Primärgruppen Arbetet Hem

Transkript

1 Telefonlista Krisgruppens medlemmar: Primärgruppen Arbetet Hem Laila Fältström, rektor Ingrid Sjögren, skolpsykolog Maggie Johansson, skolsköterska Ing-Britt Johansson skolassistent Ove Rehn, vaktmästare Krisansvarig för varje arbetslag Cecilia Nordgren Carin Skog Ingrid Willborg Vid katastrof som berör hela skolan Rektor eller den som är i tjänst eller anträffbar och står högst på listan kontaktar krisansvariga, representant för kontorspersonal, vaktmästare/lokalvårdare och måltidspersonal, vilka i sin tur för information vidare till sin personal. Även kommunens växel informeras. Resurspersoner och organisationer Räddningstjänsten 112 Skolchefen Gunnmari Nordström Älvkarlebyhus växeln Previa företagshälsovård vx Vårdcentralen receptionen Sekreterare / Akademiska sjukhuset BUP, Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Tierp IFO Socialtjänsten, växeln IFO chef Carina Söderström Tierps sjukhus Polisen (akut 112) Skutskär/Älvkarleby församling, pastorsexp Kyrkoherde Arbetsmiljöinspektionen

2 POSOM-gruppen aktiveras genom räddningsledare, vakthavande befäl hos polis, kommunens civilledningsgrupp eller akuten. Checklista vid olycksfall Du som kommer först till olycksplatsen: * Larma ambulans - brandkår - polis tel 112 * Säkra olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor * Ge nödvändig medicinsk första hjälp * Se till att någon följer med skadade till sjukhuset * Kontakta rektor eller någon i krisgruppen samt lämna information om var vi kan nå dig om du måste lämna olycksplatsen. * Vid behov använd telefonkedja: Bilaga 1. Krisgruppen Består av: Rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kanslist, vaktmästare. Dessa utgör primärgruppen. Dessutom finns en krisansvarig person i varje arbetslag. Denna person ingår i gruppen. Sammankallas: Plats: Uppgift: Vid uppkommen krissituation där den vanliga organisationen inte är tillräcklig. Rektors rum eller enligt rektors bedömning. Att säkerställa lugn och information samt bearbeta uppkommen kris.

3 Uppgifter: Kontakta anhöriga till skadade Samla alla berörda på trygg och avskärmad plats. Ingen får gå hem direkt. Se till att alla berörda ges tillfälle att kontakta sina anhöriga. Ge emotionell första hjälp. Ordna socialt kontaktnät för kvällen, t.ex. att tillgänglig personal finns på skolan. Planera nästkommande dag. Informera alla berörda om händelsen. Rektor kontaktar arbetsmiljöinspektionen. Rektor ansvarar för kontakt med massmassmedia. All personal hänvisar till rektor även på lov Se till att krislådan är komplett efter att den har använts. Flagga på halvstång. Vem ansvarar: Rektor, krisgruppsansvarig Rektor, krisgruppsansvarig Rektor, krisgruppsansvarig Arbetskamrater Rektor, Arbetslagledare Arbetslagledare tillsammans med berörda Rektor Rektor Rektor Vaktmästare Telefonlistan ska hållas uppdaterad mellan krisgruppsmötena Skolassistent Personalen: * Eleverna ska hållas samlade. * Tjänstgörande personal som ansvarar för gruppen då kristillfället inträffar håller samman och sysselsätter gruppen tills faran anses vara över. * Eleverna ska hållas kvar på platsen. Om någon i panik beger sig hem ska detta åtgärdas och rapporteras till krisgruppen. * Observera att endast rektor lämnar information till massmedia. * Ge stöd till varandra inom personalgruppen. Handlingsprogram vid olika krissituationer Barns plötsliga dödsfall Oväntade dödsfall, genom hastigt insjuknande, olycka, eller självmord, drabbar kamrater som en chock. Man har inte haft någon tid på sig att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt. Om ett barn avlider plötsligt kontaktar den som först får vetskap om dödsfallet skolledning eller någon i krisgruppen. Dessa kallar sedan vid behov till ett akutmöte där berörd personal deltar. En person utses som kontaktperson till barnets familj. Förslag till ritualer vid barns dödsfall Gemensam samling på skolgården vid flaggan. Gemensam minnesstund. Minnesstunden kan omfatta tal från skolledare, några ord från personal eller kamrat. Diktläsning, sång eller musikstycke.

4 Tid avsätts i gruppen för att prata om det som hänt, att arbeta med frågor runt döden, rita, skriva berättelser eller dikter, tända ljus, etc. Upprepas så länge det finns behov. Barn och personal bereds möjlighet att deltaga i begravningen. Besök vid graven vid ett senare tillfälle. Har barnet syskon bör man avsätta tid i den gruppen och berätta om vad som hänt. Barns dödsfall efter sjukdom Även om ett barn varit allvarligt sjuk under en längre tid förbiser man ofta att berätta om sjukdomsförloppet, eller den senaste utvecklingen. Barnen förstår därför inte alltid vad som håller på att hända och är därför dåligt förberedda på dödsfallet. För att motverka detta bör personalen i samverkan med föräldrar och skolhälsovård informera om sjukdomsförloppet. Den som får besked om dödsfallet kontaktar skolledning eller någon i krisgruppen. Möte med berörd personal och krisgrupp sker. Kontaktperson utses till den drabbade familjen. Personalen samlar hela gruppen, eventuellt tillsammans med några medlemmar i krisgruppen och berättar för barnen vad som hänt, enkelt och konkret. Tillfälle ges sedan till att arbeta med frågor som gäller döden (se förslag till ritualer vid skolbarns plötsliga död). Klassföreståndaren informerar berörd personal på skolan. Barns försvinnande Krisgrupp och klassföreståndare sammankallas. En kontaktperson utses att samarbeta med familj och polis. Kontaktpersonen är sedan informationsgivare till övrig berörd personal. För att undvika spekulationer beslutar krisgruppen hur information skall ges. All kontakt med press och radio/tv sköts av rektor. Föräldrars dödsfall Då förälders dödsfall blir känt informeras gruppens ledare, skolledning och elevvårdspersonal. En kontaktperson med hemmet utses, vanligen klassföreståndaren eller motsvarande. Familjens önskemål respekteras när det gäller att informera gruppen om dödsfallet. Beror dödsfallet på olycka eller suicid bör personer från krisgruppen närvara när informationen ges till barnen. Information till berörd personal ges av klassföreståndaren/gruppledaren. OBS! Ge informationen i basklassen, helst av klassföreståndare/mentor. Personals dödsfall Personalsamling ordnas. I samband med flaggning på halvstång ges information till barnen vem som avlidit. Beroende på hur nära den avlidne står barnen avsätts tid för att tala om dödsfallet i gruppen. Skolbussolyckor Räddningstjänsten kontaktar skolledningen som sedan sammankallar krisgruppen. All information till press och radio/tv ges av rektor.

5 Krisgruppen kontaktar anhöriga till de skadade och upprättar socialt kontaktnät. Information ges till alla barn och personal om olyckan. Rutiner Rutiner vid idrottsdagar, skolresor och vissa studiebesök Varje terminsstart ansvarar personalen för att aktuella arbetstelefonnummer till elevernas föräldrar finns. Listorna förvaras sedan på respektive arbetslag, samt på skolexpedition. Listan ska alltid vara aktuell, t.ex. för nyinflyttade. Vid studieresor, utflykter, lägerskolor skall expeditionen alltid få skriftlig information om vilka som deltager, både barn och personal samt var de befinner sig. Även för personalen bör telefonnummer till anhörig finnas på skolexp. Aktualiseras 1 gång per läsår. Rutiner vid polisförhör med barn i skolan När det gäller förhör med barn under 18 år bör vårdnadshavare närvara om detta inte är till skada för utredningen. Det är polisens uppgift att informera föräldrarna om att förhör ska hållas på skolan. Kan föräldrarna ej närvara ska alltid någon från skolledning, elevvård eller mentor deltaga. Rutiner för Akut händelse Med akut händelse menas pågående eller nyss avslutat våldsbrott, hot, inbrott, skadegörelse och stölder. Polisen bör komma till platsen för att ta upp anmälan och förhöra de inblandade. Prioritera hanteringen av brott framför ordinarie verksamhet! Gör så här - Avbryt brottet om det är möjligt, stanna annars på platsen och bevittna händelsen. - Ring Kontakta skolledningen eller annan utsedd personal. - Håll kvar den brottsmisstänkte om det är möjligt det är en laglig rätt. - Vidtag inga utredningsåtgärder. Placera brottsutsatta och brottsmisstänkta i varsitt rum tillsammans med personal. Prata inte om händelsen. - Se till att eventuella vittnen är tillgängliga för förhör när polis kommer till platsen. Håll dem om möjligt åtskilda och uppmana dem att inte prata om händelsen. - Kontakta brottsutsattas och brottsmisstänktas vårdnadshavare och uppmana dem att komma till platsen så fort som möjligt till stöd och hjälp som finns. - Bedöm om det är lämpligt att den brottsmisstänkte lämnar skolan när händelsen är polisanmäld. - Kontakta vittnes vårdnadshavare och informera dem om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns.

6 Rutiner vid polisanmälan vid icke akut händelse.. Gör så här Ring till Polisens kontaktcenter, för att anmäla brottet. Om ni är osäkra på om det som har hänt är ett brott eller inte, kontakta i första hand närpolisen. Om ni har råkat ut för inbrott eller skadegörelse och bedömer att polisen bör komma till platsen för at t.ex. dokumentera skador, be då att bli kopplad till kommunikationscentral en i Uppsala län. Den som anmäler ett brott ska vara beredd på att lämna följande information. - Vem är brottsutsatt (målsägare)? Namn, personnummer, adress, tfn/mobiltfn. till föräldrar, skola, klass arbetsgivare, - Vem är anmälare? Namn, befattning, tfn till arbetet. - Vem är brottsmisstänkt? Namn, personnummer, adress, tfn/mobiltfn, till föräldrar, klass, skola, arbetsgivare. - Var begicks brottet? Ange adress eller beskrivning så noga som möjligt. - När begicks brottet? T.ex. när var rutan fortfarande hel och när upptäcktes det att den var trasig? - Vad är det som har hänt? Ta reda på så mycket fakta som möjligt. - Finns det vittnen till brottet? Finns det någon annan som har hört/sett något som har betydelse? Namn, personnummer, adress, tfn/mobiltfn, klass, skola, arbetsgivare? - Är person skadad? Finns det materiella skador? Beskriv så noggrant som möjligt, fotografera gärna. - Kommer någon att begära ersättning för person-/sakskador? Summa? Vårdnadshavare anmäler i vissa fall Om personliga saker är stulna t.ex. mobiltelefoner, jackor eller cyklar, kan det vara lämpligt att en vårdnadshavare anmäler detta så att anmälan innehåller så fullständiga uppgifter som möjligt för att sakerna ska kunna identifieras. Rutiner vid misstanke om sexuella övergrepp Vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp mot barn råder obligatorisk anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Kontakta skolledning eller elevvårdspersonal för rådgivning och stöd. De misstänkta skall ej informeras. En utredning om sexuella övergrepp är mycket känslig och sker enligt mycket strikta regler. Utredningen kan äventyras om de misstänkta är underrättade eller om vi vuxna frågar ut barnet.

7 Kom ihåg Emotionell Första Hjälp Det bemötande och omhändertagande som de drabbade får under händelsens allra första timmar och dagar kan ha avgörande betydelse för hela den fortsatta krisbearbetningen. * Trygghet Trygg plats, vuxna som barnen känner, ta kroppskontakt. * Acceptera reaktioner T.ex. vrede, förtvivlan, apati. Försök inte styra, fördöm ej. * Lyssna uppmärksamt och uppmuntra den drabbade att berätta men håll tyst om dina egna erfarenheter! * Var livvakt Skydda den drabbade från ytterligare stress, t.ex. journalister, publik. * Ge information Informationen skall vara riktig och ges så tidigt som möjligt. Kontrollera noga att information som ges är riktig. Sprid inga rykten! Att vänta länge på viktig information om t.ex. omkomna och skadade är mycket pressande. Ge information på ett taktfullt sätt och stanna hos den drabbade tills anhöriga eller vänner kommer och tar över omsorgen. * Informera om chockreaktioner Personalen kan behöva ge information om vanliga chockreaktioner till föräldrar. T.ex. vrede, irritation, apati, sömnsvårigheter, aptitlöshet, överkänslighet för ljud och ljus. Det är en hjälp att få veta att ens egna reaktioner inte är onormala utan alldeles normala reaktioner på en onormal traumatisk situation. Föräldrar kan behöva veta att deras barn behöver hjälp att prata om det som hänt och få reagera på det inträffade. * Uppföljning av chef till berörd personal "De fyra H:na" Håll om! Håll i! Håll tyst! Håll ut!

8 KRISFASER Chockfas Reaktionsfas Bearbetningsfas Nyorienteringsfas - Några timmar - någon dag overklighetskänsla, förnekande. Information går dåligt fram. - Den drabbade kan inte längre hålla verkligheten ifrån sig. Alla tänkbara reaktioner kan förekomma då olika försvarsmekanismer mobiliseras. Aggressivitet vanligt. - Mer mogna och friska reaktioner tar över. Man kan börja gråta på ett mer avspänt sätt. Verklighetsuppfattningen blir sannare, riktigare. - Man börjar integrera det skedda och lära sig att leva med det. Det nya livet går vidare.

9 INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Skriftlig information till hemmen, då en sådan anses vara av behov, ges av rektorn och klassläraren. Informationen kan utformas enligt denna, men kan också skrivas mer personligt. I dag har vi fått veta att har avlidit. Vi här på skolan känner stor sorg och saknad. Vi har ägnat dagen åt samtal med eleverna. finns i våra tankar och vi kommer under den närmaste tiden att tala om honom/henne. Det är viktigt att eleverna får, ifall de önskar, uttrycka vad de känner. Önskar Er familj kontakt med skolan, är Ni naturligtvis välkomna på besök eller att ringa. Med vänlig hälsning skola / Rektor: Klasslärare Tel: Tel Hem: Hem:

10 SKÖNLITTERATUR OCH FAKTABÖCKER Allmänna Barnhuset Vad gör vi i skolan när det händer, Björklund, Lars & Eriksson Bernt Barnet i mötet med livets mörka sidor Beck - Friis, Barbro & Ewald, Erik Livets gåva och gräns Dyregrov & Raundalen Sorg och omsorg Dyregrov Atle Barn i sorg Dyregrov, Atle Beredskapsplan för skolan Dyregrov, Atle Att ta avsked Dyregrov, Atle Katastrofpsykologi Einerstam, Gerd & Hiort af Ornäs, Ingrid Mitt i livet händer att döden kommer Ekvik, Steiner Skolan och elever i sorg Hoffman, Alice En helt vanlig familj Hemmets bönbok Jonsson, Stig & Hagström, Annika En bro över mörka vatten Lewis, C.S. Anteckningar under dagar av sorg Peters, Cyndee Timme för timme, dag för dag Petri, Birgitta Fundera tillsammans Rehnstam Marie Att vara ledare vid krissituation Rehnstam Marie När klassen berörs av dödsfall Sjögren, Vivi-Ann & Slotte Kristina Mamma är död Westerlund, Yrsa (red) Zachert, Christel och Isabel Vi möts i himlen BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER Coerr, Eleonor Sadako och de tusen papperstranorna Connerly, Elfie Hejdå farfar, viskade jag Fagerholm, Tove & Långström, Helena Dikt till dig Hallqvist, Britt G Bönbok för barn Lindgren, Astrid Mio, min Mio Lindqvist, Marita Malena och glädjen Mundy, Michaelene Visst får du gråta Möller, Cannie Liv och döden Phipson, Joan Pojken och albatrossen Pohl, Peter & Gieth, Kinna Saknar dig, jag saknar dig! Reuterswärd, Marie Dagar med knubbe Skeie, Eyvind Sommarlandet Stark, Ulf & Höglund, Anna Kan du vissla Johanna Thun, Margareta & af Enehielm, Chris Ängelungen Linn Persson, Gunilla Allis med is

11 Kris- och beredskapsplan för Jungfruholmens skola Älvkarleby kommun Handledning för krisgrupp och personal. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Telefonlista Resurspersoner och organisationer Checklista vid olycksfall Krisgruppen Handlingsprogram vid olika krissituationer Rutiner Kom ihåg Krisfaser Information till föräldrar Litteraturförteckning