årsred Årsredovisning 2013 ovisning Kalmar / Växjö Telefon E-post info@lnu.se

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Universitetsstyrelsebeslut Dnr: 2013/

3 Fastställande av årsredovisning för Linnéuniversitetets verksamhetsår 2013 Beslut Dnr: 2013/ Styrelsen för Linnéuniversitetet fastställer härmed årsredovisningen 2013 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 19 februari Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitetet är betryggande. Dan Brändström Ordförande Stephen Hwang Rektor Thomas Carlzon Jenni Nordborg Karin Emilsson Marie Samuelsson Bengt Söderström Magnus Andersson Kajsa Wejryd Maria Olaussen Per Larsson Anna Stafsudd Jakob Allanson Cristoffer Fylkehed Ulrika Ehrenstråhle 3 (68)

4 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet Fastställande av årsredovisning för Linnéuniversitetets verksamhetsår Rektor har ordet 7 Linnéstudenterna har ordet 8 Här är vi! 9 Återrapportering enligt regleringsbrev 10 Studieavgifter för tredjelandsstudenter 10 Lärar- och förskollärarutbildning 11 Utbildningsutbud 11 Studenternas efterfrågan 12 Arbetsmarknadens behov 12 Helårstudenter och helårsprestationer 12 Studenter som inte tar poäng 15 Rekryteringsmål för professorer 15 Utökat antal programnybörjare 16 Särskilda åtaganden 16 Övrig återrapportering enligt regleringsbrev 16 Resultatredovisning 17 Förutsättningar för resultatredovisningen 17 Intern styrning och kontroll 17 Kvalitetsindikatorer 17 Kompetensförsörjning 18 Kompetensutveckling 20 Återkoppling till universitetets strategi 20 En attraktiv kunskapsmiljö 21 Lyckad studentrekrytering och fokus på kvalitet 21 Utbildningsutbudet förbättras 21 Distansutbildningar ett värdefullt komplement 25 Utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet 25 Studentinflytande fungerar bättre i ny organisation 26 Bred service till studenter 26 Institutet för fortbildning av journalister 27 Polisutbildningen 27 Universitetsbibliotek med helhetssyn 27 Prestationer inom utbildningsområdet 28 Återkoppling till universitetets strategi 28 Framstående forskning 29 Forskningsinriktning 29 Forskningsmiljöer av internationell hög kvalitet Linnaeus University Centres 29 Effektivt utnyttjande av knappa forskningsresurser 30 Professionsforskning 30 Regeringens satsning på strategiska forskningsområden 33 Havsmiljöinstitutet 33 4 (68)

5 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Utbildning på forskarnivå 33 Forskningens externfinansiering ökar 34 Vetenskapliga publikationer 35 Prestationer inom forskningen 36 Återkoppling till universitetets strategi 36 Samhällelig drivkraft 37 Regionen som bas 37 Innovationsmiljöer växer fram 37 Professionsutbildning och forskning i nära samarbete med yrkesverksamma 38 Fyrklövern stimulerar forskning och innovation 38 Studenter och entreprenörskap 38 Drivhus och inkubatorer odlar nya företag 38 Populärvetenskaplig forskningskommunikation 40 Uppdragsutbildning 40 Holdingbolag 40 Prestationsmått inom samverkan 41 Återkoppling till universitetets strategi 41 Globala värden 42 Internationalisering 42 Lika villkor 43 Hållbar utveckling 44 Återkoppling till universitetets strategi 45 Organisation, infrastruktur och arbetsmiljö 47 Ny organisation 47 Lokaler 47 Arbetsmiljö och medarbetarundersökning 47 Ekonomisk redovisning 48 Ekonomisk utveckling 48 Oförbrukade bidrag 48 Avgiftsfinansierad verksamhet 48 Stiftelser 49 Kapitalförändring per verksamhetsområde 49 Väsentliga uppgifter 54 Resultaträkningar 55 Balansräkningar 56 Anslagsredovisning 57 Redovisnings- och värderingsprinciper 58 Noter 60 Bilagor 65 Bilaga 1. Sjukfrånvaro 65 Bilaga 2. Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 66 5 (68)

6 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet 6 (68)

7 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Rektor har ordet När vi nu sammanställer årsredovisningen för 2013 så kan vi efter fyra år se tydligare hur verksamheten har utvecklats. Därför har vi i årets redovisning valt att göra en hel del återblickar och ge siffror som visar utvecklingen. Det känns mycket roligt och tillfredsställande att se hur mycket som har hänt sedan starten. Jag kan inte låta bli att återge en del av dessa många bevis på vår framgång. Det allra tydligaste beviset är förstås den fantastiska ökningen på 32 procent av förstahandsansökningar. Vi har i flera år legat i topp vad gäller ökningen av förstahandsansökningar bland Sveriges lärosäten. Vi har under samma period även ökat genomströmningen på våra utbildningar och sett en ökning av antalet examina på grundnivå med hela 26 procent. Vi har utvecklats kompetensmässigt. Andelen disputerade lektorer har ökat från 55 procent till 60 procent och antalet professorer har ökat från 135 till 148 stycken. Vi har under 2013 även sjösatt en satsning på vidareutbildning för adjunkter och ett åtgärdsprogram för att öka antalet kvinnliga professorer. Glädjande nog kan vi se att vi hittills når regeringens rekryteringsmål för nya kvinnliga professorer. En annan glädjande utveckling är andelen kvinnor i ledningsställning, som ökat till 48 procent i och med den nya organisationen. På forskningssidan har också mycket hänt. Vi har byggt upp spetsforskningsmiljöer genom inrättande av fyra Linnaeus University Centers. Vi kan se en tydlig och mycket glädjande ökning i externa medel, som ökat med 27 procent på fyra år. Även antalet publikationer har ökat. Mellan 2011 och 2013 har antalet vetenskapliga publikationer ökat 30 procent. Vi har också analyserat våra publikationer och kan konstatera att de är välciterade i förhållande till tillgängliga medel. Under vår korta tid som universitet har vi också sett en ny forskningsstiftelse bildas, Familjen Kamprads stiftelse, där vårt universitet har en särställning. Stiftelsens medel till oss har ökat i omfattning varje år. För att utveckla verksamheten med relevans för stiftelsen har vi under året arbetat målmedvetet både internt och tillsammans med våra externa intressenter. Vi har även under året tillsatt tre forskningssamordnare vars uppdrag är att arbeta strategiskt med de områden som kopplar till stiftelsen. Samarbetet med vår region har varit en viktig del av verksamheten sedan Linnéuniversitetets början. Vi har arbetat med regionen på många plan. Samarbetsavtal har knutits med viktiga regionala aktörer. Först ut var landstingen och nu senast blev avtal klara med de två regionförbunden. Avtalen är en bekräftelse på de många och goda samarbeten som redan är igång, till exempel flera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och våra kontor i Bryssel och Shanghai. En annan framgång är Vinnväxtprojektet Smart Housing Småland, som är ett spännande och viktigt samarbetsprojekt med näringsliv, forskningsinstitut och regionförbund, som påbörjades under Ytterligare ett lyckat exempel är projektet Det entreprenöriella universitetet, som fått stor uppmärksamhet nationellt och under 2013 utvidgats till ett Vinnova finansierat samarbetsprojekt inom Fyrklöversamarbetet. Internationalisering har var varit ett prioriterat område. Vi tappade en hel del inresande studenter då avgifterna för tredjelandsstudenter infördes. Nu kan vi konstatera att vår ansträngning att öka inresande studenter burit frukt. Vi är det lärosäte i landet som ökar mest vad gäller betalande studenter och vår satsning att med små medel nå stor effekt har uppmärksammats nationellt. De internationella studenterna är nu nästan uppe i samma antal som innan avgifterna infördes var det första året med en ny organisation. Den nya organisationen har varit ett stort lyft för verksamheten och ger kraft för ytterligare positiv utveckling. Årets positiva ekonomiska resultat kan säkert till stor del hänföras till detta. Glädjande nog märker studenterna också en positiv skillnad, vilket ni kan läsa om i Linnéstudenternas bidrag. Det finns en hel del att fortsätta arbeta med. Vi har redan påbörjat vår stora satsning på utbildningskvalitet och vi har en hel del kvar när det gäller att fortsätta öka andelen externa medel. Vi har flera andra utvecklingsområden, till exempel att öka andelen studenter på avancerad nivå och att rekrytera nyckelkompetens till oss. Jag har medvetet lyft upp de många positiva saker som hänt på Linnéuniversitetet under de år som vi funnits. Jag tycker att vi ibland kan unna oss detta, särskilt när vi har så mycket att vara glada och stolta över. Jag vill rikta ett stort tack till alla duktiga medarbetare som gjort det möjligt. Jag vill också tacka studenterna för deras engagemang för universitetet. Tillsammans fortsätter vi resan in i framtiden! Stephen Hwang Rektor 7 (68)

8 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet Linnéstudenterna har ordet Antalet sökande till Linnéuniversitetet fortsätter att öka samtidigt som det blir hårdare konkurrens om platserna. Trots färre studenter på Linnéuniversitetet växer antalet medlemmar i Linnéstudenterna. Ett av Linnéstudenternas viktigaste arbetsområden är studentinflytande, något som underlättas av den nya organisationen för Linnéuniversitetet. Den nya organisationen gör det lättare för studentkår, medarbetare och studenter att följa beslutordningen och på så vis blir det också lättare att förstå var beslut tas, vilket vi på Linnéstudenterna är glada över. Antalet instanser där beslut fattas har minskat och det har underlättat Linnéstudenternas rekrytering av studentrepresentanter. Under året har Linnéstudenterna återupptagit arbetet med anonyma tentamina, något som det har arbetats med tidigare på Linnéuniversitetet och som Linnéstudenterna vill se ett brett införande av. Studentkåren märker att intresset för anonyma tentamina är stort bland studenterna och vi hoppas att vårt arbete kan bära frukt under Under 2013 har Universitetskanslersämbetet, UK-ämbetet, granskat många utbildningar vid Linnéuniversitetet och utfallet har varit varierande. En del utbildningar har fått hög eller mycket hög kvalité som utlåtande, medan alldeles för många utbildningar har fått omdömet bristande kvalité. Detta ser Linnéstudenterna allvarligt på och vi kommer att följa utvecklingen av dessa utbildningar noga. Linnéuniversitetet har under det gångna året ökat antalet internationella studenter från länder utanför Europa. Den främsta ökningen består av studenter från Kina och Shanghaikontoret har sannolikt varit en stark bidragande faktor till ökningen. Linnéstudenterna gläds åt denna ökning. Förhoppningsvis trivs dessa studenter bra hos oss vilket skulle bidra till ett gott rykte för Linnéuniversitetet bland världens studenter. Trots att antalet studenter vid Linnéuniversitetet har minskat något har det varit en fortsatt hög efterfrågan på studentbostäder, framför allt i Växjö som för andra året i rad blivit rödlistat i Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport. Detta beror med stor sannolikhet på att de platser som Linnéuniversitetet har valt att dra in främst är distansutbildningar, vilka inte påverkar bostadssituationen. Under året har arbetet med den planerade omlokaliseringen av Linnéuniversitetet i Kalmar fortsatt. Förstahandsalternativ har varit Ölandshamnen där bland annat nuvarande sjöfartshögskolan ligger idag. Linnéstudenterna är fortsatt positiva till en samlad lokalisering av Linnéuniversitetet i Kalmar och ser Ölandshamnen som det bästa alternativet. Precis som Linnéuniversitetet fortsätter Linnéstudenterna att utvecklas som organisation. Under 2014 kommer vi att fortsätta arbeta med anonyma tentamina, den samlade omlokaliseringen i Kalmar och kvalité i utbildningarna på Linnéuniversitetet. Vi sätter därför stort värde i ett fortsatt gott samarbete med Linnéuniversitetet. Jakob Allanson Ordförande Ulrika Ehrenstråhle Studiesocialt ansvarig Cristoffer Fylkehed Utbildningsbevakare 8 (68)

9 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Här är vi! När Högskolan i Kalmar och Växjö universitet bildade Linnéuniversitetet var syftet att vidareutveckla kvaliteten, höja attraktiviteten och samla den gemensamma utvecklingspotentialen. Genom tydlig profilering och starkare miljöer skulle kvaliteten i utbildning och forskning stärkas. Linnéuniversitetets visions- och strategidokument fick namnet En resa in i framtiden. När universitetet nu blickar tillbaka på de fyra första åren blir det tydligt att några etapper på resan redan har avverkats. Universitetets första år präglades av behovet att få till stånd gemensamma system och rutiner. Frågor av praktisk och strukturell karaktär tenderade att dominera. Efterhand blev det alltmer tydligt vilka fördelar och utmaningar det nya universitetet innebar och under det gångna året har Linnéuniversitetet därför fått en ny organisation och en ny struktur för kvalitetsarbetet. Ett inre arbete återstår fortfarande för att till fullo utnyttja universitetets stora potential, men fokus har flyttats från praktiska frågor som kräver omedelbar lösning till det långsiktiga strategiska arbetet där kvalitet och utveckling är i fokus. Universitetet har satsat på att skapa konkurrenskraftiga forskningsmiljöer samt att uppnå balans mellan forskning och utbildning på forskarnivå. Linnaeus University Centres (Lnuc) har inrättats och universitetet har på olika sätt stimulerat till ökad publicering och ökad extern finansiering. Antalet publikationer och andelen disputerade har ökat och det långsiktiga målet om ökad externfinansiering av forskningen gav under 2013 konkreta resultat när andelen externa medel ökade från 34 till 37 procent. Kompetensförsörjning är en prioriterad fråga och arbetet sker strukturerat med långsiktiga kompetensförsörjningsplaner. Perspektivet har skiftat från att mer kortsiktigt tillfredsställa utbildningens behov till en helhetssyn både där utbildning på alla nivåer och forskningens behov vägs in. Linnéuniversitetets marknadsföring har varit framgångsrik och varumärket blivit alltmer etablerat. Studentrekryteringen har varit lyckad och universitetet ser år efter år ett ökande antal sökande. Även internationellt har universitetet attraherat studenter och 2013 låg Linnéuniversitetet på fjärde plats i landet vad gäller rekrytering av betalstudenter. Sedan 2010 har Linnéuniversitetet haft målet att anpassa utbudet till anslagsmedlen, öka genomströmningen och öka andelen utbildning på avancerad nivå. Under det senaste året har fakulteterna inlett ett strategiskt arbete att analysera och utveckla utbudet utifrån arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan samt kompetensförsörjning. Den uttalade viljan att vara en drivkraft för regionen har varit fruktbar för Linnéuniversitetet och skapat samarbeten som gagnat både forskning och utbildning. Ett flertal forskningsprojekt har uppkommit i samverkan med lokala aktörer och många utbildningar har ett gott samarbete med regionen. Det gäller inte minst vårdoch lärarutbildningarnas samverkan med landsting och kommuner samt samarbetet med Ikea som bland annat lett till att en ny tvärvetenskaplig masterutbildning med inriktning på innovation utvecklats. Regionförbundet Södra Småland och regionförbundet i Kalmar län är också viktiga samarbetspartners och har bland annat medverkat till att fler studenter fått ett inslag av entreprenörskap i sin utbildning. När verksamhetsåret 2013 summeras blir det tydligt att Linnéuniversitetet alltmer närmar sig det som var motivet för fusionen - att genom större kritisk massa skapa förutsättningar för högre kvalitet i utbildning, forskning och samverkan. Vägen har inte varit spikrak och sannolikt väntar en del hinder även i framtiden, men med en formulering från en extern utvärdering av Linnéuniversitetets tre första år är Linnéuniversitetet ett framsynt beslut. På den vägen är det. 9 (68)

10 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet Återrapportering enligt regleringsbrev Studieavgifter för tredjelandsstudenter I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Antalet studieavgiftsfinansierade tredjelandsstudenter, så kallade betalstudenter, uppgick till 181 och har ökat kraftigt sedan Linnéuniversitetet placerade sig på fjärde plats i landet vad gäller nyrekrytering av betalstudenter. Studierna sker framförallt i företagsekonomi och engelska. Antalet inresande tredjelandsstudenter inom utbytesavtal har minskat med elva procent sedan Anledningen till minskningen är att en översyn av avtalen gjorts utifrån kvalitetsaspekter. Prestationsgraden för betalstudenter ligger på en genomsnittlig lägre nivå än för övriga studenter. När studentvolymer förändras mellan åren kan den prestationsgrad som beräknas på kalenderår vara missvisande. Därför beräknas även prestationsgraden per läsår. 2011/2012 var prestationsgraden 55 procent och 2012/2013 var den 67 procent. Det måttet visar alltså på en ökning av prestationsgraden. Intäkterna för betalstudenter uppgick till 9,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 2012 års intäkt på 3,8 miljoner kronor. Tabell 1. Registrerade tredjelandsstudenter Antal studieavgiftsfinansierade studenter Antal tredjelandsstudenter inom utbytesavtal Källa: Diver/Ladok Tabell 2. Studieavgiftsfinansierade helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad 1 per utbildningsnivå, kalenderår Utbildning på grundnivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 51% 50% 17% Utbildning på avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 63% 65% 43% Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 57% 59% 31% 1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. Källa: Diver/Ladok 10 (68)

11 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Betalstudenterna har positiv påverkan och bidrar till internationalisering på hemmaplan i de utbildningar som särskilt attraherar denna studentgrupp. Linnéuniversitetet har ett nära samarbete med Migrationsverket i Växjö. Informationsutbyten i handläggningsärenden sker åt båda håll. Svar i ärenden sker med kort väntetid. De informella kontakterna är värdefulla och besparar de båda myndigheterna onödigt utrednings- och inläsningsarbete. Information om betalda studieavgifter sker från Ladok centralt direkt till Migrationsverket, och ligger till grund för beslut om upphållstillstånd. För att förkorta handläggningstiderna och säkra handläggningsprocessen för uppehållstillstånd lämnar Linnéuniversitetet också fortlöpande information direkt till Migrationsverket lokalt. Det finns tydliga problem med regelverket och processen för ansökan om uppehållstillstånd för studier, vilket ibland medför bristande flexibilitet i beslutsfattandet. Lärar- och förskollärarutbildning Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- och lärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika inriktningar och ämneskombinationer, så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Åtgärder och vilka överväganden som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Inför beslut om dimensionering och programutbud 2014 gjordes en utredning av lärarutbildningens förutsättningar utifrån arbetsmarknadens behov, söktryck, genomströmning, forskningsbas och examenstillstånd. Utredningen resulterade i att ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 ställdes in ytterligare ett år på grund av lågt söktryck. Såväl redan antagna studenter som externa sökande har fått information om att ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan också ger behörighet för grundskolans årskurs 7-9. Inom den kompletterande pedagogiska utbildningen (kpu) är det av kvalitetsskäl inte längre tillåtet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (vfu) utanför Linnéuniversitetets partnerområden. Sökande till utbildningen har för att komma ifråga för antagning fått skriva under en särskild blankett där de intygar att de är införstådda med villkoren för vfu. Ämnena geografi, kemi och naturkunskap i ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan ställdes in inför 2014 på grund av lågt söktryck. Redan antagna studenter har informerats om vilka andra ämnen utöver dessa som kan läsas som ett andra ämne i utbildningen. En särskild utredning genomförs för närvarande om förskollärarprogrammet på distans inför våren Vidare har en utredning om ämneslärarutbildning 2016 nyligen initierats, som kan innebära konsekvenser för program som leder till ämneslärarexamen. Information om förutsättningarna kommer att ges till sökande i god tid före ansökningsperioden. Utbildningsutbud Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Lärosätets avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Efter fusionen och den omorganisation som genomfördes den 1 januari 2013 har kvalitetsfrågor kommit i fokus på Linnéuniversitetet. Kvalitetsarbetet har fått ny struktur och en ny kvalitetspolicy har beslutats. Grunden för kvalitetsarbetet är ett systematiskt förbättringsarbete där universitetet följer, analyserar, utvecklar och säkrar kvalitet. Detta förhållningssätt gäller i högsta grad utbildningsutbudet. Förutom att anpassa utbildningsutbudet till takbeloppet har sedan 2010 en generell målsättning varit att prioritera programutbildning som leder till examen, se över utbildningar med låg prestationsgrad, samt öka andelen utbildningar på avancerad nivå. Samtliga fakulteter har under året sett över utbildningarna ur ett strategiskt perspektiv. Flera fakulteter har under året analyserat utbudet utifrån olika kriterier, till exempel söktryck, unikt innehåll, ekonomisk bärkraft, möjlighet till progression samt arbetsmarknadens behov. Utbildningarna har även satts i relation till den kompetens fakulteten har eller behöver. I översynen har också ingått att prioritera i utbildningsutbudet samt bedöma vilka överlappningar som eventuellt finns kvar sedan fusionen eller har uppstått efter omorganisationen. Det tar tid innan förändringar i utbildningsutbudet får reellt genomslag och därför är det nödvändigt att ha ett långsiktigt tidsperspektiv i arbetet. Som exempel kan nämnas att ekonomihögskolan, som i liten utsträckning berördes av omorganisationen 2013, arbetat med sitt utbildningsutbud under flera år och minskat antalet helårsstudenter med 17 procent sedan Minskningen har främst skett inom fristående kurser. De generella målen enligt universitetets verksamhetsplan har inneburit att utbudet framförallt har minskat bland fristående kurser på grundnivå som inte ingår i utbildningsprogram. Ett annat strategiskt beslut är att antingen lägga ned kurser med låg genomströmning eller utveckla dem på ett sådant sätt att genomströmningen ökar. Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper har exempelvis minskat antalet korta kurser som inte leder till examen och endast kräver allmän behörighet. Distansutbildningarna har generellt 11 (68)

12 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet minskat. Ekonomihögskolan har lagt ned utbildningsprogram på distans med låg genomströmning, och fakulteten för hälso- och livsvetenskaper utvecklar semi-distans kurser för att tillmötesgå arbetsmarknadens behov och öka genomströmningen. Semi-distanskurser innebär att deltagarna träffas med viss regelbundenhet men har större delen av utbildningen på distans, vilket ger en generellt högre prestationsgrad än traditionella distansutbildningar. För Linnéuniversitetet som helhet har prestationsgraden ökat successivt från 75 procent 2010 till 81 procent Linnéuniversitetet ligger fortfarande under rikssnittet på 19 procent vad gäller andelen utbildning på avancerad nivå. Linnéuniversitetet har idag nio procent, vilket är en ökning med en procent sedan föregående år. Målet är dock 15 procent och samtliga fakulteter arbetar för att utöka andelen kurser på avancerad nivå. En speciell satsning riktas mot betalstudenter och sommarkurser utvecklas med anledning av det planerade internationella sommaruniversitetet (se avsnittet Globala värden). (se även avsnitt Utbildningsutbudet förbättras under En attraktiv kunskapsmiljö) Studenternas efterfrågan Antalet förstahandssökande till Linnéuniversitetet har sedan 2010 ökat med 32 procent, vilket indikerar att Linnéuniversitetet erbjuder utbildningar som svarar mot studenternas efterfrågan. Totalt antal sökande har successivt ökat och söktrycket är fortsatt högt. Nyckeltalet antal behöriga sökande i första hand i förhållande till antal antagna studenter ger en indikation på universitetets förmåga att fylla sina studieplatser. Våren 2013 hade utbildningsprogrammen 2,8 behöriga sökande per antagen. Motsvarande siffra för hösten 2013 var 1,6. Arbetsmarknadens behov Linnéuniversitetet möter samhällets behov genom regional förankring och samverkan. Analysen av arbetsmarknadens behov baseras på nationell statistik och branschbaserade samarbeten på regional och nationell nivå. Samverkansprojekt och mötesplatser beskrivs närmare i avsnittet Samhällelig drivkraft, men som exempel kan nämnas att fakulteten för hälso- och livsvetenskaper har en ständig dialog med landstingen om behov av utbildningar. Det gäller såväl grund- och specialistutbildning som fortbildning och uppdragsutbildning. För att tillgodose behovet av sjuksköterskor utanför utbildningsorterna har en webbaserad sjuksköterskeutbildnings startat med kliniska träningscentrum, kliniska lärare, utbildade handledare och verksamhetsförlagd utbildning utlokaliserad till Oskarshamn och Västervik. För att möta arbetsmarknadens behov av lärare har lärarutbildningen ett nära samarbete med kommuner. Utbildningen av förskollärare som sker på campus och på distans har gott söktryck. Ett utvecklingsarbete pågår inom förskollärarutbildningen med målet att skapa två kompletterande utbildningar för olika målgrupper med fokus på lärares interaktiva kompetens. Eftersom det är svårt att locka sökande till ämneslärarutbildningen samtidigt som arbetsmarknaden har behov av ämneslärare driver Linnéuniversitetet den kompletterande pedagogiska utbildningen (kpu), som syftar till komplettering av tidigare ämnesstudier i form av utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning. Syftet är att de studerande ska erhålla ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. Områden där det råder brist på lärare, såsom naturvetenskap och moderna språk, prioriteras inom kpu. Linnéuniversitetet samarbetar med Ikea inom the Bridge som är ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningssamarbete som inleddes Masterprogrammet Innovation through Business, Engineering and Design, den så kallade innovationsmastern, har utvecklats bland annat med kunskap om det behov Ikea och andra organisationer ser av tvärvetenskaplig kompetens inom teknik, ekonomi och design. KK-stiftelsen har under 2013 beviljat 5,6 miljoner för projektet Expertkompetens för innovation som i samverkan med företag ska utveckla kurser eller program på avancerad nivå inom sociala medier. Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper och fakulteten för teknik planerar utökning av avancerad nivå och minskar samtidigt basårsutbildningen. Linnéuniversitetet har också ett samarbete med region Skåne och Lunds universitet där studerande vid medicinska fakulteten erbjuds göra en del av sin utbildning i Linnéuniversitetets regi på länssjukhuset Kalmar. Studenterna erbjuds en fördjupningskurs i läkemedel samt projektarbeten med handledning av forskare vid Linnéuniversitetet. Helårstudenter och helårsprestationer Utbildningsutbudet har sedan 2010 förändrats där programutbildningarnas andel ökat från 62 procent 2010 till 70 procent Andelen fristående kurser uppgick för 2013 till 30 procent. Andelen professionsutbildningar, det vill säga utbildningar som leder till en yrkesexamen, Tabell 3. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå vt2013 vt2012 vt2011 vt2010 ht2013 ht2012 ht2011 ht2010 Sökande/antagna1, totalt 1,08 0,94 0,92 0,95 1,15 1,11 1,04 0,98 Sökande/antagna1, program 2,84 2,33 1,88 1,89 1,60 1,48 1,41 1,40 1 Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två). Källa: VHS/NyA 12 (68)

13 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Tabell 4. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader 1, kalenderår Professionsutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 92% 90% 91% 90% Andel professionsutbildning 36% 35% 33% 32% Annan programutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 82% 82% 82% 77% Andel annan programutbildning 34% 31% 29% 30% Fristående kurser Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 68% 64% 60% 60% Andel fristående kurser 30% 34% 38% 38% Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 81% 79% 77% 75% 1 Exklusive uppdragsutbildning. 2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok Tabell 5. Utbildningarnas andel av totalt utbildningsutbud Andel professionsutbildning2 36% 35% 33% 32% Andel annan programutbildning 34% 31% 29% 30% Andel fristående kurser 30% 34% 38% 38% 1 Exklusive uppdragsutbildning, helårstudenter. 2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok Tabell 6. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå 1, kalenderår Grundnivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 83% 79% 77% 75% Avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 79% 82% 80% 73% Ej klassad utbildningsnivå 2 Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 42% 40% 51% 46% 1 Exklusive uppdragsutbildning. 2 Ej klassad utbildningsnivå är till exempel basårsutbildning. Källa: Diver/Ladok Tabell 7. Distansutbildningar, kalenderår Andel distansutbildning av helårstudenter 26% 29% 31% 30% Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 68% 65% 60% 58% 1 Undervisningsform distans och it-distans. Källa: Diver/Ladok 13 (68)

14 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet 14 (68)

15 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 ökade också och utgjorde drygt hälften av det totala utbudet för programutbildning. Universitetets prestationsgrad har sedan 2010 ökat med sex procentenheter, vilket är ett resultat av de åtgärder som vidtagits för att öka genomströmningen med bibehållen eller ökad kvalitet. Andelen helårstudenter på avancerad nivå ökade från åtta till nio procent, vilket kan jämföras med universitetets mål om 15 procent. Prestationsgraden per kalenderår har minskat för avancerad nivå. Eftersom antalet studenter ökat mellan 2012 och 2013 ger detta mått en missvisande bild, då terminstiden för hösten sträcker sig över årsskiftet och avslutas i januari. Universitetet har därför också tagit fram det mer verksamhetsanpassade måttet prestationsgrad per läsår. Prestationsgraden per läsår ger en mer korrekt bild och var 2012/ procent. Antalet distansstudenter uppgick för 2013 till helårstudenter, en minskning med 20 procent sedan Andelen distansutbildning i helårsstudenter har minskat från 30 procent till 26 procent. Distansstudenternas prestationsgrad har ökat både per kalenderår och per läsår. Prestationsgraden per läsåret 2011/2012 var 62 procent och för läsåret 2012/2013 var den 70 procent. Studenter som inte tar poäng Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget. Ladokkonsortiet har tagit fram en alternativ definition av studenter som inte tar poäng där hänsyn tas även till studenter med underkända resultat och studenter som gjort avbrott i studierna. Universitetet har noterat att antalet helårsstudenter utan resultat sjunker när mätningen görs på en längre tidsperiod. Rekryteringsmål för professorer Under ska minst 36 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Antalet kvinnliga professorer har ökat och under perioden var 37 procent av de rekryterade professorerna kvinnor, vilket innebär att Linnéuniversitetet hittills har uppnått rekryteringsmålet. Fakulteterna har inrättat docentakademier för att underlätta meritering och utveckling. På ekonomihögskolan samt inom hälsovetenskap har akademierna under året inriktats på kvinnliga lektorer. Linnéuniversitetet antog under våren 2013 ett åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer. I programmet beskrivs åtgärder både för ökad extern rekrytering och intern befordran av kvinnliga lektorer. Fakulteterna har det huvudsakliga ansvaret för genomförandet. Vid extern rekrytering rekommenderas aktiviteter för att få fler kvinnliga sökande, vilket kan innebära att universitetet aktivt utnyttjar personliga kontakter och uppmuntrar kvinnliga kandidater att söka. För intern befordran föreslås mentorsprogram, experthjälp och extra forskningstid. Inom ramen för åtgärdsprogrammet utlystes möjligheten att i miljöer där kvinnor är underrepresenterade ansöka om experthjälp. Avsikten är att forskare med ambitionen att bli professor ska få stöd från en extern expert om hur de bäst kan nå professorskompetens. Tabell 8. Registrerade studenter ht2012 som inte har tagit några poäng Studenter som ej tar poäng¹ per per Enligt Utbildningsdepartementets definition Enligt Ladokkonsortiets definition ¹ Studenter som varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen Linnéuniversitetet har definierat vårterminen 2013 fram till och med Mätning har även gjorts på en längre tidsperiod fram till och med ² Utbildningsdepartementets definition tar bara hänsyn till godkända provresultat. Ladokkonsortiets definition tar hänsyn till underkända resultat och om studenten gjort avbrott på kurser. Tabell 9. Professorsrekrytering Befattning Totalt Kvinnor Totalt Professorsrekrytering 2013 Professorsrekrytering 2012 Andel kvinnor Totalt Kvinnor Andel kvinnor Totalt Kvinnor Andel kvinnor Professorer Befordrade professorer Gästprofessorer % % % Källa: Personalsystemet Primula per december 15 (68)

16 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet Utökat antal programnybörjare Antalet programnybörjare ska under 2013 öka vid Linnéuniversitetet enligt nedan Högskoleingenjörsutbildning 5 Sjuksköterskeutbildning 10 Högskoleingenjörsutbildningen har ökat med 30 programnybörjare sedan förra året. Sjuksköterskeutbildningen har ökat med två studenter. Universitetet har sedan tidigare höga överintag på sjuksköterskeutbildningarna, men i samband med anpassning till takbeloppet har man dragit ned på överintaget för att i större utsträckning utgå från planeringstalen som har ökat i enlighet med målet. Detta i kombination med en liten nedgång mellan åren i antal registrerade jämfört med antagna studenter har medfört att universitetet inte nått målet om en utökning med tio nybörjarplatser. Särskilda åtaganden Fortbildning av journalister utgörs av ett särskilt åtagande och redovisas i avsnitt Institutet för fortbildning av journalister under Attraktiv kunskapsmiljö. Övrig återrapportering enligt regleringsbrev Resultaträkningar per verksamhetsområde, oförbrukade bidrag, avgiftsfinansierad verksamhet, resultat av högskoleprovet samt kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas i avsnitt Ekonomisk redovisning. Tabell 10. Antal programnybörjare Högskoleingenjörsutbildningen Sjuksköterskeutbildning Sjuksköterskeprogrammet exklusive specialistsjuksköterskor 16 (68)

17 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Resultatredovisning Förutsättningar för resultatredovisningen Linnéuniversitetets verksamhet redovisas utifrån lärosätets uppdrag enligt högskolelagen och regleringsbrevet för Resultatredovisningen återkopplas i enlighet med universitetsstyrelsebeslut till universitetets strategi Strategin, En resa in i framtiden, har sin grund i uppdraget enligt högskolelagen. Resultatredovisning har i år fokus på uppföljning av strategin i sin helhet för Linnéuniversitetets första fyra år. Varje strategiområde i årsredovisningen avslutas med en återkoppling till strategin. Under året har arbetet med den nya strategin för perioden påbörjats och beslut sker under Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina prestationer. Med prestationer avses, enligt Ekonomistyrningsverkets handledning, varor och tjänster som har lämnat myndigheten. För 2013 redovisar Linnéuniversitetet i enlighet med universitetsstyrelsebeslut prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer och antal vetenskapliga publikationer samt studerande på forskarnivå. Linnéuniversitetets nya organisation från och med 1 januari 2013 består av fem fakulteter och nämnden för lärarutbildning. De fem fakulteterna är ekonomihögskolan, fakulteten för hälso- och livsvetenskaper, fakulteten för konst och humaniora, fakulteten för samhällsvetenskap och fakulteten för teknik. Intern styrning och kontroll Linnéuniversitetet strävar efter att integrera arbetet med intern styrning och kontroll (ISK) i processen för verksamhetsplanering och uppföljning som i sin tur sker enligt universitetets kvalitetspolicy. Någon separat riskanalys för 2014 har därför inte upprättats. Riskvärderingen som gjordes 2011 ingår i verksamhetsplan och budget för 2014 och kontrollåtgärderna finns med bland de generella åtgärder som beskrivs i verksamhetsplanen. I detta arbete ingår också den kontinuerliga uppföljning som sker i dialoger mellan rektor och fakulteter. Syftet med integreringen är att undvika parallella processer. Till 2014 planeras för en ny riskvärdering som ska bygga på den nya strategi som universitetet har börjat ta fram. Arbetet med att samordna de olika processerna har sedan Linnéuniversitetet bildades 2010 inneburit en lärprocess där olika rutiner och processer steg för steg har synkroniserats. Eftersom en ny organisation infördes den 1 januari 2013 har de nya fakulteterna under året haft stort fokus på det operativa arbetet. För att orientera de nya fakulteterna i ISK har fakulteternas utbildningsledare introducerats i arbetet. Vid dessa tillfällen medverkade även universitetets internrevisor. Riskperspektivet finns därför med även i fakulteternas verksamhetsplaner. Riskanalys 2013 beslutades av universitetets styrelse i februari Uppföljning sker framförallt i Linnéuniversitetets årsredovisning samt i särskild dokumentation som styrelsen får i samband med att beslut tas om årsredovisning I dokumentationen finns också en beskrivning av processen kring årsredovisningen och dess kvalitetssäkring. Under året har en gemensam säkerhetspolicy beslutats för fysisk säkerhet, informationssäkerhet, IT-säkerhet, miljösäkerhet och personsäkerhet. En handlingsplan för informationssäkerhet har utarbetats. En riskvärdering för dessa områden har påbörjats utifrån Kammarkollegiets modell. Även inom det ekonomiadministrativa området har riskanalys upprättats för betalningar, inköp och prognostisering av det ekonomiska resultatet. En rutin för misstanke om oegentligheter är under utarbetande. Kompetensförsörjning och hantering av universitetets resurser ur effektivitetssynpunkt är riskområden som universitetet prioriterar för att upprätthålla hög kvalitet och nå de strategiska målen. Med anledning av utfallet av UK-ämbetets utvärderingar bedöms även utbildningarnas kvalitet vara ett riskområde. Kvalitetsindikatorer Våren 2011 beslutade Linnéuniversitetets styrelse att införa ett system med indikatorer för universitetets utveckling. Syftet med indikatorerna är inte bara att mäta resultat, utan att indikatorerna i sig ska vara kvalitetsdrivande och bidra till universitetets utveckling. Hösten 2011 fastslog rektor vilka de universitetsövergripande kvalitetsindikatorerna skulle vara. Kvalitetsindikatorerna utgår från målen i universitetets visions- och strategidokument En resa in i framtiden och indikatorer finns för varje strategiskt område. Kvalitetsindikatorerna har successivt införts sedan 2011 och undersökning av alumner och intressenter återstår att genomföra. Genom Linnébarometern undersöktes vilka uppfattningar 17 (68)

18 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet Kvalitetsindikatorer Attraktiv kunskapsmiljö Framstående forskning Samhällelig drivkraft Globala värden Undersökning sistaårsstudenters/-doktoranders synpunkter på kunskapsmiljön (Linnébarometern) Undersökning: alumnernas (från alla nivåer) etablering på arbetsmarknaden samt synpunkter på kunskapsmiljön Examensarbetenas kvalitet enligt intern granskning respektive UK-ämbetet Antal vetenskapliga publikationer enligt: det norska systemet Web of Science Summa/andel externa forskningsmedel, varav andel med vetenskaplig granskning Undersökning: intressenternas (avnämare, studenter, personal) synpunkter på samverkan inom utbildning och forskning Personalens kompetens avseende: Hållbar utveckling Internationalisering Jämställdhet, likabehandling och mångfald Studenternas uppfattning om utbildningen avseende: Hållbar utveckling Internationalisering Jämställdhet, likabehandling och mångfald sistaårsstudenterna hade om sina utbildningar. Svarsfrekvensen var dock låg och universitetet undersöker hur svarsfrekvensen ska kunna förbättras till kommande års undersökning. Personalens kompetens inom Globala värden undersöktes i höstens medarbetarundersökning. Resultaten av medarbetarundersökningen lämnades till fakulteterna för analys och åtgärd och återkoppling av kvalitetsindikatorerna kommer att ske i de dialoger som rektor för med fakulteterna två gånger om året. Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning är avgörande för Linnéuniversitetets vision om en attraktiv och internationell kunskapsmiljö. Med kompetensförsörjning avses förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och ibland även avveckla kompetens. Sedan Linnéuniversitetet bildades har universitetets styrelse lyft fram kompetensförsörjningen som ett riskområde med hög prioritet. Den riskvärdering som universitetsrespektive fakultetsledningarna gjorde 2011 har skapat en medvetenhet kring frågorna och resulterat i att en rad åtgärder vidtagits under Alla fakulteter som under 2013 har utökat antalet anställda professorer och docenter har fått resursförstärkning. Linnéuniversitetets strategi är att rekrytera framstående forskare och lärare nationellt och internationellt. Arbetet med kompetensförsörjningsplaner som kartlägger både nuvarande situation och framtida behov får allt större genomslag. Samtliga fakulteter använder sig av planerna på en övergripande strategisk nivå. Överlag syns en ökad medvetenhet om behovet av säkerställd kompetensförsörjning. Perspektivet har dessutom skiftat från att kortsiktigt tillfredsställa utbildningarnas aktuella behov till ett mer långsiktigt helhetsperspektiv som inkluderar såväl utbildning som forskning och samverkan. Behovet av nyrekrytering är större inom vissa miljöer och kategorier. Till exempel står man inom vissa miljöer inför generationsväxlingar. Familjen Kamprads stiftelse lägger ytterligare en strategisk dimension till arbetet med kompetensförsörjning, eftersom universitetet behöver kompetens inom stiftelsens forskningsområden för att kunna hävda sig i konkurrensen om stiftelsens forskningsmedel. Av den anledningen har universitetet utsett tre forskningssamordnare för tre områden som har relevans för stiftelsens forskningsområden. Forskningssamordnarna företräder områdena livskvalitet, hälsa och åldrande för hållbar utveckling, miljö för hållbar utveckling samt entreprenörskap för hållbar utveckling. Tack vare den nya organisation som infördes 1 januari 2013 får fakulteternas rekryteringsarbete en tydligare hemvist och struktur. Fakulteterna har en god bild av vilket kompetensförsörjningsbehov som finns framöver och har i större utsträckning börjat rekrytera internationellt. Linnaeus University Centres (Lnuc) har i vissa fall visat sig ha en positiv påverkan på rekryteringen eftersom dessa sammanslutningar uppfattas som goda forskningsmiljöer. Fakulteten för konst och humaniora upplever exempelvis att fakultetetens Lnuc samlar kompetenser på ett sätt som har gynnat rekryteringen av forskare. Inom vissa miljöer möter det stora utmaningar att rekrytera rätt kompetens och lönenivån gör det ibland svårt att hävda sig i internationell konkurrens. Inom professionsutbildningarna råder det brist på disputerade vilket också ökar konkurrensen. Linnéuniversitetet har en stor andel professionsutbildningar och det är tydligt att dessa utbildningar är betjänta av att ha lärare som har en fot i professionen och en i akademin. Professionsutbildningarnas särskilda betingelser kräver andra typer av anställningsformer samt andra villkor för forskning och resurstilldelning än de traditionella och Linnéuniversitetet betonar i sin strategi vikten av att skapa möjligheter för att lärare med vetenskaplig kompetens och lärare med yrkeserfarenhet ska kunna arbeta tillsammans i professionsutbildningar. I avtal med landstingen i Kronoberg och Kalmar län formuleras att parterna ska verka för delade tjänster mellan universitetet och landstingen och redan idag finns flera delade tjänster. Viss praktisk problematik finns kring delade tjänster och Linnéuniversitetet utvecklar tillsammans med landstingen en modell för detta. I universitetets vision och strategi uttrycks även ambitionen att öka meritvärdet av pedagogiskt utvecklingsarbete. Ett förslag är därför under utveckling om hur pedagogiska meriter kan vägas in bland vetenskapliga meriter i en akademisk karriär. 18 (68)

19 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2013 Kategorier av anställda Universitetet har sedan 2010 haft som mål att öka andelen disputerade lärare. Antal anställda har minskat något sedan Andelen professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar av totalt årsarbetande lärare har ökat från 55 procent 2010 till 60 procent 2013, vilket tyder på att åtgärder utifrån kompetensförsörjningsplanerna har gett resultat. Andelen professorer, universitetslektorer och postdoktorala tjänster varierar mellan fakulteterna och är lägst för fakulteten för samhällsvetenskap samt fakulteten för teknik. De postdoktorala tjänsterna har ökat och betyder mycket för verksamhetens utveckling. Antalet universitetsadjunkter minskade eftersom nya adjunktsanställningar under senare år har hanterats med försiktighet. Några större förändringar i ålders- och könsstrukturen sedan 2011 märks inte. Inom några miljöer såsom skog och trä samt inom naturvetenskapen pågår dock en generationsväxling. Linnéuniversitetets målmedvetna arbete med kompetensförsörjningsplaner har börjat ge resultat i form av ökad vetenskaplig kompetens för att fullgöra uppdraget enligt högskolelagen och regleringsbrevet. Tabell 11. Antal anställda och årsarbetare per kategori Kategori Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Professorer Gästprofessorer och adjungerade professorer Universitetslektorer Universitetsadjunkter Postdoktorala anställningar Doktorander Övrig forskande och undervisande personal Bibliotekspersonal Teknisk och administrativ personal Inklusive adjungerade lektorer och gästlektorer 2 Inklusive postdoktorala anställningar, forskarassistenter och biträdande lektorer Källa: Personalsystemet Primula per december Tabell 12. Utveckling andel professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar Kategori Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Samtliga lärare Professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar Andel professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar av samtliga lärare 59% 60% 57% 57% 55% 55% 55% 55% 1 Professorer, universitetslektorer, postdoktorala anställningar och universitetsadjunkter Källa: Personalsystemet Primula per december Tabell 13. Andel professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar av samtliga lärare 1 per fakultet i procent 2013 Andel av antal lärare Andel av lärare, årsarb. Ekonomihögskolan 62% 62% Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper 66% 65% Fakulteten för konst och humaniora 66% 66% Fakulteten för samhällsvetenskap 53% 54% Fakulteten för teknik 53% 52% 1 Professorer, universitetslektorer, postdoktorala anställningar och universitetsadjunkter Källa: Personalsystemet Primula per december Tabell 14. Antal anställda fördelade på ålder och kön Ålder Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Källa: Personalsystemet Primula per december 19 (68)

20 Årsredovisning 2013 Linnéuniversitetet Tabell 15. Universitetslektorer och postdoktorer med docentkompetens Kategori Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Universitetslektorer Postdoktorala anställningar Källa: Personalsystemet Primula per december Kompetensutveckling Linnéuniversitetets strategi är att erbjuda alla medarbetare kompetensutveckling av högsta kvalitet. Så kallade docentskolor eller docentakademier har organiserats på fakulteterna i syfte att stimulera till publicering och ökad extern finansiering samt få fram fler lektorer med docentkompetens. Den nybildade avdelningen för externa relationer stödjer arbetet med att öka den externa finansieringen. Universitetet har 87 universitetslektorer med docentkompetens, vilket utgör 20 procent av samtliga lektorer. Detta är en potential för framtida kompetensförsörjning när det gäller docenter och professorer. En genomgripande inventering av universitetsadjunkternas kompetens genomfördes under året och de adjunkter som saknade examen på avancerad nivå gavs möjlighet att uppnå det. Under 2013 genomfördes flera insatser för att stärka chefers och ledares arbetsgivarroll och personliga ledarskap. Programmet tog under året sin utgångspunkt i omorganisationen och behoven som uppkom med anledning av det stora antalet nya chefer. Alla chefer har dessutom erbjudits utbildning i att utarbeta handlingsplaner inom de förbättringsområden som den under året genomförda medarbetarundersökningen identifierade. Vid Linnéuniversitetets universitetspedagogiska enhet (UPE) utgör den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen den mest omfattande utbildningsverksamheten. Under året har 63 personer deltagit i utbildningen, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Forskarhandledarutveckling arrangeras tillsammans med Blekinge tekniska högskola och under året har totalt 53 personer deltagit. Som ett led i Linnéuniversitetets omfattande arbete med att höja kvaliteten i undervisningen erbjuds fortbildning för undervisande personal. Kurserna, som kallas Den gula tråden, har under året genomförts med 30 deltagare. Tabell 16. Antal deltagare vid Universitetspedagogiska enhetens kurser Utbildning Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, BHU Forskarhandledarutbildning i Sydost, FLUS Den Gula Tråden Ingår även deltagare från Blekinge tekniska högskola och Landstinget i Kalmar Källa: DIVER/Ladok Återkoppling till universitetets strategi Strategier för kompetensförsörjning Åtgärder och resultat Rekrytera framstående forskare och lärare nationellt och internationellt Lnuc-miljöerna underlättar rekrytering, internationell rekrytering tillämpas, ökad medvetenhet om strategisk rekrytering Ge samtliga lärare möjlighet att vara delaktiga i forskning, alternativt konstnärlig vidareutveckling, och alla forskare möjlighet att undervisa Skapa möjligheter för att lärare med vetenskaplig kompetens och lärare med yrkeserfarenhet ska kunna arbeta tillsammans i professionsutbildningar Delade tjänster Erbjuda alla medarbetare kompetensutveckling av högsta kvalitet UPE, docentskolor/docentakademi, personalavdelningens initiativ i kompetensutvecklingsfrågor (till exempel ledarskapsutbildning) Öka meritvärdet av pedagogiskt utvecklingsarbete Förslag har utarbetats 20 (68)