Kommunstyrelsen nr 10/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 10/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 157 KST 158 KST 159 KST 160 KST 161 KST 162 KST 163 KST 164 KST 165 KST 166 KST 167 KST 168 KST 169 KST 170 KST 171 KST 172 Mötets konstituering Svar till enkät om totalreformen av kommunallagen Ekonomisk uppföljning Bildande av en styrgrupp som har i uppgift att följa upp målsättningarna med och göra framställningar för ekonomiskt balanserinsprogram Godkännande av projektplanen för tekniska kansliet och ändring av investeringsanslag i budgeten för år 2013 Understöd för reparationsverksamhet i bostadsbyggnader Anhållan om avsked från förtroendeuppdraget som ersättare vid samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland och fyllnadsval Anhållan om befrielse från uppgiften som ersättare i närings- och markpolitiska kommittén och fyllnadsval Fullmäktigemotion där det föreslås att representanter från Lojo stad kallas till förhandlingar om kommunsammanslagning Fullmäktigemotion som gäller läroplan för toleransuppfostran Utlåtande över beredningsgruppens lägesrapport gällande en lag om ordnande av social- och hälsovården Utlåtande till en sektion som har till uppgift att utreda särskilda frågor inom metropolområdet Laglighetsövervakning av kommunfullmäktiges beslut Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 10/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl paus kl Närvarande medlemmar Laaksonen Merja, ordförande Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Koroma-Hintikka Maria, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Malmgren Mikko, ersättare Martin Kirsi, medlem Parviainen Kristian, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Tanskanen Veikko, medlem Övriga närvarande Alho Arja, FGE-ordförande avlägsnade sig under 162, kl Nordström Marcus, FGE I vice ordförande Penttinen Arto, FGE II vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör Öberg Benita, grundtrygghetschef, närvarande , , kl Röntynen Antti-Pekka, utvecklingschef, närvarande , Ärenden Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Maria Koroma-Hintikka protokolljusterare Mikko Malmgren protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör

3 Sida 3 KST 157 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Maria Koroma-Hintikka och Mikko Malmgren till protokolljusterare. === Nämnd Kommunfullmäktige

4 Sida 4 KH:439 /2013 KST 158 SVAR TILL ENKÄT OM TOTALREFORMEN AV KOMMUNALLAGEN Bilaga 1 Enligt regeringsprogrammet (2011) för Jyrki Katainens regering genomförs en riksomfattande kommunreform. Enligt regeringsprogrammet utgör kommunstrukturreformen grunden för en total reform av kommunallagen. Revidering av lagstiftning i samband med kommunreformen inleddes med att riksdagen stiftade en kommunstrukturlag med bestämmelser för ändring av kommunindelningslagen. Lagen trädde ikraft Finansministeriet tillsatte för perioden en parlamentarisk uppföljningsgrupp, ett arbetsutskott och fyra beredningssektioner d.v.s. demokratisektionen, sektionen för organ och ledning, ekonomisektionen samt sektionen för kommunen och marknaden, för att bereda en total reformering av kommunallagen. Den nuvarande kommunallagen trädde i kraft Kommunallagen ersatte den då gällande kommunallagen från år 1976 som tidigare reglerade kommunernas verksamhet. I kommunallagen definieras organiseringen av kommunens förvaltning och beslutsförfarande, och ytterligare bestämmelser bland annat om invånarnas initiativrätt, kommunfullmäktiges uppgifter och om kommundirektörens och borgmästarens ställning. Efter att kommunallagen stiftades år 1995 har det skett kraftiga förändringar i kommunernas omvärld. Målet är att reformera kommunallagen med hänsyn till de förändrade, nya strukturer inom den kommunala förvaltningen och kommunernas förändrade omgivning. Mål för reformeringen av kommunallagen är bl.a. tryggande av finansieringen av uppgifter som ålagts kommunerna, förtydligande av arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen, förbättring av det representativa systemets funktion och attraktivitet, kommunspecifika lösningar och olika modeller bl.a. vid ordnandet av förvaltningen, ledandet och organisationen samt att kommunkoncernperspektivet beaktas i hela lagen. Kommunallagen skall fortfarande vara en allmän lag om kommunernas förvaltning, beslutsförfaranden och ekonomi. Ett syfte är att minska behovet av speciallagstiftning. Avsikten är att regeringens proposition till ny kommunallag lämnas hösten 2014 och den nya kommunallagen träder i kraft i början av Beredningen samordnas med pågående lagstiftningsprojekt inom olika sektorer. Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 Finansministeriet kartlägger med en elektronisk enkät av kommunernas synpunkter på reformen av kommunallagen. Enkäten och därtill hörande tilläggsmaterial har skickats till medlemmarna i kommunstyrelsen och till kommunfullmäktiges presidium Svaret på enkäten skall ges senast Resultaten kommer att utnyttjas vid den fortsatta beredningen av lagstiftningen. Som bilaga till föredragningslistan finns ett utkast till svaren på totalreformen av kommunallagen. Förslag: Behandling: beslutar ge ett svar på en enkät från finansministeriet som gäller totalreformen av kommunallagen enligt bilaga. Louekoski föreslog, att följande meningar skall tas bort från punkt 31 i bilagan: Aloitteen määritelmää olisi syytä rajata niin, että aloitteena ei pidetä hakemusta, valitusta, kantelua tai selvityspyyntöä. Kunnan toimintaa koskevan aloitteen tulisi suuntautua kunnan toiminnan kehittämiseen tai parantamiseen. Lisäksi laissa olisi syytä kuvata sitä, mitä asioita aloitteen pitää sisältää, jotta se voidaan ottaa kunnassa käsittelyyn. Eftersom förslaget inte fick understöd, konstaterade ordföranden, att förslaget hade förfallit i brist på understöd. Föredraganden ändrade ordet rajata till tarkentaa i punkt 31 i bilagan. Föredraganden ändrade punkt 36 i bilagan genom att ta bort ordet jotenkin. Föredragandens ändrade förslag godkändes. Louekoski lämnade sin avvikande åsikt i beslutet. === Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 KST 159 EKONOMISK UPPFÖLJNING Bilaga 2 Förslag: behandlar ekonomisk uppföljning på varje möte. Förverkligande av verksamhetsmål, som kommunfullmäktige har godkänt, uppföljs enligt situationen 30.4 och Då presenteras för fullmäktige även ekonomisk uppföljning. föreslår, att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen av förverkligandet av verksamhetsmål och ekonomisk uppföljning för kännedom. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 KH:533 /2013 KST 160 BILDANDE AV EN STYRGRUPP SOM HAR I UPPGIFT ATT FÖLJA UPP MÅLSÄTTNINGARNA MED OCH GÖRA FRAMSTÄLLNINGAR FÖR EKONOMISKT BALANSERINSPROGRAM har behandlat ekonomiskt balanseringsprogram och beslutat föreslå att fullmäktige godkänner ekonomiskt balanseringsprogram för åren dokumentet. har vidare befullmäktigat arbetsgruppen för balanseringsprogrammet att bereda ett uppdaterat balanseringsprogram för kommunfullmäktige för godkännande i samband med behandlingen av budgeten för år 2014 och skicka balanseringsåtgärderna till nämnderna och avdelningarna för beredning och utlåtande. Kommunfullmäktige godkände på sitt möte ekonomiskt balanseringsprogram och beslöt dessutom föreslå, att kommunstyrelsen tillsätter för sin mandatperiod en politisk arbetsgrupp som följer upp att målen för ett uppdaterat ekonomiskt balanseringsprogram förverkligas och gör förslag till åtgärder i samband med balanseringsprogrammet. Programmet godkänns av kommunfullmäktige i samband med budgeten för år Förslag: besluter tillsätta en styrgrupp för ekonomiskt balanseringsprogram för åren och utse medlemmar i den. Behandling: Ärendet behandlades efter behandlingen av ärende 168. beslöt tillsätta en styrgrupp för ekonomiskt balanseringsprogram för åren och utse följande medlemmar i den: Heikki Kaisla (ersättare Arto Varpio) Marcus Nordström (ersättare Taina Janhunen) Minna Sneck (ersättare Antero Honkasalo) Maria Koroma-Hintikka (ersättare Väinö Mäenpää) === Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 TEKNLTK:284 /2013 KST 161 TEKN GODKÄNNANDE AV PROJEKTPLANEN FÖR TEKNISKA KANSLIET OCH ÄNDRING AV INVESTERINGSANSLAG I BUDGETEN FÖR ÅR 2013 Tekniska avdelningen fungerar för tillfället i det sk. Botåker-huset i adressen Krogarsvägen 1. Utrymmena är gammalmodiga, opraktiska och är nu redan i ett dåligt skick. Byggnadens ungefär 380 kvadratmeter, rejält över behovet, ökar för sin del kostnaderna för uppvärmningen. Huset har många fukt- och rötskador. I en del av rummen luktar det murket trä. Avskrivningarna för byggnaden har gjorts (bör kontrolleras) och tekniskt befinner det sig i slutet av sitt liv. I vår har sjukledigheterna bland personalen ökat. Även i övrigt har man haft för avsikt att avstå från byggnaden. Därför har man inte mätt luftkvaliteten. Det behövs utrymmen för 9 personer i heldagstjänst, dessutom arbetar tre personer deltid i utrymmena. Preliminärt finns det ett behov av ungefär 250 m2 utrymmen. I dessa ingår, förutom de egentliga kanslirummen, även mötes-, arkiv- och sociala utrymmen osv. Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden besluter att - det finns ett omedelbart behov av nya utrymmen. - tekniska avdelningen gör en projektplan för att skaffa nya utrymmen. I projektplanen bör man presentera det specificerade utrymmesbehovet, alternativa lösningar med kostnadskalkyler tidtabellen för förverkligandet. TEKN Enligt förslaget. ==== För tillfället arbetar 7 personer på heltid i tekniska avdelningens utrymmen, man önskar anställa två till och dessutom använder tre personer kontorsutrymmena på deltid. Enligt instruktionerna i byggnadsinstruktionskorten (RT-kortit) krävs det m2 kontorsutrymme (bruttoyta) per person. Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 För de heltidsanställda personerna skulle man behöva ungefär m2 kontorsyta, dessutom behövs utrymme för de deltidsanställda personerna. Utrymmesbehovet är överhängande. En snabb lösning vore att endera hyra utrymmen eller utnyttja egna, befintliga utrymmen, som kunde tas i bruk av tekniska avdelningen. Det finns ingen kännedom om lämpliga hyresutrymmen. Av de egna utrymmena kunde man ta i bruk Villa Aleksis. Den är inte lämplig som utrymme för stödboende. För tillfället används den som hyresbostad. För invånarna bör man erbjuda ersättande bostäder. Villa Aleksis är 210 m2 stort (brutto). Det skulle behövas ungefär 35 m2 tilläggsutrymme. Detta utrymme kunde man ordna med hyrescontainers. Man måste göra ändringsarbeten i Villa Aleksis. Man bör bygga mellanväggar, dörröppningar och dörrar måste förnyas och lagerutrymmena måste ändras till varma utrymmen. Dessutom måste man förnya belysningen och bygga ett ADB-nät. Man måste bygga grunder och elkontakter för containerna. Man har uppskattat priset för ändringsarbetena till euro. Hyran för containerna är ungefär 600 /mån. En annan möjlighet är att bygga nya utrymmen i samband med det nuvarande kommunhuset. Man har uppskattat priset för ett dylikt nybyggande till 1800 /m2, då helhetskostnaden (250 m2) skulle uppgå till Byggnaden kunde bli färdig tidigast hösten Det lönar sig att sälja byggnaden Botåker för rivning och utveckla ett nytt användningssyfte för tomten och sälja den. Det finns inga anslag i årets budget för en reparation av de aktuella utrymmena. Dessa bör införskaffas via fullmäktige. Föredragning: teknisk chef Jorma Skyttä, tfn , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden besluter att man gör om utrymmen i Villa Aleksis för tekniska kansliet. Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att dessa anslår ett tilläggsanslag om euro för ändring av utrymmena i Villa Aleksis till kontorsbruk och euro för hyrning av containers. Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 Behandling: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Tekniska nämnden besluter att man gör om utrymmen i Villa Aleksis för tekniska kansliet. Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att - från överföringsavloppsledningens investeringar överförs euro för ändring av utrymmena i Villa Aleksis till kontorsbruk och euro för hyrning av containers. - Botåker förbereds till försäljning Enligt föredragandens ändrade förslag. ==== TEKN Bilaga 3 Efter föregående behandling i tekniska nämnden har det kommit fram att det finns möjligheter att även ta sådana utrymmen i tekniska avdelningens bruk, som finns i ett av kommunen ägt radhus. Sålunda behöver man inte hyra temporära utrymmen. Att ändra om radhusutrymmena till byråutrymmen höjer investeringskostnaderna en smula. I motsvarande grad minskar brukskostnaderna. Kompletterande material och bilagor: - projektplanen som bilaga. Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden godkänner projektplanen som presenteras i bilagan och föreslår för kommunstyrelsen och fullmäktige att - man överför euro från investeringsanslaget som reserverats för överföringsledningen för år 2013 till att ändra utrymmena i Villa Aleksis och bostaden i det intilliggande radhuset till byråbruk. Enligt förslaget. ==== KST 161 Bilaga 3 Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 Enligt 3 punkt 30 i instruktionen för kommunstyrelsen i kommun besluter kommunstyrelsen godkänna kommunens projektplan för byggnadsprojekt. Kommunfullmäktige beslutar om ändringar i budgeten. Förslag: Behandling: beslutar 1. godkänna projektplanen för tekniska kansliets utrymmen enligt bilaga 2. föreslå att kommunfullmäktige ändrar investeringsanslaget i budgeten för år 2013 genom att flytta euro från investeringsanslaget för överföringsröret till anslaget för andring av utrymmen i Villa Aleksis och utrymmen i en bostad i radhuset bredvid för att utrymmena kan användas av tekniska kansliet. 3. föreslå att kommunfullmäktige uppmanar tekniska nämnden bereda Botåkerfastigheten och byggnaden för försäljning. Tanskanen understödd av Parviainen föreslog att ärendet bordläggs för ytterligare utredning av olika alternativ (bl.a. Svidja). Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden, att kommunstyrelsen hade enhälligt godkänt förslaget. Ärendet bordlades. === Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 KH:536 /2013 KST 162 UNDERSTÖD FÖR REPARATIONSVERKSAMHET I BOSTADSBYGGNADER Understöd för reparation i bostadsbyggnader beviljas bl.a. på sociala grunder för reparationsverksamhet i åldringars, handikappades och frontveteraners bostäder, för eliminering av sanitära olägenheter, för kostnaderna för bedömning och undersökning av bostäders skick samt för planering av ombyggnadsåtgärder. Enligt direktiven kan understödet som beviljas för reparation av åldringars och handikappades bostäder vara 40 % av de godkända reparationskostnaderna. Om en frontveteran hör till hushållet kan dessutom ett veterantillägg beviljas om det med beaktande av hushållets sociala eller ekonomiska situation är särskilt nödvändigt. I veterantillägg kan beviljas högst 30 % av de godkända reperationskostnaderna. Understödet som beviljas för avlägsnandet av sanitära olägenheter kan vara högst 70 % av de godkända reparationskostnaderna. Understöd för främjande av planmässig reparationsverksamhet kan beviljas för uppgörandet av servicebok, undersökning av byggnadens skick och bedömning av byggnadens skick. För ändamålen beviljas högst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Energiunderstöden uppdelas i två olika grupper: 1. Behovsprövade energiunderstöd för småhus Understöd beviljas för åtgärder i småhus som görs för att förbättra energiekonomin och att ta ibruk förnybara energikällor. Med småhus avses ett bostadshus som används som bostad året om och som omfattar högst två bostadslägenheter. Understödet är behovsprövat, alltså finns det inkomstgränser för beviljandet av understödet. Understödet uppgår till högst 25 % av de godkända kostnaderna. 2. Övriga energiunderstöd Understödet beviljas i regel för reparation av bostadshus med minst 3 bostäder. Understödet kan beviljas för energiutredning, förbättring av byggnadens klimatskärm, ventilationssystem och värmesystem. Kommunen har fått euro från statens budget som får användas för behovsprövade och övriga energiunderstöd. Byråingenjören har granskat planerna och kostnaderna enligt statens bostadsfonds direktiv. Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 Förslag: beviljar följande behovsprövade och övriga energibidrag: Rep. kostn. Euro Understöds-% Understöd Hellström Lilja byggande av jordvärmepumpsystem euro 18,134 % euro Joronen Markku byggande av solvärmesystem euro 18,134 % 843 euro Bost Ab Siuntion Pikkalanrivi energiekonomisk reparation euro 4,571 % euro Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 KH:466 /2013 KST 163 ANHÅLLAN OM AVSKED FRÅN FÖRTROENDEUPPDRAGET SOM ERSÄTTARE VID SAMARBETSMÖTET FÖR REGIONAL UTVECKLING I VÄSTRA NYLAND OCH FYLLNADSVAL I 33 kommunallagen stadgas följande om allmän valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag: Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som: 1. 1) har kommunen som hemkommun; 2. 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas; och som 3. 3) inte står under förmynderskap. har på sitt möte godkänt tillväxtavtalet för kommunerna i västra Nyland. Enligt punkt tre i tillvästavtalet väljer varje deltagande kommun sex medlemmar till Västra Nylands samarbetsmöte Medlemmen vid samarbetsmötet för regional utveckling har som uppgift att framföra den egna kommunens syn för beslutfattande, inom samarbetet förbinda sig till att arbeta i sin egen kommun enligt de beslut som fattats och fungera som en länk mellan den egna kommunen och regionsamarbetet, fatta beslut om utvecklingslinjedragning i samarbete med de övriga kommunerna. har på sitt möte valt följande medlemmar och ersättare för var och en av dessa för åren till samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland: Medlem Ersättare Merja Laaksonen Stefan Svanfeldt Marcus Nordström Raija Rehnberg Harri Haanpää Veikko Tanskanen Arto Penttinen Heikki Kaisla Maria Koroma-Hintikka Hilkka Toivonen Vesa-Matti Louekoski Kristian von Essen Ersättaren vid samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland Kristian von Essen har meddelat i ett brev daterat att han lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att han flyttar från kommunen. Förslag: beslutar 1. bevilja ersättaren vid samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland Kristian von Essen befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Kristian von Essens förtroendeuppdrag har upphört och Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida välja en personlig ersättare till Vesa-Matti Louekoski till samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland för åren beslöt 1. bevilja ersättaren i samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland Kristian von Essen befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Kristian von Essens förtroendeuppdrag har upphört och 2. välja Taina Janhunen till personlig ersättare för Vesa-Matti Louekoski i samarbetsmötet för regional utveckling i västra Nyland för åren === Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 KH:466 /2013 KST 164 ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN UPPGIFTEN SOM ERSÄTTARE I NÄRINGS- OCH MARKPOLITISKA KOMMITTÉN OCH FYLLNADSVAL I 33 kommunallagen stadgas följande om allmän valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag: Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som: 1. 1) har kommunen som hemkommun; 2. 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas; och som 3. 3) inte står under förmynderskap. Valbar till en nämnd är enligt 36 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. Den som har giltiga skäl kan avgå från förtroendeuppdraget. Det organ som utser den förtroendevalda beslutar om beviljande av avsked. Fullmäktigeledamöter och ersättare beviljas avsked av fullmäktige. Enligt 17 koml kan kommunstyrelsen, och med stöd av ett fullmäktigebeslut också andra organ, tillsätta kommittéer för att sköta en viss uppgift. har tillsatt närings- och markpolitiska kommittén för åren och valt följande medlemmar och ersättare i närings- och markpolitiska kommittén för åren : Egentliga medlemmar Personliga ersättare Merja Laaksonen ordf. Kirsi Martin Anders Karell Stefan Svanfeldt Rabbe Dahlqvist Marcus Nordström Kristian Parviainen vice ordf. Minna Sneck Veikko Tanskanen Antero Honkasalo Heikki Kaisla Arto Penttinen Väinö Mäenpää Veikko Asumaniemi Tom Paasikivi Gruppen Tahto ja Toivo gavs möjlighet att välja en ersättare Centerns i Finland lokalorganisation gavs möjlighet att utse en ordinarie medlem jämte ersättare. Gröna förbundets lokalorganisation gavs möjlighet att utse en ordinarie medlem jämte ersättare. Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 Gröna förbundets lokalorganisation har utsett Timo Raivio till ordinarie medlem och Kristian von Essen till personlig ersättare för honom i näringsoch markpolitiska kommittén. Ersättare i närings- och markpolitiska kommittén Kristian von Essen har meddelat i ett brev daterat att han lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att han flyttar från kommunen. Förslag: beslutar 1. beviljar ersättaren i närings- och markpolitiska kommittén Kristian von Essen befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Kristian von Essens förtroendeuppdrag har upphört och 2. välja en ny personlig ersättare för Timo Raivio i närings- och markpolitiska kommittén för åren beslöt 1. beviljar ersättaren i närings- och markpolitiska kommittén Kristian von Essen befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Kristian von Essens förtroendeuppdrag har upphört och 2. välja Taina Janhunen till ny personlig ersättare för Timo Raivio i näringsoch markpolitiska kommittén för åren === Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 KH:524 /2013 KST 165 FULLMÄKTIGEMOTION DÄR DET FÖRESLÅS ATT REPRESENTANTER FRÅN LOJO STAD KALLAS TILL FÖRHANDLINGAR OM KOMMUNSAMMANSLAGNING Fullmäktigemedlemmarna Louekoski, Mäenpää, Valtavaara, Kaisla och ersättare Holm har inlämnat en fullmäktigemotion där det föreslås att representanter för Lojo stad kallas till ett möte för att förhandla om kommunsammanslagning. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Förslag: beslutar sända fullmäktigemotionen till förvaltningsavdelningen för beredning. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 KH:523 /2013 KST 166 FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER LÄROPLAN FÖR TOLERANSUPPFOSTRAN Fullmäktigemedlemmarna Svanfeldt, Karell, Penttinen, Linnala, Alho, Pesonen, Paajes, Raivio, Laaksonen, Gottberg, Nordström, Turunen, Honkasalo, Parviainen, Valtavaara, Dahlqvist, Rehnberg, Louekoski, Mäenpää, Karvonen, Haanpää och ersättarna Janhunen, Sneck och Holm har inlämnat en fullmäktigemotion där det föreslås att en läroplan för toleransuppfostran förbereds och tas i bruk. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Förslag: besluter sända fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 PERUSTLTK:513 /2013 KST 167 UTLÅTANDE ÖVER BEREDNINGSGRUPPENS LÄGESRAPPORT GÄLLANDE EN LAG OM ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN GRTRN Kompletterande material Beredningsgruppen för en lag om ordnandet av social- och hälsovården, tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet, har utarbetat en lägesrapport där reformens huvudprinciper fastställs (social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2013:15). Dessa principer grundar sig på statsminister Katainens regeringsprogram och regeringens preciserade riktlinjer. Beredningsgruppen fortsätter sitt arbete efter sommaren och utarbetar i enlighet med sitt uppdrag ett förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovård i form av en regeringsproposition. Förslaget innehåller de genom kommunreformen krävda nödvändiga bestämmelser om ordnande och finansiering av social- och hälsovårdstjänster. Som stöd för sitt fortsatta arbete ber beredningsgruppen kommuner och andra aktörer om utlåtande av lägesrapporten. Utlåtande skall vara Socialoch hälsovårdsministeriet tillhanda senast den 11 oktober I början av 2014 kommer social- och hälsovårdsministeriet att separat be om utlåtande om beredningsgruppens slutrapport, som innehåller ett förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag om ordnande av social- och hälsovård och lagar som har samband med den. Meningen är att lagen skall träda i kraft från början av Enligt riktlinjerna och förslagen ligger ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster i regel hos de social- och hälsovårdsområden som kommer att bildas på grundval av de centrala städerna i landskapen och kommunerna med minst invånare samt till vissa delar hos de områden på basnivå som bildas på grundval av invånare. När områdena bildas konsulterar man kommunerna och tar i beaktande en sådan regional social- och hälsovårdsstruktur som är ändamålsenlig med tanke på helheten. Kommunerna med mindre än invånare ska få sina social- och hälsovårdstjänster så att de ordnas av social- och hälsovårdsområdena och delvis av områdena på basnivå. Social- och hälsovårdsområdena och områdena på basnivå bildas i regel enligt en modell om en ansvarig kommun. De övriga kommunerna inom området kommer att delta i beslutsfattandet och förvaltningen som gäller social- och hälsovårdstjänsterna genom ett gemensamt organ som finns i den ansvariga kommunen. Beredningsgruppen har också lagt fram ett förslag om specialupptagningsområdenas uppgifter och hur deras förvaltning ska Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 organiseras. Specialupptagningsområdena har till uppgift att säkerställa att de tjänster som social- och hälsovårdsområdena tillhandahåller ska bilda en funktionellt sammanhängande helhet. Bilagor och kompletterande material: - som kompletterande material lägesrapporten av social- och hälsovårdsministeriets beredningsgrupp för en lag om ordnandet av social- och hälsovården publicerad Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslöt föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den beslutar ge följande utlåtande om beredningsgruppens lägesrapport gällande en lag om ordnandet av social- och hälsovården: På basis av lägesrapporten ska kommunen höra till ett social- och hälsovårdsområde (omfattande bas- och specialnivå) som ordnar social- och hälsovårdstjänster för kommunen. Social- och hälsovårdsområdet bildas med landskapens centralorter som bas. Dessutom kan en kommun med cirka invånare, som inte är centralort i landskapet, utgöra ansvarskommun för social- och hälsovårdsområdet om den är en centralort som bygger på en pendlingsregion. Mer specifika kriterier för hur ett social- och hälsovårdsområde bildas har framlagts i kapitel i lägesrapporten. Med tanke på ovissheter om ev. kommunsammanslagningar är det för kommuns del omöjligt att ta ställning till vilken ansvarskommun för social- och hälsovårdsområde som är gällande. Enligt lägesrapporten kan en kommun, eller ett område på basnivå som bildas kring den, med minst cirka invånare själv ordna sina tjänster på basnivå utgående från vad som konstaterats i lägesrapporten. Mer specifika kriterier för hur områdena bildas har framlagts i kapitel 4.1 i lägesrapporten. Med tjänster på basnivå avses i första hand sådana tjänster som hälsovårdscentralen och kommunernas socialväsende ordnar. Enligt rapporten kan även vissa kommuner ordna tjänster inom den specialiserade sjukvården på basnivå. Med specialiserad sjukvård på basnivå avses i första hand sådan specialiserad sjukvård som a) behövs ofta på befolkningsnivå (konsultationspoliklinik) b) behövs återkommande på individnivå som en del av den goda vården och rehabiliteringen av långtidssjukdomar, eller Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22 c) korttids bäddavdelningsvård i första hand för behandling av den äldre befolkningens akuta hälsoproblem. Kriterierna och tjänsterna på basnivå är inte tillräckligt definierade för att ge en klarhet i kommunens skyldighet och rättighet för ordnandet av tjänster. I och med att den nya socialvårdslagen revideras och dessa tjänster inte definieras i rapporten kan kommunen inte ge utlåtande i hur dessa tjänster bäst lämpar sig på bas- eller specialnivå. Definitionen på specialiserad sjukvård på basnivå är inte tydligt definierade utan kan tolkas som sådan service som i dagsläget sköts av primär social- och hälsovård. Närservicen skall vara lätt tillgänglig och finnas nära klienten. Enligt socialoch hälsovårdsreformen poängteras tillräcklig bärkraftighet för tillhandanhållande av tjänster som tryggar närservice. För kommuns del bör det tas i beaktande det geografiska läget, befolkningsstrukturen, språkfördelningen och tillgång till allmänna fortskaffningsmedel. Även samarbetet med tredjesektorn bör tas i beaktande. Invånarna i kommuner med under invånare får lagstadgade socialoch hälsovårdstjänster antingen från ett social- och hälsovårdsområde eller ett område på basnivå. Huvudregeln är att en kommun hör till ett socialoch hälsovårdsområde vars ansvarskommun ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster för alla kommuner som hör till social- och hälsovårdsområdet. Om en kommun hör till ett område på basnivå får dess invånare tjänster i huvudsak från ansvarskommunen på basnivå och en del av tjänsterna från social- och hälsovårdsområdet. Dessa kommuner med under invånare deltar i förvaltningen av social- och hälsovårdsområdet eller området på basnivå på det sätt som förklaras i avsnitt 4.3. En sådan kommun med under invånare deltar i finansieringen av de tjänster som omfattas av ansvaret för att ordna tjänster på det sätt som nämns i punkt 4.4. kommun har ett invånarantal som är under invånare och skulle enligt den nya modellen höra till ett social- och hälsovårdsområde eller ett område på basnivå. Som tidigare konstaterats är kommuns framtid oviss då inga beslut om ev. kommunsammanslagningar har gjorts. Kommunfullmäktige i har gett utlåtande om metropolområdets förhandsutredning och anser att den bästa lösningen är starka primärkommuner som i detta fall innebär samarbete med Lojo, Ingå, Högfors och Vichtis. Fullmäktige har även konstaterat att kommun är beredd att utreda förverkligandet av sammanslagning med Lojo och eventuellt med Ingå, Högfors och Vichtis, ifall det planerade sote-område förutsätter detta. kommun utesluter inte diskussioner med andra kommuner om samarbete kring kommunstrukturen. Styrka med samarbete eller samman- Nämnd Kommunfullmäktige

23 Sida 23 slagning med Lojo är bland annat de redan tidigare fungerande vårdsamarbetet och Lojo sjukvårdsområde. Om nuvarande sjukvårdsområdena inom HNS splittras och vissa kommuner besluter om sammanslagningar med andra kommuner, som hör under ett annat sjukvårdsområde, kan det resultera i att nuvarande fungerade sjukvårdsområde blir för litet. Det i sin tur kan resultera i att specialsjukvårdskostnaderna stiger märkbart och tillgång till service försvåras. Enligt riktlinjerna av samordningsgruppen för kommun- och servicestrukturreformen har kommunerna finansieringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna. Detta gäller också kommuner som har färre än invånare och som inte har ansvar för att ordna tjänster självständigt. För att genomföra finansieringsansvaret får kommunen statsandelar. Finansieringsmodellen klargörs i den fortsatta beredningen. Finansieringen och rapporteringen mellan kommunerna inom den nya servicestrukturen bör klargöras. Enligt rapporten kan medlemskommunerna komma överens sinsemellan hur verksamheten finansieras eller på vilken grund medlemskommunerna betalar ansvarskommunen för servicen. Trots dessa möjligheter bör det finnas klara riktlinjer för faktureringsförfarandena och faktureringsgrunderna kommunerna sinsemellan. Enligt den nya hälsooch sjukvårdslagen har klienterna rätt att välja vårdplats och även denna fakturering borde preciseras i klartext. Trots att kommunen hör till ett social- och hälsovårdsområde kan klienterna söka vård från ett annat område. Ur rapporten framkommer inte de faktiska verkningarna och effektiveringen av en ny modell. Det finns inte kalkylerat några jämförelsetal som påvisar tillgång och effektivitet med en ny social- och hälsovårdsomstrukturering. Enligt kommuns utlåtande är social- och hälsovårdsreformen beroende av kommunstrukturreformen och hur nuvarande sjukvårdsområdenas medlemskommuner besluter. Social- och hälsovården är endast en del av helheten gällande servicen till befolkningen inom kommunerna. Organiseringen, samarbete och beslutsfattande underlättas om den service som kommunerna är skyldig att ordna handhas av samma organisation. Behandling: Mäenpää föreslog understödd av Kaisla följande: Grundtrygghetsnämnden godkänner utlåtandet förövrigt men meningen kommun utesluter inte diskussioner med andra kommuner om samarbete kring kommunstrukturen tas bort från utlåtandet i och med att den inte ingår i det utlåtande som fullmäktige gett angående metropolområdets förhandsutredning. Nämnd Kommunfullmäktige

24 Sida 24 Pekkinen understödd av Nordenswan-Lindén understödde beredningens förslag. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med öppen röstning. Den som understöder föredragandens förslag röstar ja och den som understöder Mäenpääs förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Mäenpääs förslag med 5 röster (Mäenpää, Tarnanen, Kaisla, Elo, Lindström) mot 2 röster (Pekkinen, Nordenswan- Lindén). Dahlström röstade blankt. Nämnden beslöt föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den beslutar ge följande utlåtande om beredningsgruppens lägesrapport gällande en lag om ordnandet av social- och hälsovården: På basis av lägesrapporten ska kommunen höra till ett social- och hälsovårdsområde (omfattande bas- och specialnivå) som ordnar social- och hälsovårdstjänster för kommunen. Social- och hälsovårdsområdet bildas med landskapens centralorter som bas. Dessutom kan en kommun med cirka invånare, som inte är centralort i landskapet, utgöra ansvarskommun för social- och hälsovårdsområdet om den är en centralort som bygger på en pendlingsregion. Mer specifika kriterier för hur ett social- och hälsovårdsområde bildas har framlagts i kapitel i lägesrapporten. Med tanke på ovissheter om ev. kommunsammanslagningar är det för kommuns del omöjligt att ta ställning till vilken ansvarskommun för social- och hälsovårdsområde som är gällande. Enligt lägesrapporten kan en kommun, eller ett område på basnivå som bildas kring den, med minst cirka invånare själv ordna sina tjänster på basnivå utgående från vad som konstaterats i lägesrapporten. Mer specifika kriterier för hur områdena bildas har framlagts i kapitel 4.1 i lägesrapporten. Med tjänster på basnivå avses i första hand sådana tjänster som hälsovårdscentralen och kommunernas socialväsende ordnar. Enligt rapporten kan även vissa kommuner ordna tjänster inom den specialiserade sjukvården på basnivå. Med specialiserad sjukvård på basnivå avses i första hand sådan specialiserad sjukvård som a)behövs ofta på befolkningsnivå (konsultationspoliklinik) b)behövs återkommande på individnivå som en del av den goda vården och rehabiliteringen av långtidssjukdomar, eller c)korttids bäddavdelningsvård i första hand för behandling av den äldre befolkningens akuta hälsoproblem. Nämnd Kommunfullmäktige

25 Sida 25 Kriterierna och tjänsterna på basnivå är inte tillräckligt definierade för att ge en klarhet i kommunens skyldighet och rättighet för ordnandet av tjänster. I och med att den nya socialvårdslagen revideras och dessa tjänster inte definieras i rapporten kan kommunen inte ge utlåtande i hur dessa tjänster bäst lämpar sig på bas- eller specialnivå. Definitionen på specialiserad sjukvård på basnivå är inte tydligt definierade utan kan tolkas som sådan service som i dagsläget sköts av primär social- och hälsovård. Närservicen skall vara lätt tillgänglig och finnas nära klienten. Enligt socialoch hälsovårdsreformen poängteras tillräcklig bärkraftighet för tillhandanhållande av tjänster som tryggar närservice. För kommuns del bör det tas i beaktande det geografiska läget, befolkningsstrukturen, språkfördelningen och tillgång till allmänna fortskaffningsmedel. Även samarbetet med tredjesektorn bör tas i beaktande. Invånarna i kommuner med under invånare får lagstadgade socialoch hälsovårdstjänster antingen från ett social- och hälsovårdsområde eller ett område på basnivå. Huvudregeln är att en kommun hör till ett socialoch hälsovårdsområde vars ansvarskommun ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster för alla kommuner som hör till social- och hälsovårdsområdet. Om en kommun hör till ett område på basnivå får dess invånare tjänster i huvudsak från ansvarskommunen på basnivå och en del av tjänsterna från social- och hälsovårdsområdet. Dessa kommuner med under invånare deltar i förvaltningen av social- och hälsovårdsområdet eller området på basnivå på det sätt som förklaras i avsnitt 4.3. En sådan kommun med under invånare deltar i finansieringen av de tjänster som omfattas av ansvaret för att ordna tjänster på det sätt som nämns i punkt 4.4. kommun har ett invånarantal som är under invånare och skulle enligt den nya modellen höra till ett social- och hälsovårdsområde eller ett område på basnivå. Som tidigare konstaterats är kommuns framtid oviss då inga beslut om ev. kommunsammanslagningar har gjorts. Kommunfullmäktige i har gett utlåtande om metropolområdets förhandsutredning och anser att den bästa lösningen är starka primärkommuner som i detta fall innebär samarbete med Lojo, Ingå, Högfors och Vichtis. Fullmäktige har även konstaterat att kommun är beredd att utreda förverkligandet av sammanslagning med Lojo och eventuellt med Ingå, Högfors och Vichtis, ifall det planerade sote-område förutsätter detta. Styrka med samarbete eller sammanslagning med Lojo är bland annat de redan tidigare fungerande vårdsamarbetet och Lojo sjukvårdsområde. Om nuvarande sjukvårdsområdena inom HNS splittras och vissa kommuner besluter om sammanslagningar med andra kommuner, som hör under ett Nämnd Kommunfullmäktige

26 Sida 26 annat sjukvårdsområde, kan det resultera i att nuvarande fungerade sjukvårdsområde blir för litet. Det i sin tur kan resultera i att specialsjukvårdskostnaderna stiger märkbart och tillgång till service försvåras. Enligt riktlinjerna av samordningsgruppen för kommun- och servicestrukturreformen har kommunerna finansieringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna. Detta gäller också kommuner som har färre än invånare och som inte har ansvar för att ordna tjänster självständigt. För att genomföra finansieringsansvaret får kommunen statsandelar. Finansieringsmodellen klargörs i den fortsatta beredningen. Finansieringen och rapporteringen mellan kommunerna inom den nya servicestrukturen bör klargöras. Enligt rapporten kan medlemskommunerna komma överens sinsemellan hur verksamheten finansieras eller på vilken grund medlemskommunerna betalar ansvarskommunen för servicen. Trots dessa möjligheter bör det finnas klara riktlinjer för faktureringsförfarandena och faktureringsgrunderna kommunerna sinsemellan. Enligt den nya hälsooch sjukvårdslagen har klienterna rätt att välja vårdplats och även denna fakturering borde preciseras i klartext. Trots att kommunen hör till ett social- och hälsovårdsområde kan klienterna söka vård från ett annat område. Ur rapporten framkommer inte de faktiska verkningarna och effektiveringen av en ny modell. Det finns inte kalkylerat några jämförelsetal som påvisar tillgång och effektivitet med en ny social- och hälsovårdsomstrukturering. KST 167 Förslag: Enligt kommuns utlåtande är social- och hälsovårdsreformen beroende av kommunstrukturreformen och hur nuvarande sjukvårdsområdenas medlemskommuner besluter. Social- och hälsovården är endast en del av helheten gällande servicen till befolkningen inom kommunerna. Organiseringen, samarbete och beslutsfattande underlättas om den service som kommunerna är skyldig att ordna handhas av samma organisation föreslår att kommunfullmäktige beslutar ge ett följande utlåtande om lägesrapporten av beredningsgruppen för en lag om ordnandet av social- och hälsovården: På basis av lägesrapporten ska kommunen höra till ett social- och hälsovårdsområde (omfattande bas- och specialnivå) som ordnar social- och hälsovårdstjänster för kommunen. Social- och hälsovårdsområdet bildas med landskapens centralorter som bas. Dessutom kan en kommun med cirka invånare, som inte är centralort i landskapet, utgöra ansvarskommun för social- och hälsovårdsområdet om den är en centralort som bygger på en Nämnd Kommunfullmäktige

27 Sida 27 pendlingsregion. Mer specifika kriterier för hur ett social- och hälsovårdsområde bildas har framlagts i kapitel i lägesrapporten. Med tanke på ovissheter om ev. kommunsammanslagningar är det för kommuns del omöjligt att ta ställning till vilken ansvarskommun för social- och hälsovårdsområde som är gällande. Enligt lägesrapporten kan en kommun, eller ett område på basnivå som bildas kring den, med minst cirka invånare själv ordna sina tjänster på basnivå utgående från vad som konstaterats i lägesrapporten. Mer specifika kriterier för hur områdena bildas har framlagts i kapitel 4.1 i lägesrapporten. Med tjänster på basnivå avses i första hand sådana tjänster som hälsovårdscentralen och kommunernas socialväsende ordnar. Enligt rapporten kan även vissa kommuner ordna tjänster inom den specialiserade sjukvården på basnivå. Med specialiserad sjukvård på basnivå avses i första hand sådan specialiserad sjukvård som a) behövs ofta på befolkningsnivå (konsultationspoliklinik) b) behövs återkommande på individnivå som en del av den goda vården och rehabiliteringen av långtidssjukdomar, eller c) korttids bäddavdelningsvård i första hand för behandling av den äldre befolkningens akuta hälsoproblem. Kriterierna och tjänsterna på basnivå är inte tillräckligt definierade för att ge en klarhet i kommunens skyldighet och rättighet för ordnandet av tjänster. I och med att den nya socialvårdslagen revideras och dessa tjänster inte definieras i rapporten kan kommunen inte ge utlåtande i hur dessa tjänster bäst lämpar sig på bas- eller specialnivå. Definitionen på specialiserad sjukvård på basnivå är inte tydligt definierade utan kan tolkas som sådan service som i dagsläget sköts av primär social- och hälsovård. Närservicen skall vara lätt tillgänglig och finnas nära klienten. Enligt socialoch hälsovårdsreformen poängteras tillräcklig bärkraftighet för tillhandanhållande av tjänster som tryggar närservice. För kommuns del bör det tas i beaktande det geografiska läget, befolkningsstrukturen, språkfördelningen och tillgång till allmänna fortskaffningsmedel. Även samarbetet med tredjesektorn bör tas i beaktande. Invånarna i kommuner med under invånare får lagstadgade socialoch hälsovårdstjänster antingen från ett social- och hälsovårdsområde eller ett område på basnivå. Huvudregeln är att en kommun hör till ett socialoch hälsovårdsområde vars ansvarskommun ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster för alla kommuner som hör till social- och hälsovårdsområdet. Om en kommun hör till ett område på basnivå får dess invå- Nämnd Kommunfullmäktige

28 Sida 28 nare tjänster i huvudsak från ansvarskommunen på basnivå och en del av tjänsterna från social- och hälsovårdsområdet. Dessa kommuner med under invånare deltar i förvaltningen av social- och hälsovårdsområdet eller området på basnivå på det sätt som förklaras i avsnitt 4.3. En sådan kommun med under invånare deltar i finansieringen av de tjänster som omfattas av ansvaret för att ordna tjänster på det sätt som nämns i punkt 4.4. kommun har ett invånarantal som är under invånare och skulle enligt den nya modellen höra till ett social- och hälsovårdsområde eller ett område på basnivå. Som tidigare konstaterats är kommuns framtid oviss då inga beslut om ev. kommunsammanslagningar har gjorts. Kommunfullmäktige i har gett utlåtande om metropolområdets förhandsutredning och anser att den bästa lösningen är starka primärkommuner som i detta fall innebär samarbete med Lojo, Ingå, Högfors och Vichtis. Fullmäktige har även konstaterat att kommun är beredd att utreda förverkligandet av sammanslagning med Lojo och eventuellt med Ingå, Högfors och Vichtis, ifall det planerade sote-område förutsätter detta. Styrka med samarbete eller sammanslagning med Lojo är bland annat de redan tidigare fungerande vårdsamarbetet och Lojo sjukvårdsområde. Om nuvarande sjukvårdsområdena inom HNS splittras och vissa kommuner besluter om sammanslagningar med andra kommuner, som hör under ett annat sjukvårdsområde, kan det resultera i att nuvarande fungerade sjukvårdsområde blir för litet. Det i sin tur kan resultera i att specialsjukvårdskostnaderna stiger märkbart och tillgång till service försvåras. Enligt riktlinjerna av samordningsgruppen för kommun- och servicestrukturreformen har kommunerna finansieringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna. Detta gäller också kommuner som har färre än invånare och som inte har ansvar för att ordna tjänster självständigt. För att genomföra finansieringsansvaret får kommunen statsandelar. Finansieringsmodellen klargörs i den fortsatta beredningen. Finansieringen och rapporteringen mellan kommunerna inom den nya servicestrukturen bör klargöras. Enligt rapporten kan medlemskommunerna komma överens sinsemellan hur verksamheten finansieras eller på vilken grund medlemskommunerna betalar ansvarskommunen för servicen. Trots dessa möjligheter bör det finnas klara riktlinjer för faktureringsförfarandena och faktureringsgrunderna kommunerna sinsemellan. Enligt den nya hälsooch sjukvårdslagen har klienterna rätt att välja vårdplats och även denna fakturering borde preciseras i klartext. Trots att kommunen hör till ett social- och hälsovårdsområde kan klienterna söka vård från ett annat område. Nämnd Kommunfullmäktige

29 Sida 29 Ur rapporten framkommer inte de faktiska verkningarna och effektiveringen av en ny modell. Det finns inte kalkylerat några jämförelsetal som påvisar tillgång och effektivitet med en ny social- och hälsovårdsomstrukturering. Enligt kommuns utlåtande är social- och hälsovårdsreformen beroende av kommunstrukturreformen och hur nuvarande sjukvårdsområdenas medlemskommuner besluter. Social- och hälsovården är endast en del av helheten gällande servicen till befolkningen inom kommunerna. Organiseringen, samarbete och beslutsfattande underlättas om den service som kommunerna är skyldig att ordna handhas av samma organisation. Behandling: Ärendet behandlades efter behandlingen av ärende 159. Martin understödd av Malmgren föreslog att en följande mening läggs till som nästsista mening i beslutsförslagets nionde stycke: I samband med att kommunfullmäktige fattade sitt beslut godkändes dock en kläm på grundval av vilken kommun inte utesluter diskussioner med andra kommuner om samarbete kring kommunstrukturen. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja, och de, som understöder Martins förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 6 röster (Kaisla, Louekoski, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Tanskanen) mot 5 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Martin, Malmgren). Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

30 Sida 30 KH:239 /2013 KST 168 UTLÅTANDE TILL EN SEKTION SOM HAR TILL UPPGIFT ATT UTREDA SÄRSKILDA FRÅGOR INOM METROPOLOMRÅDET Beredningsgruppen för en lag om ordnandet av social- och hälsovården har bildat en sektion som har till uppgift att utreda specialfrågor inom metropolområdet. Sektionen skall arbeta underställt beredningsgruppen för en lag om ordnandet av social- och hälsovården och enligt dess riktlinjer. Sektionen ger före utgången av september ut sin mellanrapport till beredningsgruppen och ger sitt förslag till beredningsgruppen före Sektionens uppgifter är: - utreda på vilket sått de allmänna bestämmelser som gäller den omfattande basnivån, social- och hälsovårdsområden och social- och hälsovårdens specialansvarsområden kan tillämpas inom metropolområdet och huruvida det finns behov av särskilda bestämmelser. - göra upp ett förslag om principer som tillämpas då social- och hälsovårdsstrukturer bildas på metropolområdet (14 kommuner) med hänsyn till den kommunstruktur som bildas på nuvarande HNS-området - göra ett förslag om hur ägoförhållandena för produktionsanläggningarna för specialsjukvården och specialtjänster för socialvården inom ovan nämnda strukturer kommer att utformas och hur dessa anläggningar kommer att administreras inom ovan nämnda strukturer - utreda vilken ställning HNS stödservice för produktorganisationerna har i samband med reformen så att den nytta som man får av reformen i denna skala inte äventyras. Under beredningen skall kommunerna inom metropolområdet höras. I samband med beredningen skall representanterna för kommunerna inom metropolområdet, sjukvårdsområden inom HNS samt UKM, arbets- och näringsministeriet, Helsingfors universitet, yrkeshögskolor, organisationer inom social- och hälsovården samt näringslivet höras. Social- och hälsovårdsministeriet har skickat en kallelse till kommunernas representanter till ett diskussionsmöte på social- och hälsovårdsministeriet Kommunerna ombes ta ställning till följande frågor: 1. Utreda på vilket sått de allmänna bestämmelser som gäller den omfattande basnivån, social- och hälsovårdsområden och social- och hälsovårdens specialansvarsområden kan tillämpas inom metropolområdet och huruvida det finns behov av särskilda bestämmelser. 2. Göra upp ett förslag om principer som tillämpas då social- och hälsovårdsstrukturer bildas på metropolområdet (14 kommuner) med hänsyn till den kommunstruktur som bildas på nuvarande HNS-området. Nämnd Kommunfullmäktige