Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under Elforsk-rapport 07:05

Transkript

1 Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2006 Elforsk-rapport 07:05 Sammanställd av Lars Wrangensten Januari 2007

2

3 Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2006 Elforsk rapport 07:05 Lars Wrangensten Januari 2007

4

5 Förord I och med den pågående globaliseringen får standardisering ökad betydelse samtidigt som det tillkommit nya frågor som i hög grad berör energiområdet. För att få kännedom om och kunna påverka framtagningen av nya standarder är det angeläget att energiföretagen deltar i standardiseringsarbetet. Traditionellt är den huvudsakliga uppgiften för en standard att underlätta kontakterna mellan användare och leverantör. Detta medför stora besparingar för alla parter då specifikationer och provningar kan ske på ett strukturerat och fastställt sätt. Exempel på områden av intresse för energiföretagen är bränslen, pannor, tryckkärl, emissioner, mätteknik etc. Den tekniska utvecklingen gör att det finns behov av att uppdatera standarder till relevant tekniknivå. Säkerhet är också ett traditionellt standardiseringsområde, både elsäkerhet och tryckkärlssäkerhet. Eftersom ansvaret ligger hos anläggningsägaren är det angeläget att också bevaka området. Nya teknikområden kommer till, de stora frågorna här ligger inom det snabbt ökade behovet av fjärrkommunikation på olika områden: elmätare, vindkraftverk mm. Risken för att fastna i ett leverantörsbaserat system är uppenbar, vilket kan ge stora kostnader när en större utbyggnad redan gjorts. EU-medlemskapet och klimatöverenskommelserna leder till att vi får nya övergripande krav på oss, exempelvis kraftvärmedirektiv, handel med utsläppsrätter etc. Hur tillämpningen skall ske regleras ofta i standarder. Här är det synnerligen angeläget att energiföretagens intressen och de specifika förhållanden som gäller i Sverige bevakas. Mot ovanstående bakgrund är det angeläget att energiföretagen medverkar till att en tillräcklig insats kan göras inom området. Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS har pågått sedan flera år tillbaka och sammanhålls i ett ramprogram. Detta finansierades under 2006 av E.ON (Värme-, Elproduktion och Vindkraft), Fortum Värme, Fortum Generation, Göteborg Energi, Jämtkraft, Jönköping Energi, Karlstads Energi, Luleå Energi, Lunds Energi, MälarEnergi, Norrenergi, Skellefteå Kraft, Sundsvall Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Kraftnät, Söderenergi, Tekniska verken i Linköping, Umeå Energi, Elforsks Vattenkraftprogram, Vattenfall, Vindforsk och Öresundskraft. Föreliggande rapport utgör en sammanfattande redogörelse för den verksamhet som genomförts under 2006 (Elforsk projekt 2385). Lägesredovisningen för de olika projekten har skrivits av respektive kontaktperson, som sedan sammanställts av Elforsk. Stockholm i januari 2007 Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde El- och Värmeproduktion

6

7 Sammanfattning Utvecklingen inom energiområdet går mot ökad internationalisering och ökade krav på rationaliseringar. Detta innebär, nu liksom tidigare, att tillgången till relevanta standarder blir allt viktigare. Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Denna rapport är den nionde årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Verksamheten under 2006 för de olika standardiseringsprojekten sammanfattas nedan: TK432, Luftkvalitet behandlar huvudsakligen emissionsmätningar. Bränsleval, avgassammansättning och rökgasreningsmetoder i Sverige skiljer sig ofta från kontinentens. Detta skulle kunna medföra utformning av standarderna som missgynnar situationen i Sverige. Under 2006 togs en svensk vägledning fram för tolkning av standarden SS-EN Utsläpp och utomhusluft Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem på vilken synpunkter lämnats inom projektet. Samtidigt håller en vägledning på Europanivå att utarbetas. TK , Miljöledning. Utarbetade standarder är styrande för företagens sätt att redovisa sin miljöprofil. En viktig uppgift är att standarderna passar de svenska företagens förutsättningar. Arbetsinsatserna även under 2006 koncentrerades på, TK312, Klimatpåverkan. Energiföretagens engagemang i denna är angelägen då arbetet får stor betydelse för rapportering dels av CO 2 -utsläpp, dels vid handel med utsläppsrätter. TK420, Energivarubalanser. För treårsperioden 2006/2008 föreligger förslag att utarbeta en Internationell Standard för Energy statistics and forecasting. SIS/TK 420 finner förslaget intressant och mycket angeläget och har för sin del beslutat att aktivt delta i projektet. TK478, Socialt ansvar. Syftet är att ta fram en vägledningsstandard för företag och organisationer inom området socialt ansvar. TK412, Fasta biobränslen är ett omfattande arbete med tunga insatser från svensk sida. När det gäller standardisering av fasta biobränslen (CEN/TC335) och fasta återvunna bränslen (SRF) (CEN/TC343) är 2006 ett mellanår. Mer eller mindre alla tekniska specifikationer är antingen redan publicerade eller har passerat omröstningen hos CEN och väntar på publicering. Samtidigt har arbetet med uppgradering till standarder ej påbörjats. Totalt har tagits fram nästan 60 tekniska specifikationer och ett antal tekniska rapporter. Viktigast det närmaste året är att samla in erfarenheter från praktisk användning av specifikationerna för att använda vid uppgraderingen till standarder. TK146, Korrosionsstandardisering, avser korrosion i jord inklusive katodiska skydd och rostskyddsmålning. Projektet drivs av Korrosionsinstitutet på uppdrag av SIS. Standarden påverkar framtida utförande av såväl elledningar som fjärrvärmeledningar. Några av de standarder som har behandlats och som har varit av större betydelse för verksamhetsområdet, kan nämnas; ISO är omarbetad till svensk standard. Standarden beskriver förbehandlingsgrader av svetsar, skarpa kanter och andra områden med ytdefekter. En väl genomarbetad standard som vi kommer att få stor nytta av framöver.

8 TK285, Pannanläggningar för ånga och hetvatten. Deltagandet i standardiseringsarbetet speciellt under implementeringen av Tryckutrustningsdirektivet PED 97/23/EG och den påverkan som detta direktiv har på hela standardiseringsarbetet vid utformningen av harmoniserade tekniska bestämmelser för stora såväl som för små pannanläggningar, är av stort värde för energiföretagen. Det mycket omfattande regelverket om tryckkärl som i dessa dagar skapas inom EU, kommer att påverka utformningen av de nya framtida värmekraftanläggningarna. TK295, Cisterner och processkärl. Arbetsmiljöverket har givit ut den nya författningen AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar. Cisternanvisningar CA V har under året 2006 kunnat utgivas på SIS Förlag AB. SIS/TK 272 Anläggningsdokumentation och schemasymboler. Genom att beteckningssystemet KKS används i nästan alla nyare anläggningar i Sverige är det viktigt att bevaka att ny standard kan anpassas och bli fullt kompatibel med den utformning som beteckningssystemet har i dag. TK300, Förtillverkade fjärrvärmerör. Viktiga frågor är möjligheterna att förbättra isoleringen för klena rör, minska materialmängden i ytterhöljet och att få ett diffusionstätt ytterhölje. Nytt standardförslag bedöms behöva ytterligare insatser för att uppfylla de krav som ställs, bland annat erfordras samordning med svenska myndighetskrav. TK409, Värmemätare. En lista med framtida arbete har tagits fram för bearbetning. I listan ingår bl a svenska förslag på vilken information som skall medfölja mätarna vid leverans samt att koppar (Cu) bör ingå i det standardiserade vattnet som mätarna skall provas med. Här kan Sverige även föra fram sina krav på dynamiska egenskaper samt möjligheter till självdiagnostisering enligt det forskningsarbete som sker på Högskolan i Luleå. TK408, Fjärrkommunikation med debiteringsmätare. Intresset för fjärravläsning av värmemätare ökar, det är då viktigt att man inte arbetar med vattentäta skott mellan värmebranschen och elbranschen utan att man utnyttjar det arbete som redan är utfört inom respektive område. TK299 Armatur av Fe-legering. Användarrelaterade frågor som bör bevakas är exempelvis täthetskrav, tillåtna rörkrafter, anpassning/standardisering av manöverdon etc. Avser framförallt ventiler i fjärrvärmesystem. TK189, Innemiljö och energianvändning i byggnader Standarderna tas fram för att stödja direktivet om byggnaders energiprestanda. Elforsks bedömning är att detta standardiseringsarbete måste följas och påverkas till färdiga standarder. En del har blivit klara under året och resterande beräknas att färdigställas under TK 458 Gasturbiner. Under 2006 har arbetet med standarderna för gasturbinrelaterade säkerhetsfrågor och prestandaprov fortsatt. TK432, Hydrometri. Målet för projektet är bl.a att fortlöpande på ett effektivt sätt inhämta kunskap och information om standarder och tekniska dokument inom ämnesområdet och påverka

9 utformningen av dessa så att de blir ändamålsenliga för Sveriges hydrologiska/hydrogeologiska verksamhet. TK452 Vattensystem/STANLI. Syftet med standardiseringen är att förenkla sambearbetning av data från olika producenter och kvalitetssäkra dataflöden. EU:s vattendirektiv ligger till grund för bestämmelser om rapportering. SEK TK 88 PT25 Vindkraftstandardisering Verksamheten avser endast standardiserat gränssnitt som syftar till att ägarna skall kunna kommunicera med vindkraftverk på samma sätt och med samma utrustning oavsett fabrikat. De första fyra delarna i IEC "WIND TURBINES - Communications for Monitoring and Control of Wind Power Plants" blev under året godkända för International Standards.

10 Innehåll 1 Inledning Målsättningen med ett gemensamt program Organisation Rapportering Standardiseringsprojekt Rapportering från verksamheten Yttre miljö, mätmetodik TK 423 Luftkvalitet Miljöledning SIS/TK305 Miljöledning SIS/TK312 Växthusgaser - ISO/TC207/WG5 Climate Change SIS/TK 420, Energivarubalanser SIS/TK478 Socialt ansvar WG 161 Critical Infrastructure SIS/TK 412 Fasta bränslen SIS/TK 146 Korrosionsstandardisering SIS/AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd SIS/AG 2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar SIS/TR Tekniskt Råd för Tryckbärande anordningar SIS/TK 285 Pannanläggningar SIS/TK295 - Cisterner och processkärl SIS/TK 272 Anläggningsdokumentation och schemasymboler SIS/TK407 Värmemätare TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS/TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör SIS/TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare SIS/TK299 Armatur av Fe-legering SIS/TK458 Gasturbiner SIS/TK461 Energy Management SIS/TK432 Hydrometri SIS/TK452 STANLI - Vattensystem SEK/TK 88 Säkerhet hos vindgeneratorer Referenser 44

11 1 Inledning Denna rapport är den nionde årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Vi har i rapporten valt att markera bakgrundsinformation med mindre stil och indrag. Den som känner till verksamheten kan därför snabbt se vad som är nytt och enbart läsa rapportens normaltext. Den svenska standardiseringen är uppdelad på tre standardiseringsorganisationer: Svenska Elektriska Kommissionen, SEK. ITS, Informationstekniska standardiseringen SIS, Swedish Standard Institute (tidigare bl. a STG, TKS och SMS) SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. SIS verksamhetsområden beskrivs på dess hemsida SIS är knutet till CEN i Bryssel i europasamarbetet och till ISO i Geneve i det globala samarbetet. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och svenska myndigheter påverka detaljreglerna (= standarderna) inom sin verksamhet. På samma sätt är SEK knutet till CENELEC i Bryssel respektive IEC i det globala samarbetet. Verksamheten i SEK är i huvudsak inriktad mot det elektrotekniska området, men i en del fall är gränsdragningen mot SIS/CEN/ISO diffus. Genom att komponenter och system blir alltmer integrerade blir detta allt vanligare. Det finns därför anledning att verka för ett närmare samarbete mellan IEC och ISO och de därtill knutna samarbetsorganisationerna. Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Sedan några år har detta genomförts i ett sammanhållet ramprogram. Avsikten är att alla gemensamma aktiviteter i SIS skall kunna finansieras via detta program och deltagande skall vara täckt av Elforsks medlemsavgift. Om något energiföretag vill delta i andra aktiviteter än de som ingår i det gemensamma programmet (projekt 2385 för år 2006) kräver detta ett separat medlemskap i SIS. I sådana fall rekommenderas en kontakt med Elforsk dessförinnan för att se om en branschmedverkan via programmet är möjlig. Inom standardiseringsområdet används många förkortningar. En sammanställning över dem som används i denna rapport återfinns i bilaga 1. Bilaga 2 och 3 ger information om gången för ett standardiseringsprojekt. Information om SIS återfinns i bilaga 4. 1

12 1.1 Målsättningen med ett gemensamt program Målsättningen med arbetet inom de inledningsvis nämnda områdena är: att öka effektiviteten genom att undvika dubbelarbete att minska avgifterna genom att gemensamt förhandla med SIS att uppnå en samlad och gemensam prioritering av standardiseringsverksamheten att fortsätta och få kontinuitet i tidigare satsningar att bevaka nya områden där insatser krävs att få en sammanhållen information och rapportering Standarder inom energiföretagens tekniska verksamhetsområden är sedan lång tid en förutsättning bl a för att kunna precisera affärsmässiga relationer och för att skapa en gemensam begreppsvärld. För att kunna uppnå en verklig konkurrens inom den fria energimarknaden krävs standarder också om hur miljöparametrar som omfattas av EU-bestämmelser skall mätas och rapporteras. Nyttan med de standarder och anvisningar som behandlas inom ramen för programmet är bland annat att de: Underlättar handel, exempelvis för utsläppsrätter för koldioxid och för biobränslen Minskar kostnaderna för emissionsövervakning genom att de särskilda förutsättningar som gäller för Norden bevakas Ger rättvisande resultat för energibranschen vid jämförelser med andra branscher beträffande energiförbrukning och CO 2 -emissioner, vilket är av stor betydelse vid internationella förhandlingar Minskar kostnader för provning av tryckkärl Underlättar och förbilligar driftövervakning och leveransprov Ger möjlighet till påverkan vid framtagning och standardisering av nya metoder och tekniker. 1.2 Organisation Programmet leds av en styrgrupp som har följande uppgifter: besluta om vilka projekt och kommittéer som energiföretagen skall medverka i samt på vilken nivå detta skall ske följa den ekonomiska utvecklingen i projekten följa upp rapporteringen från verksamheten och att sprida resultaten Styrgruppen har under 2006 bestått av följande personer: 2

13 Johan Tollin, Vattenfall (ordf.) Ulf Arvidsson, Elforsk (ersatt av Lars Wrangesten maj 2006). Jan Frisk, Svensk Energi Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Anders Jansson, E.ON Värme Sverige AB Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi Lars Korsell, Fortum Värme samägt av Stockholm Stad Maria Lindroth E.ON Värme Sverige AB Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Ingvar Palmdin, Göteborg Energi Maria Sunér, Svensk Energi 1.3 Rapportering Kontaktpersoner och författare av delavsnitt i föreliggande rapport har varit: TK423 Luftkvalitet HenrikHarnevie, VPC 1) Lars-Erik Hägerstedt Håkan Kassman, VPC Magnus Holmgren,VPC 1) Vattenfall Power Consultant AB Sauli Molander, AB Fortum Värme TK 305 Miljöledning Maria Sunér, Svensk Energi TK 312 Klimatpåverkan Birgit Bodlund, Vattenfall TK420 Energivarubalanser Anders J Thor, SIS, Birgit Bodlund, Vattenfall TK 478 Socialt ansvar Maria Sunér, Svensk Energi WG 161 Critical Infrasturucture Inge Pierre, Svenska Energi TK412 Fasta biobränslen och fasta Anna Hinderson, Vattenfall Research & återvunna bränslen Development TK146 Korrosionsstandardisering Roger Carlsson, SwedPower, Charlotte Persson, Carl Bro AB TR VO7 Tekniskt råd för tryckbärande anordningar Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK285 Pannanläggningar Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK 295 Cisterner och processkärl Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK272 Anläggningsdokumentation 3

14 och schemasymboler Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK407 Värmemätare Claes Hammar, Elektrosandberg TK 300 TK408 Förtillverkade fjärrvärmerör Ture Nordensvan, Svensk Fjärrvärme Fjärrkommunikation. med debiteringsmätare Tommy Nilsson, Elektrosandberg TK299 Armatur av Fe-legering Ture Nordensvan, Svensk Fjärrvärme TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme TK 458 Gasturbiner Fredrik Olsson, CarlBro TK432 Hydrometri Björn Norell, Vattenregleringsföretagen TK452 Stanli-vattensystem Björn Norell, Vattenregleringsföretagen SEK TK88 Gränssnitt för kommuni- Anders Johnsson, Vattenfall Research kation med vindkraftverk & Development 4

15 2 Standardiseringsprojekt 2006 Programmet för år 2006 har omfattat medverkan i standardiseringsprojekt enligt nedanstående tabell: SIS-projekt Internationell motsvarighet Yttre miljö Mätmetodik TC264 Air quality Tekniska kommittéer (TK)/ Arbetsgrupper (AG/WG) TK423 Luftkvalitet - WG3 HCl-measurements - WG9 QA of automated measuring systems - WG16 SO 2, NO x, CO, CO 2, O 2 and H 2 O (emission) Miljöledning TC 207 Environmental Management Energivarubalanser TC 203 Technical Energy Systems Socialt ansvar TMB/WG Social responsibility Critical Infrastructure Protection and security of the Citizen Standard för bränslen TC335 Solid biofuels TC343 Solid Recovered Fuels - WG19 Emission monitoring strategy - WG22 Certification scheme for automatic measurement systems TK 305 Miljöledning TK 306 Miljörevision TK 307 Livscykelanalyser TK 312 Klimatpåverkan TK420 Energivarubalanser TK478 WG 161 TK412 WG1 WG2 WG3 WG4 Socialt ansvar Fasta Biobränslen och fasta återvunna bränslen Terminology Fuel specifications Sampling Physical and mechanical 5

16 Korrosions- Standardisering TC156, TC35 WG5 TK146 AG2658 AG2662 test methods Chemical test methods Korrosionsstandardisering Korrosion i jord, katodiskt skydd Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar TRvo7 Tekniskt råd för tryckbärande anordningar TK285 Pannanläggningar TK295 Cisterner och processkärl Anläggningsdokumentation och schemasymboler TC10/SC10 TK272 Anläggningsdokumentation och schemasymboler - WG 9 Diagrams and related data - WG10 Reference designation systems - WG 11 Flow diagrams for process plants General rules Värmemätare TC176 Innemiljö och energianvändning i byggnader Förtillverkade Fjärrvärmerör TC107 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare TC294 TK409 Värmemätare - WG1 Editing committee - WG2 Technical editing - WG3 Detailed specification TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör - WG1 Editing - WG2 Basic considerations - WG3 PUR-form properties - WG4 Joints - WG5 Fittings TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare 6

17 Armatur av Fe-legering TK299 Armatur av Fe-legering Gasturbiner TC192 Energy Management WG EM Hydrometri TC 318, TC 113 TK458 Gasturbiner - WG 11 Acceptance tests TK461 Energy Management TK432 Hydrometri STANLI - Vattensystem TK452 Vattensystem SEK-projekt: Vindkraftstandardisering IEC TC88 CLC/TC88 SEK TK 88 Säkerhet hos vindgeneratorer - PT 25 Standardiserat gränssnitt Medverkan i TK 461 Energy Management har diskuterats under året, beslut fattas troligen under Vindkraftstandardisering, som ingår i SEKprogrammet med undantag av PT25 (Standardiserat gränssnitt), har blivit försenat på grund av stort antal kommentarer till föreslagen standard. TK 452 STANLI Vattensystem har tidigare legat i vattenkraftprogrammet, som dock fortsätter att finansiera detta projekt liksom även TK432, Hydrometri inom ramen för detta standardiseringsprogram. 7

18 3 Rapportering från verksamheten Yttre miljö, mätmetodik TK 423 Luftkvalitet Målsättning TK423, luftkvalitet, är den sammanhållande svenska instansen för standarder kring luftkvalitet och där behandlas utsläpp, utomhusluft, arbetsplatsluft samt gasanalyser. Tyngdpunkten i gruppens arbete ligger på det internationella arbetet. TK423 bevakar och deltar aktivt i ett flertal arbetsgrupper inom CEN/TC 264 och CEN/TC 137 inom EU, eller i globalt arbete inom ISO/TC 146 och ISO/TC 158. Målsättningen med standardiseringen inom CEN/TC 264, air quality, är att ta fram enhetliga Europeiska standardreferensmetoder (SRM) för manuell och automatisk provtagning/mätning av emissioner. Detta för att säkerställa att den mätutrustning som fordras för kontroll av utsläpp enligt EG:s direktiv kring avfallsförbränning eller EG-direktivet kring stora förbränningsanläggningar fungerar. De CEN-standarder som utarbetas kommer att bli SRM för de automatiska mätmetoder som installeras för emissionsmätningar i olika anläggningar och därigenom även att bli styrande för mätkraven på svenska förbränningsanläggningar. Detta då Sverige som medlem i EU är tvingat att implementera CEN-standarder i sin lagstiftning. Det är därför av största vikt att experter representerande den svenska energibranschen medverkar i utarbetandet av framtida CEN-standarder så att även svenska förhållanden beaktas (exempelvis förhållanden som är unika för biobränsleeldning). Direkta uppgifter för representanter utsedda av svensk kraft- och värmeproducerande industri är att arbeta för att standarderna blir tillämpbara även för svenska förhållanden samt fungerande i den miljö som råder i förbränningsanläggningar och kan handhas av andra än specialiserade mätkonsulter. Intressenter och deltagandet i arbetsgrupper I verksamheten i TK 423 deltar energibranschen genom det samordnade ramprogrammet inom Elforsk. Andra intressenter inom TK 423 är bland annat Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, IVL, Swedac och Naturvårdsverket. Energibranschen har i TK423 under 2006 varit representerade av Henrik Harnevie, Håkan Kassman och Magnus Holmgren Vattenfall Power Consultant AB samt Sauli Molander AB Fortum Värme. Det finns cirka 25 arbetsgrupper inom CEN/TC 264 och det är främst där Elforsks representanter varit aktiva. Arbetsgrupperna tar fram standarder som kan indelas i två huvudinriktningar. Det är standarder för mätningar av emissioner exempelvis från förbränningsanläggningar dels för mätningar i 8

19 omgivningsluft. Nedan följer en lista med prioriterade arbetsgrupper och respektive representant. WG 3 Revision of EN 1911 HCl. M.Holmgren, L-E Hägerstedt WG 9 - Quality assurance of AMS. H. Harnevie och M. Holmgren WG 16 - SO 2, NO x, CO, O 2 and water vapour. H. Kassman WG19 - Emission monitoring strategy. H. Kassman WG 22 - Certification scheme for AMS. S. Molander Värdet av deltagandet Svensk mätmetodik och svenska mätstandarder för utsläpp till luft från förbränningsanläggningar står sig väl vid en internationell jämförelse. Exempelvis finns det redan vedertagna metoder i Värmeforsks mäthandbok för de flesta förekommande emissionerna. En risk vid internationellt standardiseringsarbete är att stora länder tillåts dominera arbetet mer i kraft av sin storlek än av sina representanters kompetens. Om detta tillåts ske är risken stor att den svenska energibranschen drabbas av onödiga kostnader pga att standarder kan bli svåra att hantera i Sverige. Det är därför av största vikt att representanter utsedda av den värme- och kraftproducerande industrin i Sverige aktivt medverkar i utarbetandet av de framtida standarderna när det gäller utsläpp till luft från förbränningsanläggningar. Ett svenskt deltagande i det internationella arbetet är värdefullt för energibranschen av flera skäl varav ett urval återges nedan: Utan direkt deltagande i arbetsgrupperna tas ingen större hänsyn till landets existerande standarder, tillämplighet på bränsle- pann- eller miljöteknik, framförda synpunkter på standardförslaget etc. Svenska standarder, provtagningsutrustning, metodik, praxis mm har visat sig hålla en hög kvalitet och har mycket att bidra med till de blivande CEN-standarderna. Acceptens av metoder som inte tar hänsyn till situationen i Sverige kan leda till standarder som är svåra att hantera och därmed ger ökade kostnader. Bränsleval, avgassammansättning och rökgasreningsmetoder i Sverige skiljer sig ofta från kontinenten. Detta har vid ett flertal tillfällen medfört förslag till utformning av standarderna som missgynnar situationen i Sverige. Inte nog med att det kan försvåra användandet av befintliga rökgasreningsanläggningar och även utesluta kostnadseffektiv rökgasrening. Det kan därtill försvåra användandet av lämpliga inhemska bränslen. För kraft- och värmeverksägare och den kraftproducerande industrin är det viktigt att bevaka att standardmetoderna blir enkla och praktiskt tillämpbara i den miljö som råder i en skorsten och inte avser sofistikerade forskningslaboratoriemetoder. Standardmetoderna blir enkla och praktiskt tillämpbara i den miljö de skall användas. Exempelvis kan delar av utrustningen som används vid våtkemisk provtagning kunna nyttjas i flera skilda standarder. Då kan standardglasutrustningar användas för fler applikationer och därmed minskar kostnaderna för mätningar. Ett deltagande ger också möjligheter att mer ingående bedöma alternativa utrustningar för billigare mätverksamhet i Sverige. Inarbetande av dessa har tex. skett vid revideringen av Värmeforsk Mäthandbok. 9

20 Det är viktigt att standarden inte låser utvecklingen genom att förhindra utvecklingen av nya och bättre mätmetoder. Hårt arbete görs för att få med flexiblare skrivningar som "Annan utformning av utrustning kan tillåtas om den visats vara likvärdig". Detta medger då såväl användandet av äldre beprövade förfaranden och utrustning som leder till en nyutveckling. Arbetet i kommittén och arbetsgrupperna Allmänt TK 423, luftkvalitet, behandlar standardisering inom den globala standardiseringsorganisationen ISO och inom den Europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Inom ISO är det numera både ISO/TC 146 (utsläpp, utomhusluft, inomhusluft, samt arbetsplatsluft) och ISO/TC 158 (gasanalyser) och inom CEN de två kommittéerna CEN/TC 264 (utomhusluft) och CEN/TC 137 (arbetsplatsluft). Under samtliga dessa kommittéer finns ett stort antal arbetsgrupper. Vår bedömning är att det är önskvärt att energibranschens representanter medverkar på möten i TK423. Detta speciellt för att det fattas beslut om vilka standarder som skall översättas till svenska eller exempelvis vilka ISO-standarder som skall implementeras som svenska standarder. Det fattas även beslut som påverkar hur TK 423 skall arbeta och vilka områden som skall prioriteras. I denna rapportering redovisas framförallt arbetet inom CEN/TC 264, Air Quality (utomhusluft) där energibranschen är mycket engagerad. Här delas redovisningen in i de prioriterade arbetsgrupperna. De prioriterade arbetsgrupperna behandlar standarder för mätningar av emissioner från förbränningsanläggningar. Beträffande publicerade standarder inom TK 423 Luftkvalitet hänvisas till (under Miljö/Luftkvalitet samt Relaterade produkter/standarder. Nedan ges lägesrapporter för de arbetsgrupper där Elforsk varit representerade. WG 3 Revision of EN 1911 HCl Inledning CEN/TC 264/WG 3 har tidigare arbetat med att ta fram standardreferensmetod (SRM) för bestämning av HCl, EN 1911:1-3. Detta arbete avslutades redan Från svenskt håll har hela tiden ett antal brister i standarden påtalats, men utan gehör. I samband med införandet av kvalitetssäkringsmätningar (QAL2) enligt standarden SS-EN har dock dessa problem uppdagats runt om i Europa. Under vissa förutsättningar fås stora avvikelser mellan SRM och automatiska mätinstrument, där den troliga orsaken är att SRM ger felaktigt resultat. I januari 2005 hölls ett inledande möte i gruppen CEN/TC 264 ad-hoc WG HCl. På detta möte diskuterades olika länders åsikter och förslag på revideringar av EN 1911:1-3. Detta möte resulterade i ett ambitiöst förslag som gick ut på att dels revidera standarden för HCl och då utföra ett antal 10

21 valideringsmätningar, samt i samband med dessa valideringsmätningar även utföra de mätningar som kan krävas för att utarbeta en standard även för NH 3. Även metoder för automatiska mätningar föreslogs. Budgeten för detta arbete uppskattades till k, vilket sedermera den tekniska kommittén TC 264 inte kunde finna finansiering för, efter beslut vid årsmötet i Oslo Ett nytt möte i ad-hoc arbetsgruppen arrangerades i Prag den 7 juni 2006, inför årsmötet i den tekniska kommittén TC 264. Vid det påföljande årsmötet beslutades att starta WG 3 igen för att arbeta med bland annat en revidering av EN Sverige har i ad-hoc WG HCl/WG 3 under året varit representerat av Lars Erik Hägerstedt (ÅF) samt Håkan Kassman och Magnus Holmgren (Vattenfall Power Consultant) för Elforsks räkning. Arbetets framåtskridande Det har hållits ett möte, i Prag den 7 juni (PM06-037). Vid detta möte utarbetades förslag på arbeten för det efterföljande årsmötet i TC 264 att ta ställning till. Förslagen delades upp på ett antal delar: 1. Revidering av nuvarande manuella metod i EN Utöka EN 1911 med en ny del som beskriver en automatisk alternativ referensmetod (ARM). 3. Ta fram en SRM för bestämning av HF 4. Ta fram en SRM för bestämning av NH3 (utförs i.s.f. parallellt med punkt 3) TC 264 beslöt att återupprätta WG 3 för att arbeta med en revidering av EN 1911 och titta på möjliga automatiska ARM. Frågan om SRM för HF hänsköts till ordföranden i TC 264 som skall kontakta kommissionen i frågan. Arbetet i WG 3 inleds med ett uppstartsmöte i januari WG9 - Quality assurance of automated measuring systems (AMS) Inledning CEN/TC 264/WG 9 har tidigare arbetat med att ta fram kvalitetssäkringsstandarden EN Efter ett danskt förslag har nu WG 9 fått i uppdrag att ta fram en ny standard som fortsätter där EN slutar, dvs. den ska behandla kvalitetssäkring av kedjan från AMSsignal till rapporterade mätresultat. Standarden EN hanterar bara kvalitetssäkringen av själva mätningarna fram till det att en mätsignal lämnar AMS. Arbetet med den nya standarden inleddes under Under 2006 har även arbetet med att skriva en europeisk vägledning till standarden EN14181 initierats, i samband med en workshop i Paris. Vägledningen kommer att publiceras i form av en teknisk rapport (TR) och arbetet utförs av en undergrupp till WG 9. Sverige har i WG 9 under året varit representerat av Magnus Holmgren, Vattenfall Power Consultant AB (för Elforsks räkning) och av Jan Bergström, Bergström & Öhrström (för RVF och Skogsindustriernas räkning). 11

22 Arbetets framåtskridande Det har hållits tre stycken ordinarie möten samt ett möte i samband med workshop om EN Möte 1 hölls i Köpenhamn den februari (PM06-013), möte 2 och workshop hölls i Paris den maj (PM06-039), möte 3 hölls i Hitchin, London den juni (PM06-042) och slutligen möte 4 hölls i Köpenhamn den november (PM06-072). Standard om kvalitetssäkring av mätresultat Arbetet med denna standard inleddes under Ett utförligt utkast till den nya standarden fanns framme till det fjärde mötet där många viktiga beslut fattades om tekniska frågor. I stort bedöms fattade beslut som positiva ur svensk synvinkel. Ett antal frågor av teknisk karaktär återstår att besluta om, men det fortsatta arbetet handlar även om att bevaka att ändringar i texten görs i enlighet med de beslut som fattats på mötena. Arbetet med den nya standarden bedöms vara fortsatt intensivt under Teknisk rapport vägledning till EN Arbetet med vägledningen till EN befinner sig fortfarande i sin linda och undergruppen har ännu ej lagt fram något första utkast till WG 9. Detta kommer att ske under första kvartalet Det är inte orimligt att anta att det utkast som läggs fram kommer att leda till häftiga diskussioner inom WG 9, vilket i sådant fall riskerar att ytterligare försena implementeringen av EN runtom i Europa. En svenskt förslag till vägledning till EN har tagits fram av Jan Bergström, Bergström & Öhrström för RVF och SSVL:s räkning. Henrik Harnevie, Vattenfall Power Consultant AB har på uppdrag av Elforsk inom detta standardiseringsprogram framfört synpunkter på omarbetningar av förslaget. Det finns nu en omarbetad rapport vars status i dagsläget är något oklar kontra den europeiska vägledning som är under framtagning enligt ovan, se ref 1. WG16 - SO 2, NO x, CO, O 2 and water vapour (emission) Inledning CEN/TC 264/WG 16 har utarbetat standardreferensmetoder (SRM) för mätning av SO2, NO x, CO, O 2 och H 2 O. Det är automatiska metoder för bestämning av NO x (kemiluminescens), CO (IR) och O 2 (paramagnetism), samt våtkemiska metoder för bestämning av vattenånga (H 2 O) i kanaler (kondensation) och SO 2 (våtkemisk mätning och efterföljande analys med Thorin eller jonkromatografi). WG 16 har också skrivit en teknisk specifikation som behandlar proceduren för undersökning om likvärdighet råder mellan en SRM och en alternativ metod (AM). Arbetets framåtskridande Standardförslagen för SO 2, NO x, O 2 och H 2 O var under hösten 2005 på slutomröstning (Formal Vote) där de godkändes. Sverige röstade ja med kommentarer till samtliga förslag. Standardförslagen för SO 2, NO x, O 2 och H 2 O 12

23 blev fastställda i november 2005 och standarderna publicerades i januari Standardförslaget för CO var på Formal Vote i början av året där den godkändes. Sverige svarade ja med kommentarer vid omröstningen. Standardförslaget blev fastställt i maj 2006 och standarden publicerades i augusti Publicerade standarder Samtliga standarder inom WG 16 har nu publicerats och de är även antagna som svenska standarder. Arbetet inom WG 16 resulterade i fem standarder och en teknisk specifikation, vilkas nummer och svenska titlar presenteras nedan. SS-EN Utsläpp och utomhusluft Bestämning av volymkoncentrationen oxygen (O2) Referensmetod Paramagnetism SS-EN Utsläpp och utomhusluft Bestämning av vattenånga i kanaler SS-EN Utsläpp och utomhusluft Bestämning av masskoncentrationen svaveldioxid Referensmetod SS-EN Utsläpp och utomhusluft Bestämning av masskoncentrationen kväveoxider (NOx) Referensmetod Kemiluminescens SS-EN Utsläpp och utomhusluft Bestämning av masskoncentrationen av kolmonoxid (CO) Referensmetod Ickedispersiv infraröd spektroskopi SIS CEN/TS Utsläpp och utomhusluft Validering av en alternativ metod mot en referensmetod Övrigt Arbetet inom WG 16 är nu avslutat. WG19 - Emission monitoring strategy Inledning Under 2000 påbörjades arbetet med CEN/TC 264/WG 19 Emission monitoring strategy. WG 19 är en övergripande arbetsgrupp som definierar de kvalitetskrav som kommer att ställas både på anläggningsägarens mätplatser och på de mätlaboratorier som utför mätningarna. Det gör att de dokument som WG 19 producerar kan komma att påverka kraven på hur de emissionsmätningar som stipuleras inom EG:s skilda förbränningsdirektiv (direktiven för avfallsförbränning och för stora förbränningsanläggningar) skall utföras. Arbetets framåtskridande Statusen hos WG 19 har höjts då ett av delprojekten numera kommer att bli en standard. Detta gäller pren vars syfte är att definiera minimikrav på utformandet av mätplatser i skorstenar och att beskriva generella tillvägagångssättet vid planering, provtagning och rapportering. Utformningen av pren präglas bland annat av den tyska uppfattningen att man i 13

24 normalfallet gör så kallade gridmätningar av de flesta komponenter. Detta är en överambition som kan komma att öka kostnaderna för mätningar av emissioner även för energibolagen i Sverige. Övriga dokument kommer att publiceras som TS (Technical Specification). Det är inte tillåtet att göra omarbetningar på en TS om den accepterats i en omröstning, varför dessa dokument inväntar formal vote för pren innan de skickas på omröstning. pren Krav på mätsträckor och mätplatser samt på mål, planering och rapportering vid emissionsmätningar Standardförslaget pren har under 2006 varit på CEN-omröstning där Sverige svarade ja med ett antal viktiga kommentarer. Syftet med de svenska kommentarerna var att försöka påverka utformningen så mätningar fortsatt skall kunna genomföras endast i en mätpunkt där så är motiverat. Sverige hävdade att det därför står i konflikt med befintliga standarder som nyligen publicerats av WG 16 att kräva gridmätningar i normalfallet. Formuleringarna om gridmätningar ansågs tyvärr såpass viktiga för vissa länder, med Tyskland i spetsen, att man hellre behöll konflikten med WG 16 än korrigerade texten. Stor tveksamhet till detta ställningstagande och därmed också till den troliga utformningen av den kommande standarden. Ett omarbetat standardförslag kommer antagligen på formal vote i början av Övriga dokument England ansvarar för arbetet med att ta fram en TS där syftet är att förtydliga hur EN skall användas så att periodiska mätningar av emissioner från skorstenar genomförs med standardmetodik. Frankrike ansvarar för arbetet med att ta fram en TS där syftet är att ge rekommendationer och krav för tillämpning av standardiserade mätmetoder vid användning i anslutning till EN eller ackreditering. WG22 Certification scheme for automatic measurement systems Inledning Under 2001 påbörjades arbetet med CEN/TC 264/WG 22 Certification Scheme for Automatic Measurement Systems. WG 22 kan betraktas som en paraply arbetsgrupp som påverkas av resultaten från ett flertal andra arbetsgrupper, och dessutom behandlar applicering av ett antal befintliga standarder för AMS i både förbränningsanläggningar och omgivningsluften. Arbetet har under årens lopp intagit olika skepnader som mynnat ut i fyra dokument vilka förhoppningsvis inom snar framtid kommer att bli färdiga CEN standarder. Arbetsgruppen har nu även identifierat ett behov av en femte del, som kommer att vara ett komplement till del 3. En systergrupp har redan påbörjat arbetet med del 5 dokumentet. Syfte för WG 22 Syftet med WG 22 är att sy ihop en fungerande standard för AMS, applicerbar i alla medlemsländer som skall fungera tillsammans med lokala befintliga lagar och krav, i respektive land. Detta kan då öppna upp marknaden mellan länderna för AMS produkter och tjänster. 14

25 Fokus Fokus för egen del ligger på del 3 dokumentet, vilket behandlar prestanda krav på utrustningen för kontinuerlig mätning av utsläpp från skorsten, på förbränningsanläggningar. De två första delarna inriktar sig främst till instrument tillverkare och kontrollmyndigheter. Del 5 är under uppbyggnad och kommer att behandla utrustning som ej klarar kraven i del 3, men fortfarande täcks av EU direktiven. Stoftmätningen hör till denna kategori och är intressant för både kraft och massaindustrin. Arbetsdokumentens framåtskridande De tidigare mötena har lett fram till att, ett väldigt omfattande dokument, har delats upp i fyra delar, vilka är: Del 1 Generella aspekter för AMS (N171) Del 2 Krav på kvalitetssäkring av produkter och kontinuerlig mätning (N172) Del 3 Krav för AMS vid mätning i skorstenar (N175) Del 4 Krav för AMS vid mätning i omgivningsluft (N179) De aktiva arbetsdokumenten och deras respektive tidplaner är i nuläget följande: N171 "pren " Air Quality Certification of Automated Measuring Systems (AMS) Part 1: General Aspects. (Tillverkarens kvalitetssäkring av AMS produkter och certifiering). Dokumentet innefattar krav på ackreditering av provningsinstitut och certifieringsorgan. Del 1 skall skickas till CEN omröstning i januari N172 "pren " Air Quality Certification of Automated Measuring Systems (AMS) Part 2: Minimum requirements for product quality assurance, initial assessment and post certification surveillance. (Tillverkarens kvalitetshanteringssystem för utveckling och förändringar i AMS produkter). Även Del 2 skickas till CEN omröstning i januari N175 "pren " Air quality - Certification of automated measuring systems Part 3: Performance specifications and test procedures for automated measuring systems for monitoring emissions from stationary sources. (Krav på prestanda, specifikationer och tester för AMS placerade i skorstenar). Dokumentet genomgår redigeringsarbete efter senaste mötet. Efter arbetsgruppens godkännande skickas förhoppningsvis dokumentet till CEN TC264 för slutomröstning under januari N179 Air quality Certification of automated measuring systems (AMS) Part 4: Performance specifications and test procedures for AMS for monitoring ambient air quality. (Krav på prestanda, specifikationer och tester för AMS placerad i omgivningsluften). Franska delegationen har skapat grunden för detta dokument. Kommentarer från senaste mötet, har inarbetats i dokumentet, vilket sedan har skickats till TC för godkännande den 2 oktober

26 Övrigt Arbetet går vidare via e-post korrespondens fram tills nästa möte. Det kommer att arrangeras två möten under 2007 vilka kommer att bygga på resultaten från CEN omröstningarna på del 1-3 samt utvecklingen av del Miljöledning SIS/TK305 Miljöledning Översikt Miljöledningssystemet bygger på en förbättringsprocess i fyra steg som ständigt upprepas. Första steget är planering, sedan följer genomförande, uppföljning och åtgärder för förbättring. Riktlinjerna för arbetet anges i den miljöpolicy som organisationen tar fram. Syftet med standarden är att kontinuerligt förbättra verksamhetens miljöresultat, så kallad miljöprestanda. Nu har den andra utgåvan av standarden för miljöledningssystem publicerats på svenska efter en genomgripande bearbetning av både kravstandarden för miljöledning, ISO och dess vägledningsdokument, ISO Standarderna som blev klara den 15 december 2004 har omarbetats för att bli enklare och tydligare, för att närma sig ISO 9001 för kvalitetsledningssystem och för att ta hänsyn till små och medelstora företags behov. De svenska utgåvorna av SS-EN-ISO och SS-ISO finns till försäljning hos SIS Förlag. Aktuell information om standarderna i ISO serien finns på SIS-projektet deltar i följande internationella kommittéer Environmental communications - ISO/TC 207/WG 4 Environmental management - ISO/TC 207 Environmental management systems - ISO/TC 207/SC 1 Environmental auditing and related environmental investigations - ISO/TC 207/SC 2 Environmental performance evaluation - ISO/TC 207/SC SIS/TK312 Växthusgaser - ISO/TC207/WG5 Climate Change Inledning Ett arbete har inletts i syfte att utveckla standarder inom klimatområdet som en del i ISO serien. ISO kommer därmed att spela en ny och viktig roll i strävan att finna lösningar och utveckla verktyg för att hantera en av de största utmaningarna för en hållbar utveckling klimatförändringarna. 16

27 De företag som medverkar i SIS-projektet TK312 är bla Skogsindustrierna, ABB AB Corporate Research, IVL, Naturrvårdsverket, Svensk Energi, Vattenfall och Energimyndigheten. Målet för arbetet inom ISO:s arbetsgrupp Climate Change, ISO/TC 207/WG 5, är att utveckla en internationell standard för att: Mäta, rapportera och verifiera utsläpp av växthusgaser, Mäta, rapportera och verifiera minskning av utsläpp av växthusgaser (även s.k. sänkor), Kunna göra mätningar på såväl enhets- som systemnivå (entity/project measurements). Standarden SS-ISO fastställdes under 2006 och finns nu publicerad i följande tre delar: Del 1: Kravspecifikation med vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser (ISO :2006, IDT) Del 2: Kravspecifikation med vägledning på projektnivå för kvantifiering, mätning och rapportering av minskning av utsläpp eller förbättrat avlägsnande av växthusgaser (ISO :2006, IDT) Växthusgaser - Del 3: Kravspecifikation med vägledning för validering och verifiering av växthusgasrapporter (ISO :2006, IDT) Arbetsdokumentens framåtskridande Det har konstaterats att revideringen av ISO kan behöva påbörjas relativt omedelbart, mot bakgrund av att ISO tagits fram på så kort tid som tre år och det faktum att olika regelverk och handelssystem världen runt också befinner sig i ett utvecklingsskede. Utvärdering pågår av användningen av standarden med erfarenhetsutbyte mellan experter för att få en bild av hur ISO fungerar på marknaden. Europeiska (EU-) och svenska myndigheter har varit relativt frånvarande i den internationella processen. Naturvårdsverket/Energimyndigheten valt att utarbeta egna nationella svenska regler relaterat till EU:s handelssystem (EU ETS) Det finns dock diskrepans mellan internationellt accepterade metoder (ISO) och svenska/europeiska myndigheters riktlinjer. Svensk studie gjordes (2005/2006) av hur ISO skulle fungera inom EU:s handelssystem för växthusgaser. Syftet är att identifiera eventuella skillnader som behöver tas i beaktande i den kommande revideringen av ISO Rapporten kommer att behandlas vid en workshop under nästa internationella möte, juni Slutsatser ISO 14064; 17

28 ger stöd vid handel med utsläppsrätter främst för organisationer och företag men fungerar även för användare med ett punktutsläpp av CO 2 täcker in en stor del av processen från mätning och rapportering, via projektbaserad handel till verifiering ger i vissa delar endast vägledning om vad som skall/bör göras men inte hur kan med små modifieringar direkt tillämpas inom EU ETS. Arbetet med regelsystem gick fort inom EU, inom Sverige och inom ISO. Nu kan möjligheterna för att konvergera vara bättre. Förhoppning finns att man kan samlas i det fortsatta arbetet. ISO standarderna borde bli de självklara internationell gångbara hjälpmedlen. 3.3 SIS/TK 420, Energivarubalanser Inledning Projektets huvudinriktning Projektet Energivarubalanser har pågått sedan SIS, och dess föregångare STG, har från Elforsk, och dess föregångare i projektet, bl a Vattenfall och Kraftverksföreningen, fått ekonomiskt stöd och aktivt deltagande i kontinuerliga etapper. Alltsedan starten har SIS ansvarat, förutom för det svenska sekretariatet, SIS/TK 420, Energivarubalanser, även för motsvarande internationella sekretariat, d v s ISO/TC 203, Technical energy systems. Tidigare har tre internationella standarder framtagits, vilka också blivit antagna som svensk standard. Under 2006 har ytterligare en internationell standard fastställts, vilka även är ikraftsatt som svensk standard. Huvudsyftet med projektet har varit att reda upp den tidigare begreppsförvirringen inom energiområdet. Främst gäller det termen energi som (på de flesta språk) används i två principiellt vitt skilda betydelser. Dels är det den fysikaliska storheten energi, som enligt den första huvudsatsen i termodynamik inte kan produceras eller konsumeras, dels är det kommersiella energibärare såsom olja, kol, hetvatten i fjärrvärmeanläggningar, nätel, som förvisso kan såväl produceras som konsumeras. För det senare begreppet har termen energivara (energyware) införts. För en effektiv och meningsfull omställning av energisystemet såväl nationellt som internationellt är möjligheten att objektivt kunna jämföra olika energisystem en nödvändig förutsättning. Sådana jämförelser måste kunna ske på ett likvärdigt sätt. För dessa ändamål är de nu föreliggande standarderna ett grundläggande hjälpmedel. Arbetets framåtskridande För treårsperioden 2006/2008 föreligger förslag att utarbeta en Internationell Standard för Energy statistics and forecasting. SIS/TK 420 finner förslaget intressant och mycket angeläget och har för sin del beslutat att aktivt delta i projektet. Eftersom projektet kommer att ledas av en utländsk projektledare 18

29 ligger den svenska projektbudgeten för de närmaste åren på en betydligt lägre nivå än under de närmast föregående åren. Under 2006 har det hållits två nationella möten, 13 februari och 8 november. En beskrivning av vad projektet har uppnått Som ovan nämnts har en Internationell Standard, nämligen ISO , Technical energy systems Methods for analysis Part 2: Weighting and aggregation of energywares fastställts under Den har också ikraftsatts som svensk standard. Infospridning har skett genom artikel i ISO Focus. En beskrivning av vad projektet skall uppnå Målet är att ISO/TC 203 skall kunna utarbeta den ovannämnda Internationella Standarden för Energy statistics and forecasting inom den närmaste treårsperioden. Kommande TC möte SIS väntas stå som värd för nästa plenarmöte med ISO/TC 203 under juni 2007 i Stockholm. 3.4 SIS/TK478 Socialt ansvar 3.5 WG 161 Critical Infrastructure 3.6 SIS/TK 412 Fasta bränslen Inledning Arbetet inom både Fasta Biobränslen (CEN/TC 335) och Fasta Återvunna Bränslen (CEN/TC 343) drivs i fem arbetsgrupper (WG) med snarlik indelning. CEN/TC 335 Fasta Biobränslen CEN/TC 343 Fasta Återvunna Bränslen WG1 Terminology Terminology Quality Management System (QMS) WG2 Specification and Classes Specification and Classes Quality Assurance WG3 Sampling and sample reduction Sampling and sample reduction Biodegradable WG4 Physical and Mechanical Test Methods Physical and Mechanical Test Methods WG5 Chemical test Methods Chemical test Methods Det nationella arbetet leds av SIS (Lars Sjöberg). Förutom Teknisk Kommitté TK412 finns två gemensamma nationella arbetsgrupper (AG) som träffas vid behov: 19

30 AG1: WG1 & WG2 - leds av Staffan Modig, f.d. Ragnsells (återvunna bränslen) och Nina Haglund, f.d. AssiDomän (biobränslen). AG2: WG3, WG4, WG5 - leds av Jan Burvall, SLU och Conny Haraldsson SP. Staffan Modig är convenor för WG2 CEN/TC343 och Nina Haglund för WG4 CEN/ TC335. Nina har också deltagit i WG2 335 och WG3 343, och Staffan i WG Jan Burvall SLU deltar som expert i WG3 och WG4 inom både 335 och 343 och Conny Haraldsson SP i WG5. Övriga svenskar som deltar i de internationella grupperna är Lennart Ryk Söderenergi (WG2 343), Sven Hogfors Svenska Trädbränsleföreningen/LRF (WG2 335, WG1 343) och Anna Hinderson Vattenfall R&D (WG2 335 och 343). Under 2007 kan arbetet inom CEN/TC335/WG1 återupptas i samband med uppdatering av Terminologi specifikationen. I detta arbete har tidigare deltagit Thomas Otto, fd Stora Enso nu i pension, och Jan Erik Mattson, SLU. Under 2006 har TK 412 sammanträtt vid två tillfällen (15 mars och 27 september). Vid senaste mötet föreslogs Anders Jansson E.ON. som ny ordförande i TK412. Syfte med standardisering av Fasta Biobränslen och Fasta Återvunna Bränslen är att skapa förutsättningar för en utökad marknad för förnybara bränslen. Med gemensamma standarder underlättas kommunikation mellan säljareanvändare-tillverkare likväl som kvalitetssäkring av levererat bränsle. De nya standarderna kommer att få stor betydelse vid all handel med bränslen av denna typ och det är därför av största vikt att Sverige, och framförallt användarna, är med och påverkar utformningen. Standarderna kan också komma att ligga till grund för kommande miljölagstiftning. För både Fasta Biobränslen och Fasta Återvunna Bränslen har valts att gå via Technical Specifications eftersom Kommissionen är angelägen att få fram resultat snabbt. Ett drygt 20-tal svenska intressegrupper deltar i en eller annan form i det svenska arbetet. Nedan anges ett urval: Användare (Elforsk) Producenter(PIR/Plastinformationsrådet, LRF/Svenska Trädbränsleföreningen, Skogsindustrierna, Återvinningsindustrierna, RVF) Utrustningstillverkare (Foster Wheeler) Provnings- och Forskningsinstitut (SP, SLU, Analycen) Myndigheter (Energimyndigheten och Naturvårdsverket) Arbetets framåtskridande De viktigaste händelserna CEN/TC335 träffades i oktober medan CEN/TC343 inte har haft något möte under 2006 (nästa möte är i januari 2007). Den svenska tekniska kommitteen (TK412) har träffats vid två tillfällen under 2006, i mars och september. 20