftkvalitet Henrik Harnevie, VPC 1) 3

15 Håkan Kassman, VPC Tomas Lejergård, VPC Magnus Holmgren,VPC 1) Vattenfall Power Consultant AB Sauli Molander, NSI, Nordisk Systemintegrering AB SIS/TK 312 SIS/TK420 SIS/TK 478 SIS/TK412 SIS/TK146 SIS Materialteknik SIS/TK285 SIS/TK 295 SIS/TK 507/AG 3 Växthusgaser Birgit Bodlund, Konsult Birgit Bodlund Energivarubalanser Birgit Bodlund, Konsult Birgit Bodlund Caroline Setterwall, Vattenfall Power Consultant Anders Sjögren, Vattenfall AB Värme Norden Edvard Sandberg, Svensk Energi (CEN/CENELEC TF 190) Socialt ansvar Cecilia Kellberg, Svensk Energi Fasta biobränslen och fasta återvunna bränslen Anna Hinderson, Vattenfall Research & Development Korrosionsstandardisering Roger Carlsson, Vattenfall Power Consultant AB, Charlotte Persson, Energo Retea SIS/TR Tekniskt råd för tryckbärande anordningar Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Pannanläggningar Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Cisterner och processkärl Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System Anläggningsdokumentation och schemasymboler Sven-Olof Kindstedt, SOK Structuring System 4

16 SIS/TK 298 SIS/TK407/TK176 SIS/TK 300 SIS/TK408 SIS/TK299 SIS/TK189 SIS/TK 461 CEN/CLC Sector Forum Energy Management SIS/TK432 SIS/TK452 SIS/TK 192 SEK TK88 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar Christer Eklund, Vattenfall Värme Uppsala AB Värmemätare Claes Hammar, E.ON ES Sverige AB Bo Frank, Bofcon Förtillverkade fjärrvärmerör Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Fjärrkommunikation. med debiteringsmätare Conny Håkansson, Svensk Fjärrvärme Armatur av Fe-legering Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Innemiljö och energianvändning i byggnader Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme (rapportör), bevakas även av Edvard Sandberg, Svensk Energi Energiledning Inge Pierre, Svensk Energi Inge Pierre, Svensk Energi Hydrometri Björn Norell, Vattenregleringsföretagen Stanli-vattensystem Peter Calla, Vattenregleringsföretagen Betongreparationer Manouchehr Hassanzadeh, Vattenfall Research & Development Gränssnitt för kommunikation med vindkraftverk Anders Johnsson, Vattenfall Research & Development 5

17 2 Standardiseringsprojekt 2008 Programmet för år 2008 har omfattat medverkan i standardiseringsprojekt enligt nedanstående tabell. Av tabellen framgår vilka tekniska kommittéer och arbetsgrupper Elforsk bevakat på såväl nationell som internationell nivå. Vi har också lagt till en kolumn Tidplan/status där det mycket översiktligt redovisas i vilket ungefärligt tidsskede projektet befinner sig (för mer detaljerad information om vilket stage/substage en specifik standard befinner sig i hänvisas till Exemplet under Bilaga 5). CEN-projekt Internationell motsvarighet Working Groups (WG) Yttre miljö Mätmetodik TC264 Air quality - WG3 HClmeasurements - WG4 TOC measurments - WG9 QA of automated measuring systems - WG19 Emission monitoring strategy - WG22 Certification scheme for automatic measurement systems - WG23 Manual and automatic determination of velocity and volumetric flow in ducts Miljöledning TC 207 Environmental Management Energivarubalanser TC 203 Technical Energy Systems TF 190 Energy efficiency and saving calculations SIS-projekt Tekniska kommittéer (TK) Arbetsgrupper (AG) TK423 Luftkvalitet TK 312 TK420 Klimatpåverkan Energivarubalanser Tidplan/ status Ca. 20 st standardförslag ute på remiss Beslut ta fram ISO standard. Rev. befintlig standard Inledande skede, standardförslag 2009? 6

18 Socialt ansvar TMB/WG Social responsibility Standard för bränslen TC335 Solid biofuels TC343 Solid Recovered Fuels WG1 Terminology WG2 Fuel specifications WG3 Sampling WG4 Physical and mechanical test methods WG5 Chemical test methods Korrosionsstandardisering TC156, TC35 TK478 Socialt ansvar Committee draft TK412 Styrgrupp Fasta Biobränslen och fasta återvunna bränslen Fasta bränslen TK146 Korrosionsstandardisering AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd (CD) dec Beräknas klar Uppgradering av Tekn.spec. till ENstandarder pågår. ISO-projekt startat 2008 med bildande av arbetsgrupper WG. Flera standardförslag ut till omröstning 2008/2009. AG2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar SIS/TR Tekniskt råd/tryckbärande anordningar TK285 Pannanläggningar Anläggningsdokumentation och schemasymboler ISO/TC10/SC10 - WG 9 Diagrams and related data - WG10 Reference designation systems - WG 11 Flow diagrams for process plants General rules TK295 Cisterner och processkärl TK507/AG3 Teknisk produktspecifikation /Anläggningsdoku mentation & schemasymboler Översyn standarder, 3-5 år gamla. Strategiska frågor Förslag rev. Standarder. Arbete rev. av SIS HB 870 +vägledningar Rev. CA I med hjälp av EN 14015:2004 Standarder (Tekniska Specifikationer TS) för referensbeteckningar publicerade: ISO/TS : ISO/TS : Arbete påbörjat med symbolförslag 7

19 Konstruktion och tillverkning av tryckbärande anordningar CEN/TC 54, TC 267, TC 286 Värmemätare TC176 - WG1 Editing committee - WG2 Technical editing - WG3 Detailed specification Innemiljö och energianvändning i byggnader Förtillverkade fjärrvärmerör TC107 - WG1 Editing - WG2 Basic considerations - WG3 PUR-form properties - WG4 Joints - WG5 Fittings Fjärrkommunikation med debiteringsmätare TC294 TK 298 och schemaregler för projekt Power Generation (NWIP inlämnat den ). Remisser av kompl./ändringar till standarder (EN och 13480) TK409 Värmemätare Uppdaterad ver. TK189 TK300 TK408 Innemiljö och energianvändning i byggnader Förtillverkade fjärrvärmerör Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar Fjärrkommunikation med debiteringsmätare EN1434/anpassning till MID. Standardförslag energiklassning byggnader ut våren Rev. av befintliga standarder. Rev samt nya förslag. Armatur av Fe-legering TK299 Armatur av Felegering 4 nya standarder utgivna under året. Energiledning TF 189 Energy Management Systems TK461 Energiledning Standardförslag Energiledning förväntas bli godkänt sommaren Energy management CEN/CLC Sector Forum Energy Management SIS Samordningsgrupp för CEN/CLC Sector Forum Energy Management Flera nya förslag för standardisering, bla Guarantees of Origin (GO). Hydrometri TK432 Hydrometri Nya förslag och 8

20 TC 318, TC 113 Vattensystem STANLI - Vattensystem Betongstandardisering CEN/TC 104/SC 8 SEK-projekt: Vindkraftstandardisering IEC TC88 CLC/TC88 rev. Publicering av Tekn. Rapport 2010 om snös vatteninnehåll. TK452 Vattensystem Rev. standard TK 192 standard. Betongreparationer SEK TK 88 Säkerhet hos vindgeneratorer - PT 25 Standardiserat gränssnitt ytvattensystem, utarbetande av HB, rev. och utökning av ytvatten- Godkänt EN , rev. av befintliga standarder. Avslut under standarder för kommunikation godkända, arbete pågår med del 6 Tillståndskontroll. Vindkraftstandardisering, som ingår i SEK-programmet med undantag av PT25 (Standardiserat gränssnitt), har blivit försenat. Projektet avses avslutas under 2009 för detta programs del. Se också Elforsk-rapport 09:34 Standardisering inom vindkraftområdet TK 452 STANLI Vattensystem finansieras av Elforsks Vattenkraftprogram inom ramen för detta standardiseringsprogram liksom även TK432, Hydrometri. 9

21 3 Rapportering från verksamheten Yttre miljö, mätmetodik TK 423 Luftkvalitet Målsättning TK 423, Luftkvalitet, är den sammanhållande svenska instansen för standarder kring luftkvalitet och där behandlas utsläpp, utomhusluft, inomhusluft, arbetsplatsluft samt gasanalyser. Gruppen arbetar huvudsakligen med att bevaka arbetet inom CEN och ISO genom deltagande i arbetsgrupper och besvarande av remisser. TK 423 deltar aktivt i ett flertal europeiska arbetsgrupper inom CEN/TC 264 (luftkvalitet) och CEN/TC 137 (arbetsplatsluft) samt i internationellt arbete inom ISO/TC 146 (utsläpp, utomhusluft, inomhusluft samt arbetsplatsluft) och ISO/TC 158 (gasanalyser). Målsättningen med energibranschens deltagande i standardisering kring luftkvalitetsfrågor är att arbeta för att standarderna blir tillämpbara även för svenska förhållanden. Arbetet inom CEN/TC 264 är speciellt viktigt i detta avseende eftersom flertalet standarder som tas fram där är kopplade till olika EU-direktiv. Det är av största vikt att experter representerande den svenska energibranschen medverkar i utarbetandet av CEN-standarder så att även svenska förhållanden beaktas (exempelvis förhållanden som är unika för biobränsleeldning). Intressenter Bland intressenterna i TK 423 finns bland annat Arbetsmiljöverket, Sveriges Forsknings och Provningsanstalt (SP), Svenska Intresseföreningen för luftlaboratorier (SIL), Avfall Sverige, Skogsindustrierna, ITM Luftlaboratoriet, IVL Svenska Miljöinstitutet, AGA Gas, Swedac och Naturvårdsverket. Energibranschen har i TK 423 under 2008 varit representerade av Magnus Holmgren, Tomas Lejergård, Henrik Harnevie och Sauli Molander. Värdet av deltagandet Det är av största vikt att representanter utsedda av den värme- och kraftproducerande industrin i Sverige aktivt medverkar i utarbetandet av standarder när det gäller utsläpp till luft från förbränningsanläggningar. Svensk mätmetodik och svenska mätstandarder för utsläpp till luft från förbränningsanläggningar står sig väl vid en internationell jämförelse. Exempelvis finns det redan vedertagna metoder i Värmeforsks mäthandbok för de flesta förekommande emissioner. En risk vid internationellt standardiseringsarbete är att stora länder tillåts dominera arbetet mer i kraft av sin storlek än av sina representanters kompetens och att därigenom de bränsleslag som används i deras respektive länder gynnas på bekostnad av andra bränsleslag, såsom biomassa. Om detta tillåts ske är risken stor att den 10

22 svenska energibranschen drabbas av onödiga kostnader p.g.a. att standarder kan bli svåra att hantera. Bränslen, rökgassammansättning och rökgasreningsmetoder kan i Sverige skilja sig från vad som är vanligt förekommande på kontinenten. Detta har vid ett flertal tillfällen medfört förslag till utformning av standarder som missgynnar situationen i Sverige. Det är också viktigt att standarder inte låser utvecklingen genom att förhindra utvecklingen av nya och bättre mätmetoder. Hårt arbete görs för att få med flexiblare skrivningar som "Annan utformning av utrustning kan tillåtas om den visats vara likvärdig". Detta medger då såväl användandet av äldre beprövade förfaranden som ny utrustning som leder till en nyutveckling. Arbetet i kommittéerna TK 423 behandlar standardisering inom området luftkvalitet i såväl den internationella standardiseringsorganisationen ISO (två kommittéer) som den Europeiska standardiseringsorganisationen CEN (två kommittéer). Under dessa fyra kommittéer finns ett stort antal arbetsgrupper, där flera bevakas av svenska delegater. Vår bedömning är att det är önskvärt att energibranschens representanter medverkar på möten i TK 423. Speciella skäl till detta är att det fattas beslut om vilka standarder som skall översättas till svenska eller exempelvis vilka ISO-standarder som skall implementeras som svenska standarder. Det fattas även beslut som påverkar hur TK 423 skall arbeta och vilka områden som skall prioriteras. I denna rapportering redovisas framförallt arbetet inom CEN/TC 264 Utomhusluft där energibranschen är mycket engagerad. De delar som berör ISO/TC 146, ISO/TC 158 och CEN/TC 137 rapporteras kortfattat. CEN/TC 264 Utomhusluft Det finns cirka 20 aktiva arbetsgrupper inom CEN/TC 264, varav ungefär hälften är mandaterade av kommissionen. Arbetsgrupperna tar fram standarder som kan indelas i tre huvudinriktningar. Det är standarder för mätningar av emissioner (exempelvis från förbränningsanläggningar), standarder rörande mätningar i omgivningsluft samt standarder för mätningar i inomhusluft. I det följande delas redovisningen in i prioriterade arbetsgrupper och övriga. De prioriterade arbetsgrupperna behandlar som regel standarder för mätning av emissioner från förbränningsanläggningar. WG 3 - HCl in emission measurement Arbetet i nya WG 3 inleddes med förhoppning om att skriva ett flertal standarder, bland annat en ny referensmetod med automatisk mätprincip för HCl. Även standarder för HF och NH 3 diskuterades initialt. Arbetet utmynnade dock enbart i en mindre revision av EN 1911, trots dess uppenbara brister. Denna revision är nu på remiss. Det pågår även arbete med en eventuell standard om automatisk mätning av HCl. Det är dock tveksamt om arbetsgruppen har mandat för att ta fram en sådan standard. Fördelar med en automatisk metod är annars att för många anläggningar så kommer lägre HCl-halter att mätas. Nackdelar är att det blir 11

23 dyrare kontrollmätningar då mätkonsulterna i landet måste köpa in ny analysutrustning vilken de också måste anpassa till sin ackreditering. En fara ligger också i att om det mäts lägre HCl-halter så kan gränserna i avfallsförbränningslagstiftningen för HCl sänkas. Denna fråga har faktiskt dykt upp inom CEN och skulle i så fall kraftigt missgynna anläggningar som eldar avfallsklassat bränsle såsom RT-flis och renar sin rökgas med torra rökgasreningssystem. Detta gäller även anläggningar som har exempelvis rökgaskondensering men som har denna ur drift eller arbetande vid lägre effekt delar av sommaren. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Magnus Holmgren. WG 4 TOC measurments WG 4 har startats upp på nytt under Detta för att revidera tre standarder rörande mätning av TOC (kolväten); EN 12619, EN och EN Inom det internationella standardiseringsorganet (ISO) har sedan flera år arbete med metoder för mätning av metan pågått. Arbetet inkluderar både en automatisk metod baserad på FID med s.k. Cutter samt en manuell provtagningsmetod med senare analys med gaskromatografi. Dessa båda standarder, liksom en IR-baserad standard för lustgas, har föreslagits även bli CEN-standarder. Den bakomliggande orsaken till att dessa standarder blivit mer aktuella är att metan och lustgas är växthusgaser och sannolikt i framtiden kommer att inkluderas i en kommande utvidgning av handelssystemet med utsläppsrätter. WG4 har klargjort att det är bra struktur på ISO-standarderna och att samma struktur skall följas vid revisionen av EN-standarderna. Bland annat tydliggörs ansvarsrollerna avseende prestandakraven i ISO-standarderna. Det har även beslutats om att under revideringen slå ihop EN och EN så att det enbart blir en standard som hanterar mätning av TOC med FID. Samtliga reviderade och nya standarder kommer att följa den nya mallen för beräkning av mätosäkerhet, den s.k. GUM-metoden som numera tillämpas för standarder från TC 264. Eftersom GUM-metodik är komplicerat har beslutats att inkludera enkla exempel i de kommande standarderna. Det har även beslutats att en sub-grupp bildas med experter på analytiska förfaranden. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Magnus Holmgren. WG 9 - Quality assurance of automated measuring systems (AMS) WG 9 har tidigare arbetat med att ta fram kvalitetssäkringsstandarden EN I nuvarande WG 9 pågår två stycken parallella arbeten: DAHS-standard En ny europeisk standard som tar vid där EN slutar, dvs. kvalitetssäkring av mätsignaler och mätdata från AMS till rapporterade mätresultat. DAHS är en förkortning för Data Acquisition and Handling System, t.ex. det som vi i Sverige brukar kalla Miljödatorn. Arbetet med den nya standarden inleddes under Arbetet fortskrider långsamt, där relativt omfattande utkast till standarden finns framtaget. Standarden kommer enbart att behandla myndighetsrapportering. Standarden bedöms färdigställas under

24 Vägledning till EN En s.k. teknisk rapport (TR) där flera olika länders nationella vägledningar till implementering av EN skall smältas samman till en gemensam europeisk vägledning. Dokumentet är ute på remiss. Under 2009 kommer beslutas om eventuell revision av EN Detta är en fråga som ligger utanför de idag mandaterade arbetena med DAHSstandarden och den tekniska rapporten. Fattas beslut om revision av standarden så lär ett sådant arbete påbörjas under 2009 och sannolikt tidigast avslutas under Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Magnus Holmgren och Henrik Harnevie. WG 19 - Emission monitoring strategy Arbetet har under 2008 varit vilande. WG 22 - Certification scheme for AMS År 2001 påbörjade CEN/TC 264/WG 22 standardiseringsarbetet med AMS. Arbetet har under åren förändrats och går under namnet Certification Scheme for Automatic Measurement Systems. Arbetet har mynnat ut i fyra aktiva arbetsdokument för WG22 som börjar närma sig färdiga standarder; pren Generella aspekter för AMS pren Krav på kvalitetssäkring av produkter och kontinuerlig mätning EN Krav för AMS vid mätning i skorstenar pren Krav för AMS vid stoft mätning och läckdetektering av slangfilter. pren &2 är ute på omröstning och väntas publiceras under Arbete pågår med pren som väntas publiceras under Den övergripande ambitionen med arbetet är att sy ihop en fungerande standard för AMS, applicerbar i alla medlemsländer som skall fungera tillsammans med lokala befintliga lagar och krav, i respektive land. Detta kan då öppna upp marknaden mellan länderna för AMS produkter och tjänster. Syftet för WG22 representanterna är att bevaka och utforma standarderna i linje med EU-direktiven i respektive lands lokala förutsättningar. Av denna anledning är arbetet oerhört viktigt att bevaka så att inte svenska intressen och förutsättningar kringgås. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Sauli Molander. WG 23 - Manual and automatic measurement of volumetric flow WG 23 arbetar med en ny standard avseende mätning av gasflöde. Under året har olika befintliga metoder som används för flödesmätning diskuterats och utvärderats. Exempelvis presenterades av Indmeas isotopmetoden som är etablerad i Sverige, men även en Engelsk metod som baseras på dosering av metan uppströms rökgaskanalen och senare analys av metan med IR- 13

25 metodik. Likaledes har diverse genomförda provningsjämförelser presenterats. Spårbarhetskedjan har också hamnat i fokus. Detta då pitotrör som är normal praxis för kontrollmätningar av rökgasflöde har högre osäkerhet än de automatiska givare som används vid anläggningarna. Spårbarhetskedjan skall omfatta all utrustning som påverkar resultaten. För manuella metoder innebär det att såväl mikromanometer som utrusning för bestämning av tvärsnittsarean skall kontrolleras. Från svensk sida har ifrågasatts att inte göra skillnad på elektriska kontinuerliga manometrar och vätskemanometrar. En vätskemanometer ger enbart momentanvärde och är därför inte kompatibel med de metoder för parallella jämförelser som stadgas i EN Validering av standarden har beslutats att göras i tre steg. Planering och strategi, vindtunneltestning samt fälttester. Både automatiska och manuella metoder skall omfattas av valideringen. Beslut har fattats att inkludera alla metoder i vindtunnel- och fälttesterna. Det har även beslutats om att indela arbetet med standarden i två grupper. Där den ena gruppen arbetar med manuella och den andra gruppen med automatiska metoder. Eventuellt tillkommer en tredje grupp som hanterar valideringen. Energiföretagen är representerade i arbetsgruppen av Tomas Lejergård WG 24 - Quantification of mass emission Gruppen arbetar med ett dokument rörande kvantifiering av massutsläpp, där CO2 har varit huvudfokus. Men även arbete med en standard för beräknade rökgasflöden har hamnat i WG24. Beräkning av rökgasflöde använd mycket frekvent i Sverige beroende av systemet med NOx-avgifter. I slutet av 2007 presenterades en roadmap för hur CEN/TC 264 ska arbeta med växthusgaser, speciellt rörande samarbetet med ISO. Ett ytterligare led i samarbetet är att två existerande och långt gångna standardiseringsprojekt inom ISO/TC 146 föreslås bli till samarbetsprojekt med CEN, bestämning av lustgas (N2O) med IR-teknik samt metan (CH4) med FID och s.k. Cutter. Där den senare metoden bearbetas i WG 4. Arbetet i WG 24 väntas få stor betydelse för energibranschen och det är motiverat att lägga resurser på att bevaka arbetet, vilket inte gjorts under Övriga arbetsgrupper Många arbetsgrupper inom CEN/TC 264 arbetar främst med standarder för mätningar i omgivningsluft, men vissa behandlar även mätningar av direkta emissioner från förbränningsanläggningar. Sedan finns det arbetsgrupper som arbetar med mätning i omgivningsluft som anses bero på emissioner från tex förbränningsanläggningar. Samtliga övriga arbetsgrupper listas nedan, många av dem är vilande eller har tillsvidare upphört då arbetet i grupperna färdigställts. De arbetsgrupper som är vilande har markerats med kursiv stil. 14

26 WG 1 - Dioxins/emissions WG2 - Odours (dilution method for the determination of the odour threshold) WG5 - Total dust at low concentrations (manual reference method for total dust measurement) WG6 - Suspended particulate matter WG7 - Indoor air quality (emissions of chemical substances from building materials) WG8 - Hg-emissions WG10 - Total emission of specific elements WG11 - Diffusive samplers (diffusive samplers for the determination of gases and vapours - requirements and test methods) WG12 - SO2, NO2, O3, CO in ambient air WG13 - Benzene in ambient air WG14 - Pb, Cd, As, Ni in ambient air WG15 PM (10 and 2,5 ambient air) WG16 - SO2, NOx, CO, CO2, O2 och H2O (emission) WG 17 - Fugitive and diffuse emissions of common concern to industry sectors WG 18 - Open-path optical methods for measurement of ambient air quality WG 20 - Deposition measurements of heavy metals and metalloids (Pb, Cd, As, Ni) WG 21 - Measurement method for B[a]P WG 25 - Mercury measurements in ambient air and deposition WG 26 - Emission into indoor air WG 27 - Measurement of odour impact by field inspection WG 28 - Measurement of airborne microorganisms in ambient air WG 29 - Monitoring of genetically modified organisms (GMO) WG 30 - Biomonitoring methods with flowering plants WG 31 - Biomonitoring methods with mosses and lichens CEN/TC 137 Arbetsplatsluft Inom de flesta arbetsgrupper pågår arbete med flera skilda standarder som i dagsläget har varierande status. I denna rapport redovisas enbart kortfattat hur arbetet fortskrider. WG 1 "Monitoring strategy". Vilande arbetsgrupp. WG 2 "General requirements for measuring procedures". Arbete pågår. WG 3 "Particulate matter". Arbete pågår. 15

27 WG 4 Definitions. Vilande arbetsgrupp. WG 5 "Measurement of biological agents". Vilande arbetsgrupp. WG 6 "Dermal Exposure". Arbete pågår. ISO/TC 146 Utsläpp, utomhusluft, inomhusluft samt arbetsplatsluft Den tekniska kommittén TC 146 är uppdelad i sex stycken underkommittéer (SC) där arbete pågår i ett flertal arbetsgrupper. Vissa standardförslag inom ISO/TC 146 har parallella omröstningar med CEN/TC 264. En något mer omfattande redovisning görs i de fall ISO standarden bedöms påverka de svenska energiföretagen. SC 1 - Stationary source emissions WG 17 "Combined automated measurement". Övergripande standard för automatiska mätningar, där den europeiska kvalitetsstandarden SS-EN kommer att bilda grunden. WG 19 N 2 O. Behandlar lustgasmätningar med IR-baserad metod. Förslag föreligger om att arbetet utförs parallellt med CEN/TC 264/WG 24 (växthusgaser). WG 20 PM10, PM2,5 Emission monitoring methods. Arbetsgrupp där syftet är att få fram standard i två delar för bestämningen av halten PM10 och PM2,5 i rökgaser. Arbetet utförs parallellt med CEN/TC 264. WG 21 PM10, PM2,5 Emission monitoring methods dilution methods. Syftet är att få fram standard för bestämningen av halten PM10 och PM2,5 med utspädningsteknik. WG 22 CH4. Standard för bestämning av halten metan med FID och Cutter. Förslag ligger om att arbetet utförs parallellt med CEN/TC 264/WG 24 (växthusgaser). WG 23 Test methods on cleanable filter media. SC 2 - Workplace atmosphere Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 1 Particle size-selective sampling and analysis WG 2 Inorganic particulate matter WG 3 Gases WG 4 Organic vapours WG 5 Fibres WG 6 Silica WG 8 Dermal Exposure SC 3 - Ambient atmospheres Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 1 Determination of asbestos WG 8 Determination of ozone 16

28 SC 4 - General aspects Arbetet inom SC 4 är viktigt för CEN/TC 264 och framtagna standarder kommer i ett flertal fall även att implementeras som svensk standard. WG 2 - Uncertainty of air quality measurements Standarden EN-ISO "Guide to estimating measurement uncertainty" har publicerats. Det är GUM tillämpad för luftkvalitetsmätning som ligger till grund för arbetet. WG 4 - Performance characteristic of air quality measuring methods ISO 4226 General aspects Units of measurement är nu publicerad. SC 5 - Meterorology Bevakas av SMHI och ej av TK 423. SC 6 - Indoor air Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 1 General sampling strategy for indoor air pollutants WG 2 Determination of formaldehyd in indoor air WG 3 Determination of VOCs in indoor air WG 4 Asbestos/Mineral fibres WG 6 Ventilation rate measurement WG 7 NO 2 measurement and sampling strategy WG 8 Sampling strategy for PCDDs, PCDFs, PCBs and PAHs WG 9 Measurement of dioxins and PCBs WG 10 Fungi ISO/TC 158 Gasanalyser ISO/TC 158 ingår från och med 2003 i TK 423. Bland annat har ett antal ISO standarder föreslagits som EN-standarder. Arbete fortgår med varierande intensitet i följande grupper. WG 2 Quality assurance of gas analysis WG 3 Gravimetric methods WG 4 Comparison methods and certificates WG 5 Static and dynamic volumetric methods VGB Av stor vikt har även medverkan i VGB PowerTech arbetsgrupp som påbörjades 2008 visat sig vara. Deltagare i arbetsgruppen är användare av befintliga standarder vid anläggningar och konsultföretag runt om i Europa. Medverkan i gruppen har inte bara visat sig ge värdefull erfarenhetsåterföring mellan aktörer i olika europeiska länder utan även visat sig vara en stark organisation för att bevaka energiföretagens intressen kring 17

29 standardiseringsfrågor. Under 2008 ställde EU-kommissionen en rad frågor till CEN TC 264 om mättekniska frågor inför den kommande revideringen av förbränningsdirektiven. Medlemmarna i arbetsgruppen i VGB PowerTech arbetade då mycket kraftfullt tillsammans (genom sina respektive hemländers standardiseringsorgan) för att påverka svaret till kommissionen, så att industrins åsikter kom fram där. 3.2 SIS TK 312 Växthusgaser Bakgrund Sedan 1998 har ISO undersökt på vilket sätt standarder skulle kunna underlätta införandet av Kyoto-protokollet. Man bildade två olika arbetsgrupper på två skilda nivåer inom ISO:s organisation. Först ut var Climate Change Task Force (CCTF). Den bildades 1998 med mandatet att undersöka hur ISO seriens standarder kan tillämpas i klimatarbetet. I början av år 2000 bildade också ISO en central strategisk grupp, ISO/TMB Ad Hoc Group on Climate Change (AHGCC). Gruppens uppdrag var att i nära samverkan med FN undersöka på vilka sätt ISO med sina standarder kan stödja FN:s klimatprocess. Arbetsgruppen har tittat på samtliga ISO:s områden och alltså inte bara ISO serien. AHGCC kom med sin slutrapport i februari Där fastlägger man att ISO-standarder bör kunna komma till stor användning i klimatarbetet. Man konstaterar också att det finns behov av att utveckla ytterligare standarder inom området. I juni 2002 etablerades därför formellt arbetsgruppen ISO/TC 207/WG 5 Climate Change som här i Sverige speglas av SIS/TK 312 Växthusgaser. Arbetets framåtskridande Klimatdeklarationer av varor och tjänster Efterfrågan på klimatinformation om produkter (varor och tjänster) ökar. Flera initiativ har tagits till att lansera klimatmärkning för olika varor och tjänster, men märkningarna har varit svåra att jämföra eftersom de har baserats på olika beräkningsmetoder. ISO/TC 207 har nu beslutat att ta ett samlat grepp för att få till stånd enhetliga metoder för klimatmärkning. SIS representerar Sverige i arbetet. Under ISO/TC 207-mötet i Bogotá i slutet av juni beslutades att ISO ska ta fram en internationell standard för carbon footprint of products. Omkring 200 experter från näringsliv, myndigheter och organisationer världen över deltog i mötet. Att beräkna klimatpåverkan från en vara eller tjänst under hela dess livscykel är ofta komplicerat. En standardiserad metodik kommer därför att ge betydelsefull vägledning. Arbetet med att ta fram standarden kommer att bygga på ISO:s erfarenheter av att ta fram standarderna för livscykelanalyser (ISO familjen) och miljödeklarationer (ISO 14025). Kompetenskrav på validerare och verifierare vid mätning av växthusgaser Det första utkastet ISO/WD Greenhouse gases Competency requirements for greenhouse gas validators and verifiers, bearbetades under sommaren och beslutades cirkulera som working draft nr. 2 (WD.2) senare under