Hygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt. Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt. [Eventuell tilläggsavsändare]

Transkript

1 Hygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt [Eventuell tilläggsavsändare]

2 Sammanfattning Uppdraget att utvärdera hur hygienrum i skolan, dvs toaletter, omklädningsrum och duschar upplevs och används har genomförts i samverkan mellan Fastighet, För- och Grundskolan och Fritid. Synpunkter har inhämtats från elever, rektorer, pedagoger, lokalvårdare, skolsköterskor och vaktmästare. Besök för samtal och rundvandring har skett vid en F-9 skola, en F-6 skola, två 7-9 skolor och en gymnasieskola. Både nyproducerade, äldre renoverade och skolor som står inför renovering är representerade. Rapporten kommer att ligga till grund för kapitlet om hygienrum i det lokalfunktionsprogram för skollokaler som färdigställs under (9)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund och problembeskrivning... 4 Syfte och frågeställningar... 4 Metod och genomförande... 5 Resultat och analys... 5 Diskussion och slutsatser... 6 Slutsatser och rekommendationer (9)

4 Inledning Bakgrund och problembeskrivning Idag är det väl känt att många barn väljer att inte gå på toaletten under skoltid. Forskning visar att hos i övrigt friska barn och ungdomar, förekommer urinvägsinfektioner, förstoppning och inkontinens vilket kopplas till hur ofta de går på toaletten. Barbro Lundblads avhandling från 2009 Ska jag gå eller är det bättre att jag väntar Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan. Institutionen för vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. På många skolor upplever eleverna att toaletterna är små, luktar illa och är dåligt städade. Materialval och utformning är en viktig aspekt för att säkerställa möjligheten av god städning. Elever byter inte om och duschar inte efter idrottslektionen i samma utsträckning idag som förr. Vuxennärvaron är dålig i omklädningsrum och duschar vilket kan resultera i mobbingsituationer, sexuella trakasserier och övergrepp. Även skadegörelsen ökar då vuxennärvaro saknas. Kulturella skillnader och kön skapar olika behov av hur hygienrummen utformas Syfte och frågeställningar Syftet är att få en insikt om hur elever och personal upplever hygienrummen på skolan och om deras tankar kring möjliga förbättringar. Målet är att öka vår kunskap inför framtida renoveringar och skapa riktlinjer för hur bra hygienrum ska utformas så att de ät tillgängliga och inbjuder till besök. Beställare av projektet är Tekniska nämnden. Ansvarig för projektet är Christina Lundgren chef Fastighetsförvaltning. Arbetsgruppen består av Karin Nylén Fastighetsförvaltare, Michael Lindgren Lokalplanerare För-och grundskola och Lars Ohlsson Fritidskonsulent Fritid. Omfattning och avgränsningar Projektet är en förstudie. Av kommunens xx egna skolor har fem skolor valts ut utifrån kriterierna, åldersammansättning, teknisk status och uthyrning Följande skolor ingår i studien; Sjöfruskolan F-9 skola, nyproduktion, uthyrning Grubbeskolan 7.9 skola, renoverad, uthyrning Tegs centralskola 7-9 skola, inför renovering, uthyrning Grisbackaskolan F-6 skola, inför renovering, uthyrning Dragonskolan Gymnasieskola, renoverad, uthyrning 4 (9)

5 Metod och genomförande En mall för utvärdering av hygienrum har tagits fram, möjlig att använda inför en renovering. Utvärderingsmallen ger förutsättningar att identifiera såväl tekniska funktioner som reflektioner kring förhållningssätt, regler mm. Mallen tillsammans med ritningar på skolan, där hygienrummen finns markerade, skickades till rektor som förberedelse inför besöket. Frågeställningar 1. Varför går elever inte på toaletten under skoltid 2. Om man går på toaletten, när gör man det i så fall? 3. Finns pojk- och flicktoaletter. Var och varför? 4. Finns olika behov beroende på kön, etnicitet eller kultur när det gäller användandet av toaletter, omklädningsrum eller duschar? 5. Varför byter man inte om till idrottslektioen? 6. Varför duschar man inte efter idrottslektionen? 7. Finns det regler på skolan och för man ut budskap till eleverna om användandet av toaletter, duschar och omklädningsrum? 8. Om elever har klagomål på hygienrum vem ska man vända sig till? Är det uttalat? Följande nyckelord/aspekter skickades med som stöd inför reflektionerna kring hygienrummen; Trygghet Användbarhet (nyttjandgrad, lektionstid/rast) Närvaro av vuxna Tidsaspekt i omklädningsrum (växling ny grupp) Antal Placering Avskildhet (slussar) Närhet Tillgänglighet (Rwc) Städning Hygien Material Temperatur Låsbarhet Ett utvärderingsprotokoll med neutral gubbe och kopplat till ritningsunderlag användes för att på ett enkelt sätt bedöma respektive hygienrum Resultat och analys Tidigare känd bild från resten av Sverige kring hygienrum i skolor stämmer även in på våra skolor i Umeå, det bekräftas efter att förstudien genomförts. Så här har representanterna från de fem skolorna reflekterat. Elever väljer att inte gå på toaletten under skoltid därför att; 5 (9)

6 Man är rädd för att det ska höras när man gör sina behov och det känns otryggt när det låter mycket utanför. Toaletterna är små. Trots att de städas varje dag känns de ostädade, det luktar illa och upplevs gamla och slitna. Det finns en osäkerhet kring att låsen fungerar. Både att någon kan låsa upp utifrån och att man kan bli inlåst. Om man använder skolans toaletter gör man det; På raster, en del väljer att gå när lektionen börjat och det är lugnare i korridoren. Pojk- och flicktoaletter vad gäller; Det finns inget enhetligt ställningstagande kring separata pojk - och flicktoaletter. Det kan dessutom växla över tid lite beroende på situationen på skolan. Olika behov beroende på kön, etnicitet eller kultur; Kanske behovet ser annorlunda ut när det kommer fler nyanlända från andra kulturer. Pojkar och flickor har olika behov. Allergiomklädning finns på Dragonskolan där man också ska iordningställa ett hen-omklädningsrum. Där finns även låsta duschbås och omklädningsrum med taggar för att framförallt skapa trygghet för flickorna. Elever väljer att inte byta om därför att; De upplever att det är ont om tid mellan lektionerna. Det är inte alltid som man orkar byta om. Känner sig otrygga att byta om bland okända (till okända räknas klasskamrater som man inte känner så väl). Ny klass på väg in gör att man känner sig stressad. Ibland har man glömt ombyte. Ovanstående gäller dock inte gymnasieungdomar som generellt alltid byter om, det krävs för sk aktiv närvaro Elever väljer att inte duscha därför att; De upplever att det är ont om tid mellan lektionerna. Det finns inget behov av att duscha eftersom man inte tagit ut sig på lektionen. Ny klass på väg in gör att man känner sig stressad. Det luktar sunkigt i duschrummet, känns ofräscht. Vill inte visa sig nakna inför andra. Regler och budskap kring hygienrum; Allmänna ordningsregler finns på alla skolor. Utöver det finns regler kring användandet av parfym på någon skola. Bara regler för hur man uppför sig i matsalen reflekterar en elev. Toalettskola med skolsköterskan. Om man vill framföra klagomål på hygienrum; 6 (9)

7 Klassråd, elevråd, elevskyddsombud, rektor, vaktmästare, gymnastiklärare, lokalvårdare, klassforum, elevforum och skolforum. Det finns många olika forum för eleverna att vända sig till med sina synpunkter och förslag. Diskussion och slutsatser För att hygienrummen i skolor ska upplevas rena, fräscha och trygga behöver lokalhållare, verksamheten och lokalvården ta varandra i hand och göra gemensam sak. Att tro att det bara är att bygga bort problemen är inget framgångsrecept. Det är viktigt att kunskapen kring elevers vardag är känd så att goda planlösningar erhålls när man renoverar och bygger nytt. En viktig aspekt att ta hänsyn till för att skapa trygghet för eleverna är att säkerställa att ljud både utifrån och in och inifrån och ut i möjligaste mån elimineras. En annan trygghetsskapande åtgärd är att minska insyn till omklädnings- och duschrum genom att bygga slussar och skärmväggar. Kunskap kring val av material som underlättar städning och som möjliggör att drift- och underhållskostnader blir rimliga över tid behöver fastslås. Rektor, pedagoger mfl har ett stort ansvar att synliggöra förhållningssätt, implementera ordningsregler samt skapa förutsättningar för elever att använda skolans hygienrum. Hur säkerställer man att alla elever känner ansvar för att lämna toaletten eller duschen som man själv önskar finna den är en fråga man måste ställa sig? Toaskolan. Städningen har stor del i upplevelsen av hygienrummen. Hur städar vi? När och hur ofta? I vilken omfattning görs det storstäd och vad ingår i det? Det är frågor som behöver förtydligas och nivåer som behöver säkerställas. Av erfarenhet vet vi att hygienrum som renoveras men där städning inte sker i tillräcklig omfattning kommer ganska omgående att återigen upplevas slitna och ofräscha. Förslag på lösningar från elever; Handdukshängare i direkt anslutning till duschplatsen. (vill inte gå över rummet naken). Ta bort dörrspringor nere vid golv alt uppe vid ök dörr (ventilation) så att inte ljud passerar ut alt in. Slutsatser och rekommendationer Utvärderingsprotokoll: För att skapa förståelse och synliggöra alla intressenters ansvar är utvärderingsprotokollet ett verktyg att tillsammans jobba med inför en renovering. Tekniska anvisningar: Fastighet behöver förtydliga materialval, teknisk utrustning såsom lås, vs-armaturer, belysning mm i sina tekniska anvisningar som ligger till grund för projektering 7 (9)

8 Funktionsprogram för skola: I det funktionsprogram som nu arbetas fram på initiativ av För- och Grund planeras ett kapitel för hygienrum. Där ska erfarenheterna från denna förstudie ingå och dokumenteras. 8 (9)

9 Hygienrum i skolor ett jämställdhetsprojekt Kontaktuppgifter: Karin Nylén Michael Lindgren Lars Olsson Christina Lundgren mejladress: karin.nylen@umea.se mejladress: michael.lindgren.2@umea.se mejladress: lars.olsson@umea.se mejladress: christina.lundgren@umea.se