KVARN=N. Bokslut zor4 SAMKOMMUN. Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo. Y Godkänd av samkommunstämman 26.5 zor5

Transkript

1 4 KVARN=N Bokslut zor4 SAMKOMMUN Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo Y Godkänd av samkommunstämman 26.5 zor5

2 INNEHALLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE FöR AR 2OT4 Organisation Syftet med det fria bildningsarbetet Den kvalitativa målsättningen Kronoby Folkhögskola Nordiska konstskolan Kronoby med borgarinstitut Redogörelse för hur samkommunens interna tillsyn har ordnats Samkommunstyrelsens förslag till åtgärder som gäller rákenskapsperiodens resultat Den kvantitativa målsättningen Studerandeveckor Statsstöd : antalet statsbid ragsberättigande studerandeveckor Fri bildning - studerandeveckor per linje 214 Studerandeveckor 214 Fri bildning - studerandeveckor per kommun 214 Studerandeveckor linje/kurs Bokslut lör àr 214 Bokslutsjämförelse för perioden Kvarnen samkommun - samkommunens organ Nordiska Konstskolan - Verksamhetsberättelse 214 Personalrapporl2l4 BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys och nyckeltal Balansräkning och nyckeltal Totala inkomster och utgifter Verksamhetens intäkter och kostnader àr 214, procentfördelning BUDGETUTFALL Resultatenheter i bokföringen Resultaträkningsdelens utfall Budgetutfall Kronoby Folkhögskola Kronoby Folkhögskola I Fri bildning Kronoby Folkhögskola / Outdoor Academy Kronoby Folkhögskola / Base Camp Kronoby Folkhögskola / Yrkesexamen för guide Nordiska Konstskolan Redogörelse över över- och underskott år lnvesteringsdelens utfall Slutliga betalningsandelar 1ör 21 4 NOTER l Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Nóter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvode

3 INNEHALLSFÖRTECKNING FöRTEGKNING och REDoGöRELSE Förteckning över bokföringsböcker Använda verifikatslag Bokföringens förvaring Formler för nyckeltal UNDERSKRIFTER OCH ANTEGKNINGAR Bokslutets datering och undertecknande Bokslutsanteckning Revisionsberättelse

4 2 Verksamhetsberättelse för är 2OL4 Organisation Samkommunen omfattar enheterna Kronoby folkhögskola, Nordiska konstskolan samt a d m i n istre ra r Kronoby med borgarinstituts verksa m het på avta lsba s. Orga n isations beskrivn i n g Administration Utbildning Gemensamma funktioner o E Eñ t a E E o J En o! 3ä E J E o: E c ÈË Â? sg kã g; té JO =! EE il Êc I t Ê o J o È Karleby t(t - G ã = r c Eo o G ó Kronoby! ro J {a o ṯ! o o : c J oþ tã ÐÐ ge oè E E oeo J E J Y o! Éß! oo! :oo õ Ð :o E ú N.= I L. N E EE! cgc FE === î:o === FTF 66 {66 ddi g os :o E o a c o E o 5! o ':v q -g- oo t -ee:. qe <o.g)v o É.çp -= O:O o åôq.=y EP : ro Fo E o = Ðð cc =E 'ãë ;s EGe: 9.99!À cc o= E Lag om fritt bildningsarbete Syftet med det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället.

5 J Den kvalitativa målsättningen De olika enheterna arbetar fortsättningsvis med egen identitet. Synergieffekterna fås genom gemensamma funktioner gällande ekonomi, teknik och utveckling. Varje enhet och linje har en egen linjeansvarig som tillsammans med skolans ledning regelbundet träffas för gemensamma överläggningar. Planering av nya helårslinjer, som svarar mot tidens krav och efterfrågan, planeras kontinuerligt. Under föregående verksamhetsår har planeringen av en linje för Yrkesexamen för guideutvecklats och kursen planeras starta i januari 214. Resultat: Elevtillströmningen till skolans alla linjer är fortsättningsvis god. Utrymmen i förhållande till elevantalet utnyttjas maximalt. Spikas kvarn har även kunnat utnyttjas som undervisningsutrymme vid undervisningstoppar i början av både höst och vårterminen. Uteterassen som inreddes för några år sedan dels till klassrum, dels till förstorad matsal har också kommit väl till pass. Marknadsföringen av vår skola, tillsammans med idéer om nya utbildningslinjer och kortkursverksamhet, har vi i motsats till planerat, varit tvungna att inskränka med tanke på en för stor tillströmning. En unik situation med andra ord. Kvarnvingen har under höstterminen ändrats till ett vanligt klassrum för språkundervisning när möbeltapetseringenskursen tillfälligt drogs in. Planeringen av nya utrymmen i form av matsal, auditorium, klassrum och internat har lagts på is med hänvisning till de osäkra ekonomiska framtidsutsikterna. Kronoby folkhögskola Den nya förvaltningsstadgan som togs ibruk 21L har tillämpats itvå år och successivt utvecklat verksamheten på skolan. I dag finns uppdaterade uppgiftsbeskrivningar för alla som jobbar på skolan. En strukturmodell för hur förvaltningen organiseras kommer att utarbetas under året. Medel för detta kvalitetsoch utvecklingsarbete har erhållits av utbildningsstyrelsens s.k. LAKE-pengar. Arbetet som sker parallellt med motsvarande arbete inom arbetar- och medborgarinstituteten i nejden slutförs under verksamhetsåret. Resultat: Arbetet med utvecklande av ett ledningssystem för skolan har slutförts och finslipas under våren 215 för att införas på skolans websida. Område/ Fritt bildningsarbete Målsättning Praktisk formgivning Praktisk formgivning är ett tionde skolår på gymnasienivå eller som ett mellanår. Den bygger på både tradition och nytänkande inom hantverk och slöjd. Linjen ger också gymnasieelever möjlighet att avlägga utbildningsstyrelsens slöjddiplom. Antalet studerande bör i medeltal vara minst 5. Dessa integreras i befintliga gru pper (Slöjdtorget). Resultat: Linjen har haft två elever under året, Slöjdtorget Slöjdtorget är den gemensamma termen för alla kortare och längre hantverkarkurser, som strävar till att upprätthålla och utveckla traditionella hantverk. Målsättningen är 5 studerande. Resultat: Elevmässigt har målsättningen uppnåtts. Möbeltapetseringskursen förverkligades inte under hösten.

6 4 Mångkultu rell språklinje Undervisningen bidrar till att integrera de studerande i det finländska samhället. De studerande får lära sig svenska och/eller finska maximalt enligt sina förutsättningar och behov. De får lära sig att ta ansvar för sin inlärning och att kunna samarbeta. De skallfinna sin plats i kulturen och samhället i Finland, utan att den egna identiteten utplånas. Målsättningen är 1- helårsstuderande. Resultat: Studerande på linjen har ökat markant. Ansökningarna var långt över l- men medeltalet av antalet studerande på linjen har rört sig kring 9. Eftersom linjen vuxit snabbt, den är delad i svenska och finska, bådadera med fortsättningskurs, har trycket på antalet anställda varit stort. Ungdomsgarantistödet för unga invandrare som erhölls för vårterminen fick inte en fortsättning under hösten. Akupunktur Under hösten 29 startade en ny utbildning, akupunkturutbildning, på skolan med 27 studeranden. Utbildningen var ett samarbete mellan Kronoby folkhögskola och Akupunkturakademin i Stockholm. Utbildningen var avklarad 212. Under våren 214 utreds möjligheten till att starta en ny kurs hösten För att starta upp en ny kurs krävs det minst 2 studerande, Resultat: Tillräcklig efterfrågan för att kunna starta upp en ny kurs har inte funnits. Vi vill ändå hålla kvar en option för att ordna en ny kurs framöver. Kortku rsverksa m het Med kortkursverksamheten kan man svara mot olika behov och reagera på olika förslag av kurser. Spikas kvarn som färdigställdes under âr 2O!3 bör kunna utnyttjas maximalt för den verksamheten. Där ger kurser kring hållbar utveckling uppenbara möjligheter. "Läs- och reskurse/' till intressanta må1, utökas under året. Kurserna består av en förberedande del på skolan (minst 15h), själva resan och efterföljande genomgång. Deltagarna bekostar själva sina resor. Resultat: I takt med att antalet elever på de långa kurserna ökat har de ekonomiska marginalerna att ordna kortkurser minskat. Gymnasiesamarbetet har fortsatt med s.k. gymnasieperioder. "Läs- och reskurse/' har förverkligats bl.a. iform av pilgrimsresortill Frankrike. Resorna ärfortfarande eftertraktade. Projektverksamhet Folkhögskolan tar initiativ till, deltar i och administrerar lokala, nationella och internationella projekt som innehåller utbildning som hör till skolans kompetensområde. Under året deltar vår skola åtminstone i följande projekt i samarbete med nejdens gymnasier; Senegal, Polen, USA. Samtidigt ansöks om medel (ev. tillsammans med någon annan Folkhögskola) inom Kunnigprojektet för personal- och utbildningsutveckling för skolans egen personal. Resultat: Projektsamarbetet med gymnasierna har utökats med en ny kurs, Amerikaemigrationen, som kunde förverkligas under hösten med ett utbytesbesök till La Conner High School i delstaten Washington. EU projektansökningarna ligger mellan två projektperioder. De gamla har tagit slut och nya har inte ännu beviljats. Ett flertal ansökningar har inlämnats. På sommaren 2OL4 etablerade Migrationsinstitutet ett finlandssvenskt center i Kronoby folkhögskolas utrymmen. Centret har en anställd,

7 5 Område/ Påbyggnadsutbildning Base Camp Målsättning Linjen tillämpar specialpedagogik för målgruppen, där studier, utevistelser, estrad och hantverk kombineras på ett unikt sätt. Målsättningen är att bibehålla elevantalet kring 4 elever. En större grupp försvårar uppnåendet av de pedagogiska och individuella utvecklingsmålsättningarna. Resultat: Linjen fortsätter att locka elever även om elevantalet gick ner från 46 till 31-. Linjen, som är självfinansierande, har kunnat förverkliga den pedagogiska målsättningen, men den ekonomiska målsättningen har däremot varit svår att uppnå. Ett större ekonomiskt ansvar av medlemsk'ommunerna, för dessa ungdomar i en mycket svår ålder, borde åstadkommas. I de uppföljningar som gjorts har det visat sig att Base Campeleverna mycket väl hittat en studieplats eller en arbetsplats efter året på Folkhögskolan. Område/ Yrkesinriktad Tilläggsutbildning Outdoor Academy Målsättning Ett nordiskt utbildningskoncept inom friluftsliv och ledarskap. Linjen är uppdelad på två årsklasser så att de som går det andra året har möjlighet att avlägga examen för friluftsguider. Elevantalet har under de senaste åren varit kring 3, vilket kan anses som ett maximalt studerandeantal med avseende av bland annat logistiken. Resultat: Statsstödet för linjen ligger idag på 34.9 årsverken, vilket överskrider målsättningen. Elevantalet har stabiliserat sig på nivån omkring 3 elever. 1-8 elever på höstens etta garanterar också en väl fylld linje för det andra specialiserande året. Utsikterna för linjen är goda. Nordiska konstskolan Skolans system med gästföreläsare fortsätter och kortkursverksamheten utvecklas tillsammans med andra aktörer i Karlebynejden. En ny vuxenlinje planeras starta ijanuari 2L3, Under året strävar man till att erbjuda högklassig konstutbildning för konstintresserade genom att utöka kortkursverksamheten, för att dels öka konstintresset i nejden, dels bredda den ekonomiska basen. Skolan fortsätter med systemet med en deltidsanställd konstnärlig ledare och en studierektor på plats. Målsättningen är att höja heltidsstuderandenas antal till 3. Konstskolans verksamhetsplan finns från sidan 17. Resultat: Elevantalet har stabiliserat sig på lite över 2 heltidsstuderande vilket är bekymmersamt i sig i och med att målsättningen inte uppnåtts. För lite heltidsstuderande kräver större satsningar på kortkurser för att uppnå målsättningen visavi studerandeveckorna, vilket tär på både ekonomin och skolans personal. Skolan leds i dag av en studierektor som också fungerar som konstnärlig ledare. I marknadsföringen har man alltmera fokuserat på de sociala medierna och strävar därigenom till att nå sina elever globalt. Resultaten har ändå varit ringa. Avsaknaden av elever beror tydligen på faktorer som för oss är svåra att greppa, nämligen det svenska studiesystemet, avsaknaden av examensinrilgad utbildning, som paradoxalt nog tidigare varit vår trumfkort samt studiekostnaderna som överlag stigit. Arbetet med att locka nya elever är en ständigt pågående process och alla idéer till marknadsföring utprovas.

8 6 Konstskolan uppvisar detta år, för första gången sedan övertagandet, ett minus pä ,65. Summan faller ändå inte medlemskommunerna till last utan balanseras upp under det följande bokslutsåret. Kronoby medborgarinstitut Kronoby folkhögskola administrerar verksamheten enligt separat avtal för Kronoby medborgarinstitut. Nuvarande avtal med Kronoby kommun sträcker sig till den 3L.7.2L6. Samarbetet mellan Kronoby folkhögskola och Kronoby medborgarinstitut erbjuder unika möjligheter till att arrangera kurser av olika längd. När det för folkhögskolorna krävs minst 1-5h sammanhållen undervisning kan medborgarinstitutets kurser vara minimum 1h. Vårt flexibla system betyder att vi, i motsats till andra folkhögskolor, kan svara på efterfrågan oberoende av kursens längd, vilket samtidigt betyder att vi upplevs som positiva, flexibla och samarbetsvilliga - en oöverträfflig marknadsföringsfördel som gynnar båda parter. Resultat: Samarbetet med Kronoby kommun fungerar flexibelt och bra. Kronoby folkhögskola och Kronoby medborgarinstitut, som både är verksamma inom fritt bildningsarbete, samarbetar intensivt och kompletterar varandra med sin verksamhet. Under året har man fortsatt med att hålla väl besökta föreläsningar på Spikas kvarn. Förverkligade timmar och antalet kursdeltagare 2OOL-2L4 Läsår s-6 6-o LL-T2 L2-t3 L3-L4 Timmar 649L 64L s r22 Ku rsdeltaga re s L3 Redogörelse över hur samkommunens nterna tillsyn har ordnats Samkommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över samkommunens tillgångar och som fungerar som myndighet, för genomförandet av den interna tillsynen. En ny utarbetad förvaltningsstadga godkändes på samkommun stämman i december 21- och verkställdes under hösten 211. Skolans upphandlingar av dyrare inventarier sker i samråd med fastighetskommittén och rektorn och itanskaffningar i samråd med skolans tekniska chef. Beslut och avtal skall utarbetas och beredas omsorgsfullt, grundligt och lagligt samt iakttagande av att beslutanderätten inte överskrids liksom att ärendebehandlingen, verkställigheten och informationen skallges korrekt och utan dröjsmå1. Vid köp av tjänster övervakas att ingångna avtal efterföljs. Användningen av resurser är saklig och effektiv. Verksamhetsriskerna är under kontroll, så att fastställda resultatmål kan nås och personalens verksamhet är ansvarsfull, Samkommunstyrelsen, som har det övergripande ansvaret, får regelbundna budgetrapporter över hur samkommunens budget förverkligats. I beredning till styrelsen iakttas lagar och bestämmelser i förva ltn i ngsstadga n, i vilken befogen heter och a nsva r fra m kom me r. Stämmoprotokollen delges alltid medlemskommunerna. Revisionsnämnden delges såväl styrelsens som stämmans protokoll. Protokollen finns till påseende på skolans websida. Den årliga budgeten delges samkommunernas tjänstemän innan den tas upp i samkommunala instanser. Stämmans presidium deltar i styrelsens möten. Rektorn upprätthåller en beslutsförteckning som delges styrelsen flera gånger per år. Från december 21 togs den elektroniska fakturahanteringen i bruk. Härigenom förbättrades fakturakontrollen och den engagerar flera anställda än tidigare inom organisationen. Rektorn godkänner alla skolans räkningar som granskats av underlydande. Är rektorn borta godkänns räkningarna av vicerektorn. Rektorns räkningar godkän ns av styrelseordföranden.

9 7 Samkommunstyrelsen förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat Enl gt 695 kommunallagen skall samkommunstyrelsen iverksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs stämman lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. Räkenskapsperiodens resultat visar för Kvarnen samkommun ett underskott på 8.62,15. I balansen L.1..2I4 under överskott/underskott från tidigare perioder finns ett ackumulerat överskott på ,. Då resultatet för âr 2OL4 beaktas uppgår underskottet per den 3LL2.2OL4 till ,15, Samkommunstyrelsen föreslår för samkommunstämman, att räkenskapsperiodens resultat bokförs mot räkenska psperiodens överskott/u nderskott i bala nsens Eget ka pital.

10 8 Den kvantitativa målsättningen Stu dera nd evecko r 2OO3-2L4 Linjer s LO zoll 2t2 2t3 2t4 Base Camp L L r979 L7 Multikultu rella linien 3s s L5L Hantverka rlin jen T2TO 151_ L337 t459 1_ L74L 1638 'J.51, r77t Outdoor AcademV s ro2 82L L 'J Konstskolan 1_389 1_363 1.t _399 L L47 't 4L Sammanlagt Kortkursverksamhet Hantverk L Data _ L Friluftsliv I25 22 Motion och idrott L29 2LL M usik 133 L _ 22 L _ lnternationella relationer L12 L84 L92 L67 2s2 Flygyrken 17 L Ku ltu r 33 ro Annat _6 15 Sammanlagt L L66 L837 L837 t74t 23s 1974 L4L s Totalt L r tto23 (se grafisk sammanställning på nästa sida)

11 9 Stu d e ra ndeveckor 23-2L I Base Camp I Outdoor Academy r Fritt bildningsarbete to 2tt

12 1 Statsstöd : antalet statsb d ragsberättigande studera ndeveckor Ar LO 2Lt 2t2 2t3 2t4 Fritt bildningsarbete Outdoor Academy Base Camp Sammanlagt 42r4 4l_ r292 1.L4 1.'t 44 1.L L r295 1s96 169L t Statsstöd : bid ragsbe rättiga de stu d e ra n d evecko r s 4 t Base Camp r Outdoor Academy r Fritt bildningsarbete s L 2tL 2t2 2t3 2t4

13 1l Fri bildning - studerandeveckor per linje år 214 6,48% 6,s9% r Språklinjen I Gymnasiekurser I Hantverk, hårda I Kortkurser I Hantverk, mjuka r Nordiska Konstskolan Studerandeveckor à 2O14 I Base Camp r Outdoor Academy r Fritt bildningsarbete Fri bildning - studerandeveckor per kommun är 214 L24,24 6L9,16 51,8 rjakobstad rkronoby lpedersöre rlarsmo rkarleby

14 t2 Studerandeveckor linje/kurs Linjer Studerandeveckor Språklinjen Base Camp Outdoor Hantverk hårda Hantverk mjuka Gymnasiekurser Flygkurs Fysio Polen Senegal USA Kortkurser Rockskola Skidskola Signe Strömborg teater Att komma tillett nytt land Vasaloppet Karlstadsmodellen Afasi Ruka Nordiska konstskolan TOTALT

15 l3 Bokslut för år 2OL4 Tillströmningen till de utbildningar, kurser och tillfällen som samkommunen ordnar är fortsättningsvis god, vilket i princip garanterar ett tillräckligt statsunderstöd som inte medför någon ökad belastning på medlemskommunerna. Det finns dock anledning till vaksamhet på alla de områden där samkommunen är verksam, dvs. fritt bildningsarbete, yrkesinriktad tilläggsutbildning och påbyggnadsutbildning (tionde klass). Statsmaktens aviserade inbesparingar och deras utfall ökar osäkerheten såväl i budgeteringen som i verksamhetsförutsättningarna. I budgetförslaget för àr 2O'J.4 är den kommunala andelen av driften L4,35yo, helt i överensstämmelse med den nedåtgående trend som fortgått sedan Resultat: Den kommunala andelen av driften utgör 1,1,.15%. En rejäl minskning från föregående år såväl euromässigt som procentuellt. Minskningen förklaras närmast av ökade statsandelar för den fria bildningen jämfört med budgeterat, samt med att flera statliga projekt, Kvalitets- och utvecklingsprojektet och Ledningssystemet avslutades under året och personalkostnaderna kunde bokföras på projekteten, samtidigt som kostnaderna för ett nytt projekt, Expertnätverket för gymnasierna för âr 2OL3, fakturerades under 214. Möbeltapetseringskursens indragning för hösten påverkade även den hantverksdelens hårda linje med en avsevärd inbesparing. Konstskolan uppvisar detta år, för första gången sedan övertagandet, ett minus på L4.542,65. Summan faller ändå inte medlemskommunerna till last utan balanseras upp under det följande bokslutsåret. Base Camps minusresultat härrör sig av det minskade elevantalet och Friluftsguideutbildningens resultat dels av nya beräkningsgrunder, dels av överskridningar. lförhållande till verksamheten är ändå överskridningarna små. Bokslutsjämförelse för per oden L997-2L4 (segrafisksammanstättningpånästasida) Ar L L LO 2TT 2L2 2L3 2L4 Driftsutgifter/ externa t 't Statsandelar s zr4 Kommuner ss Kom/ drift 32,62% 32,47% 32,59 /o 31,83% 2,28% 21.,26% 2,95% 79,61% 19,34% 18,57 % 78,6I% 18,63% 18,o4% 1.6,3r% L4,92/o 14,24% 74,54% 11,.I5o/o

16 14 Bokslutsjämförelse för perioden rdrifbutg fter rstatsandelar r Kommuner mm -tinjãr (Kom drift) zræqþ 2m 15m@ ltmtm 5ùm t:ts, 19s Lsg ãm 2æ1 ãxl2 2G 2t ãg ãm N' 2ìE m ãno ãr11 ãt12 21t úla

17 t5 Kvarnen samkommun Samkommunstämman har sammansättning: Ordinarie Borgmästars, Görel Björkvik, Charlotta Dahlin, Christian Haga, Berit Högnabba, Stefan Lerbacka, Markus Lassila, Carola Biskop, Gun-Maria Rönn, Sixten Sabel, Roy Sandell, Christel Sjölund, Richard Åström, Bernhard sammanträtt två gånger under året och har haft följande Ersättare Eriksson, Roger Ekman, Stephan Häggblom, Carola Byggmästar, Liane Forsberg, Christer Forsström, André Löfs-Grankulla, Pernilla Nygård, Erica Granholm, Peter Smedman, Rainer Sundqvist, Carola Rönnback, Ulrika Björkman, Max Ordförande för samkommunstämman har varit Bernhard Åström, I viceordförande Christian Dahlin och ll viceordförande Berit Haga. Rektor Tom Hansén har fungerat som föredragande tjänstemän och sekreterare. Samkommunstyrelsen har sammankommit till 6 protokollförda möten och har haft följande sammansättning: Ordinarie medlemmar Lindgren, Ha ns-erik (ordf.) Sabel, Roy (vice ordf.) Häggblom, Carola Dahlvik, Anette Svartsjö, Leif Peltola, Kerstin Sandell, Christel Sandbacka, Kristoffer (pers. rep.) Ersättare Takkula, Monica Smedman, Rainer Eriksson, Roger Hagnäs, Ann-Catrin Snåre, Sari Peltomaa, Anne Wenman, Jan Finell, Bo Ordförande för samkommunstyrelsen har varit Hans-Erik Lindgren, Roy Sabel har fungerat som viceordförande. Rektor Tom Hansén har fungerat som föredragande tjänstemän och sekreterare. Samkommunstämmans ordförande och viceordföranden har deltagit med närvaro- och yttranderätt i styrelsens möten. Personalen har representerats av Kristoffer Sandbacka med Bo Finell som ersättare. Löneräknare/bokförare Ann-Chatrin Backa och bokförare Karita Blomqvist har även deltagit i styrelsens möten.

18 l6 Revisionsnämnden har haft följande sammansättning och sammanträtt 2 gånger under året. Ordinarie medlemmar Borgmästars Görel, ordförande Lerbacka Markus, viceordförande Blomqvist Alf, sekreterare Lassila Carola Honga Joakim Ersättare Sjölund, Richard Högnabba, Stefan Dahlbacka, Mikaela Hannele, Zitting Haga, Jarl Som revisor fungerar Bjarne Norrgrann, OFR från Ab Vist Oy Byggnadskommittén har haft följande sammansättning och sammanträtt 5 gånger under året. Sabel Roy, ordförande Strandvall Dag Finell Bo Kristian Tallgård Hansén Tom, rektor har fungerat som sekreterare Ekonomi- och personalutskottet har haft följande sammansättning och sammanträtt 2 gånger under året. Åström, Bernhard, stämmoordförande och ordförande för utskottet Ha ns-erik Li ndgren, styrelseordföra nde hösten Sabel Roy, styrelseledamot Näse Martin, utvecklingschef Hansén Tom, rektor, sekreterare C v ltjänstgörare Alex Fröjdö och Andrej Granvik

19 l7 NORDISKA KONSTSKOLAN Verksa m hetsbe rättelse 214 Skolans trettionde verksamhetsår inleddes den 7 januari och avslutades den 19 december 214. Skolåret omfattade förutom veckoschemalagda studier även kvälls- och veckoslutsundervisning och u ppgick ti ll tota lt 1-36,88 studera ndeveckor. Studerandeveckor Antal elever stud.veckor studerandeveckor Heltidsutbildning Vårterminen 21-4 Höstterminen 21,4 2t _8 L Deltidsutbildning Vårterminen 21-4 Kom pletteringskurs Somma rku rs/sku lptur Höstterminen 274 L4 2 1, L 75h 6h 2h 75h 42,O 4,8 12,8 43, Kvällsundervisning / tisdagsföreläsningar Vårterminen 214 Höstterminen 2O'J ,4 38,4 92,8 Croquisteckning Vårterminen 214 Höstterminen 2Ot ,4 24,OO 5,4 öppna verksamheten Keramik: Vårterminen Höstterminen Grafik: Vårterminen Höstterminen 8 13 t7 L 2t,76 29,12 29,92 22,4 5,88 52,32 Semin.&workshop Urbankonst i soc.sammanh. Gymnasieelever 9-l-2 Sommarkurs 5-8 Sommarkurs Portfolioworkshop Klinik våren Klinik hösten öppethus L sh 1sh r25 4h 4h 15h 4Lh 15h 1_5h 4,2 5,4 36, 27,2 33,6 4,8 1,1,,48 16,8 14,4 Sammanlagt 136,88

20 t8 Nordiska konstskolan verkar som en tvåårig, fri konstskola. Skolan erbjuder sina elever även möjlighet till ett tredje påbyggnadsår. Första och andra årskursen följer ett till läroplanen anpassat schema. Eleverna i årskurs tre följer personliga studieplaner som är anpassade till deras individuella behov, Skolans undervisningsspråk har främst varit svenska och engelska. Målsättning Skolans målsättning är att ge eleverna högklassig utbildning i bildkonst som ger en god grund för vidare högskolestudier på området och för fortsatt arbete främst som fri bildkonstnär men också inom angränsande områden. Antagna till högskolor Till olika konsthögskolor och konstakademier antogs 7 av årets elever Hiltunen lnka lgnestam Kajsa lgnestam Kajsa Kähönen Sini Konsthögskolan i Malmö École des beaux-arts Bildkonstakademin Turun Taideakatemia Malmö, SE Paris, FRA Helsingfors, Fl Åbo, Ft Känsälä Johanna (212) Lapplands universitet (MA) Mattila Mari Bildkonstakademin SundvallTuomo Bildkonstakademin Rovaniemi, Fl Helsingfors, Fl Helsingfors, Fl Relativt få elever ansökte till högre utbildning och ansökningarna koncentrerades till Bildkonstakademin, dit fyra elever sökte och tre antogs. Antagning av nya elever För godkänd ansökan krävdes minst 5 arbetsprover samt ett personligt motivationsbrev. Arbetsproverna jurerades och antagningsjuryn bestod av konstnär, studierektor Annika Bergvik- Forsander och bildkonstnär Anna Ulff. Per den 23 mai inkom 2 ansökningar. I början av juliordnades en tilläggsantagning, som inbringade 7 ansökningar. Av inkomna ansökningar förordade juryn och styrelsen antog 23 nya elever och 1- reserv till höstterminen ansökningar avslogs på grund av svaga arbetsprover. I slutet av àr 2OL4 var den nationsvisa fördelningen bland skolans hel- och deltidsstuderande elever följande: Finland 28 elever (av vilka 14 deltidsstuderande), Äland 1 elev, Sverige 7 elever, och Slovenien 1 elev.

21 l9 Undervisningen Under âr 2Ot4 sköttes undervisningsplaneringen vid Nordiska Konstskolan huvudsakligen av den heltidsanställda studierektorn, under höstterminen deltog även den nya huvudläraren i kursplaneringen inför âr 215. Det välutvecklade gästlärarsystemet med inbjudna gästkonstnärer och föreläsare har stått för merparten av undervisningen. Många framstående bildkonstnärer har engagerats som gästlärare för de 1-2-veckor långa undervisningsprojekten. Under verksamhetsàret 21,4 har bl.a. följande gästlärare undervisat på skolan: Vårterminen 214: Adrielvan Drimmelen (NL/ USA), Pelle Perlefeldt (SE), Joakim Carlsson (SE), Petra Axelsson (SE), Meri Linna (Fl), Fredrik Lindqvist (SE/ D), Berit Talpsepp-Jaanisoo (EST), John Court (ENG/ Fl), Markus Oberndorfer (AUS) och Katarina Löfström (SE). Höstterminen 2OL4: Kati lmmonen (Fl), Osk Vilhjalmsdottir (lsl), Kaija Kontulainen (Fl), Stephanie Steinkopf (D), Jyrki Riekki (Fl), Janika Herlevi (Fl), Hanne Ravn Hermansen (DK), Pauliina Pietilä (Fll SE), Gun Holmström (Fl), Utbildningens syfte är att ge en god grund för självständigt konstnärligt arbete och att förbereda de studerande införfortsatta akademiska konststudier. I utbildningen fokuserar man på de studerandes individuella konstnärliga utveckling. Den projektbetonade undervisningen möjliggör ett flexibelt och samtidsanpassat schema. Undervisningen vid skolan är på heltid och omfattar följande ämnen: Teckning: olika teckningstekniker, både traditionella och experimentella teckningsuttryck, projektbaserat och tematiskt arbete med teckning, traditionell modellteckning, anatomi och croquiteckning. Måleri: akryl-, olje-, tempera- och akvarellmåleri med stor teknisk, tematisk och uttrycksmässig va riation, fä rglä ra, kom positionsteo ri, perspektiv m. m. Video, animation, foto, ljud och digital bildbehandling: idéutveckling, manus, kameraarbete, redigering, ljudläggning, olika animationstekniker, ljudkonst, audiovisuell installation G rafi k: meta llgrafi k, träsn itt, s i I kscreen, experimente I I graf i k Tredimensionellt arbete: skulptural modellering efter modell, gjutning med gips, tredimensionella konstruktioner i olika material/ recycling, olika former av installationer, miljökonst och platsspecifika projekt Performance Yrkeslivso rie nte ri ng och utstä ll n ings pra ktik Konsthistoria, konstteori, teori om samtidskonst, filosofi Till den obligatoriska undervisningen hör också tisdagskvällarnas gästlärarföredrag, s.k. Artist Talks, och croqui-undervisningen på torsdagskvällarna. Croquis-teckningen har under året kontinuerligt undervisats av Kaija Kontulainen och huvudlärare Erno Enkenberg.

22 2 Delt dsutb ldning och öppen undervisningsverksamhet Gruppen deltidsstuderande inom ramen för utbildningsprogrammet Grundläggande utbildning i bildkonst för vuxna hade 1-4 studerande under läsåret. lnom programmet anordnades elva olika delkurser, varav två leddes av skolans studierektor och de övriga av inbjudna gästlärare:jari Eklund, Janika Herlevi, Kaija Kontulainen, Bo Forsander, Malin Simons och Kati lmmonen. Vuxeneleverna deltog också i gästlärarnas kvällsföreläsningar och croquis-kvällarna tillsammans med skolans heltidsstudera nde. Nordiska konstskolan har under året tagit emot utomstående, tillfälliga elevgrupper och enskilda elever som deltagit i den schemalagda undervisningen. Från Karleby gymnasium deltog 2 elever och från Kronoby gymnasium 4 elever i 6 veckor långa undervisningsperioder under vårterminen. Under två veckor i början på juni anordnades för sjunde året i rad en tvåspråkig barnkonstkurs för lågstadieelever i skolans utrymmen. På förmiddagarna samlades gruppen för 5-8 åringar och på eftermiddagen 9-12 åringar i målarsalen. Under den fullsatta och omtyckta kursen togs många olika konsttekniker och arbetssätt upp. lstället för en utställning upprätthöll kursledarna en blogg om kurserna, dit också en virtuell utställning förlades. Måndag kvällar under terminerna har skolan arrangerat öppna keramik- och grafikverkstäder för traktens hobbykonstnärer. Riina Rauma har handlett i grafikverkstaden och Merja Pohjonen i kera m ikve rkstaden. Utställningar, konstprojekt och samarbetsprojekt Under âr 2L4 var utställningsverksamheten intensiv och skolans olika projekt och utställningar har kontinuerligt uppmärksammats samt fått god synlighet i dagspressen. I april anordnande NKS utställningen DE E DU i Tobaksmagasinets utställningshall i Jakobstad. Merparten av eleverna deltog i utställningen som kuraterades av gästlärare John Court och studierektor Annika Bergvik-Forsa nder. Under sommarmånaderna ställde två studeranden, finska Mari Mattila och svenska Martina Wärnsberg ut akvareller och teckningar vid Kulturkontakt Nords stora skyltfönster i centrum av Helsingfors. lseptember representerades skolan på den internationella Biennalen i Bristol av två elever, Miika Luhti från Finland och William Klaesson från Sverige som visade animationer och träsnitt. Skolan fick inbjudan att delta via österbottens konstkommission. Samarbetet med VISU fortsatte under året och skolan anordnade två utställningar vid galleriet. I februari deltog alla elever i en utställning med konstverk producerade under en workshop med lärarna Joakim Carlsson (SE) och Pelle Perlefeldt (SE). Aven de båda lärarna deltog i utställningen med sina egna arbeten. I oktober anordnade skolan den allra sista utställningen vid VISU-galleriet, som därefter avslutade sin mångåriga galleriverksamhet. Utställningen var ett resultat av en workshop ledd av gästlärare Osk Vilhjalmsdottir och bar titeln "Where does art take place?" I samband med utställningen anordnade NKS (i samarbete med VISU) heldags-seminariet "Money, money, money om konst och ekonomi". Föreläsarna kom från Finland, Sverige, Norge och lsland. Seminariet hade nästintill 1-talet besökare och det både angelägna och aktuella innehållet

23 21 uppskattades stort av åhörarna. Både seminariet och utställningen ingick som programpunkter i den av österbottens konstkommissions arrangerade Botnia Biennale 214. En grupp studeranden deltog med olika evenemang i köpcentret Chydenia under Handelns och Kulturens natt ikarleby den L2.9. På elevernas initiativ hölls även ett "öppet hus" den 1-5.1L. Under "öppet hus" ordnades bl.a. konstcafé, utställningar, konstbasar och film- och fotovisningar. "Klinik, projektutveckling för professionella konstnärer", anordnades för en mindre, handplockad grupp konstnärer i Osterbotten vid NKS under vårterminen och avslutades i Vasa i december. I samband med Klinik-workshopen i Vasa 9.L2 anordnades även ett seminarium för allmänheten kring temat "Konst och Politik" ikonstföreningens Platforms utrymmen. Curatorn och konstvetaren Anna van der Vliet från Göteborg föreläste under rubriken "Konst som motstånd? - Motbilder, en utställning i det offentliga inför det svenska valel2ol4". Barnkonstkursen som hölls vid Nordiska konstskolan ijuni avslutades med vernissage av den virtuella utställningen på konstkursens blogg. Samarbetet kring Drakes Konstnärsresidens fortsatte mellan Nordiska konstskolan, K H Renlunds konstmuseum och Karleby stadsteater. Nordiska konstskolan skötte administrationen. Under àr 2L4 gästades residenset av L3 gästkonstnärer, varav 7 var internationella och 6 finländska konstnärer. Nordiska konstskolan försåg bildkonstnärer med arbetsutrymme och bistod vid behov i arrangerande av utställningar. De flesta residenskonstnärerna har hållit Artist Talks på konstskolan eller samarbetar med kulturpubliken i staden, t ex genom stadsteatern, YH Centria eller guideföreningen. Studieresor Vårterminens studieresa gick till Barcelona, Spanien, under tiden 12 - L7.4. Skolans eleveç studierektorn och studiesekreteraren besökte Miró och Picasso museerna, MACBA museet för modern konst, La Sagrada Familia - katedralen, bekantade sej med gatukonsten i staden och träffade en lokal konstnär, Gaston Bertin som också tog gruppen på ett besök till kulturproduktionscentret Hangar. Höstens studieresa till Helsingfors blev av ekonomiska orsaker framflyttad till mars 2L5, för att kombineras med vernissage av den gemensamma elevutställningen tillsammans med Fria Konstskolan i Helsingfors, i Kabelfabriken och med den internationella studieresan som går till Wien. Lokaler Nordiska konstskolan verkar i Renlunds gamla skolfastighet, den så kallade träsidan. Samtliga elever har kunnat beredas ateljéutrymme på skolan. Konstskolans grafik- och keramikverkstäder ligger i stendelen av den Renlundska fastigheten. Grafikverkstaden administreras av Nordiska konstskolan och utrymmen används också av Barnens och ungas bildkonstskola samt av Karlebynejdens institut. Konstskolan hyr också ut grafikverkstaden till verksamma konstnärer. I stendelen har Nordiska konstskolan 8 elevateljéer. På stensidan upprätthåller konstskolan Källargalleriet tillsammans med Barnens och ungas bildkonstskola. Stiftelsen för Nordiska konstskolan äger en gästlärarbostad på Folkskolegatan 24, som hyrs av Nordiska konstskolan. Den andra gästlärarbostaden hyrdes ifastigheten på Ämbetsgränd 9.

24 22 Personal Under året har Annika Bergvik-Forsander varit anställd som skolans studierektor och Sonja Remell som studiesekreterare. Från början av höstterminen har bildkonstnär Erno Enkenberg från Esbo innehaft uppdraget som skolans huvudlärare, som han skött genom utvidgat gästläraransvar med kontinuerlig kontakt till eleverna. Katrina Nissi har varit anställd som skolans ekonomisekreterare med arbetstiden 5 Yo av en heltidstjänst. Anders Djupsjöbacka har varit anställd som undervisningsassistent på deltid 8 %. Lokalvården i Konstskolans fastighet har skötts med köptjänster av Karleby stad och företaget RTK - palvelu har städat i skolans gästlärarbostäder. Medel och förvaltning Nordiska Konstskolan verkade under året som en självständig filial till Kvarnen samkommun. Härigenom erhölls statliga medel för fritt bildningsarbete och via Stiftelsen ett behovsprövat bidrag förordat av Statens Bildkonstkommission. Karleby stad bidrog med medel för lokalhyror. Därutöver har konstskolan under verksamhetsàret 2O'J.4 erhållit understöd för verksamheten bland annat från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt Stiftelsen Kulturfonden för Gamlakarlebynejden. Även andra fonder har under året stött skolans verksamhet. Styrelsen för Nordiska konstskolans stiftelse har varit: Ordförande Brit Stenman, viceordförande Johan Candelin samt medlemmarna Minna Witting och Eila Aarnos. Sekreterare har varit Katrina Nissi och Sonja Remell har fungerat som mötessekreterare. Nordiska konstskolans ledningsgrupp har bestått av: Ordförande Hans-Erik Lindgren, studierektor Annika Bergvik-Forsander, sammankallare och beredare, samt medlemmarna Roy Sabel, Brit Stenman, Tom Hansén och Sonja Remell. Katrina Nissi och Martin Näse har inkallats som sakkunniga. Sonja Remell har fungerat som mötessekreterare. Elevrepresentanter under året har varit Alexander Granqvist (åk L) och Daniela Haglund (åk 2).

25 23 Personalrapport 2OI4 A. lnledning Personalrapporten för år 214 sammanfattar uppgifter om personalen under verksamhetsåret. Ställningstaganden utgående från det statistiska materialet görs inom samkommunens ledningsgrupp och styrelse. Centrala målsättn ngar och åtgärder bör inkluderas i budget och verksamhetsplaner. Verksamhetsåret 214 har inom Kvarnen samkommun präglats av en fortsatt ökning av antalet studerandeveckor. ökningen härrör främst sig till ett ändrat system för att omvandla friluftsutbildningens timmar till studieveckor. Antalet elever på skolan har i stort sätt varit oförändrat från föregående år. B. Personalens mängd och struktur lnom Kvarnen samkommun arbetade vid årets slut sammanlagt 35 personer. Arbetsstyrkan motsvarar 3l-,4 årsverken. Antalet var 5 färre än motsvarande tidpunkt året innan, medan årsverkena minskade med 3,1-. \ì:ri,ltiil,, ;ì ',iiriir';1.'l -,.ì...ì:.ìi ìr l\,1 i; l.i liiri.,ilrl,'ìi, L l, r.:l :ii l,li i f lr i\( ìrì,ì..ir I liììl r',1'ii : 1'l l,'11. 'i : llì,r I \,, rt. 1 rr l-,ii.: 1rr.ìi I i1r lt :. Ì; ;Ì 'rr. i L Lìl ttrl ìr.:li)lt ri rì.1,\ rì\1ilr'\,ìlì L :) ì L L 'J. 2 ì: L 3, '1. 5,9 4,5 'J. 3,4 3,3 Under året har 3 civitjänstgörare tjänstgjort inom samkommunen. Deras huvuduppgifter har varit ka nsliu ppgift er, fastighetsskötsel, kökshjä lp och transport av elever Personalstyrkans fördelning i olika ålderskategorier samt medelåldern framgår ur följande tabell 3L.L2.2L4 L9-39 år 4-49 âr 5-59 år 6-66 år.) rr,lioti r.,j'ì t t 2 iì ts,..l,r" I 2 lìj'ì! i iii r itl r. a i.) r atl L)!' : r\"ìri i iì I \ ;rt,.tl; 'i lìl:,;ìi.ì:- I 1: - r:ì i i I iì:-:i:,f iti;ìaa1,ì.,.t i ì.:1.-r iriì,ìi i_,!-- f. r I I :-\ti ììì ìlrì 8 22,9% 9 25,7 % 1 28,6% 8 22,9% Medelåldern för samkommunens samtliga anställda har minskat med,3 år t L tti i'.1ì i!i r,!) ',iì ì\ ' ìi.. 'l 'a i:. ''. il,ì :.ì-:',ì ),l,.ll ì-,:,.:.:: '

26 24 Antalet anställda enl gt kön fördelar sig på enheterna enligt följande Könsförde I n ing I injevis 7 I Kvinnor I Män I 4 3.a."t-" J".."\o cp" attt. Kvinnliga och manliga anställda inom samkommunen Könsfördelning hela samkommunen

27 25 C. Lönekostnader. Utbetalda löner och arvoden LO 2LT 2L L4 957,349 = 48,65%o av de totala verksamhetskostnaderna 1*O7 5,O82 = 51-,OO%o av d e tota la ve rksa m hets kost n a de rn a L.I35,757 = 52,63%o av de totala verksamhetskostnaderna L.298,376 = 5,99%o av de totala verksamhetskostnaderna t.326,5o4 = 51-,O4%o av de totala verksamhetskostnaderna 1.377,523 = 52,969/o av de totala verksamhetskostnaderna 1.391,152 = 52,6I%o av de totala verksamhetskostnaderna D. Personal förändringar och arrangemang Sedan 25 finns det inte längre någon egentlig pensionsålder. En anställd kan gå i ålderspension enligt eget val efter att han/hon fyllt 63 år. Enligt eget övervägande kan den anställda fortsätta i arbete fram till 68 års ålder och t.o.m. efter det, om man kommer överens om saken med arbetsgivaren. lngen av våra anställda uppnådde lagstadgad pensionsålder under 214. Ur arbetstagarens synpunkt fungerar systemet så att ju längre man fortsätter att förvärvsarbeta, desto bättre pension får man. Fortsatt förvärvsarbete sporras bl.a. genom en pensionstillväxtprocent som stiger med åldern. Pensionen tillväxt på årsinkomsten: - framtill53-års ålder med L,5% - därifrån fram till 63 år med t,9yo och - från fyllda 63 med 4,5%o Arbetstagarna kan kontrollera sin egen situation med hjälp av en pensionskalkylator som finns på Kalkylatorn beräknar pensionens belopp i olika åldrar vid avgång med ålderspension, förtida ålderspension eller deltidspension.

28 26 E. Arbetshälsa U nder å ret registrerades sam ma n lagt 429 sju kfrå nva rodaga r Sjukfrånvarodagar sammanl u L-3 dgr 4-1 dgr L1-6 dgr 6L-L8 dgr 4 L9 L o,g %o 4,2yo 3L,4% 63,5% 29,5 1_8 62,L% 37,9% o,oo/o o,o% ,O% 21,5 o/o 71,,5% o,o% Genomsnittlig sju kfrå nva ro Da nställd 1,L,7 i L,2 4,5 ukfrånvaro enl. Y n Personal inom undervisning Fastighets- och städpersonal Personal inom kosthåll Personal i administrativa uppgifter 5L ,1,,2 yo 5,9 yo o,oyo 82,9% 26 L 2,5 54,7 % o,o% 2,Lyo 43,2% ,,6% 23,7 /o o,o% 24,7 /o o% 455 LOO,O% 47,5 t,% 186 1,% o/o o/o Frånvarodagarna per anställd var 4,5 dagar. Samkommunen uppmuntrar personalen till motions- och hälsofrämjande aktiviteter med bl.a. en gemensam motionsmorgon varje tisdag, friluftsdagar, egen krafthall, rehabiliteringsdagar, gemensamma vandringar och andra evenemang av typen prova på dagar samt gemenskapshöjande begivenheter. Samkommunen har avtal med Työplus som tar hand om personalens företagshälsovård. F. Utvärdering och planering av verksamheten Personalen har samlats till utvärdering av årets verksamhet under en dag efter skolans slut i maj. Utvärderingen har fokuserat på att lyfta fram det positiva samt att kritiskt granska verksamheten för att se var det finns utrymme att förbättra till nästa år. G. Gemensammaaktiviteter I början av augusti samlades hela personalen på skolan för en gemensam skolningsdag inför det nya läsåret. Förmiddagen ägnades åt genomgång av allmänna frågor och eftermiddagen samlades man t ll linjevis planering. Varje tisdag morgon från kl. 8-9 har personalen kunnat delta i morgongymnastik på skolan. På våren arrangerade öppet Hus på skolan som igen en gång drog massor med folk. lnför julen höll personalen en personaljulfest med mat och trevligt program.

29 27 BOKSLUTSKALKYLER

30 ü 28 Kvarnen samkommun FO-nummer: RESU LTATRÄXT.I I ItC OC H NYC KE LTAL Extern VERKSAMHETENS IN R Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag övriga verksamhetsintäkter , , , , , , , , , ,44 VERKSAMH ETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSBIDRAG FINANSIELLA INTAKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter övriga finansiella intäkter övriga finansiella kostnader ARSBIDRAG AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan , , , , , , , ,9-6 24, , ,36 741,3 49, ,14-746, , , , , , , , , , , , , , ,17 527,1 96, ,68-635, , , ,78 RAKENSKAPSPERIODENS OVERSKOTT RESULTATRÄTruIruCCNS NYCKELTAL Verksam hetsintäktera/erksam hetskostnader, % Arsbid rag/avskrivn ingar, % B

31 29 Kvarnen samkommun FO-nummer: O2O9O21-4 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2' Kassaflödet i verksamheten Arsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel I228, , , ,18 lnvesteringarnas kassaflöde lnvesteringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljn.inkomster av tillg. bland bestående aktiva , , , , Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,47 Finansieringens kassaflöde FÖrändringar i utlåningen fn ng av utlåningen Förändring i eget kapital Ovriga forändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och fórvaltat kapital Förändring av kortfristiga ford ringar Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder Finansieringens kassaflöde 1-17, , , , , , , , , ,84 Förändring av likvida medel , ,63 Förändring av likvida medel Likvida medel31.12 Likvida medel , , , , , ,63 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL lntern finansiering av investeringar, % lntern finansiering av kapitalutgifter, % Likviditet, kassadagar ø

32 \ 3 Kvarnen samkommun BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL FO-nummer: AKTIVA PAS S IVA A BESTAENDE AKTIVA ll Materiella tillgångar 1. Mark- och vattenområden 2. Byggnader 4. Maskiner och inventarier 6. Förskottsbet. och pågående nyanläggningar , , , , , , , , , , ,32 A EGET KAPITAL I Grundkapital V Över-/underskott fr. tid. räkenskapsperioder Vl Räkenskapsperiodens överskotvunderskott , , , -8 62, , ,2 4 25, ,6 lll Placeringar 1. Aktier och andelar 2. Ovriga fordringar D FORVALTAT KAPITAL 2. Donationsfondernas kapital 3. Ovrigt förvaltat kapital 33,37 33,37 347,76 347,76 B FORVALTADE MEDEL 3. Ovriga fôrvaltade medel, E FRAMMANDE KAPITAL I Långfristigt 7. Övriga skulder , , , 2748, C RÖRLIGA AKTIVA ll Fordringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 3. Ovriga fordringar 4. Resultatregleringar , , , , , , , , , , , ,95 ll Kortfristigt 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga skulder 8. Resultatregleringar ,99 I ,74 '14 886, , , , , , , ,23 r lv Kassa och bank , I , ,91 BALANSRAKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättning, % Ackum u lerat överskott (underskott) Lånestock Lånefordringar

33 31 Kvarnen samkommun FO-nummer: O2O9O21-4 TOTALA NKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintåkter Övriga f nansiella intäkter Extraordinåra intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Overlåtelsevinster på nyttigheter som hörtill bestående akt va lnvester ngar Finans eringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående akt va Finansieringsverksamhet M nskning av utlåningen kning av långfristiga lån Ökning av kortfr stiga lån Ökning av eget kapital ,19 49, , ,49 1 Verksemhet Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära kostneder Rättelseposter till nternt t llförda medel Förändring av avsättningar Ökn 1+, minskn (-) av avsättningar Overlåtelseförluster för nyttigheter som hör till bestående aktiva lnvesteringar lnvesteringsutgifter Finansier ngsverksamhet Ökning av utlåningen Minskning av långfristiga lån Minskn ng av kortfristiga lån M nskning av eget kap tal ,83 746,3 Totala inkomster sammanlagt ,O1 Totalautgiftersammanlagt ,86 Avstämning: Totalt inkomster - Totala utgifter = ,O ,86 = ,15 Övriga förändringer av likviditeten - Förändringar av likvida medel = , ,84 = ,15 ó

34 32 Verksamhetens intäkter à 214 3'OY" 8,4% 8,4% r Kommunernas betalningsandelar r Avgiftsintäkter I övriga understöd och bidrag r övriga försälj ni ngsi ntä kter r statsbidrag r övriga verksam hetsi ntäkter Verksamhetens kostnader àr 214 8,9% o,2% s,l% r Personalkostnader I Material, förnödenheter och varor I Ovriga verksamhetskostnader r Köp av tjänster t Understöd ó

35 33 BUDGETUTFALL

36 34 RESULTATENHETER I BOKFORINGEN Kvarnen samkommun Kronoby Folkhögskola Fritt bildningsorbete Administration Stämman och styrelsen Admin stration Projekt Undervisning 4K Lärcenter Ledningssystem Ethno Media - Mångkulturell kommunikation Företagskatalog (Ethno Medìas privata finansierìng) Erasmus+ li.9.2ol ) Hantverkarlinjen, hårda Hantverkarlinjen, mjuka Språklinjen Gymnas ekurser Kortku rser Säljkurser Kosthållet Byggnader Byggnader Spikas Kvarn lntern service Bilar ADB-tjänster och kopiering Finansiering FB O utdoo r Aco de my / Yrkesin ri kta d til löggsutbi I d n i ng Undervisning Finansiering OA Base Comp / Tionde skolåret Undervisning Finansiering BC Yrkesexomen för guide (ny) Undervisning Finansiering G Nordiska Konstskolan Fritt bildningsorbete Administration Styrelsen, NKS Adm n strat on, NKS Drake Arts Centre Undervisning Grundkurser, NKS Kortkurser, NKS Säljku rser Byggnader Finansiering NKS