Omfattande revidering av ISO väntar
|
|
- Anders Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handläggare, tfn Anneli Rafiq, E-post anneli.rafiq@sis.se Omfattande revidering av ISO väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt ISO bland annat ha ökad fokus på faktiska miljöförbättringar. Det ska bli enklare att integrera miljöarbetet med hållbarhet och samhällsansvar. Dessutom bör miljöarbetet bättre kopplas till de strategiska företagsfrågorna. Andra utvecklingsområden för nya ISO är förbättrad extern information, samt bättre involvering av intressenter. Bakgrund ISO publicerades första gången 1996 och genomgick en mindre revidering 2004 vilken är den senaste utgåvan. Då gjordes endast mindre anpassningar, förenklingar och förbättringar av standarden. Det har hänt mycket inom området miljö sedan ISO kommer därför att genomgå en omfattande revidering. ISO har i en arbetsgrupp studerat framtida utmaningar som måste kunna hanteras inom ett miljöledningssystem. Framtida utmaningar i ISO I juli 2010 presenterade en arbetsgrupp inom ISO:s kommitté för miljöledningssystem, Study Group for Future Challenges, 11 framtida utmaningar för framtidens ISO Sverige har deltagit med en svensk expert i arbetsgruppen, Karin Östman på Sandvik Materials Technology. De 11 identifierade utmaningarna ska integreras och beaktas i arbetet med att revidera ISO De 11 utmaningarna är: 1. Ökat fokus på faktiska miljöförbättringar 2. Bättre koppling till strategisk företagsledning 3. ISO som en del av hållbarhetsfrågor och socialt ansvarstagande 4. Fortsatt anpassning för små och medelstora företag 5. Livscykelperspektiv i nya ISO Ökade fokus på extern kommunikation även avseende produkter 7. Bättre involvering av intressenter 8. Tydligare krav avseende efterlevnad av lagar och andra krav 9. Bedömning av miljöledningssystemet 10. Miljöledningssystem med sektorsspecifika sub-system, t.ex. växthusgaser och energi 11. Positionera miljöledningssystem på internationella och nationella policies/agendor 1. Ökat fokus på faktiska miljöförbättringar ISO specificerar krav på ett miljöledningssystem som gör det möjligt för en organisation att upprätta och införa en policy, miljömål och handlingsplaner. Standarden gäller de miljöaspekter som en organisation identifierar och som är möjliga att styra och de som är möjliga att påverka. Standarden i sig anger inte några kriterier för miljöprestanda. Det är den egna organisationen som sätter upp mål för att minska sin miljöpåverkan. Definitionen SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: STOCKHOLM Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: Telefon: Telefax: E-post: info@sis.se Postal address: SE STOCKHOLM, Sweden Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE Phone: Telefax: info@sis.se
2 2(6) av ständig förbättring diskuteras ofta. Den nuvarande definitionen av ständig förbättring är "återkommande process för att förbättra miljöledningssystemet i syfte att uppnå bättre total miljöprestanda i enlighet med organisationens miljöpolicy". Debatten har gällt balansen mellan just förbättring av miljöledningssystemet och den verkliga miljöförbättringen, d.v.s. miljöprestandan. ISO syftar till att öka organisationers miljöprestanda men texten i standarden kanske inte är tillräcklig tydlig på den punkten. Texten upplevs av många som svår att förstå och behöver därför förtydligas. ISO kommer därför att behöva förtydliga kraven avseende förbättrad miljöprestanda. Det är kraven på de faktiska miljöförbättringarna som ska tydliggöras i standarden. Detta krav kommer troligen att stärkas i nuvarande krav "4.5.1 Övervakning och mätning" i ISO Även GRI (Global Reporting Initiative), EMAS III (den europeiska miljöledningsförordningen), ISO Energiledningssystem och ISO Utvärdering av miljöprestanda kommer att beaktas under revideringen av ISO beträffande hur standarden kan förtydliga behov eller mål av förbättrad miljöprestanda. 2. Bättre koppling till strategisk företagsledning ISO är ett verktyg för organisationer att arbeta strategiskt och systematiskt med sitt miljöarbete. Genomslagskraften är beroende av engagemang på alla nivåer inom organisationen, särskilt hos den högsta ledningen. I praktiken kan miljöledningssystemet i många fall vara operationellt placerade i organisationer och inte direkt kopplade till eller del av den strategisk företagsledning. Den reviderade ISO kommer att lägga mer fokus på fördelar och möjligheter med att ha en tydlig koppling mellan miljöledningssystemet och företagsledningen. Idag beaktas detta endast i introduktionen i ISO men den reviderade utgåvan kommer förtydliga denna koppling. Man kommer också att beakta behov av nya strategiska affärsmodeller som inkluderar miljöledningssystem. 3. ISO som en del av hållbarhetsfrågor och socialt ansvarstagande Idag arbetar många organisationer med hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Exempel på det är hållbarhetsredovisningar och den kommande internationella standarden ISO Socialt ansvarstagande. Organisationers påverkan på miljön ingår som ett av flera områden som beaktas i dessa begrepp. Miljöaspekter påverkar idag till fler områden än bara just miljö och ISO måste tydliggöra miljöledning i perspektivet att bidra till en hållbar utveckling. Miljökomponenterna i begreppen hållbar utveckling och socialt ansvarstagande behöver integreras och förtydligas i ISO Miljöledningssystemet kan komma att användas i en organisation för att strategiskt arbeta med dessa frågor. Ett förslag är att inkludera praktiska verktyg för att arbeta med hållbarhetsfrågor i en vägledningsstandard till ISO En utmaning för ISO är hur principerna gällande miljö i ISO kan adresseras i ISO Fortsatt anpassning för små och medelstora företag De senaste åren har det förekommit många diskussioner huruvida ISO är anpassat eller inte för små och medelstora företag. Frågan har diskuterats intensivt inom ISO och i den svenska miljöledningskommittén. I den senaste revideringen av ISO gjordes en ansats att förenkla kraven och anpassa kraven så att de fungerar i mindre organisationer. Den ansatsen kommer även den kommande revideringen att ha och det kan t.ex. göras genom att fortsatt ha enkla och lättförståeliga krav. Man kan också samla exempel på hur små och medelstora företag har implementerat ISO
3 3(6) 5. Livscykelperspektiv i nya ISO Enligt ISO ska organisationen upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera de miljöaspekter som orsakas av aktiviteter, produkter och tjänster inom miljöledningssystemets omfattning som organisationen kan styra, och de miljöaspekter som den kan påverka. Livscykelperspektivet är dock relativt implicit uttryckt i standarden och det finns olika åsikter om ISO inkluderar till exempel ekodesign-aktiviteter. Rekommendationer till revideringen av ISO är att adressera livscykeltänkandet och värdekedjeperspektivet tydligare i identifiering och utvärdering av miljöaspekter relaterade till tjänster och produkter, inkludera tydliga krav eller vägledning som relaterar till miljöstrategiska överväganden, konstruktion och utveckling, inköp och marknadsföringsaktiviteter i enlighet med organisationens prioriteringar och utveckla exempel på hur organisationer kan adressera livscykelperspektivet eller värdekedjeperspektivet som en del i ett miljöledningssystem. 6. Ökade krav på extern kommunikation även gällande produkter ISO adresserar extern kommunikation men det finns inga krav kopplade till frivillig pro-aktiv extern kommunikation. Det finns idag inte heller några krav kopplade till information om tjänsters och produkters miljöaspekter till externa intressenter. Det finns flera vägledande standarder som adresserar miljökommunikation. ISO Utvärdering av miljöprestanda, ISO Miljökommunikation och ISO Miljömärkning och miljödeklarationer - Typ III miljödeklarationer - Principer och procedurer är exempel på det. Utanför ISO finns även andra standarder och vägledande dokument för hållbarhetsredovisning, exempel vis GRI (Global reporting initiative) som organisationer använder i allt högre utsträckning vid extern kommunikation. Den kommande ISO bör adressera krav på att utveckla en extern kommunikationsstrategi som inkluderar kommuniktionsmål, identifiering av relevanta externa intressenter och en beskrivning av vad som ska kommuniceras och när. Även en vägledning (i ex. en bilaga) bör utvecklas med information om hur extern kommunikation om produkters miljöaspekter kan gå till. 7. Bättre involvering av intressenter ISO addresserar "intressenter" som en person eller grupp som har intresse av eller påverkas av en organisations miljöprestanda. I ISO Socialt ansvarstagande pratar man däremot om "stakeholder" som är mer omfattande än ISO Definitionerna är olika men innebörden i stort densamma. För att anpassa ISO så att det kan användas t.ex. vid arbete med socialt ansvarstagande bör en revidering se över hur frågan om interssenter/stakeholders kan harmoniseras. Den kommande gemensamma strukturen för alla ledningssystemstandarder introducerar ett mer systematiskt angreppssätt för att identifiera, konsultera och kommunicera med intressenter. ISO bör utveckla detta för miljö. Frågor att diskutera under revideringen av ISO 14001: Kommunicerar organisationer externt till intressenter i dag? Om ja, på vilket sätt och i vilken omfattning? Om nej, varför inte? Vilka är för- respektive nackdelarna med att belysa intressenter/stakeholders i ISO såsom ISO rekommenderar? 8. Tydligare krav på efterlevnad av lagar och andra krav ISO innehåller krav beträffande lagar och andra krav. Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att bl.a. identifiera och ha tillgång till tillämpliga lagkrav och andra krav som organisationen berörs av och som har samband med organisationens
4 4(6) miljöaspekter. ISO är därför ett verktyg för organisationer att uppfylla efterlevnad när det gäller lagar och andra krav. Idag finns skiljaktigheter vad som förväntas av en organisation gällande efterlevnad av lagar och andra krav. Lagefterlevnad upplevs av många som ett krav som är svårt att förstå omfattningen av. ISO behöver tydliggöra vad organisationer behöver göra för att uppfylla kraven om lagar och andra krav. Konceptet "demonstration of the commitment to legal compliance" behöver därför adresserad i ISO Man bör också överväga att inkludera konceptet att kunna påvisa kunskap och förståelse för en organisations legala status. Ny struktur på ISO standardisering av standarder Förutom att ovanstående 11 teman ska beaktas i en revidering kommer ISO att få en helt ny struktur. Inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO har man beslutat att underlätta för organisationer som vill tillämpa fler ledningssystem samtidigt. Det är en av de största förändringarna inom ledningssystemsområdet på länge. Även fast alla standarder för ledningssystem bygger på samma principer skiljer sig strukturen i dagsläget fortfarande åt ganska mycket. Det i sin tur försvårar integrerad användning av flera olika standarder. Till exempel skiljer sig standarderna för kvalitetsledning, miljöledning och informationssäkerhet åt på flera punkter. En arbetsgrupp inom ISO har tagit fram en struktur som ska gälla för framtida ledningssystemsstandarder. Den innefattar gemensamma kapitelrubriker, identiska textstycken och gemensamma termer och definitioner. Svenska experter som även deltar i SIS kommittéer har deltagit i detta arbete som bedrivits i en grupp som kallats Joint Technical Coordination Group (JTCG). Arbetet är nu avslutat och nedanstående slutförslag till ny struktur kommer efter årsskiftet att skickas ut till alla ISO's medlemsländer för godkännande: Introduction 1 Scope 2 Normative references 3 Terms and definitions 4 Context of the organization 4.1 Understanding the organization and its context 4.2 Understanding the needs and expectations of interested parties 4.3 Determining the scope of the management system 4.4 xxx management system * 5 Leadership 5.1 General 5.2 Management commitment 5.3 Policy 5.4 Organizational roles, responsibilities and authorities 6 Planning 6.1 Actions to address risks and opportunities 6.2 xxx objectives and plans to achieve them * 7 Support 7.1 Resources 7.2 Competence 7.3 Awareness 7.4 Communication 7.5 Documented information 8 Operation 8.1 Operational planning and control
5 5(6) 9 Performance evaluation 9.1 Monitoring, measurement, analysis and evaluation 9.2 Internal Audit 9.3 Management review 10 Improvement 10.1 Nonconformity and corrective action 10.2 Continual improvement * xxx ovan kommer att ersättas av titeln på det område som standarden riktar sig till, till exempel "Environment" i ISO Under respektive rubrik kommer det även att finns gemensamma underrubriker och färdig brödtext. Tanken är att alla avsnitt som behandlar själva ledningssystemet i sig ska vara identiskt i alla standarder. Sedan är det fritt för varje kommitté att bestämma hur man vill utforma de krav som representerar själva området standarden riktar sig till. Det här kommer på sikt att innebära att alla nya förslag och framtida versioner av existerande ledningssystemsstandarder kommer att följa den nya strukturen. Det kommer att underlätta både vid införande och vid användning av olika ledningssystem. Vad kan din organisation göra? För att kunna möta kraven i den reviderade standarden kan det vara klokt att redan nu titta på hur dessa aspekter hanteras i det egna nuvarande miljöledningssystemet. SIS är det nationella standardiseringsorganet i Sverige som ansvarar för utvecklingen och revideringen av ISO Inom SIS finns en kommitté som heter Miljöledningssystem. Det är inom den kommittén ca 40 svenska experter deltar från olika företag, organisationer, myndigheter, konsulter, forskningsinstitutet mm. Det är de svenska experterna som framför svenska ställningstaganden och ståndpunkter i revideringsarbetet. Historiskt har Sverige haft en stark position internationellt. Trenden är att fler och fler företag arbetar strategiskt med miljöfrågor i ett miljöledningssystem och även certifierar sig emot ISO Det är viktigt att de som använder standarden är med och påverkar den. Bakom alla standarder sitter nämligen världens experter och användare som har utformat standarden inom ISO. Där har Sverige stor möjlighet att påverka. För att din organisation direkt ska kunna bevaka och/eller påverka utvecklingen av ISO är medverkan i SIS kommitté Miljöledningssystem en god idé, se särskilt informationsblad om hur det arbetet går till. Ev. tidplan för revideringen av ISO Juli 2010-April 2011 Februari 2010 Våren 2011 Juni 2011 Augusti Scopet för revideringen av ISO utvecklas Den gemensamma strukturen för alla ledningssystemstandarder fastställs av ISO Svensk arbetsgrupp inom SIS kommitté Miljöledningssystem aktiveras och börjar förbereda svenska strategier Beslut tas av ISO att starta revideringen av ISO och ISO Tidplan för arbetet presenteras Den svenska arbetsgruppen arbetar parallellt med den internationella spegelgruppen fram tills revideringen är färdig
6 6(6) Faktaruta ISO Började utvecklas efter miljökonferensen i Rio 1992 och publicerades första gången 1996 Gällande utgåva publicerades 2004 Bygger på PDCA-metodiken för ständig förbättring, Plan-Do-Check-Act Innehåller 55 krav Ingår i ISO serien som består av ett 20-tal standarder som alla stöttar ett systematiskt arbete med miljöfrågor 2008 fanns det ca ISO certifikat utfärdade i 155 länder Kina har flest antal ISO certifikat följt av Japan och Spanien Sverige ligger på 10-topplistan i världen över antalet utfärdade certifikat Anneli Rafiq Projektledare ISO 14001
7 Datum (2) Anneli Rafiq, anneli.rafiq@sis.se Var med och bevaka eller påverka revideringen av ISO Utveckling av standarder i SIS regi bedrivs i huvudsak via svensk teknisk kommitté (SIS/TK), bestående av svenska företag, branschorganisationer, myndigheter och andra organisationer. En arbetsgrupp har en specifik uppgift som utförs inom SIS/TK. I det här fallet kommer en arbetsgrupp för revideringen av ISO att tillhöra SIS/TK 305 Miljöledningssystem. Läs mer om hur standardiseringsarbetet går till på SIS hemsida, Ordförande Projektledare Sverige USA Frankrike. Miljöledningssystem Miljöledningssystem Internationell Kommitté inom inom ISO ISO Miljöledningssystem Mexico Kina Kenya Univers./ Univers./ högskol. högskol. Intresseorg Intresseorg.. Ordförande Ordförande SIS SIS Projektledare Projektledare SIS SIS kommitté kommitté Fackförb. Fackförb. Provningsinst. Provningsinst. Företag Företag Landsting Landsting Myndighet Myndighet Japan Förutsättningar En svensk kommitté leds av en ordförande tillsammans med SIS Projektledare. Kommittén kräver vissa resurser för att kunna drivas av SIS på ett konstruktivt sätt. Finansieringen sker i huvudsak i form av a) deltagaravgifter, och b) egen arbetsinsats från spegelkommitténs deltagare. Varje spegelkommitté ansvarar för och beslutar om den egna verksamheten och dess omfattning. Verksamhetens omfattning kan utformas utifrån olika ambitionsnivåer (exempelvis bevaka, påverka, eller agera tungt drivande i arbetet). För den enskilde deltagaren gäller följande förutsättningar: T:\TK 305\08 Marknadsföring\Revidering av ISO \Bli delaktig i revidering av ISO doc SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: STOCKHOLM Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: Telefon: Telefax: E-post: info@sis.se Postal address: SE STOCKHOLM, Sweden Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE Phone: Telefax: info@sis.se
8 Datum Referens 2(2) Någon betalar deltagaravgift för dig Din arbetsgivare avsätter tid för ditt engagemang Ambitionsnivån sätter ni själva Din organisation är medlem i SIS Förtjänster Genom att delta i en svensk spegelkommitté kan du: 1. Påverka standardiseringsarbetet. Skapa fördelar för din verksamhet, både genom att vara drivande och genom att mota Olle i grind. 2. Bevaka det nationella, europeiska och internationella standardiseringsarbetet. Agera proaktivt och ligga steget före. 3. Nätverka via ett neutralt forum. Etablera nya affärskontakter och träffa nya samarbetspartners. 4. Höja din kompetens inom området. Delta i ett nationellt och internationellt nätverk där Sveriges experter inom området deltar. 5. Exponera din organisation. Visa att ni är med och sätter standarden inom området. Dessutom har du som deltagare under hela arbetets gång tillgång till de standarder som arbetas fram inom ramarna för initiativet. Inom SIS/TK 305 Miljöledningssystem har du tillgång alla standarder i ISO serien. Förslag till svensk arbetsgrupp med uppgift revidera ISO Deltagaravgiften i SIS/TK 305 Miljöledningssystem är :- per år. Deltagandet sker på årsbasis. Som deltagare i arbetsgruppen får Du självklart tillgång till övrigt arbete inom kommittén. Aktuella frågor som behandlas just nu är: Framtagande av ISO Stegvist införande av miljöledningssystem. Utvecklandet av en gemensam struktur för alla ledningssystemstandarder. ISO kommer ha denna nya struktur efter revideringen. ISO Vägledning för att integrera ekodesign i ett miljöledningssystem Pågående revidering av ISO Utvärdering av miljöprestanda Pågående arbete att utveckla en teknisk specifikation om Kvantitativ miljöinformation Tillgång till information från SIS partsammansatta Tolkningsgrupp ISO Kommande revidering av ISO Allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder. Revideringen kommer att pågå parallellt med ISO Övergripande strategiska frågor om ISO serien diskuteras återkommande i kommittén Initiativ finns att starta ett internationellt standardiseringsarbete för miljöspecifika krav på tredje parts certifieringar inom ramen för ISO Du får även SIS nyhetsbrev för Ledningssystem 4 ggr/år och är välkommen att delta på SIS Projekt Miljö- och arbetsmiljölednings Årliga möte. Den 17 november äger Årliga mötet rum på Solliden, Skansen. Kontakta anneli.rafiq@sis.se för mer information. Hur går vi vidare? 1. Varje organisation funderar på om man är intresserad av att delta i den arbetsgrupp inom SIS/TK 305 Miljöledningssystem som reviderar ISO Om ja, kontakta SIS och anmäl Ert intresse. 2. Nästa möte med SIS kommitté Miljöledningssystem är den 15 mars kl. 10:00-16:00. Väl mött till det mötet där revisionen av ISO och svenska strategier diskuteras. Anmälan till mötet sker till anneli.rafiq@sis.se. Väljer ni att gå med under hösten 2010 bjuder vi på projektavgiften för resterande Bli delaktig i revidering av ISO doc
Omfattande revidering av ISO 14001 väntar
2010-08-23 Handläggare, tfn Karin Bagge, +46 8 555 520 86 E-post Karin.bagge@sis.se Omfattande revidering av ISO 14001 väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt
Läs merHållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg
Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards
Läs merVATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket
L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med
Läs merRevision av ISO 14001 Användarna tycker till
1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM
Läs merVad är SIS och standardisering?
Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i
Läs merPM 1(13) 2010-11-02. Anneli Rafiq, +46 8 555 520 52 anneli.rafiq@sis.se. SIS, Swedish Standards Institute
PM 1(13) Anneli Rafiq, +46 8 555 520 52 anneli.rafiq@sis.se Tilläggskrav i miljöledningssystem som införs och underhålls med stöd av EMAS III i förhållande till ISO 14001 SIS Tolkningsgrupp för ISO 14001
Läs mertveckla standarder kort om hur det går till
tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas
Läs merLedningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil
Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem
Läs merHållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner
Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner SIS-remiss 10750 Remisstiden utgår: 2013-05-31 Remissen omfattar: SS 85 40 00 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner
Läs merUpphovsrätt och standarder så hänger det ihop.
Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. 1 Idag är hanteringen av standarder både enklare och mer riskabel Med denna broschyr vill vi hjälpa dig som användare och köpare av nationella och internationella
Läs merSIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute
SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute
Läs merVerksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter
VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2
Läs merNya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?
Nya ISO 14001 Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Ylva Linder, WSP Environmental ylva.linder@wspgroup.se 010-722 72 16 Webinar 18 och 19 sept. 2014 Innehåll Kort info om
Läs merRevidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord
Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att
Läs merImplantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems
Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems SIS-remiss 9449 Remisstiden utgår: 2012-01-31 Remissen omfattar: ISO/DIS
Läs merTa steget in i SIS värld
Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete
Läs merTill dig som driver företag
Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk
Läs merFINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD?
13/06/2005 FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD? - Svar, Ja! Tekniskt sett finns det inga hinder som omöjliggör att en kapitalfond upprättas
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merhttp://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28
Implantat och biologisk säkerhet Implants for surgery - Wear of total knee prostheses - Part 4: Wear of the patella-femoral joint - Loading and displacement parameters for wear-testing machines and corresponding
Läs merskapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro
RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar
Läs merJämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
Läs merAngeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS
Angeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS 9 november 2004 Sara Ellström 2004-11-17 1 Översikt 1 Vilka standarder kan stötta ett integrerat ledningssystem och hur kan standarderna
Läs merVägledning för införande av ISO 9001:2015
Vägledning för införande av ISO 9001:2015 INNEHÅLL 1.0 ORIENTERING 2.0 BAKGRUND TILL REVIDERINGSPROCESSEN FÖR ISO 9001:2015 3.0 ANVÄNDARGRUPPER 4.0 VÄGLEDNING FÖR INFÖRANDE 4.1 GENERELL VÄGLEDNING 4.2
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merVar med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30
Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening
Läs mermarknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.
Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av organ
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merUtbildningar inom miljö och CSR - nära dig
Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig TEM:s utbildningar vår och höst 2013 Malmö, Skåne, Sverige Stiftelsen TEM Stortorget 17 211 22 Malmö 040-606 55 80 VÅRA UTBILDNINGAR Välkommen till TEM:s inspirerande
Läs merHållbar upphandling med hjälp av globala standarder
Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder SIS, Swedish Standards Institute Ideell medlemsförening som utvecklar svensk, europeisk och globala standarder ISO i Sverige Utvecklar standarder Tillhandahåller
Läs merAsset Management ISO 55000
Asset Management ISO 55000 SSG 27 maj - 2014 Jan-Olof Hilmerstam 1 Varför är Asset Management viktigt? Fysiska anläggningstillgångar representerar en stora värden i många organisationer 90% fysiska anläggningstillgångar
Läs merSOX & ISO 9000-serien
SOX & ISO 9000-serien Peter Hartzell SOX seminarium Hilton Slussen, 17 januari 2008 SOX & ISO 9000-serien Bröllop Bilar Hissar Träning Tennis Guld 2008-01-17 2 1 SOX + ISO 9000 = SANT! Integrera SOX-kraven
Läs merLärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad. Mars 2012 Frågor om situationen: Hur upplever du brukarens fysiska hälsa? Hur
Läs merHur långt har man nått i revideringsprocessen
ISO 14001 & ISO 14004 revision MIS höstmöte 2013-11-20 Eventsees AB Willy Karlsson Hur långt har man nått i revideringsprocessen i TC207/SC1/WG5? Det femte mötet, i Gaborone, i juni 2013 hann inte med
Läs merRemiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod
2011-06-20 SIS, Swedisk Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt
Läs merIntroduktion till standardisering
Introduktion till standardisering Marie Brandvold verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute 2008-04-17 2 Disposition Vad är SIS? Vad är en standard? Hurkommerstandarderberöradig? Varför standard?
Läs merISO Guidance on Sustainable Procurement
ISO 20400 Guidance on Sustainable Procurement (prel. Vägledning för hållbar upphandling ) Bakgrund, översikt och framtid Staffan Söderberg - frivillig oberoende ordförande i intressentgruppen som tar fram
Läs merAnsvarsfullt fastighetsägande inom Folksam
En guide till ditt fondval 1 Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam Folksam Fastigheter September 2015 2 Enguide till ditt fondval Innehåll Ett ansvarsfullt fastighetsägande...3 Ansvarsfullt fastighetsägandeinom
Läs merKomma igång med Eventor
Guide Eventor Komma igång med Eventor Version 2.0, 2013-10-07 Starta med startsidan På Eventors startsida finns en kortare guide över hur du skaffar användarkonto och hur du loggar in. Börja med den för
Läs merDet ärinte pengar som får världen att fungera.
Det ärinte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Varför börjar du läsa just här i övre vänstra hörnet? Varför lämnar du raden här, och flyttar blicken hit till den här raden? Varför följer
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merVerksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser
VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats
Läs merMiljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter
Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid
Läs merCERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter
Läs merHej alla Nätverkare - lite höstuppdateringar!
Sida 1 av 5 Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren. Avsluta prenumeration? Klicka här. Kvalitet OnLine Nyhetsbrev nr 4-2012 VILL DU GÅ MED I KVALITET ONLINE ELLER DELTAGA
Läs merKURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ
KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ Välkommen på kurs Vi får ofta höra att vi har engagerade och kompetenta kursledare, vilket är precis det vi strävar efter! En anledning till att
Läs merRegler för arbete i Teknisk Kommitté inom SIS, SIS/TK
1(6) Handläggare, tfn Eva Albåge Nordberg, + 46 8 555 520 72 E-post eva.albage.nordberg@sis.se Regler för arbete i Teknisk Kommitté inom SIS, SIS/TK Detta regelverk har fastställts av SIS Styrelse den
Läs merUTBILDNING: Socialt ansvar
UTBILDNING: Socialt ansvar Introduktion Företag och organisationers intressenter och kunder ställer allt högre krav på hur de jobbar med att ta ett samhällsansvar och på hur och vad som kommuniceras utifrån
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merSIS och Ledningssystem för hållbar IT
SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merHållbarhetsarbete 2013/2014
Hållbarhetsarbete 2013/2014 Vad är hållbarhetsarbete? Det ansvarsfulla företaget: Agerar etiskt i affärsrelationer och i marknadsföring Arbetar aktivt för en sund arbetsmiljö Arbetar för en minskad negativ
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merInstruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35
RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merMiljödriven affärsutveckling
Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte
Läs merVåra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved
Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras
Läs merISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet
ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet Lena Morgan Projektledare/Leg Biomedicinsk analytiker Swedish Standards Institute 2013-10-07 1 2013-10-07 2011-02-08 2 2 Och det gäller även inom
Läs merSpår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken
Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spårpartner: Swedish Standards Institute (SIS) Bengt Rydstedt, projektledare för Teknisk Kommitté 478 Socialt Ansvarstagande som även är
Läs merMiljöchefen NMC-enkäten 2010
Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION
Läs merKommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merEnergikartläggning i stora företag
1 (13) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Innehåll Energikartläggning i stora företag... 1 - Frågor och svar... 1 Om detta dokument... 4 Definition
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merVad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005
Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till
Läs merStrategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017
Strategi 2020 och Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och vara fysiskt aktiva SAMMANFATTNING Detta dokument
Läs merSlutrapport för pilotprojekt
EU-projektet LEGS Local Employment and Growth Strategies Slutrapport för pilotprojekt Projektnamn Affärsskola Projektansvarig kommun Mjölby Övriga deltagande kommuner Diarienr EUROPEISKA UNIONEN Sociala
Läs merFuture City 2014 2015. Så här kan ditt företag delta i Future City:
Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2014 2015 Guldarrangör, max sex Silverarrangör, max sex Partner Uppsats Partner Minecraft Dela ut ett pris, max tre Supporter Annonsering 100 000
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merEn standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?
Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merHur hanterar man kontinuerligt arbetsmiljöaspekterna vid förändringsarbete?
Hur hanterar man kontinuerligt arbetsmiljöaspekterna vid förändringsarbete? Modern arbetsmiljöledning 2008 John Ylander Doktorand Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet OHSAS 18000 Två huvudsakliga
Läs merFörord 7 Varför behövs den här boken? 7 Vilka är vi? 8 Tack! 10 Guide till dig som läsare 11
Innehåll Förord 7 Varför behövs den här boken? 7 Vilka är vi? 8 Tack! 10 Guide till dig som läsare 11 Kapitel ett Hållbarhetsredovisning i sitt sammanhang 13 Vad är en redovisning av hållbarhet? 14 Kort
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merGeodata utvecklar e-förvaltningen
IT-standardiseringen har bäring på geodataområdet eller Geodata utvecklar e-förvaltningen Kartdagarna 2008 Torbjörn Cederholm, SIS 2008-07-04 1 Geodata ger draghjälp IT-standardiseringsutredningen Handlingsplan
Läs merPersonalhandbok Utveckling & Återkoppling
1. Innehåll I det här avsnittet tar vi upp och beskriver hur vi arbetar med utbildning och utveckling för varje individ och i samspel med varandra. Utveckling (2) Utvecklingssamtal (2.1) Utbildning - vår
Läs merVälkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män
Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen
Läs merHar du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete
Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport
Läs merLönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS
Lönsam verksamhet Elforsk, 2014-11-05 Elisabeth Darius, tf VD, SIS Agenda 1. Standardisering och standarder är lönsamt 1. Alltmer intressant att mäta 2. Vi vet det! 3. Hur har andra mätt? 2. SIS och SIS
Läs merDet händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?
Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merArbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen Kristina Dahlén,0550-88052 kristina.dahlén@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-11-06 Ks/2014:118 001 Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Arbetsmiljöplan
Läs merVarför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som
Information Genève, 27 februari 2006 Saab BioPower: för en grön framtid Återvinning är idag en etablerad och accepterad del av det allmänna miljötänkandet. Saab BioPower är en del av samma tanke; genom
Läs merALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Läs merHållbarhetspolicy. Norrenergi
Hållbarhetspolicy Norrenergi Hållbarhetspolicy Vår verksamhet består i att producera och leverera miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster i Solna, Sundbyberg och angränsande
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merABC - Hur certifiera verksamheten?
ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti
Läs mer1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: 08-406 83 70 E-post: henrik.carlborg@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna råd om ackreditering
Läs merFöreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-20 Diarienr: SSM2013-3985 Objekt: Clab Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om program
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
2015-06-26 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan Reviderad upplaga för hösten 2015 våren 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merVill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS
Vill du veta mer? Stig Pettersson (projektledare) SIS, Projekt Förpackningar 112 89 STOCKHOLM Tfn: 08-13 62 50 Fax: 08-618 61 28 Bengt G Nilsson (ordförande) Tetra Pak International AB Tfn: 046-36 46 38
Läs merProtokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te 2012 05 04
Protokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te 2012 05 04 Inledning... 2 Sammanfattande bedömning och generella kommentarer... 2 Redovisning av ändringar och synpunkter... 3 I.
Läs merEnergi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.
Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs mer