Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo. Bokslut 2012

Transkript

1 1 Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo Bokslut 2012

2 Verksamhetsberättelse för år Organisation Samkommunen omfattar enheterna Kronoby folkhögskola, Nordiska konstskolan samt administrerar Kronoby medborgarinstituts verksamhet på avtalsbas. Lag om fritt bildningsarbete /632 Syftet med det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället.

3 Den kvalitativa målsättningen 3 De olika enheterna arbetar fortsättningsvis med egen identitet. Synergieffekterna fås genom gemensamma funktioner gällande ekonomi, teknik och utveckling. Varje enhet och linje har en egen linjeansvarig som tillsammans med skolans ledning regelbundet träffas för gemensamma överläggningar. Planering av nya helårslinjer, som svarar mot tidens krav och efterfrågan, planeras kontinuerligt. För tillfället undersöks möjligheten till att starta en linje för finskspråkiga elever att studera svenska i Kronoby. Frågan brådskar inte i och med utrymmesbristen. Resultat: Elevtillströmningen till skolans alla linjer är fortsättningsvis god, vilket betyder att vi idag inte kan ta emot alla de elever som söker till skolan. För att delvis underlätta situationen har vi varit tvungna att hyra in delar av vår verksamhet i Kronoby gamla andelsmejeri och kunnat utnyttja Spikas kvarn som undervisningsutrymme. Uteterassen som inreddes för ett par år sedan dels till klassrum, dels till förstorad matsal har kommit väl till pass. Marknadsföringen av vår skola, tillsammans med idéer om nya utbildningslinjer och kortkursverksamhet, har vi i motsats till planerat, varit tvungna att inskränka med tanke på en för stor tillströmning. En unik situation med andra ord. Under hösten inleddes byggandet av det som ursprungligen planerats som garage till en byggnad innehållande tre undervisningsutrymmen. Byggnaden som stod klart till det nya året löste de mest akuta utrymmesproblemen för slöjdtorgets möbeltapetsering och Base Camp. Planeringen av nya utrymmen i form av matsal, auditorium, klassrum och internat har förts under året och behovet granskas igen under vårvintern Kronoby folkhögskola Den nya förvaltningsstadgan som togs i bruk 2011 har tillämpats i två år och successivt utvecklat verksamheten på skolan. I dag finns uppdaterade uppgiftsbeskrivningar för alla som jobbar på skolan. En strukturmodell för hur förvaltningen organiseras kommer att utarbetas under året. Medel för detta kvalitetsoch utvecklingsarbete kommer att sökas av utbildningsstyrelsens s.k. LAKE-pengar. Resultat: Arbetet med utarbetandet av uppgiftsbeskrivningarna har slutförts. Arbetet med utvecklande av ett ledingssystem för skolan har inletts och medel för arbetet har sökts. Område/ Fritt bildningsarbete Målsättning Praktisk formgivning Praktisk formgivning är ett tionde skolår på gymnasienivå eller som ett mellanår. Den bygger på både tradition och nytänkande inom hantverk och slöjd. Linjen ger också gymnasieelever möjlighet att avlägga utbildningsstyrelsens slöjddiplom. Antalet studerande bör i medeltal vara minst 5. Dessa integreras i befintliga grupper (Slöjdtorget). Resultat: Linjen har inte haft elever under året. Eleverna i ålderkategorin har i stället valt Base Camp som sin linje. De enskilda gymnasieperioderna för 6 veckor i taget har däremot blivit alltmer populära. Slöjdtorget Slöjdtorget är den gemensamma termen för alla kortare och längre hantverkarkurser, som strävar till att upprätthålla och utveckla traditionella hantverk. Målsättningen är 50 studerande.

4 4 Resultat: Elevmässigt har målsättingen uppnåtts. Av utrymmesmässiga skäl kan man inte i dagsläget öka volymen mera. Nybyggnaden kommer från våren 2013 att kunna mera ändamålsenliga utrymmen för möbeltapetseringen, men tillåter ändå inte att flera elever tas in. Mångkulturell språklinje Undervisningen bidrar till att integrera de studerande i det finländska samhället. De studerande får lära sig svenska och/eller finska maximalt enligt sina förutsättningar och behov. De får lära sig att ta ansvar för sin inlärning och att kunna samarbeta. De skall finna sin plats i kulturen och samhället i Finland, utan att den egna identiteten utplånas. Målsättningen är 100 helårsstuderande. Resultat: Studerande på linjen har ökat markant. Ansökningarna var långt över 100 men medeltalet av antalet studerande på linjen har rört sig kring 90. Eftersom linjen vuxit snabbt, är delad i svenska och finska, bådadera med fortsättningskurs, har trycket på antalet anställda varit stort. Ett tilläggsunderstöd från utbildningsstyrelsen under sommaren räddade dock situationen. Akupunktur Under hösten 2009 startade en ny utbildning, akupunkturutbildning, på skolan med 27 studeranden. Utbildningen är på deltid och pågår i tre år med 3-4 närstudietillfällen per termin. Studerandena kommer från hela Finland inklusive Åland. Utbildningen är ett samarbete mellan Kronoby folkhögskola och Akupunkturakademin i Stockholm. En ny kurs planeras starta i januari Resultat: Trots ihärdiga försök att få tillräckligt antal sökande till kursen lyckades vi inte denna gång uppbåda de akupunkturintresserade. Vi beslöt därför lägga våra planer på en ny kurs på is för att återkomma hösten Kortkursverksamhet Med kortkursverksamheten kan man svara mot olika behov och reagera på olika förslag av kurser. Inom området hållbar utveckling planeras en utvidgning av både den egna verksamheten och samarbetet med bl.a. gymnasierna och den övriga fria bildningen inom ramen för Energi för framtiden projektet. Spikas kvarn som färdigställs under året ger ypperliga möjligheter att förverkliga idéerna, en verksamhet som definitivt är i tiden. Läs- och reskurser till intressanta mål, utökas under året. Kurserna består av en förberedande del på skolan (minst 15h), själva resan och efterföljande genomgång. Deltagarna bekostar själva sina resor. Resultat: I takt med att antalet elever på de långa kurserna ökat har de ekonomiska marginalerna att ordna kortkurser minskat. Gymnasiesamarbetet har fortsatt men nya idéer har i brist på medel inte kunnat planeras. Läs- och reskurser har förverkligats bl.a. i form av pilgrimsresor till Frankrike. Resorna är fortfarande eftertraktade. Projektverksamhet Folkhögskolan tar initiativ till, deltar i och administrerar lokala, nationella och internationella projekt som innehåller utbildning som hör till skolans kompetensområde. Under året koncentreras arbetet i huvudsak till att slutföra kvarnprojektet Energi för framtiden.

5 5 Resultat: Projektet Energi för framtiden fick under året förlängning till och med juli Ännu återstår en del arbete. Nya projekt har inte heller initierats som en följd av den tilltagande övriga verksamheten på skolan. Tid och krafter räcker inte för närvarande till extra arbete. Ansökningar för direkt skolutveckling har däremot inlämnats för de kvalitets- och utvecklingsunderstöd som Utbildningsstyrelsen aviserat. Område/ Påbyggnadsutbildning Base Camp Målsättning Linjen tillämpar specialpedagogik för målgruppen, där studier, utevistelser, estrad och hantverk kombineras på ett unikt sätt. Målsättningen är att bibehålla elevantalet kring 40 elever. En större grupp försvårar uppnåendet av de pedagogiska och individuella utvecklingsmålsättningarna. Resultat: Linjen fortsätter att locka elever och har under verksamhetsåret haft 43 elever. Även om linjen är självfinansierande så kan den förverkliga såväl den ekonomiska som den pedagogiska målsättningen till gagn för medlemskommunerna. I de uppföljningar som gjorts har det visat sig att Base Camp eleverna mycket väl hittat en studieplats eller en arbetsplats efter året på Folkhögskolan. Område/ Yrkesinriktad Tilläggsutbildning Målsättning Outdoor Academy Ett nordiskt utbildningskoncept inom friluftsliv och ledarskap. Antalet studerande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen är för tillfället 22 studerande det första året och 13 studerande under det andra året. Statsstöd erhålls för 28.7 platser och har varit uppåtgående de senaste fem åren. Målsättningen är att höja nivån till 30 platser. Resultat: Statsstödet för linjen ligger idag på 30 årsverken, vilket eftersträvats. Elevantalet ökade igen till hösten till föregående års siffror, nämligen 34 elever. 21 elever på höstens etta garanterar också en väl fylld linje för det andra specialiserande året. Utsikterna för linjen är goda. Nordiska konstskolan Skolans system med gästföreläsare fortsätter och kortkursverksamheten utvecklas tillsammans med andra aktörer i Karlebynejden. En ny vuxenlinje planeras starta i januari Under året strävar man till att erbjuda högklassig konstutbildning för konstintresserade genom att utöka kortkursverksamheten, för att dels öka konstintresset i nejden, dels bredda den ekonomiska basen. Skolan fortsätter med systemet med en deltidsanställd konstnärlig ledare och en studierektor på plats. Målsättningen är att höja heltidsstuderandenas antal till 30. Konstskolans verksamhetsplan finns från sidan 17.

6 6 Resultat: Elevantalet har gått ner något vilket varit bekymmersamt. Skolan har frångått systemet med rektor och huvudlärare istället för en deltidsanställd konstnärlig ledare och en heltidsanställd studierektor. Övergången till konstnärlig ledare har frigjort resurser för övrig verksamhet, samtidigt som systemet breddat den nordiska dimensionen, i och med att man ansett det som viktigt att den konstnärliga ledaren kommer från ett annat nordiskt land och studierektorn från Finland. I marknadsföringen har man alltmera fokuserat på de sociala medierna och strävar därigenom till att nå sina elever globalt. Resultaten har ändå varit ringa. Avsaknaden av elever beror tydligen på faktorer som för oss är svåra att greppa, nämligen det svenska studiesystemet, avsaknaden av examen som tidigare varit vår trumfkort, men kanske inte längre och studiekostnaderna som överlag stigit. Arbetet med att locka nya elever är en ständigt pågående process och alla idéer till marknadsföring utprovas. Kronoby medborgarinstitut Kronoby folkhögskola administrerar verksamheten enligt separat avtal för Kronoby medborgarinstitut. Nuvarande avtal med Kronoby kommun sträcker sig till den Samarbetet mellan Kronoby folkhögskola och Kronoby medborgarinstitut erbjuder unika möjligheter till att arrangera kurser av olika längd. När det för folkhögskolorna krävs minst 15h sammanhållen undervisning kan medborgarinstitutets kurser vara minimum 1h. Vårt flexibla system betyder att vi, i motsats till andra folkhögskolor, kan svara på efterfrågan oberoende av kursens längd, vilket samtidigt betyder att vi upplevs som positiva, flexibla och samarbetsvilliga en oöverträfflig marknadsföringsfördel som gynnar båda parter. Resultat: Samarbetet med Kronoby kommun fungerar flexibelt och bra. Kronoby folkhögskola och Kronoby medborgarinstitut, som både är verksamma inom fritt bildningsarbete, samarbetar intensivt och kompletterar varandra med sin verksamhet. Under året har man allt mera tagit Spikas kvarn med i verksamheten i form av en plats för föreläsningar. Det konceptet kommer att utvecklas framöver. Diskussioner om förnyandet av avtalet kommer att föras under våren Kronoby medborgarinstitut: timmar Läsår Plan Timmar Kursdeltagare

7 7 Redogörelse över hur samkommunens interna tillsyn har ordnats Samkommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över samkommunens tillgångar och som fungerar som myndighet, för genomförandet av den interna tillsynen. En ny utarbetad förvaltningsstadga godkändes på samkommun stämman i december 2010 och verkställdes under hösten Skolans upphandlingar av dyrare inventarier sker i samråd med fastighetskommittén och rektorn och itanskaffningar i samråd med skolans tekniska chef. Beslut och avtal skall utarbetas och beredas omsorgsfullt, grundligt och lagligt samt iakttagande av att beslutanderätten inte överskrids liksom att ärendebehandlingen, verkställigheten och informationen skall ges korrekt och utan dröjsmål. Vid köp av tjänster övervakas att ingångna avtal efterlevs. Användningen av resurser är saklig och effektiv. Verksamhetsriskerna är under kontroll, så att fastställda resultatmål kan nås och personalens verksamhet är ansvarsfull. Samkommunstyrelsen, som har det övergripande ansvaret, får regelbundna budgetrapporter över hur samkommunens budget förverkligats. I beredning till styrelsen iakttas lagar och bestämmelser i förvaltningsstadgan, i vilken befogenheter och ansvar framkommer. Stämmoprotokollen delges alltid medlemskommunerna. Revisionsnämnden delges såväl styrelsens som stämmans protokoll. Den årliga budgeten delges samkommunernas tjänstemän innan den tas upp i samkommunala instanser. För att öka insynen i beslutsfattandet utarbetas för tillfället en ny hemsida där möjligheten att publicera alla samkommunens protokoll finns med. Stämmans presidium deltar i styrelsen möten. Rektorn upprätthåller en beslutsförteckning som delges styrelsen flera gånger per år. Från december 2010 togs den elektroniska fakturahanteringen i bruk. Härigenom förbättrades fakturakontrollen och den engagerar flera anställda än tidigare inom organisationen. Rektorn godkänner alla skolans räkningar som granskats av underlydande. Är rektorn borta godkänns räkningarna av vicerektorn. Rektorns räkningar godkänns av styrelseordföranden. Samkommunstyrelsen förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat Enligt 69 kommunallagen skall samkommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs stämman lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. Räkenskapsperiodens resultat visar för Kvarnen samkommun ett överskott på ,87. I balansen under överskott/underskott från tidigare perioder finns ett ackumulerat överskott på 8.107,73. Då resultatet beaktas uppgår det ackumulerade överskottet per den till ,60. Samkommunstyrelsen föreslår för samkommunstämman, att räkenskapsperiodens resultat bokförs mot räkenskapsperiodens överskott/underskott i balansens Eget kapital.

8 8 Den kvantitativa målsättningen Studerandeveckor och mål 2013 Linjer Hantverk Base Camp Multikulturella linjen Outdoor Academy Konstskolan Sammanlagt Kortkursverksamhet Hantverk Data Friluftsliv Motion och idrott Musik Internationella relationer Flygyrken Kultur Annat Sammanlagt Totalt (se grafisk sammanställning på nästa sida)

9 9

10 10 Sammandrag av antalet statsbidrags berättigande studerandeveckor Plan År Fritt bildningsarbete Outdoor Academy Base Camp Sammanlagt

11 11 Studerandeveckor år 2012 Fritt bildningsarbete - Studerandeveckor per linje år 2012 Fritt bildningsarbete - Studerandeveckor per kommun år 2012

12 Kurs Studv/kurs Antal studerande Mångkulturella språklinjen 2733,2 155 Base Camp 1912,8 86 Konstskolan 1350,0 43 Nordiskt friluftsliv 813,4 35 Nordisk friluftsguide 630,5 25 Möbelrestaurering 596,0 57 Hårda linjen 528,2 88 Mjuka linjen 446,4 89 Fysiokurs gymnasiet 228,0 30 Qigonginstruktörsutbildning 125,8 14 Polenprojektet 108,8 68 Qigong- och tai-chi läger 106,0 53 Teaterkalaset 84,0 84 Musikkurs gymnasiet 80,6 12 Gitarrbygge 67,8 23 Akupunktur 60,0 60 Praktisk formgivning gymnasiet 53,8 8 Senegalkurs 47,6 17 Mentaltränare 39,6 11 Flygkurs gymnasiet 36,0 6 Internationella relationer Metz 36,0 36 Afasikurs 28,1 26 Voicedialogutbildning 26,9 14 Jakt och Natur 25,6 28 Sommarskidskola 23,8 17 Skidskola skidtunnel 14,4 24 School s Out Rock 1 14,0 14 School s Out Rock 2 13,0 13 Acceptance Commitment Therapy 9,6 10 Solfångarkurs 5,1 8 Totalsumma 10245,

13 13 Bokslut för år 2012 Tillströmningen till de utbildningar, kurser och tillfällen som samkommunen ordnar är fortsättningsvis god, vilket i princip garanterar ett tillräckligt statsunderstöd som inte medför någon ökad belastning på medlemskommunerna. Det finns dock anledning till vaksamhet på alla de områden där samkommunen är verksam, dvs. fritt bildningsarbete, yrkesinriktad tilläggsutbildning och påbyggnadsutbildning (tionde klass). Statsmaktens aviserade inbesparingar och deras utfall ökar osäkerheten såväl i budgeteringen som i verksamhetsförutsättningarna. I budgetförslaget för år 2013 är den kommunala andelen av driften 14,60%, helt i överensstämmelse med den nedåtgående trend som fortgått sedan Resultat: I driftsutgifterna noteras från år 2011 även de interna kostnaderna vilket förklarar ökningen. Den kommunala andelen av driften utgjorde 14,24%, en minskning med 0,68% från föregående år. Kommunernas betalningsandelar har under de senaste 6 åren hållits på samma nivå. I ett 16 årigt perspektiv har de kommunala andelarna ökat något. Kostnadsökningen är dock betydligt lägre än inflationen under motsvarande tid. Mot denna bakgrund måste man konstatera att nyttan av verksamheten är samhällsekonomiskt betydligt större än kostnaderna. Ytterligare kan konstateras att kommunerna i dagens läge får dubbelt mer för betalningsandelarna än år Bokslutsjämförelse för perioden År Driftsutgifter Statsandelar Kommuner Kom/ drift 32,62% 32,41% 32,59 % 31,83 % 20,29 % 21,26 % 20,95 % 19,61 % 19,10 % 18,57 % 18,61 % 18,63 % 18,04% 16,31% 14,92% 14,24% (se grafisk sammanställning på nästa sida)

14 14

15 15 Kvarnen samkommun Samkommunstämman har sammanträtt två gånger under året och har haft följande sammansättning: Ordinarie Borgmästars Görel Dahlin Christian, II viceordförande Haga Berit, I viceordförande Högnabba Stefan Lerbacka Markus Klingenberg Bertil Lassila Carola Nygård Bror-Arne Nygård Erica Sabel Roy Sandell Christel Snellman Sixten Åström Bernhard, ordförande Ersättare Holmäng Johanna Lillqvist Ole Byggmästar Liane Albäck-Tokou Siv Forsström André Granholm Peter Löfs-Grankulla Pernilla Wenman Jan Biskop Gun-Maria Smedman Rainer Sundqvist Carola Bergqvist Sture Slotte Eva-Johanna Ordförande för samkommunstämman har varit Bernhard Åström, I viceordförande Berit Haga och II viceordförande Christian Dahlin. Rektor Tom Hansén har fungerat som föredragande tjänstemän och sekreterare. Samkommunstyrelsen har sammankommit till 7 protokollförda möten och har haft följande sammansättning: Ordinarie medlemmar Dahlvik Anette Holmstedt-Luoma Pia Känsälä Ola Peltola Kerstin Sabel Roy Sandell Christel Snellman Sixten Ersättare Hagnäs Ann-Catrin Palmunen Åke Högnabba Stefan Riippa Ann-Christin Södergård-Sundell Maria Björkskog Curt Rosengård Pia Ordförande för samkommunstyrelsen har varit Ola Känsälä och viceordförande Roy Sabel. Rektor Tom Hansén har fungerat som föredragande tjänstemän och sekreterare. Samkommunstämmans ordförande och viceordföranden har deltagit med närvaro- och yttranderätt i styrelsens möten. Personalen har representerats av Benita Björkström med Kristina Slotte som ersättare och Barbro Sandvik med Kristian Tallgård som ersättare. Löneräknare/bokförare Ann-Chatrin Backa och bokförare Karita Blomqvist har även deltagit i styrelsens möten.

16 16 Revisionsnämnden har haft följande sammansättning och sammanträtt 2 gånger under året. Ordinarie medlemmar Borgmästars Görel, ordförande Lerbacka Markus, viceordförande Blomqvist Alf, sekreterare Lassila Carola Brandt Mats Ersättare Nygård Bror-Arne Högnabba, Stefan Lassila Carola Zitting Hannele Haga Jarl Som revisor fungerar Bjarne Norrgrann, OFR från Ab Vist Oy. Byggnadskommittén har haft följande sammansättning och sammanträtt 8 gånger under året. Sabel Roy, ordförande Slotte Kristina Strandvall Dag Häggblom Bengt Finell Bo Hansén Tom, rektor har fungerat som sekreterare. Ekonomi- och personalutskottet har haft följande sammansättning och sammanträtt 3 gånger under året. Åström, Bernhard, stämmoordförande och ordförande för utskottet Ola Känsälä, styrelseordförande Sabel Roy, styrelseledamot Näse Martin, utvecklingschef Hansén Tom, rektor, sekreterare Civiltjänstgörare våren 2012 Johan Sundman, Johan Häggman och Einar Johansson - hösten 2012 Richard Andersson och Rasmus Dahlvik.

17 17 NORDISKA KONSTSKOLAN Verksamhetsberättelse 2012 Skolans tjugonionde verksamhetsår inleddes den 9 januari och avslutades den 21 december Skolåret omfattade förutom veckoschemalagda studier även kvälls- och veckoslutsundervisning och uppgick till totalt 1350 studerandeveckor, enligt Undervisningsministeriets reviderade krav på presterad undervisning för erhållande av fullt statsbidrag. Studerandeveckor Antal elever Stud.v. Stud.v. Heltidsutbildning Vårterminen Höstterminen Deltidsutbildning Vårterminen 2012 II 12 75h 36,00 Sommarperiod/ keramik 12 22h 10,56 Höstterminen 2012 II 12 75h 36,00 Kvällsundervisning / tisdagsföreläsningar Vårterminen ,80 Höstterminen ,00 80,80 Croquisteckning Vårterminen ,80 Höstterminen ,20 72,00 Öppna verksamheten Keramik Vårterminen 11 30,80 Höstterminen 12 26,88 57,68 Grafik Vårterminen 11 29,92 Höstterminen 11 24,64 54,56 Animationsverkstad 60 15h 36, år sommark./karleby 22 60h 52, år sommark./kronoby 8 25h 8,00 Gymnasieelever 7 6 veckor 42,00 Taide ja eritoim./ h 26,40 Taide ja eritoim./ h 9,00 Lyktverkstad 37 15h 22,20 Nordiskt elevutbyte 20 2 veckor 56,00 Sammanlagt 1350 stv.

18 18 Nordiska konstskolan verkar som en tvåårig, fri konstskola. Skolan erbjuder sina elever även möjlighet till ett tredje påbyggnadsår. Första och andra årskursen följer ett till läroplanen anpassat schema, som utarbetats av studierektorn. Eleverna i årskurs tre följer personliga studieplaner som är anpassade till dessa elevers individuella behov. Skolans undervisningsspråk har främst varit svenska och engelska. Målsättning Skolans målsättning är att ge eleverna högklassig utbildning i bildkonst som ger en god grund för vidare högskolestudier på området och för fortsatt arbete främst som fri bildkonstnär men också inom angränsande områden. Antagna till högskolor Till olika konsthögskolor och konstakademier antogs 9 av årets och tidigare elever samt två ur gruppen vuxenstuderande. Bratt Ida Rietveld Adacemy Amsterdam, NL Godman Nicola Rietveld Adacemy Amsterdam, NL Hemer Beata Den Kongliga Danske Köpenhamn, DK Konstakademin (arkitektur) Klaesson William Kungliga konstakademin Haag, NL Mariudottir Liina Rietveld Adacemy Amsterdam, NL Mariudottir Liina HFBK Kunsthochschule Hamburg, DE Mustasaari Emilia (NKS 07-08) Lapplands universitet Rovaniemi, FI Sollberger Michaela YH Arcada (miljöplan.) Ekenäs, FI Stenman Linda (NKS 10) Hochschüle für Bildende Dresden, DE Künste Antagning av nya elever För godkänd ansökan krävdes minst 5 arbetsprover samt ett personligt motivationsbrev. Arbetsproverna jurerades och antagningsjuryn bestod av konstnär, studierektor Annika Bergvik-Forsander och bildkonstnär Anna Ulff.

19 19 Per inkom 23 ansökningar varav juryn förordade och styrelsen antog 18 nya elever till höstterminen En tilläggsantagning utlystes i månadsskiftet juli-augusti som inbringade ytterligare 6 ansökningar. Till den 2,5 åriga deltidsutbildningen Grundläggande utbildning i bildkonst för vuxna antogs i december 15 nya elever av totalt 17 sökande. I slutet på år 2012 var eleverna fördelade nationsvis enligt följande: Finland Sverige Bangladesh Undervisningen Under år 2012 sköttes undervisningsplaneringen vid Nordiska Konstskolan av den heltidsanställda studierektorn. Den konstnärliga ledaren har bistått i gästlärarrekrytering. Det välutvecklade gästlärarsystemet med inbjudna gästkonstnärer och föreläsare har stått för merparten av undervisningen. Många framstående bildkonstnärer i Norden har engagerats som gästlärare för de 1-2-veckor långa undervisningsprojekten. Under verksamhetsåret 2012 har bl.a. följande gästlärare undervisat på skolan: Vårterminen 2012: Magdalena Dziurlikowska (SE), Niklas Rydén (SE), Ulrika Sparre (SE), Adriel van Drimmelen (USA / NL), Kati Immonen (FI), Markku Hernetkoski (FI), Marianne Kaustinen (FI), Anna Svensson (SE), Anna Wignell (SE), Maaria Niemi (FI), Vesa-Pekka Rannikko (FI), John Court (ENG/ FI) och Mattias Quisth (SE) Höstterminen 2012: Sara Nilsson (SE), Fredrik Lindqvist (SE/ D), Jesper Aabille (DK), Riku Mäkinen (FI), Tobias Sjöberg (SE), Anna Ulff (SE/ FI), Marianne Kaustinen (FI), Åsa Lucander (FI/ ENG), Hans Rosenström (FI/ SE), Marja-Leena Sillanpää och Leif Elggren (SE) Utbildningens syfte är att ge en god grund för självständigt konstnärligt arbetet och att förbereda de studerande inför fortsatta akademiska konststudier. I utbildningen fokuserar man på de studerandes individuella konstnärliga utveckling. Den projektbetonade undervisningen möjliggör ett flexibelt och samtidsanpassat schema. Undervisningen vid skolan är på heltid och omfattar följande ämnen: Teckning: olika tecknetekniker, både traditionella och experimentella teckneuttryck, projektbaserat och tematiskt arbete med teckning, traditionell modellteckning, anatomi och croquiteckning. Måleri: akryl-, olje-, tempera- och akvarellmåleri med stor teknisk, tematisk och uttrycksmässig variation, färglära, kompositionsteori, perspektiv m.m. Video, foto, ljud och digital bildbehandling: idéutveckling, manus, kameraarbete, redigering, ljudläggning, olika animationstekniker, ljudkonst, audiovisuell installation

20 20 Grafik: metallgrafik, träsnitt, silkscreen, experimentell grafik Tredimensionellt arbete: skulptural modellering efter modell, gjutning med gips, tredimensionella konstruktioner i olika material/ recycling, olika former av installationer, miljökonst och platsspecifika projekt Performance Yrkeslivsorientering och utställningspraktik Konsthistoria, konstteori, teori om samtidskonst, filosofi Till den obligatoriska undervisningen hör också tisdagskvällarnas gästlärarföredrag, s.k. Artist Talks, och croqui-undervisningen på torsdagskvällarna. Under hösten hölls croquisundervisningen kontinuerligt av Riku Mäkinen, vilket uppskattades av eleverna. Deltidsutbildning och öppen undervisningsverksamhet Inom ramen för skolans Grundläggande utbildning i bildkonst för vuxna slutförde 9 av 12 deltidsstuderanden sitt tredje och sista studieår under år Under året anordnades sammanlagt åtta olika veckoslutskurser som alla leddes av skolans gästlärare, och under oktober november arbetade de studerande med sina slutarbeten. Vuxeneleverna deltog också i gästlärarnas kvällsföreläsningar och croquikvällarna tillsammans med skolans heltidsstuderande. Nordiska konstskolan har under året tagit emot utomstående, tillfälliga elevgrupper och enskilda elever som deltagit i den schemalagda undervisningen. Från Karleby gymnasium deltog 5 elever och från Kronoby gymnasium 2 elever i 7 veckor långa undervisningsperioder. Under två veckor i början på juni anordnades en tvåspråkig barnkonstkurs för lågstadieelever i skolans utrymmen. Under den fullsatta och omtyckta kursen togs många olika konsttekniker och arbetsätt upp. Vid Kronoby Folkhögskola anordnades samtidigt för andra gången en motsvarande omtyckt veckolång konstkurs för 6-12-åringar. Måndag kvällar under terminerna har skolan arrangerat öppna keramik- och grafikverkstäder för traktens hobbykonstnärer. Marianne Kaustinen har handlett verksamheten i grafikverkstaden och Merja Pohjonen i keramikverkstaden. Studieresor Vårterminens studieresa gick till London och Glasgow under tiden Eleverna, tillsammans med studiesekreterare och studierektor besökte Tate Modern, Londons stora museum för modern konst samt av de kända gallerierna bland annat Whitechappel gallery, Matts Gallery, Parasol unit och Serpentine gallery. Ett guidat besök avlades också till Goldsmith Academy of Arts. Tvådagarsbesöket till Glasgow fokuserade på Glasgow International art festival, bland annat Glasgow museum for modern art, Centre for Contemporary art och Glasgow school of art.

21 21 I medlet på november, gjorde skolans elever tillsammans med konstnärliga ledaren Karin Lindh och gästlärare Hans Rosenström en studieresa till Helsingfors och besökte förutom Bildkonstakademin och Högskolan för konst, design och arkitektur (tidigare konstindustriella högskolan) samt bland annat museerna Kiasma, Ateneum, Konsthallen, galleri Sinne och galleri Huuto. Utställningar, konstprojekt och samarbetsprojekt Under år 2012 har utställningsverksamheten varit fortsatt livlig. I Källargalleriet hade skolans elever separatutställningar med varierande teman i januari, mars och december månad. För att få utökad synlighet och mera utställningsmöjligheter beslöt skolan att fortsätta hyra skyltfönstren i busstationsfastigheten och anordnade där månadsvisa utställningar under vårterminen. Förutom separatutställningar med studerandes arbeten, visades även verk av några residenskonstnärer och recyclingkonst av en grupp gymnasieelever. Under april månad anordnades en stor utställning med elevarbeten i Tobaksmagasinets utställningshall i Jakobstad, där alla elever deltog. Skolans studierektor och den konstnärliga ledaren kuraterade tillsammans utställningen som blev en både visuellt och tematiskt välfungerande helhet. Utställningarna fick mycket god respons och ledde även till nya utställningsmöjligheter i regionen för en del elever. Som vårterminens sista kurs anordnades en ledd av graffitimålare Mattias Quisth. Eleverna målade en gångtunnel invid Halkokari friluftsområde. I september deltog en grupp tvåor i det internationella eventet Parking Day under ledning av danska gästlärare Jesper Aabille. Under en eftermiddag hyrde man in sig på en parkeringsruta i centrum och byggde upp ett litet vardagsrum. Förbipasserande bjöds in att avnjuta en kopp kaffe, spela spel, läsa tidningar och lyssna till levande musik. Ett uppskattat tillfälle som kunde göras till en tradition. Bar Kilta i Karleby centrum bjöd in eleverna att anordna en utställning under hösten och i oktober visades utställningen 10 days 70 hours med grafiska tryck som producerats under tvåornas silkscreenkurs. Barnkonstkursen som hölls vid Nordiska konstskolan i juni avslutades med ett karnevalståg genom staden och en gemensam utställning i skyltfönstergalleriet vid busstationen. I Kronoby avslutades kursen med en utställning, där barnens föräldrar och anhöriga fick tillfälle att bekanta sig med barnens alster. Med ett Nordplus-bidrag anordnades ett elevutbyte mellan Gerlesborgs konstskola i Stockholm och Nordiska konstskolan i november Fem andraårsstuderande från respektive skola deltog i utbytet: vid NKS anordnades en animationskurs med Åsa Lucander och vid Gerlesborg anordnades en performancekurs med Catti Brandelius. Efter kursslutet anordnades en veckolång screening av animationerna vid Karleby stadsbibliotek under Nordiska veckan. Flera performance publicerades på skolans videokanal.

22 22 I oktober arrangerades på skolan en mångkulturell workshop kring temat Ljus under ledning av Julian Garnier från England, i samarbete med Barnens och ungas bildkonstskola, yrkeshögskolan Centria, Kiviniityn lukio och lokala invandrargrupper. Samarbetet med VISU fortsatte under året och skolan anordnade två utställningar vid galleriet. I september visade skolans konstnärliga ledare Karin Lindh sin utställning La Croisette och i december visades deltidsstuderandes utställning av slutarbetesutställning, Fortsättning följer i galleriet. I september arrangerades en graffiti- och skateworkshop för Karlebyungdomar vid Roskaruka, workshopen filmades och videoverket ställdes ut i VISU. Samarbetet kring Drakes Konstnärsresidens fortsatte mellan Nordiska konstskolan, K H Renlunds konstmuseum och Karleby stadsteater. Nordiska konstskolan skötte administrationen. Under år 2012 gästades residenset av 12 gästkonstnärer. Nordiska konstskolan förser bildkonstnärer med arbetsutrymme och bistår vid behov i arrangerande av utställningar. Markku Hernetkoski höll en uppskattad kurs i fondmåleri i februari. Under kursen producerades scenografi till Siriusteaterns pjäs På Friarstråt. Bildkonstnär Miranda Vissers från Holland höll en barnkonstkurs vid Voffelkaféet samt en postkortsutställning på sommartorget i Karleby i juli. Sarah Hillebrecht från Tyskland och Sebastian Mügge från Sverige höll var sin separatutställning i fönstren vid busstation. Miljökonstnär Taika Ilola uppträdde med performance i Neristans sommarkväll. De flesta residenskonstnärerna har hållit Artist Talks på kontskolan. Bidrag för verksamheten har sökts från flertal fonder men erhölls endast från Svenska kulturfonden Lokaler Nordiska konstskolan verkar i Renlunds gamla skolfastighet, den så kallade träsidan. Samtliga elever har kunnat beredas ateljéutrymme på skolan. Konstskolans grafik- och keramikverkstäder ligger i stendelen av den Renlundska fastigheten. Grafikverkstaden administreras av Nordiska konstskolan och utrymmen används också av Barnens och ungas bildkonstskola samt av Karlebynejdens institut. Konstskolan hyr också ut grafikverkstaden till verksamma konstnärer. I stendelen har Nordiska konstskolan 8 elevateljéer. På fastighetens stensida upprätthåller konstskolan Källargalleriet tillsammans med Barnens och ungas bildkonstskola. Från januari till juni hyrde Stiftelsen för Nordiska Konstskolan tre skyltfönster vid busstationen som utställningsutrymme för Nordiska konstskolans elev- och residenskonstnärsutställningar. Stiftelsen för Nordiska konstskolan äger en gästlärarbostad på Folkskolegatan 24, som Nordiska konstskolan hyr. Den andra gästlärarbostaden hyrs i fastigheten på Borgmästaregatan 4. Personal

23 23 Under året har Annika Bergvik-Forsander varit anställd som skolans studierektor och Sonja Remell som studiesekreterare. Bildkonstnär Karin Lindh har under året varit anställd som konstnärlig ledare på arvodesbasis. Uppdraget har i huvudsak skötts på distans. Katrina Nissi har varit anställd som skolans ekonomisekreterare med arbetstiden 50 % av en heltidstjänst. Anders Djupsjöbacka har varit anställd som undervisningsassistent på deltid 80 %. Lokalvården på Konstskolan har skötts med köptjänster av Karleby stad (Konstskolans fastighet) och företaget Siivoustekijät (skolans gästlärarbostäder). Medel och förvaltning Nordiska Konstskolan verkade under året som en självständig filial till Kronoby Folkhögskola. Härigenom erhölls statliga medel för fritt bildningsarbete och via Stiftelsen ett ansenligt behovsprövat bidrag förordat av Statens Bildkonstkommission. Karleby stad bidrog med medel för lokalhyror. Därutöver har konstskolan under verksamhetsåret 2012 erhållit understöd för verksamheten bland annat från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt Stiftelsen Gamlakarlebynejden. Även andra fonder har under året stött skolans verksamhet. Styrelsen för Nordiska Konstskolans stiftelse har varit: Ordförande Brit Stenman, viceordförande Johan Candelin samt medlemmarna Irja Minkkinen och Maria Södergård- Sundell. Jaana Erkkilä har medverkat som utskottsmedlem. Sekreterare har varit Katrina Nissi och Sonja Remell har fungerat som mötessekreterare. Nordiska Konstskolans ledningsgrupp har bestått av: Ordförande Ola Känsälä, sammankallare och beredare, rektor Tom Hansén samt medlemmarna Roy Sabel, Brit Stenman, Jaana Erkkilä, Annika Bergvik-Forsander, Katrina Nissi och Martin Näse. Sonja Remell har fungerat som mötessekreterare. Elevrepresentanter under året har varit Tomas Jakobsson (åk 1) och Björn Lönnroth (åk 2).

24 24 Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo Personalrapport 2012

25 25 A. Inledning Personalrapporten för år 2012 sammanfattar uppgifter om personalen under verksamhetsåret. Ställningstaganden utgående från det statistiska materialet görs inom samkommunens ledningsgrupp och styrelse. Centrala målsättningar och åtgärder bör inkluderas i budget och verksamhetsplaner. Verksamhetsåret 2012 har inom Kvarnen samkommun präglats av en fortsatt ökning av antalet studerandeveckor. Ökningen härrör sig bl.a. till ökningen av antalet elever på Språklinjen, en ökning som ser ut att fortgå. B. Personalens mängd och struktur Inom Kvarnen samkommun arbetade vid årets slut sammanlagt 38 personer. Arbetsstyrkan motsvarar 33,7 årsverken. Antalet var 1 mindre än motsvarande tidpunkt året innan, medan årsverkena ökade med 0,6. Anställda Heltid Deltid Tot Tidsbundna Årsverken Slöjdtorget ,9 Base Camp Multikulturella ,8 Flyktingundervisning Outdoor Academy ,2 Administration ,5 Projekt ,5 Fastigheter ,5 Nordiska konstskolan ,3 Totalt ,7 Under året har 5 civiltjänstgörare tjänstgjort inom samkommunen. Deras huvuduppgifter har varit kansliuppgifter, fastighetsskötsel, kökshjälp och transport av elever. Personalstyrkans fördelning i olika ålderskategorier samt medelåldern framgår ur följande tabell år år år år Summa Medelålder Slöjdtorget ,8 Base Camp ,3 Multikulturella ,8 Flyktingundervisning ,0 Outdoor academy ,2 Administration ,1 Projekt ,5 Fastigheter ,8 Nordiska konstskolan ,8 Summa ,1 31,0 % 21,4 % 28,6 % 19,0 % 100,0 % Medelåldern för samkommunens samtliga anställda har minskat med 0,8 år.

26 26 Antalet anställda enligt kön fördelar sig på enheterna enligt följande Kvinnliga och manliga anställda inom samkommunen C. Lönekostnader Utbetalda löner och arvoden: = 48,65% av de totala verksamhetskostnaderna = 51,00% av de totala verksamhetskostnaderna = 52,63% av de totala verksamhetskostnaderna = 50,99% av de totala verksamhetskostnaderna = 49,71% av de totala verksamhetskostnaderna

27 27 D. Personal förändringar och arrangemang Under året anställdes 2 lärare på tidsbestämd anställning. Sedan 2005 finns det inte längre någon egentlig pensionsålder. En anställd kan gå i ålderspension enligt eget val efter att han/hon fyllt 63 år. Enligt eget övervägande kan den anställda fortsätta i arbete fram till 68 års ålder och t.o.m. efter det, om man kommer överens om saken med arbetsgivaren. 1 anställd uppnådde pensionsålder under Ur arbetstagarens synpunkt fungerar systemet så att ju längre man fortsätter att förvärvsarbeta, desto bättre pension får man. Fortsatt förvärvsarbete sporras bl.a. genom en pensionstillväxtprocent som stiger med åldern. Pensionen tillväxt på årsinkomsten: - framtill 53-års ålder med 1,5% - därifrån fram till 63 år med 1,9% och - från fyllda 63 med 4,5% Arbetstagarna kan kontrollera sin egen situation med hjälp av en pensionskalkylator som finns på Kalkylatorn beräknar pensionens belopp i olika åldrar vid avgång med ålderspension, förtida ålderspension eller deltidspension. E. Arbetshälsa Under året registrerades sammanlagt 455 sjukfrånvarodagar. Sjukfrånvarodagar sammanlagd sjukledighet 1-3 dgr 29 12,8 % 42 9,8 % 4 0,9 % 4-10 dgr 62 27,4 % 29 6,7 % 19 4,2 % dgr ,7 % ,5 % ,4 % dgr 0 0 % ,0 % ,5 % % % % Genomsnittlig sjukfrånvaro Dagar/anställd 5,8 11,6 11,7 Sjukfrånvaro enl. Yrkeskategori Personal inom undervisning 66 29,2 % ,1 % 51 11,2 % Fastighets- och städpersonal ,5 % ,3 % 27 5,9 % Personal inom kosthåll 17 7,5 % 6 1,6 % 0 0,0 % Personal i administrativa uppgifter 38 16,8 % 46 12,0 % ,9 % Övriga 0 0 % 0 0,0 % 0 0,0 % ,0 % ,0 % ,0 %

28 28 Samkommunen uppmuntrar personalen till motions- och hälsofrämjande aktiviteter med bl.a. en gemensam motionsmorgon varje tisdag, tjänstecyklar, friluftsdagar, egen krafthall, rehabiliteringsdagar, gemensamma vandringar och andra evenemang av typen prova på dagar samt gemenskapshöjande begivenheter. Under våren deltog flera i personalen i Helsinki City Run och även i Nice Run för damerna i Jakobstad. Samkommunen har avtal med Työplus som tar hand om personalens företagshälsovård. F. Personalenkät Under hösten 2013 skall genomföras en kartläggning av hur kökets delikatesser tas emot av elever och personal och under våren 2014 skall arbetsklimatet på samkommunens olika enheter granskas. G. Gemensamma aktiviteter I början av augusti höll hela personalen en gemensam skolningsdag inför det nya läsåret. På kvällen blev det program i form av hästridning och efteråt bjöds personalen på grillafton hos rektorn i Nedervetil. Öppet hus som årligen arrangeras i maj är exempel på andra gemensamma aktiviteter.