Å rsredo Årsredovisning 2015 visning Kalmar / Växjö Telefon E-post

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Universitetsstyrelsebeslut Dnr: 2015/

3 Fastställande av årsredovisning för 2015 Beslut Dnr: 2015/ Styrelsen för Linnéuniversitetetet fastställer härmed årsredovisningen 2015 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 18 februari Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitetet är betryggande. Dan Brändström Ordförande Stephen Hwang Rektor Thomas Carlzon Jenni Nordborg Karin Emilsson Marie Samuelsson Bengt Söderström Magnus Andersson Kajsa Wejryd Gunilla Byrman Anders Forsman Anna Stafsudd Daniel Svedbjörk Sebastian Hellvin Erika Angelsmark 3 (72)

4 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Innehåll Fastställande av årsredovisning för Rektor sammanfattar år Linnéstudenterna har ordet 8 Läsanvisningar 10 Intressenter 10 Årsredovisningen utgår från Linnéuniversitetets vision och strategi 10 Hur Linnéuniversitetet redovisar prestationer 10 Underlag och källor 10 Sammanfattande uppföljning av strategins övergripande mål 11 Resultatredovisning 12 Återrapportering enligt regleringsbrev 12 Utbildningsutbud 12 Uppföljning av vissa utbildningar 12 Lärar- och förskollärarutbildning 12 Studieavgifter för tredjelandsstudenter 15 Rekryteringsmål för professorer 16 Individbaserad statistik 16 Särskilda åtaganden 16 Övrig återrapportering enligt regleringsbrev 16 Kreativ kunskapsmiljö 16 Forskning och utbildning länkas 16 Utmanande utbildningar 17 Utbildningsutbud 18 Behovsanalyser formar utbildningsutbudet 18 Söktryckets utveckling 18 Nya utbildningar tas fram för att möta arbetsmarknadens behov 18 Utbildningsutbudet på avancerad nivå ökar 19 Hälften av programstudenterna finns inom professionsutbildningar 20 Distansutbildningarna når redan yrkesverksamma 21 Utbildningsutbud utifrån utbildningsområde och ålder 21 Breddad rekrytering 22 Linnéuniversitetet agerar för att etablera nyanlända 22 Genom validering kan arbetsmarknadens och individens behov mötas 23 Varierad kommunikation och distribution når olika grupper 23 Nya mötesplatser breddar rekryteringen 23 Stödet till studenter är samlat 23 Examina 23 Linnéstudenterna och universitetet jobbar för ökat studentinflytande 24 Fojo fortbildning av journalister 25 4 (72)

5 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 Polisutbildningen är universitetets största uppdragsutbildning 25 Utbildningarnas kvalitet - en kvalitetskultur växer fram 26 Linnébarometern och alumnundersökningen används för uppföljning 27 Internrevision av kursvärderingar 27 Prestationer inom utbildningsområdet 27 Framstående forskning 27 Linnéuniversitetet skapar förutsättningar för goda forskningsmiljöer 28 Linnaeus University Centres (Lnuc) profilerar forskningen 28 Vetenskaplig kompetens är basen i plattformar inom hälso- och sjukvård 28 Professionsutbildningarnas forskningsanknytning viktig för utbildningarnas kvalitet 29 Regeringens satsning på strategiska forskningsområden 29 Havsmiljöinstitutet bistår med vetenskaplig kompetens kring havsmiljö 29 Utbildning på forskarnivå ska kvalitetssäkras 30 Extern forskningsfinansiering ökar men mer kan göras 31 Vetenskapliga publikationer ökar 32 Många vetenskapliga publikationer i förhållande till de samlade forskningsintäkterna 32 Prestationer inom forskningen 35 Samhällelig drivkraft 36 Samhällelig drivkraft har fått en stödstruktur och tagit fart 36 Uppföljning av samhällelig drivkraft utvecklas 36 KK-stiftelsen finansierar nya projekt till nytta för näringslivet 36 En ny ledarskapsakademi har finansierats 36 Forskningens samverkan svarar mot samhällsutmaningar 36 De nya universiteten samarbetar i innovations kontoret Fyrklövern 37 Drivhusen och inkubatorerna får tydligare roller och långsiktig finansiering 37 Nytt strukturfondsprojekt för etablering av kompetenscentrum för innovation och design 37 Det entreprenöriella universitetet jobbar både internt och externt 38 Inträdet på arbetsmarknaden underlättas av kontakter med omgivande samhälle 38 Nätverk och kluster främjar samverkan 38 Linnéuniversitetet har stor uppdragsutbildning 38 Holdingbolaget 38 Prestationsmått inom samverkan 39 Globala värden 40 Internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling är globala värden 40 Internationella studenters kontakter i regionen ska stärkas 40 Fakulteterna strukturerar arbetet med internationaliseringen 40 Fokus på kvalitet i mobiliteten 42 Linnéuniversitetet jobbar utifrån det bredare perspektivet lika villkor 43 Åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer 44 Tillgängligheten blir bättre när universitetet bygger nytt i Kalmar 44 Flera utbildningar har lika villkors-perspektiv 44 Könsuppdelad statistik 44 Inom hållbar utveckling har universitetet påbörjat förberedelser inför ISO-certifiering 47 Kompetensförsörjning 47 Andelen disputerade och docenter ökar 48 Den universitetspedagogiska enheten stöttar kompetensutveckling i olika former 49 Stöd till adjunkter utan examen på avancerad nivå 50 Ledarskapsutbildningar 50 Utbildningar om den statliga värdegrunden och interkulturell kompetens 50 Universitetsbiblioteket har många samarbetsprojekt 50 Organisationen utvecklas och förbättras 50 Kommunikationsfunktionerna har fått en ny organisation 51 Kanslichefernas och prefekternas roller har blivit tydligare 51 Medarbetarundersökningen visade på svagt positiv trend 51 Universitetsstyrelsen har beslutat om en samlad lokalisering i Kalmar 51 Profilering av den fysiska miljön berör båda studierorterna 51 Beslut om ny policy för intern styrning och kontroll 52 Ekonomisk redovisning 52 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 52 Forskning och utbildning på forskarnivå 54 Oförbrukade bidrag 55 Avgiftsfinansierad verksamhet 55 Stiftelser 56 Kapitalförändring per verksamhetsområde 56 Väsentliga uppgifter 58 Resultaträkningar 60 Balansräkningar 61 Anslagsredovisning 62 Redovisnings- och värderingsprinciper 63 Noter 65 Bilagor 69 Bilaga 1. Sjukfrånvaro 69 Bilaga 2. Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 5 (72)

6 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Rektor sammanfattar år 2015 Sverige har under 2015 haft en utmaning att kunna ta emot ett stort antal flyktingar som kommit till landet. Många av flyktingarna är högskoleutbildade och vi har på Linnéuniversitetet sett möjligheten att bidra på olika sätt för att hjälpa dessa människor att snabbare etablera sig. Därför har vi under 2015 påbörjat en satsning på att skapa snabba vägar för att validera och komplettera olika utbildningar som flyktingarna har samt på andra sätt hjälpa dem genom våra nätverk och kontakter. Arbetet sker i samarbete med många olika inblandade aktörer t ex Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelser och andra offentliga regionala och nationella aktörer. Vi kommer under 2016 att se mer konkreta resultat av satsningen. Det har varit ett år som präglats av att fortsätta längs den inslagna väg som vi framgångsrikt färdats på under de senaste åren. Det är också det första året med vår nya strategi, en naturlig fortsättning av den föregående strategin. Det är ofta nyttigt att få perspektiv på universitetets verksamhet från någon utifrån, i synnerhet från någon med god kunskap om sektorn. Hur skulle en sådan person beskriva den utveckling som vi genomgått sedan 2010 och vilka råd kan vi få inför framtiden? Den rapport som förre universitetskanslern Lars Haikola gjorde på universitetsstyrelsens uppdrag var ur detta perspektiv relevant och intressant. Rapporten bekräftar bilden av att vi varit framgångsrika i Linnéuniversitetets strategiområden. Vi får beröm för våra aktiviteter kopplade till samverkan, som är bedövande stor och uppskattad och för vårt omfattande internationaliseringsarbete. De samlade ansträngningarna för att förbättra forskningen och finansiering av densamma har varit tuff och konsekvent och där börjar nu resultaten synas. Marknadsföringen av Linnéuniversitetet har varit framgångsrik och bidragit till den stora ökningen av antalet sökande. Det finns också utmaningar, till exempel att öka antalet studenter på avancerad nivå och att förbättra utbildningarnas kvalitet. Lnu bör också fundera över att framöver ha en mer samlad forskningsstrategi. Vår utåtriktade verksamhet är något som vi lagt stor energi på att utveckla. Under året har vi tagit ett tydligt steg vidare i utvecklingen genom inrättandet av en kommitté ledd av en vicerektor med ansvar för området samhällelig drivkraft. Vinnova gav oss högsta betyg för vårt innovationsarbete, tillsammans med de tre andra unga universiteteten (Karlstad-, Mittoch Örebro universitet), inom ramen för samarbetet Fyrklövern. Vi har under året arbetat med flera stora och viktiga samarbetsprojekt med näringslivet till exempel The Bridge, Smart Housing Småland, Information Engineering center och Teknikens hus. Samarbetena med offentliga organisationer i gemensamma samarbets-/mötesplatser såsom ehälsoinstitutet, Palliativt centrum och Regionalt utvecklingscentrum är också framträdande sjösattes ett stort kvalitetsprojekt inom utbildningen och under 2015 har detta arbete fortsatt med ledning av prorektorerna och med kvalitetsrådet som styrgrupp. Arbetet har fått en ny dimension genom samarbetet med Mittuniversitetet och Karlstads universitet där syftet är att bygga upp ett kvalitetssäkringssystem med tydliga inre processer och där extern utvärdering säkrar utbildningarnas kvalitet. Detta är tänkt att ersätta Universitetskanslerämbetets hittillsvarande utvärderingar av utbildningar (om så beslutas). Det har varit ett viktigt samarbetsprojekt där vi tre lärosäten är långt framme i sett ur ett nationellt perspektiv. Arbetet kommer att intensifieras under 2016 med bland annat pilotutvärderingar. Sedan Linnéuniversitetets start 2010 har vi arbetat målmedvetet för att öka den externa finansieringen av forskningen. En stor möjlighet som vi kunnat utnyttja väl är tillkomsten Familjen Kamprads stiftelse. Vi har i hård konkurrens kunnat erhålla forskningsmedel från stiftelsen genom åren. En annan finansiär som vi arbetat intensivt med är KK-stiftelsen. Fram till 2015 har Linnéuniversitetet varit mindre lyckosamma i ansökningarna. Därför är det extra glädjande att kunna konstatera att 2015 var vi ett av de mest framgångsrika lärosätena i att få medel från stiftelsen. När vi nu summerar 2015 i årsredovisningen, är det Linnéuniversitetets alla medarbetares bidrag till det uthålliga och viktiga arbetet, som blir synligt. Stort tack till alla! Jag vill också tacka Linnéstudenterna för ett gott och engagerat samarbete under året. Stephen Hwang Rektor 6 (72)

7 Linnéuniversitetet Årsredovisning (72)

8 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Linnéstudenterna har ordet Studenterna vid Linnéuniversitetet, vi Linnéstudenter, är väldigt engagerade. Sedan fusionen och Linnéuniversitetets bildande har antalet studentföreningar ökat kraftigt. Det gläder oss som studentkår att se en fortsatt hög grad av engagemang i både nya och gamla föreningar som är aktiva inom utbildningsoch kvalitetsfrågor såväl som studiesociala frågor och aktiviteter. Detta är ett engagemang som länge uppmuntrats och underlättats av Linnéuniversitetet och den goda relation som råder mellan Linnéuniversitetet och Linnéstudenterna. Som studentkår är det en del av vår vardag att försöka hjälpa de studenter som av olika anledningar stött på problem under sin studietid. Detta ger oss dagligen en inblick i de frågor där Linnéuniversitetet behöver utvecklas eller förbättras. Det är alltid vår ambition att använda de erfarenheterna av Linnéuniversitetets brister för att hjälpa universitetet att ge studenterna en kvalitativ utbildning och studietid. För att på bästa sätt utföra vårt uppdrag och kritiskt granska Linnéuniversitetet behöver vi dock en stark grupp studentrepresentanter som representerar Linnéstudenterna i Linnéuniversitetets olika beredande och beslutande organ. Systemet för studentrepresentation har dock sedan fusionen aldrig riktigt fungerat som vi önskat. Bland annat råder det en stor oklarhet kring vilka dessa organ är eftersom inget register finns över dem och våra begränsade resurser för att rekrytera räcker helt enkelt inte till. Under 2015 har frågan diskuterats med universitetsledningen och vi hoppas att kunna hitta en gemensam lösning under det kommande året för studentinflytandet vid Linnéuniversitetet. Under ett antal år nu har vi drivit frågan om införandet av anonyma salstentamina vid Linnéuniversitetet. Det förberedande arbetet har tagit flera år, men införandet av anonyma salstentamina är förhoppningsvis snart en verklighet. Utvecklingen mot anonyma salstentamina är mycket positiv och det gläder Linnéstudenterna att se Linnéuniversitetet genomföra en så stor förbättring för studenternas rättssäkerhet. Under 2015 har Linnéuniversitetet fortsatt arbetet med att lyfta fram pedagogikens värde genom att införa en karriärstege för goda pedagoger. Linnéstudenterna har länge framhävt vikten av pedagogisk kompetens inom akademin och ser mycket positivt på Linnéuniversitetets steg mot att göra pedagogiska meriter mer likvärdiga med forskningsmeriter. Arbetet har bemötts kritiskt av det egna kollegiet men det är vår förhoppning att värdet av att ha en pedagogisk karriärstege kommer att vinna ut över kritiken mot dess utformning så att en karriärstege kan införas. På lång sikt kommer detta att höja utbildningarnas kvalitet vid hela lärosätet. Studenternas engagemang är den grund vår organisation bygger på. Det gör oss starkare och gör både Linnéuniversitetets utbildningar och studietiden mer kvalitativ för alla studenter. Under de snart fem år sedan Linnéstudenterna bildades har vi vuxit i medlemsantal. Det är inte utan en viss stolthet som vi kan konstatera att i nationell jämförelse är vi i framkant över hälften av alla helårsstudenter är medlemmar i Linnéstudenterna. Samtidigt som våra medlemsantal stiger så ökar även Linnéuniversitetet rekryteringen av studenter internationellt, med särskild framgång bland utomeuropeiska studenter som väljer att studera vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det är en god utveckling som berikar både utbildning och studentliv vid Linnéuniversitetet. Den ökande andelen internationella studenter medför också att en del nya utmaningar uppstår där Linnéuniversitetet behöver ta ett stort ansvar. Linnéuniversitetet är i regel mycket bra på att ta detta sociala ansvar för de internationella studenterna som ofta är en särskilt utsatt och sårbar grupp. Både nya och fortsatta utmaningar har under året funnits utanför Linnéuniversitetets verksamhet, särskilt i fråga om studenternas bostadsförsörjning. Bostadsbristen i Växjö för studenter är en fortsatt utmaning som förhoppningsvis kan utvecklas till det bättre under de kommande åren. Detta kräver ett aktivt engagemang från oss och Linnéuniversitetet och att båda parter deltar i samhällsdebatten. Bostadsgarantin i Kalmar har tidigare år varit en stabil faktor som tagits för given och för första gången i år kunde garantin inte uppfyllas av Kalmarhem. Även i Kalmar kommer bostadsförsörjningen i framtiden kräva ett aktivt engagemang från såväl studentkår som universitet. Trygghet har varit en aktiv fråga under Särskilt i Växjö upplevde studenterna en ökad otrygghet på campusområdet. Överfall och förföljelser fick stor spridning på sociala medier och studenterna krävde en reaktion från studentkår, universitetet och kommun. Vid 2015 års avslut kan vi se ett visst resultat då kommunens trygghetsvandringar numera även inbegriper campusområdet och studenterna sakta men säkert bygger upp en större trygghetskänsla i sitt universitetsområde igen. Linnéstudenterna ser dock bekymmersamt på hur situationen under året har varit nästintill identisk 8 (72)

9 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 med trygghetsproblematiken under Om inte en långsiktig plan för trygghetsfrågan arbetas fram vid Linnéuniversitetet finns det ingenting som hindrar samma sak att ske om tre år igen. Studentstadssamarbetet mellan Linnéuniversitetet, Linnéstudenterna samt Växjö och Kalmar kommuner har tagit stora steg framåt under Arbetet syftar till att utveckla båda städerna till bättre studentstäder. Det gemensamma projektsamarbetet har fått en långsiktig inriktning och den potentiella nyttan för Linnéuniversitetet och dess studenter är endast begränsad av parternas engagemang och fantasi. Spår av samarbetet börjar synas på ett antal olika håll i de olika parternas verksamheter och en av utmaningarna för Linnéuniversitetet 2016 är att engagera en större del av den egna organisationen i detta regionala utvecklingssamarbete. Daniel Svedbjörk Ordförande Erika Angelsmark Vice ordförande Sebastian Hellvin Utbildningsbevakare 9 (72)

10 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Läsanvisningar Intressenter Årsredovisningen utgör Linnéuniversitetets rapportering till regeringen enligt Högskolelagen, Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll, regleringsbrev samt tillämpliga regeringsbeslut. Samtidigt är årsredovisningen tänkt att ge andra intressenter en översiktlig bild av Linnéuniversitetets verksamhet. Årsredovisningens siffermaterial utgör dessutom grunden för Linnéuniversitetets officiella statistik. Årsredovisningen utgår från Linnéuniversitetets vision och strategi Linnéuniversitetets strategi och visionsdokument En resa in i framtiden är grunden för universitetets planering och uppföljning. Rektor har beslutat att årsredovisningen förutom rapportering enligt högskolelagen ska utgå från universitetets vision och strategi. Årsredovisningen följer strategins disposition där kreativ kunskapsmiljö är ett överordnat begrepp som rymmer de fyra huvudavsnitten utmanande utbildningar framstående forskning samhällelig drivkraft globala värden Underlag till årsredovisningen samlats in från fakulteterna, nämnden för lärarutbildning samt universitetsförvaltningen via intervjuer och skriftliga rapporter utifrån återrapporteringskrav samt universitetets övergripande verksamhetsplan. Rubriksättning och disposition styrs till viss del av återrapporteringskrav. Större delen av den återrapportering som krävs enligt regleringsbrevet finns därför i avsnittet Återrapportering enligt regleringsbrev. Eftersom återrapporteringskraven kring utbildningen är omfattande redovisas den under flera rubriker i avsnittet Utmanande utbildningar. Såväl lagar och förordningar som interna styrdokument ligger alltså till grund för årsredovisningens utformning. Detta innebär att samma företeelse ibland beskrivs på flera ställen, men ur olika perspektiv. Viss upprepning förekommer också för att underlätta för de läsare som väljer att endast läsa enstaka avsnitt. Hur Linnéuniversitetet redovisar prestationer Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina prestationer. Enligt Ekonomistyrningsverkets handledning är prestationer varor och tjänster som har lämnat myndigheten. För 2015 redovisar Linnéuniversitetet i enlighet med rektorsbeslut prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer och antal vetenskapliga publikationer/citeringar samt studerande på forskarnivå (årsarbetare). Kostnad per prestation redovisas i avsnittet Prestationer inom utbildningsområdet finns under Utmanande utbildningar och avsnittet Prestationer inom forskningen under Framstående forskning. Avsnittet Prestationsmått inom samverkan redovisas under Samhällelig drivkraft. Underlag och källor Underlaget till årsredovisningen består dels av information som fakulteterna och universitetsförvaltningen lämnat, dels av material som under året publicerats på Linnéuniversitetets interna webb eller i rapporter. Alla siffror avser kalenderåret 2015 om inget annat anges i not. Kvantitativa uppgifter har hämtats ur följande system: Ladok, studiedokumentationssystem Diva, publikationsdatabas NyA, antagningsdatabas Interbas, databas för utbytesavtal och mobilitet Primula, personal- och lönesystem Agresso, ekonomisystem Diver, ett business intelligence-verktyg som används för att ta ut data ur Ladok, Agresso, NyA och Diva för att analysera dessa på ett enhetligt sätt 10 (72)

11 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 Sammanfattande uppföljning av strategins övergripande mål Övergripande mål vision och strategi , Linnéuniversitetet utmärker sig genom: nyfikna, nytänkande och kunniga studenter och medarbetare utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans framstående vetenskaplig och konstnärlig forskning till nytta för samhällsutvecklingen engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt närhet mellan människor en internationell och mångkulturell kunskapsmiljö Vad är nytt för 20151? Kreativa kunskapsmiljöer med koppling mellan forskning och utbildning börjar bildas på fakulteterna Andelen disputerade ökar Andelen disputerade ökar Andel extern forskningsfinansiering ökar Vetenskapliga publikationer/citeringar ökar Regeringens rekryteringsmål för andel kvinnliga professorer är uppnått Antalet företagsdoktorander har ökat Kommitté för samhällelig drivkraft har bildats och genomfört två utlysningar av strategiska medel för samhällelig drivkraft Förberedelser för ISO-certifiering av miljöledningssystemet har påbörjats Projekt för validering av nyanländas kunskaper och nationellt nätverk har kommit igång Ledarskapsakademin har fått nio miljoner från Familjen Kamprads stiftelse Finansieringen från KK-stiftelsen har ökat Ny stor uppdragsutbildning: treårig farmaceututbildning för tre olika apotek Universitetsstyrelsen har beslutat om samlad lokalisering av universitetets lokaler i Kalmar vid Universitetskajen Projektet Global Classroom har börjat ta form Inresande helårsstudenter för betalstudenter och freemovers ökar Nya utbildningsprogram med engelska som undervisningsspråk har startat 1 Många nyheter kan kopplas till flera mål samtidigt, men för att undvika upprepning tas varje nyhet upp endast en gång. 11 (72)

12 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Resultatredovisning Återrapportering enligt regleringsbrev Utbildningsutbud Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Återrapportering se avsnitt utmananade utbildningar. Uppföljning av vissa utbildningar Antalet programnybörjare ska vid universitetet och högskolor öka på de utbildningar som framgår av bilaga 8. Utbyggnaden ska genomföras under 2015 och 2016, för sjuksköterskeutbildningen även under 2017, och ska redovisas i årsredovisningen. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: högskoleingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, och specialistsjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeutbildningens och barnmorskeutbildningens programnybörjare har ökat sedan föregående år. Sjuksköterskeutbildningens programnybörjare har däremot minskat något, men utbyggnaden planeras pågå till Se tabell 1. En utbyggnad inom grundlärarutbildning F-3, förskollärarutbildning och speciallärare/specialpedagoger har genomförts. Nämnden för lärarutbildning har dock dragit ned på antalet platser inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på grund av lågt söktryck. Istället utökades antalet platser på yrkeslärarprogrammet där arbetsmarknadsbehovet är stort och studenternas efterfrågan är stor. Utbyggnaden av ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan ligger fast trots att regeringen inte särskilt pekat ut utbyggnad av ämneslärarprogrammet i regleringsbrevet. Se tabell 1. För att fullgöra uppdraget om utbyggnad av ovanstående utbildningar förutsätts ökad tillgång till verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Detta är i sin tur beroende av mer personal för bland annat handledning såväl inom universitetet som inom sjukvård och skola. Brist på VFU-platser innebär därför en begränsning för vissa utbildningars utbyggnad. Antal helårsstudenter inom ingenjörs- vård- och lärarutbildningar har ökat med tio procent jämfört med Se tabell 2. Lärar- och förskollärarutbildning Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Inför beslut om dimensionering och programutbud 2016 gjordes en utredning av lärarutbildningen utifrån följande förutsättningar: arbetsmarknadens behov nationellt och regionalt söktryck genomströmning lärarbemanning platstillgång verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I utredningen beaktades även de förändrade budgetförutsättningarna för regeringens utbyggnad av lärarutbildningen. Nämnden för lärarutbildning beslutade mot bakgrund av detta att den utbyggnad av antalet platser och inbördes fördelning mellan program som genomfördes 2015 i stort sett ska kvarstå inför Som redan nämnts, minskades antalet platser i kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på grund av återkommande lågt söktryck medan antalet platser på yrkeslärarprogrammet ökades. Utbyggnaden av ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan ligger fast trots att regeringen inte särskilt pekat ut utbyggnad av ämneslärarprogrammet i regleringsbrevet. 12 (72)

13 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 Tabell 1. Uppföljning av antal programnybörjare enligt tabell 8, regleringsbrev 2015 Program nybörjare 2015 Program nybörjare 2014 Förändring Uppdrag enligt tabell 8 i regleringsbrev 2015 Sjuksköterskeutbildning Specialistsjuksköterskeutbildning Barnmorskeutbildning Grundlärarutbildning F Förskollärarutbildning Kompletterande pedagogisk utbildning Speciallärare/Specialpedagoger Utbyggnad enligt uppdrag i tabell 8 avser För sjuksköterskeutbildningen avser utbyggnaden Källa: Diver/Ladok Tabell 2. Antal programnybörjare, helårsstudenter1 samt examina Programnybörjare Helårsstudenter Examina Programnybörjare Helårsstudenter Examina Programnybörjare Helårsstudenter Examina Högskoleingenjörsutbildningen varav kvinnor varav män Sjuksköterskeutbildning varav kvinnor varav män Specialistsjuksköterskeutbildning varav kvinnor varav män Barnmorskeutbildning varav kvinnor varav män Grundlärarutbildning F varav kvinnor varav män Förskollärarutbildning varav kvinnor varav män Kompletterande pedagogisk utbildning varav kvinnor varav män Speciallärare/Specialpedagoger varav kvinnor varav män Ämneslärarutbildning2, varav kvinnor varav män Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. 2Den senaste lärarutbildningsreformen startade hösten Antalet examina redovisas i takt med att de första kullarna för respektive utbildning tog ut sin examen. 3I antal examina ingår även Ämneslärarexamen genom kompletterande pedagogisk utbildning. Källa: Diver/Ladok 13 (72)

14 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet 14 (72)

15 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 För att bättre svara mot studenternas behov garanterar Linnéuniversitetet att studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan som kommit in på ett ingångsämne (120 högskolepoäng) också ska garanteras ett visst andraämne (90 högskolepoäng). En annan åtgärd av vikt för studenternas behov och arbetsmarknadens parter är att nämnden har beslutat införa en urvalsgrupp i stället för tre till specialpedagogprogrammet för att underlätta ansökningsförfarandet. Nämnden har också beslutat utveckla en handledarutbildning för VFU-lärare på avancerad nivå med särskilt fokus på ämneslärare där behovet av utbildning visat sig störst. Studieavgifter för tredjelandsstudenter I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftskyldiga studenter som antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta. Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter har ökat från 414 till 512 sedan föregående år och flest studenter finns inom företagsekonomi och engelska även om Linnéuniversitetet erbjuder ett kursutbud inom många olika områden. De studieavgiftsfinansierade studenterna har positiv påverkan och bidrar till internationalisering på hemmaplan. Även vissa nackdelar finns, som att grupper med alltför homogen språkbakgrund påverkar integrationen negativt. Bristande kunskaper i engelska är ett annat problem som ibland uppstår. Olika åtgärder har vidtagits för att mäta dessa utmaningar. Till exempel har Linnéuniversitetet höjt kravet på språkkunskaper och fakulteten för ekonomihögskolan har på försök arbetat med undervisning i interkulturell kommunikation. Se tabell 3. Antalet helårstudenter uppgick till 281 och utgjorde ungefär två procent av universitetets totala helårsstudenter. Prestationsgraden för studieavgiftsfinansierade studenter ligger på en genomsnittlig lägre nivå än för övriga studenter men den har för kalenderåret 2015 ökat i jämförelse med tidigare år. Antalet registrerade tredjelandsstudenter inom utbytesavtal har minskat med 34 procent sedan 2013 men är jämfört med 2014 i stort sett oförändrat. Se tabell 4. Linnéuniversitetet har ett nära samarbete med Migrationsverket i Växjö. Informationsutbyten Tabell 3. Tredjelandsstudenter (individer) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal antagna studieavgiftsfinansierade studenter Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter Antal registrerade tredjelandsstudenter inom utbytesavtal För antal antagna studieavgiftsfinansierade studenter är en ny definition framtagen och föregående års siffror är ändrade utifrån den. 2Antal registrerade studenter är fler än antalet antagna och det beror på att många studenter är antagna till ett program som sträcker sig över flera terminer. Registrering av studenter sker terminsvis. Källa: Diver/Ladok Tabell 4. Studieavgiftsfinansierade helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad Utbildning på grundnivå Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 70% 64% 67% 61% 61% 61% 53% 50% 51% Utbildning på avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 75% 73% 74% 69% 69% 69% 58% 67% 63% Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad2 72% 68% 70% 64% 64% 64% 56% 57% 57% 1Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. 2 Prestationsgraden var för läsåret 2014/2015: 69% och 2013/2014: 66%, 2012/2013: 67% och 2011/2012: 54%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa: Diver/Ladok 15 (72)

16 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet i handläggningsärenden sker åt båda håll. Svar i ärenden sker med relativt kort väntetid. De informella kontakterna är värdefulla och besparar de båda myndigheterna onödigt utrednings- och inläsningsarbete. Information om betalda studieavgifter sker från Ladok centralt direkt till Migrationsverket och ligger till grund för beslut om upphållstillstånd. För att förkorta handläggningstiderna och säkra handläggningsprocessen för uppehållstillstånd lämnar Linnéuniversitetet också fortlöpande information direkt till Migrationsverket lokalt. Det finns tydliga problem med regelverket och processen för ansökan om uppehållstillstånd för studier. Detta leder till långa väntetider, speciellt vid förlängningsärenden. Regelverket medför ibland även bristande flexibilitet i beslutsfattandet. Linnéuniversitetet har inte antagit avgiftskyldiga studenter genom separat antagning. Rekryteringsmål för professorer Under ska minst 36 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Antalet kvinnliga professorer har ökat och under perioden var 41 procent av de rekryterade professorerna kvinnor, vilket innebär att Linnéuniversitetet med råge har uppnått regeringens rekryteringsmål om 36 procent. Se tabell 5. Linnéuniversitetet antog 2013 ett åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer. I programmet ingår åtgärder både för ökad extern rekrytering och för intern befordran av kvinnliga lektorer. Under 2015 har strategiska medel inom ramen för programmet utlysts för tredje gången. Individbaserad statistik När universitet och högskolor presenterar eller analyserar individbaserad statistik ska det göras för det totala antalet och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. I årsredovisningen redovisas individbaserad statistik som avser personal och studenter för innevarande år, samt minst två jämförande år. I de fall där könsuppdelning inte har redovisats i tabellen, finns i noten antingen en hänvisning till annan plats i årsredovisningen där könsuppdelningen redovisas eller en förklaring till varför redovisning inte har skett. Särskilda åtaganden Universitetet ska varje läsår erbjuda fortbildning av journalister. I årsredovisningen ska en redovisning av verksamheten lämnas. Fortbildning av journalister redovisas under rubriken Fojo - fortbildning av journalister i avsnittet utmanande utbildningar. Övrig återrapportering enligt regleringsbrev Resultaträkningar per verksamhetsområde, oförbrukade bidrag, avgiftsfinansierad verksamhet, resultat av högskoleprovet samt kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas i avsnitt Ekonomisk redovisning. Takbelopp redovisas i bilaga 2. Kreativ kunskapsmiljö Utmanande utbildningar och framstående forskning är tillsammans med samhällelig drivkraft och globala värden hörnstenar som integrerat skapar en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda. (En resa in i framtiden Linnéuniversitetets vision och strategi ) Forskning och utbildning länkas Under 2015 har Linnéuniversitetets fakulteter tagit ytterligare steg mot en kreativ kunskapsmiljö. Arbetet är långsiktigt och kommer att ta tid, men många processer är igång för att integrera utbildning, forskning, globala värden och samhällelig drivkraft. I Linnéuniversitetets satsning på integrationsfrågor är exempelvis Linnaeus University Centre (Lnuc) Labor market and discrimination studies en viktig tillgång liksom Lnuc Intermedial and multimodal studies. Den kreativa kunskapsmiljön handlar också om att bygga miljöer som är tillräckligt stora och framgångsrika för att attrahera såväl kompetens som externa medel, vilket just universitetets fem Linnaeus university centres är exempel på. (Lnuc, se avsnitt framstående forskning). Tabell 5. Professorsrekrytering Totalt Professorsrekrytering 2015 Andel kvinnor Andel kvinnor Totalt Kvinnor totalt Totalt Kvinnor totalt Professorer Befordrade professorer Gästprofessorer % % Källa: Primula per december 16 (72)

17 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 Kompetensplattformar, kompletta akademiska miljöer och kunskapsmiljöer är begrepp som används i sammanhanget. Flera fakulteter har därför kartlagt utbildningarnas forskningsöverbyggnad och inslag av globala värden samt avsatt strategiska medel för att undervisande personal ska bli mer forskningsaktiv. Linnéuniversitetets lokala arbetstidsavtal reglerar dessutom att professorer vid Linnéuniversitetet i normalfallet ska delta i undervisning på grundnivå och avancerad nivå samt forskarnivå på minst 425 timmar per år. I sin satsning på kompletta akademiska miljöer satsar fakulteten för konst och humaniora på att integrera utbildning och forskning. Fakulteten för samhällsvetenskap arbetar utifrån sin forskningsstrategi och kommer att ge prioriterade forskningsmiljöer ansvar för både utbildning på avancerad nivå och samverkan. Fakulteten för ekonomihögskolan jobbar i sin tur med kunskapsplattformar som ska samla lärare och forskare. Fakulteten för hälso- och livsvetenskap har kartlagt forskningsanknytningen i utbildningarna och nämnden för lärarutbildning har infört en ny modell för fördelning av forskningsmedel som har presenterats i nationella sammanhang. Modellen syftar till att identifiera och stärka forskningsmiljöer som integrerar utbildning och forskning på ett sådant sätt att forskningen kommer studenterna till nytta. Merparten av nämndens medel går till strategisk rekrytering, vilken samfinansieras med fakulteterna. Årets Linnébarometer tyder på att universitetet har lyckats i sin målsättning att knyta an utbildningarna till forskningen. 85 procent av de tillfrågade studenterna upplever att utbildningen vilar på vetenskaplig/ konstnärlig grund och cirka sju av tio upplever att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Programstudenter på avancerad nivå är särskilt nöjda, vilket sannolikt återspeglar att forskningsanknytningen stärks i takt med att studierna bedrivs på högre nivå. Linnaeus University Summer Academy (LUSA), koncepten Global Classroom och det entreprenöriella universitetet är alla initiativ över fakultetsgränserna som bidrar till den kreativa kunskapsmiljön. Inom sommarakademin möts under fem veckor i juli och augusti internationella och svensk studenter, lärare och forskare i Kalmar. I interdisciplinära studier deltog flertalet lärare och studenter i föreläsningar med föreläsare från bland annat näringslivet. Liksom sommaruniversitetet bidrar konceptet Global Classroom till internationaliseringen. Konceptet har konkretiserats under året. Syftet är att främja internationalisering på hemmaplan genom virtuella möten och nätverk. Projektgruppen har som ambition att guida programansvariga och lärare och hjälpa till så att möten med studenter från utländska lärosäten blir en integrerad del i utbildningen. Verksamhetsstödet bidrar på många fakulteter till den kreativa kunskapsmiljön genom att avlasta undervisande och forskande personal. Flera fakulteter har utsett samordnare för samhällelig drivkraft och för områdena inom globala värden, det vill säga internationalisering, hållbar utveckling och lika villkor. Dessa samordnare utgör ett stöd för exempelvis programansvariga som på så sätt får utrymme att utveckla utbildningarna. Utmanande utbildningar Sedan den nya fakultetsorganisationen infördes 1 januari 2013 har fakulteterna och nämnden för lärarutbildning arbetat med utveckling av utbildningsutbudet, vilket ibland har lett till att utbildningar har lagts ned och helt omformats. Arbetet är långsiktigt och sker i enlighet med Linnéuniversitetets övergripande strategi. Mer konkret innebär det bland annat att tydlig koppling mellan utbildning och forskning eftersträvas samt att utbildningarna ska innehålla inslag av globala värden och samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet har under flera år bedrivit utbildning till ett värde överstigande takbeloppet, vilket har inneburit att universitetet under en längre tid fokuserat på att minska utbildningsvolymen. Efter regeringens beslut om utökat grundutbildningsanslag har Linnéuniversitetet börjat ställa om till en utbyggnad. Eftersom en sådan omställning tar tid att genomföra har den ännu inte fått fullt genomslag i 2015 års siffror. Under 2015 har Linnéuniversitetet därför bedrivit utbildning till ett värde understigande takbeloppet med 20 miljoner kronor. För 2015 uppgick antalet helårstudenter till Linnéuniversitetet utbildade studenter till ett värde av 973 miljoner kronor. Prestationsgraden har legat stabilt kring drygt 80 procent under de senaste tre åren. Se tabell 6. Tabell 6. Studenter på grundnivå och avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad2, 3 81% 82% 81% 79% 77% 1Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter. 2Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. 3Prestationsgraden var för läsåret 2014/ % och 2013/2014: 82%, 2012/2013: 81%, 2011/2012: 78% och 2010/2011: 76%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa: Diver/Ladok 17 (72)

18 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Här finns något för framtiden Redan 2013 såg ledningen för fakulteten för konst och humaniora vikten av att skapa en utbildning i integration och mångfald, en utbildning som skulle svara mot ett behov man såg. Här finns något för framtiden var känslan och utmaningen. Docent Jonas Svensson fick i december 2014 uppdraget att utreda hur en sådan utbildning skulle se ut och vem som skulle kunna ansvara för den. När jag fick uppdraget kände jag snabbt det här vill jag göra! Jonas Svensson fick fria händer att kontakta alla de intressenter i som skulle kunna bidra med behovsbeskrivningar, kunskap och kontakter. Myndigheter, företag, organisationer och andra regionala avnämare i Linnéregionen har bidragit med mycket bra feedback som gjort att universitetet kunna skapa en bild av kompetensbehovet. Programförslaget presenterades för fakultetsstyrelserna under Utbildningsprogrammet programmet för integrations och mångfaldsstudier - som startar höstterminen 2016 har växt fram i samarbete mellan fakulteten för konst och humaniora och fakulteten för samhällsvetenskap och riktar sig mot den yrkesgrupp som ska arbeta med olika typer av strategi- och samordningsfunktioner för att stödja mångfalds- och integrationsarbetet för nyanlända personer efter Migrationsverkets process. Programmet är bredare och innehåller fler huvudområden än liknande utbildningar som idag erbjuds vid andra universitet och högskolor. Delar av programmet kommer möjligen också att kunna erbjudas som fortbildning för personer som redan är verksamma inom området. Redan när programmet utformades fanns ett behov av utbildning och specialistkompetens inom området och med den senaste tidens ökande flyktingsströmmar, och därmed allt fler nyanlända, är utbildningen än mer viktig och relevant. Utbildningsutbud Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Återrapporteringskravet redovisas nedan fram till avsnittet utbildningsutbud utifrån utbildningsområde och ålder. Behovsanalyser formar utbildningsutbudet Under 2013 genomförde samtliga fakulteter en genomlysning av utbildningsutbudet och 2014 kompletterade denna med en översyn av fördelning mellan de båda huvudstudieorterna Växjö och Kalmar. Statistiskt underlag från Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer liksom Arbetsförmedlingens prognos, Var finns jobben?, används i utbildningsplaneringen och Linnéuniversitetets alumnstudie ger en indikation om utbildningarnas användbarhet. Sammantaget innebär det att fakulteterna har en god överblick över arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan i relation till utbildningsutbudet. Detta utgör underlag för strategiska prioriteringar och omfördelningar. Frågorna aktualiseras årligen i de dialoger avseende utbildningsutbudet som genomförs mellan universitetsledningen och fakulteterna. Nämnden för lärarutbildning för dialoger med representanter för regionens skolor och förskolor. Under året har nämnden för lärarutbildning skickat ut en omfattande enkät till Linnéregionens skolhuvudmän med frågor om bland annat skolornas kompetensbehov, uppfattningar om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och önskemål om övrig samverkan. Svaren ligger till grund för dimensionering och anpassning till regionens behov så långt det är möjligt. Även nationella underlag vägs in i dessa beslut. Söktryckets utveckling Linnéuniversitetet har sedan universitetet bildades visat på en positiv utveckling när det gäller söktryck, vilket tyder på att universitetet erbjuder utbildningar som svarar mot studenternas efterfrågan. Se tabell 7 och 8. Fakulteterna är lyhörda och bevakar söksiffror, varefter utbildningarna dimensioneras utifrån denna efterfrågan. De utbildningsprogram som 2015 hade flest sökande i första hand var ledarskap och organisation, sjuksköterskeprogrammet, förskollärarprogrammet, socionomprogrammet och webbprogrammerare. Bland program med litet antal förstahandssökande märks främst program på masternivå, men även några program på grundnivå inom framförallt naturvetenskap och teknik. Nya utbildningar tas fram för att möta arbetsmarknadens behov Linnéuniversitetets har satsat strategiskt på ett nytt psykologprogram som nu är fullt utbyggt. Programmet är ett exempel på Linnéuniversitetets satsning på utbildningar som efterfrågas av studenter och svarar mot ett behov på arbetsmarknaden. Fakulteten för teknik profilerat en utbildning i datavetenskap med inriktning mot både programmering och drift av mjukvarusystem för att möta arbetsmarknadens behov av denna kombination av kompetenser. Samma fakultet har börjat utveckla en 18 (72)

19 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2015 Tabell 7. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå1 Vt 2015 Vt 2014 Vt 2013 Vt 2012 Vt 2011 Ht 2015 Ht 2014 Ht 2013 Ht 2012 Ht 2011 Sökande totalt Sökande i första hand, totalt Sökande, program Sökande i första hand, program Könsuppdelning har inte varit möjlig att ta fram eftersom uppgifterna i UHR/NYA inte finns könsuppdelade. Källa: UHR/NyA Tabell 8. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå1 Vt 2015 Vt 2014 Vt 2013 Vt 2012 Vt 2011 Ht 2015 Ht 2014 Ht 2013 Ht 2012 Ht 2011 Sökande/antagna2, totalt 1,05 1,10 1,08 0,94 0,92 1,04 1,08 1,15 1,11 1,04 Sökande/antagna2, program 2,82 3,12 2,84 2,33 1,88 1,54 1,62 1,60 1,48 1,41 1Könsuppdelning har inte varit möjlig att ta fram eftersom uppgifterna i UHR/NYA inte finns könsuppdelade. 2Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två). Källa: UHR/NyA Tabell 9. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå Grundnivå2 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 82% 79% 81% 84% 79% 82% 83% 79% 82% 80% 75% 78% 77% Avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad3 85% 77% 82% 83% 84% 84% 83% 73% 79% 84% 81% 82% 80% 1Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. 2Inklusive ej klassad utbildningsnivå, exempelvis basårsutbildning. 3Prestationsgraden på avancerad nivå var för läsåret 2014/2015: 84% och 2013/2014: 81%, 2012/2013: 82%, 2011/2012: 77% och 2010/2011: 76%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa: Diver/Ladok framtida civilingenjörsutbildning med utgångspunkt i arbetsmarknadens behov. Fakulteten för konst och humaniora har startat en ny designutbildning med hållbarhetsperspektiv och i samarbete med fakulteten för samhällsvetenskap ett nytt program för integrations- och mångfaldsstudier som svar mot ett nytt, konkret behov på arbetsmarknaden. Universitetskanslerämbetets utvärderingar har i stor utsträckning varit kvalitetsdrivande, eftersom omdömet bristande kvalitet föranlett djuplodande granskningar och omstruktureringar av utbildningarna. Fakulteterna har utvecklat nya utbildningsprogram och lagt ned eller gjort om andra. Ett exempel är programmen i medie- och kommunikationsvetenskap, som har gjorts om och nu utbildar medieentreprenörer och mediekommunikatörer. Förändringarna har gjorts efter omvärldanalys och i samarbete med olika branschråd. Linnéuniversitetet utbildar för bristyrkena lärare och sjuksköterskor. Utbildning utanför huvudstudieorterna bidrar till breddad rekrytering. Ett exempel är sjuksköterskeutbildningarna i Oskarshamn och Västervik. Linnéuniversitetet har i samarbete med Landstinget i Kalmar län ökat antalet platser på sjuksköterskeutbildningen i Oskarshamn och Västervik för att tillgodose lokala behov av utbildade sjuksköterskor. Landstinget har medfinansierat dessa utbildningsplatser. Ett annat exempel på att universitetet fångar upp regionala behov är utbildningen i familjeskogsbruk som har ett flexibelt upplägg för att möta yrkesverksamma studenters behov. Utbildningsutbudet på avancerad nivå ökar Antalet helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med åtta procent jämfört med Andelen studenter på avancerad nivå uppgick 2015 till tio procent jämfört med nio procent året innan. Linnéuniversitetet vinnlägger sig om att öka andelen. Utbildning på avancerad nivå är viktig för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men också för att ytterligare integrera utbildning och forskning. Vid Linnéuniversitetet ges utbildning på avancerad nivå ofta i samarbete med omgivande samhälle och med flexibla lärandeformer för att utbildningarna ska passa studenter som redan är yrkesverksamma, till exempel yrkesverksamma lärare. Se tabell (72)

20 Årsredovisning 2015 Linnéuniversitetet Fakulteten för hälso- och livsvetenskap har startat specialistsköterskeutbildningar inom akutsjukvård och ögonsjukvård. Dessa har efterfrågats i flera år eftersom behovet av specialistsjuksköterskor är stort. Utbildningarna har utvecklats efter diskussioner med Landstinget i Kalmar län samt Region Kronoberg. Samma fakultet arbetar för att knyta forskningen närmare undervisningen och ett resultat av att forskningsaktiva deltar i undervisningen är att förutsättningarna för att utveckla utbildning på avancerad nivå blivit bättre. Genom att inrätta gemensamma kurser på avancerad nivå, tydliggöra olika alternativ, marknadsföra utbildningarna på en gemensam webbsida, samt informera om utbildningarna bland befintliga studenter har fakulteten för samhällsvetenskap ökat andelen utbildning på avancerad nivå. Samma fakultet har reviderat utbildningsplaner så att studenter ska kunna välja kurser i andra program. En hemsida riktad till studenter antagna till avancerad nivå har publicerats och programkurserna är sökbara direkt från denna hemsida. Fakulteten har även utvecklat en ny metodkurs som har utformats på ett sådant sätt att den ska passa studenter med olika ämnesinriktningar. Sammantaget syftar dessa satsningar, till att öka andelen studenter på avancerad nivå, effektivisera utbildningen på avancerad nivå och bidra till att kvaliteten blir högre. Linnéuniversitetet har fått förlängning av två projekt inom ramen för KK-stiftelsens satsning på expertkompetens för innovation inom hållbart byggande och sociala medier. Satsningen avser utbildning på avancerad nivå inom områden där näringslivet bedömer att förutsättningarna för utveckling och innovation är som bäst och där företag är beredda att satsa egna resurser för att utveckla kurser i samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och företag. Genom projekten erbjuds yrkesverksamma deltidsstudier på distans. Hälften av programstudenterna finns inom professionsutbildningar Professionsutbildningarna svarar för ungefär hälften av Linnéuniversitetets programstudenter och omfattar bland annat utbildningar till lärare, civilekonom, högskoleingenjör, sjuksköterska och socionom, psykolog, sjöingenjör och sjökapten. Linnéuniversitetets lärarutbildningar erbjuder ett komplett spektrum från förskollärare till ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger Tabell 10. Avvägning mellan program och kurser, helårsstudenter Andel professionsutbildning2 36% 36% 36% 35% 33% Andel annan programutbildning 35% 35% 34% 31% 29% Andel fristående kurser 29% 29% 30% 34% 38% 1Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsskyldiga studenter. Andelsberäkningen utgår från helårsstudenter. Könsuppdelning se tabell 39 i avsnitt Lika villkor. 2Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok Tabell 11. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader1 på program och kurser Professionsutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 92% 94% 92% 90% 91% Annan programutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 83% 84% 82% 82% 82% Fristående kurser Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 65% 65% 68% 64% 60% Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 81% 82% 81% 79% 77% 1Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se tabell 39 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter. 2Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok 20 (72)