INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport

Transkript

1 INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Utgångspunkter för sammanslagning av kommunerna Kommun- och servicestrukturreformen Förändringen av kommunstrukturen som en del av kommun- och servicestrukturreformen 4 3. De nuvarande kommunernas och de virtuella kommunernas invånare och befolkning Invånare och befolkning Slutsatser ur synpunkten invånare och befolkning Prognoser för servicebehovet De nuvarande kommunerna Prognos för servicebehov i den virtuella kommunen Ingå-Kyrkslätt- Sjundeå Ordnande och producering av service i den virtuella kommunen Slutsatser av servicebehovsprognoserna och produceringen av service Ekonomi Över-/underskott Skatteinkomster Statsandelar Årsbidrag/avskrivningar Kommunernas och kommunkoncernernas lånebestånd Kommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar Kommunernas ekonomi Kommunernas investeringar Sammanslagningsunderstöd Slutsatser av ekonomin Personal Demokrati Bedömning av konsekvenser av sammanslagning av kommunerna Sammanslagningens konsekvenser för Ingå och Sjundeå kommuner Sammanslagningens konsekvenser för Kyrkslätts kommun Kommunsammanslagningens möjligheter och risker på ett strategiskt plan Slutsatser 61 Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 2

3 1. Inledning Kommunerna Ingå, Kyrkslätt och Sjundeå har fattat beslut om utarbetande av en förutredning om kommunsammanslagning. Enligt besluten är det fråga om en utredning om en eventuell kommunsammanslagning, sammanslagning av delar av kommunerna eller ett fördjupat samarbete mellan kommunerna. Sammanslagningen av delar av kommunerna, vilket innebär att en kommuns hela område inte ansluts till samma kommun gäller Ingå och Sjundeå. I fråga om Kyrkslätt förblir den nuvarande kommunen enhetlig. Granskningen gäller alltså en sammanslagning av flera kommuner, i vilken den grundläggande utgångspunkten är den att om det inom området sker kommunsammanslagningar så finns det minst tre parter. När utredningsarbetet framskrider kan också sådana alternativ granskas där bara två kommuner skulle delta i en eventuell sammanslagning. Då vore alternativen sannolikt en sammanslagning mellan Kyrkslätt och Sjundeå eller en sammanslagning mellan Ingå och Sjundeå. Utöver denna utredning deltar Ingå och Sjundeå också i en annan likartad utredning där möjligheten till en kommunsammanslagning granskas mellan Ingå, Lojo och Sjundeå. Också i denna andra utredning är det enligt besluten möjligt att lösningarna är en kommunsammanslagning, sammanslagning av delar av kommunerna eller ett fördjupat samarbete. Båda förutredningarna baserade sig på ett framskridande i två skeden så att man i det första skedet på ett något grövre plan granskar möjligheterna att genomföra en kommunsammanslagning. Detta första skede bygger på en analys av nuläget i kommunerna samt på deras framtida utmaningar och utgår främst från statistik och andra faktauppgifter. I detta skede av utredningen granskas vidare ordnande och producering av servicen i den eventuella sammanslagna kommunen på en mer approximativ nivå så att man kan bilda en uppfattning om eventuella synergifördelar med sammanslagningen och problempunkter som träder fram. Om kommunerna efter detta skede beslutar framskrida till egentliga förhandlingar om en kommunsammanslagning, så upprättar man först då de i kommunindelningslagen avsedda handlingarna i vilka man närmare avtalar om och fastställer den sammangående kommunens servicestruktur och system för serviceproduktion. Konsult i utredningsarbetet är Yritystaito Oy och för uppdraget svarar verkställande direktör Hannu Räsänen och affärsledningskonsult Esa Sirviö. Bakom utredningen ligger preliminärt en tanke om att om det inom området sker kommunsammanslagningar, så är år 2013 måltidtabellen för inledande av den sammanslagna kommunens verksamhet. Detta ökar utmaningarna med utredningen i detta skede eftersom staten håller på att reglera vissa kommunala tjänster genom en ny lagstiftning, om vars innehåll inte ännu finns noggrann information. Utredningen grundar sig på gällande lagstiftning, men man strävar samtidigt efter att föra fram de angelägenheter som för närvarande behandlas i den riksomfattande diskussionen. Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 3

4 Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 4

5 Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 5

6 8. Bedömning av konsekvenser av sammanslagning av kommunerna Eventuella konsekvenser av en sammanslagning av kommunerna har bedömts från 11 olika perspektiv enligt kommun. Bedömningarna av sammanslagningens konsekvenser har för Ingås och Sjundeås del slagits ihop eftersom dessa bedömningar är mycket likartade. Från varje perspektiv har man letat efter saker som kan bedömas som positiva och negativa saker som eventuellt träder fram. Utredarna har sammanställt konsekvensbedömningarna av flera olika diskussioner och ställningstaganden under denna utredningsprocess. Det ska beaktas att alla naturligtvis inte ser sakerna på samma sätt och de tankar som framförs här inte är absoluta sanningar. Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 6

7 8.1. Sammanslagningens konsekvenser för Ingå och Sjundeå kommuner Kommuninvånarnas vardag + Finansieringsunderlaget för servicen förstärks + I och med att specialservicen koncentreras blir serviceutbudet mångsidigare och kompetensen förstärks + Tillgången till svensk service säkerställs bättre inom området eftersom användarmängden ökar + En produktionsorganisation med bredare bas tryggar bättre servicens leveranssäkerhet + Nya alternativ för användning av service på gränsområdena + Den elektroniska servicen utvecklas + Beskattningen lindras - De ställen där man har vant sig att sköta ärenden kan förändras - Resor till servicen blir längre för några tjänster/användargrupper - Längre resor till servicen medför extra kostnader och för en del av befolkningen svårigheter att få servicen flexibelt - Förvaltningen förläggs i och med koncentreringen till Kyrkslätt - Användning av elektronisk service är svår eller omöjlig för en del kommuninvånare - De förfaranden och den servicepersonal som man är van vid förändras i en del av servicen - Den kommunala identiteten är starkast i Ingå, invånarnas engagemang i den nya kommunen ställer utmaningar Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 7

8 Ordnande av servicen + Finansieringsunderlaget för servicen blir bredare + Kompetens kan samlas till kompetenscentra utgående från en ny arbetsfördelning + Servicepraxisen kan harmoniseras och effektivitet åstadkommas + Enhetlig servicepraxis och enhetliga kvalitetskriterier garanterar att servicen har jämn kvalitet i hela kommunens område + Vikariaten blir lättare att sköta serviceproduktionens sårbarhet minskar + En större kommunstorlek är mer attraktiv i personalrekryteringen eftersom det blir möjligt bl.a. att bättre utnyttja specialkompetens + En större kommun har bättre möjligheter när det gäller finansiering och kompetens att utveckla service genom utnyttjande av ny teknologi + Det är lättare att optimera användningen av servicenätet, då det inte finns kommungränser inom området + Stöd- och förvaltningstjänsterna kan samlas till en helhet inom området - I och med koncentreringen och specialiseringen försämras servicenivån i någon mån i en del av serviceområdena jämfört med nuläget - Koncentreringen av specialtjänsterna ökar resekostnaderna - Harmoniseringen av olika praxis och servicekulturer medför oundvikligen också missnöje bland kunderna - Bytet av bekant servicepersonal/bekanta sakkunniga kan till en början förorsaka förväxling - Alla anställda tycker nödvändigtvis inte om harmoniseringen av servicepraxisen och den nya arbetsfördelningen. Detta kan återspeglas i arbetsmotivationen och kvaliteten på servicen - Omorganiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna samt skoltjänsterna förorsakar transaktionskostnader Personal + Anställningstrygghet i 5 år + Det öppnas nya arbetsmöjligheter där man bättre kan utnyttja sin kompetens + Vikariaten är lättare att ordna Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 8

9 + Det finns bättre möjligheter till yrkesmässig utveckling och utbildning i en större helhet + Hos en del kan förändringen öka motivationen då de gamla kretsarna byts - En del av de anställda måste byta arbetsuppgifter och eventuellt också arbetsplats - Det är en stor utmaning och ansträngning för personalen att harmonisera flera olika kulturer - För personalen innebär sammanslagningen i alla fall en förändring som alltid är förknippad med förändringsmotstånd och tillräcklig uppmärksamhet ska ägnas åt detta Ekonomi + Underskotten blir täckta + Planeringen av investeringar blir mer helhetsbetonad, onödiga överlappningar uteblir + Finansieringen av investeringarna i området får en bredare bas + Lånebördan för områdets befolkning minskar + Sammanslagningsunderstödet ger litet spelrum i ekonomin + Trycket att höja kommunalskatten minskar + Grunderna för fastighetsskatter, avgifter och taxor förenhetligas i området - Den självständiga ekonomiska makten försvagas - Planeringen av investeringarna i området blir en del av en större helhet - Det finns en risk att kostnaderna ökar under de första åren efter sammanslagningen - En kommunsammanslagning löser inte som sådan de ekonomiska utmaningarna, också strukturella ändringar är nödvändiga Ställning i metropolområdet + Harmoniseringen av kommunstrukturen stärker förhandlingspositionen m.m. i metropolområdet Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 9

10 + Stärker områdets roll i förändringen av kommunstrukturerna i metropolområdet + Sammanslagningen stärker bandstadsstrategin och orienteringen österut + Ingås och Sjundeås ställning och status som en del av metropolområdet befästs - Kan försvåra ordnandet av metropolområdets gemensamma tjänster i den nya kommunens område, bl.a. trafikarrangemangen - Sammanslagningen kan försämra områdets strategiska ställning och områdets samarbete mot kommunerna i norr - När man bedömer den sammanslagna kommunens betydelse i metropolområdet ska man beakta att bara Helsingfors, Esbos och Vandas befolkningsunderlag är över tiofaldigt i förhållande till den sammanslagna kommunen Planering av markanvändningen + Om kommunerna slås samman kan man planera markanvändningen tillsammans på ett effektivare sätt och åstadkomma ett mångsidigare tomtutbud och en bättre fungerande samhällsstruktur + Tillsammans kan man beakta också miljöfrågorna, trafiken m.m. bättre än för närvarande + Tillsammans har man mera resurser för planeringen av markanvändningen än ensam + Genom en gemensam planering av markanvändningen kan man styra bosättningen och näringsverksamheten till önskade områden. Då kan man också beakta faktorer som hänför sig till servicestrukturen och miljön - Statsmaktens åtgärder i förtätningen av samhällstrukturen genom höjning av fastighetsskatter, införande av trängselavgifter m.m. utgör ett hot Kommunal demokrati Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 10

11 + En mera omfattande syn på utvecklingen av området till den nya kommunens förtroendeorganisation + Sammanslagningen kan väcka ett positivt intresse för kommunalpolitiken + Möjligheten att pröva nya demokratimodeller, t.ex. kommundelsnämnder, områdesnämnder, byalag Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 11

12 - Det finns i synnerhet under de första åren en risk att de förtroendevalda representerar sina gamla kommuner, vilket innebär att en dynamisk utveckling av den nya kommunen äventyras - Det demokratiska underskottet kan till en början upplevas som negativt eftersom antalet fullmäktigeledamöter är mindre än i de självständiga kommunerna tillsammans Intressebevakning + Ett enhetligt område är effektivare vid intressebevakning. Detta förutsätter dock ett bra inbördes samarbete och samförstånd om vilken prioritet ärendena har + Den sammanslagna kommunens betydelse är större än Sjundeås och Ingås betydelse ensamma - Det blir svårare att främja bara den egna kommunens områdes intressen när man är en del av en större helhet - Om man i intressebevakningen misslyckas att tänka på helheten kan det leda till en dramatisk splittring och försvagning av intressebevakningen Näringsverksamhet + Gemensamma satsningar på näringsverksamheten är större + Genom en gemensam planering av markanvändningen kan man främja företagens förutsättningar att etablera sig i området, konkurrensen inom området minskar + Utnyttjandet av kommunens starka sidor, närheten till havet, det logistiska läget m.m. tillsammans med mer attraktiva tjänster effektiviseras + Tillsammans kan man bättre främja viktiga trafikprojekt (stamväg 51, kustbanan m.m.) + Genom effektiva näringslivspolitiska åtgärder kan områdets självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser höjas Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 12

13 - Kommunens egen bestämmanderätt i näringslivsfrågorna blir mindre som en del av en större helhet Kommunalt samarbete + En större och enhetligare kommunhelhet är en mer intressant samarbetspartner för grannarna + Det är lättare att hitta partner för uppfyllande av statens eventuella nya kriterier på befolkningsmängden för servicen - Att utarbeta en gemensam strategi inom den nya kommunen är ett arbete som kräver tid och energi - Några grannkommuner kan se den sammanslagna kommunen som ett hot, vilket leder till att det naturliga och redan befintliga samarbetet blir lidande Utvecklingsmöjligheter och kommunal dynamik + I den nya kommunen kan utvecklingsresurser användas på ett effektivare sätt utifrån en gemensam strategi. Detta förutsätter modiga beslut om förnyande av servicestrukturen och införande av nya verksamhetsformer (elektroniska tjänster, samarbete med den tredje sektorn och företag m.m.) + En kommun som har ett bredare befolkningsunderlag och som kan ordna konkurrenskraftiga tjänster och mångsidigt boende har en bättre dynamik och attraktionskraft än små enskilda kommuner - På grund av de begränsade resurserna finns det en risk för att den nya kommunens centra utvecklas, men byarna blir efter - Reformerna av servicestrukturen och verksamhetssätten förorsakar missnöje hos kommuninvånarna, vilket återspeglas i den nya kommunens image i publiciteten Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 13

14 Trafiklösningar + Tillsammans kan man effektivare påverka utvecklingen av viktiga trafikförbindelser, såsom stamväg 51 och kustbanan + HRT:s Regionbiljettsystem kan införas i den nya kommunen utgående från zontänkande + Genom en ökad infartsparkering och flera turer kan Sjundeå och Ingå anslutas till det trafiksystem som är i bruk i Kyrkslätt. + Tillsammans kan man bygga behövliga platser för infartsparkering - Subventionen av trafiken kan inte ändlöst höjas (nu 2,5 milj. ). Prissättningen är användarbaserad. En större användarmängd höjer den nya kommunens totala subvention - Det är utmanande och dyrt att förbättra de interna trafikförbindelserna, sammanslagningen ger inte mervärde eller lösning på denna sak 8.2. Sammanslagningens konsekvenser för Kyrkslätts kommun Kommuninvånarnas vardag + Inga väsentliga konsekvenser för servicens kvantitet, kvalitet och tillgänglighet + Kommunens randområden ges möjligheten att använda service som erbjuds i Ingå och Sjundeå + Tillgången till svensk service säkerställs bättre inom området eftersom användarmängden ökar + Utvecklingen av elektroniska tjänster blir snabbare i och med sammanslagningen, eftersom kravet på effektivare service förutsätter nya serviceformer + En ökning av ett mera omfattande och mångformigare tomtutbud Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 14

15 - Ett ökande antal serviceanvändare kan inom vissa tjänster göra att man får vänta längre på service - Kyrkslättsborna deltar i täckningen av underskotten i Ingå och i Sjundeå - Resurser för utveckling av servicen riktas mot sammanslagningskommunerna. Det här reflekteras för sin del i utvecklingen av servicen i Kyrkslättområdet - Trycket på att höja skattesatsen ökar alltjämt - Invånarna ser de nödvändiga ändringarna i servicestrukturen endast som att de bottnar i kommunsammanslagningen och förhåller sig därför mera negativt och kritiskt till ändringar Ordnande av servicen + Finansieringsunderlaget för servicen blir bredare + Överlappande uppgifter kan dras in, särskilt inom förvaltningen, men personalens anställningstrygghet i 5 år medför begränsningar + De små kommunernas bästa praxis kan utnyttjas då servicen utvecklas + Servicens och lokalernas användningsgrad kan effektiviseras genom att optimera användningen av områdets servicenät + Svenskspråkig specialservice kan sammansättas till en helhet + En större kommunstorlek är mer attraktiv i personalrekryteringen eftersom det blir möjligt bl.a. att bättre utnyttja specialkompetens + Det är lättare att optimera användningen av servicenätet, då det inte finns kommungränser inom området + Stöd- och förvaltningstjänsterna kan sammanställas till en mera omfattande helhet i området och genom detta utvidga det finansiella underlaget för produceringen av dem Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 15

16 - Alla anställda tycker nödvändigtvis inte om harmoniseringen av servicepraxisen och den nya arbetsfördelningen. Detta kan återspeglas i arbetsmotivationen och kvaliteten på servicen också i Kyrkslätt - Omorganiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna samt skoltjänsterna förorsakar transaktionskostnader som den nya kommunen måste betala - Särskilt en förflyttning av social- och hälsovårdstjänsterna samt skoltjänsterna till kommunens egen verksamhet kräver betydande omallokering av resurser, både beträffande personalen och ekonomin - Man tvingas i någon mån rikta Kyrkslätts egna resurser till Ingå och Sjundeå. Det skapar press på att förnya och effektivisera också den egna serviceproduktionen Personal + Anställningstrygghet i 5 år + Det öppnas nya arbetsmöjligheter där man bättre kan utnyttja sin kompetens + Vikariaten är lättare att ordna + Det finns bättre möjligheter till yrkesmässig utveckling och utbildning i en större helhet + Hos en del kan förändringen öka motivationen då de gamla kretsarna byts + En del av de anställda måste byta arbetsuppgifter och eventuellt också arbetsplats - Det är en stor utmaning och ansträngning för personalen att harmonisera flera olika kulturer - För personalen innebär sammanslagningen i alla fall en förändring som alltid är förknippad med förändringsmotstånd och tillräcklig uppmärksamhet ska ägnas åt detta - I en större kommunenhet finns inte nödvändigtvis äkta beredskap att ifrågasätta den nuvarande verksamheten, nya arbetstagare kan ses som enbart hjälparbetskraft Ekonomi Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 16

17 + Man får 4,7 milj. i sammanslagningsunderstöd, av vilket en del kan anvisas för Kyrkslättsområdets bästa + Man får värdefull byggnadsmark som kan förädlas och från vilken man i fortsättningen kan få försäljningsinkomster. Med ett mångsidigt tomtutbud kan områdets befolkningsantal och -struktur påverkas + Planeringen av investeringar blir mer helhetsbetonad, onödiga överlappningar uteblir. Finansieringen av investeringarna i området får en bredare bas + Grunderna för fastighetsskatter, avgifter och taxor förenhetligas i området och skattebasen utvidgas + Det finns en risk att kostnaderna ökar under de första åren efter sammanslagningen + Den kraftiga ökningen av antalet åldringar förpliktar att satsa på tjänster för åldringar, vilket ökar kostnaderna (dock kommer detta att ske i Kyrkslätt även utan sammanslagning) - En kommunsammanslagning löser inte som sådan de ekonomiska utmaningarna, också strukturella ändringar är nödvändiga - Förenhetligandet av personalens löner ökar kostnaderna - Kyrkslätt måste för sin del solidariskt finansiera kommunerna, som är i en svagare ekonomisk ställning, och deras servicestrukturer Ställning i metropolområdet + Harmoniseringen av kommunstrukturen stärker förhandlingspositionen m.m. i metropolområdet + Stärker områdets roll i förändringen av kommunstrukturerna i metropolområdet + Sammanslagningen stärker bandstadsstrategin och orienteringen österut + I och med en logistisk position i utveckling tillsammans med det ökade mångformiga tomtutbudet och god service utgör området ett intressant flyttobjekt + Lyfter områdets image som metropolområdets föregångare i ändringar av kommunstrukturen + Kan försvåra ordnandet av metropolområdets gemensamma tjänster i den nya kommunens område, bl.a. trafikarrangemangen (resonemanget innanför ringen - periferin, blir man i periferin i och med sammanslagningen?) Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 17

18 - Sammanslagningen kan försämra områdets strategiska ställning och områdets samarbete mot kommunerna i norr - När man bedömer den sammanslagna kommunens betydelse i metropolområdet ska man beakta att bara Helsingfors, Esbos och Vandas befolkningsunderlag är över tiofaldigt i förhållande till den sammanslagna kommunen Planering av markanvändningen + Om kommunerna slås samman kan man planera markanvändningen tillsammans på ett effektivare sätt och åstadkomma ett mångsidigare tomtutbud och en bättre fungerande samhällsstruktur + Tillsammans kan man beakta också miljöfrågorna, trafiken m.m. bättre än för närvarande + Tillsammans har man mera resurser för planeringen av markanvändningen än ensam + Genom en gemensam planering av markanvändningen kan man styra bosättningen och näringsverksamheten till önskade områden. Då kan man också beakta faktorer som hänför sig till servicestrukturen och miljön - Statsmaktens åtgärder i förtätningen av samhällsstrukturen genom höjning av fastighetsskatter, införande av trängselavgifter m.m. utgör ett hot - I planeringen av markanvändningen bör hela den sammanslagna kommunens område beaktas, varvid Kyrkslätt är en del av området Kommunal demokrati + En mera omfattande syn på utvecklingen av området till den nya kommunens förtroendeorganisation + Sammanslagningen kan väcka ett positivt intresse för kommunalpolitiken + Möjligheten att pröva nya demokratimodeller, t.ex. kommundelsnämnder, områdesnämnder, byalag Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 18

19 + Det finns i synnerhet under de första åren en risk att de sammanslagna kommunernas förtroendevalda representerar sina gamla kommuner, vilket innebär att en dynamisk utveckling av den nya kommunen äventyras - Ur Kyrkslätts synvinkel fördelar sig gruppen av beslutsfattare på ett mera omfattande område, vilket kräver ett nytt sätt att tänka och en ny verksamhetsmodell. Kyrkslättsbornas relativa andel av fullmäktiges sammansättning minskar (-/+?) Intressebevakning + Ett enhetligt område är effektivare vid intressebevakning. Detta förutsätter dock ett bra inbördes samarbete och samförstånd om vilken prioritet ärendena har + Den sammanslagna kommunens betydelse är större - Det blir svårare att främja bara den egna kommunens områdes intressen när man är en del av en större helhet - Om man i intressebevakningen misslyckas att tänka på helheten kan det leda till en dramatisk splittring och försvagning av intressebevakningen Näringsverksamhet + Gemensamma satsningar på näringsverksamheten är större + Genom en gemensam planering av markanvändningen kan man främja företagens förutsättningar att etablera sig i området, konkurrensen inom området minskar + Utnyttjandet av sammanslagningspartnernas starka sidor, närheten till havet, hamnen, det logistiska läget m.m. tillsammans med attraktiva tjänster effektiviseras + Tvåspråkigheten är en styrka då nya företag lockas till området + Tillsammans kan man bättre främja viktiga trafikprojekt (stamväg 51, kustbanan m.m.) + Genom effektiva näringslivspolitiska åtgärder kan områdets självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser höjas - Sammanslagningen ökar inte märkbart de finansiella möjligheterna att satsa på näringsverksamheten Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 19

20 - I början kan det vara svårt att nå samförstånd om gemensamma styrkor och möjligheter Kommunalt samarbete + En större och enhetligare kommunhelhet är en mer intressant samarbetspartner för grannarna + Det är lättare att hitta partner för uppfyllande av statens eventuella nya kriterier på befolkningsmängden för servicen - Att utarbeta en gemensam strategi inom den nya kommunen är ett arbete som kräver tid och energi - Några grannkommuner kan se den sammanslagna kommunen som ett hot, vilket leder till att det naturliga och redan befintliga samarbetet blir lidande Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 20

21 Utvecklingsmöjligheter och kommunal dynamik + I den nya kommunen kan utvecklingsresurser användas på ett effektivare sätt utifrån en gemensam strategi. Detta förutsätter modiga beslut om förnyande av servicestrukturen och införande av nya verksamhetsformer (elektroniska tjänster, samarbete med den tredje sektorn och företag m.m.) + En kommun som har ett bredare befolkningsunderlag och som kan ordna konkurrenskraftiga tjänster och mångsidigt boende har en starkare dynamik och attraktionskraft än enskilda kommuner i området - På grund av de begränsade resurserna finns det en risk för att den nya kommunens centra utvecklas, men byarna blir efter. En del av resurserna inriktas på nya sammanslagningsområden - Reformerna av servicestrukturen och verksamhetssätten förorsakar missnöje hos kommuninvånarna, vilket återspeglas i den nya kommunens image i publiciteten - Byggandet av den nya kommunen kan under de första åren kräva all energi, varvid krafterna inte räcker till för det nödvändiga strategiska utvecklingsarbetet - Masaby och Veikkola områden och invånare kan uppleva sammanslagningen med Ingå och Sjundeå som ett hot Trafiklösningar + Tillsammans kan man effektivare påverka utvecklingen av viktiga trafikförbindelser, såsom stamväg 51 och kustbanan + Också Kyrkslättsborna drar nytta av ökningen av infartsparkeringen och anslutningsturerna som tjänar spårtrafiken - Trafiksubventionen stiger (nu 2,5 milj. ). Prissättningen är användarbaserad. En större användarmängd höjer den nya kommunens totala subvention - Det är utmanande och dyrt att förbättra de interna trafikförbindelserna, sammanslagningen ger inte mervärde eller lösning på denna sak beträffande utvecklandet att Kyrkslätts förbindelser Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 21

22 8.3. Kommunsammanslagningens möjligheter och risker på ett strategiskt plan Granskningen av möjligheter och risker är alltid en fråga om perspektiv och betoning. Det som den ena ser som en risk, ser den andra som en möjlighet och tvärtom. I denna granskning bedöms sammanslagningens möjligheter och risker på ett strategiskt plan. Möjligheter - Sammanslagningen stärker kommunernas tillväxt och möjliggör en aktiv tillväxtstrategi. Genom en gemensam planering av markanvändningen kan man i området planlägga alternativa bostadsområden och de nuvarande områdena/tomterna kan användas effektivt - Näringsverksamheten får i och med sammanslagningen flera alternativ och möjligheter. Miljöfaktorerna och logistiken kan beaktas bättre i företagens lokalisering. - När kommungränserna inom området slopas effektiviseras planeringen av markanvändningen och planläggningen. Genom en helhetsbetonad planering av samhällsstrukturen kan man tillsammans bättre främja utvecklingen av kustbanan och stamväg 51 - När ansvaret för koordineringen av primärvården och den specialiserade sjukvården överförs till en ledning effektiviseras verksamheten och koordineringen av servicen förbättras - I och med sammanslagningen samlas de svenska tjänsterna i området till en helhet som tillsammans kan produceras effektivare - Vikariearrangemangen och personalrekryteringen är lättare i den sammanslagna kommunen - Förvaltningen kan göras lättare och överlappningar slopas i den operativa verksamheten och de förtroendevaldas verksamhet Risker - Servicen koncentreras och resorna för att sköta ärenden blir därigenom längre - Sammanslagningen skapar inte ett starkt underlag för den nya kommunens ekonomi. Den har stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar i ordnandet av service för den växande befolkningen, i synnerhet inom äldreomsorgen Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 22

23 - Man genomför en teknisk sammanslagning utan nödvändiga strukturella reformer. De ekonomiska problemen ökar och kommunen hamnar in i en ond cirkel där ekonomin ständigt måste balanseras. Enligt några erfarenheter kan utgifterna i sammanslagna kommuner t.o.m. öka i början, innan strukturerna och verksamhetsmodellerna slipas - Man misslyckas att skapa en ny gemensam kommunkultur, utan de gamla kommunkulturerna blir kvar och styr verksamheten. Det uppstår svåra motsättningar - Den nya kommunens inre politik tar för mycket energi av den politik som riktar sig utåt, vilket leder till att den övergripande utvecklingen blir efter 9. Slutsatser Sammanfattningsvis kan det konstateras att det under det första skedet av utredningen inte har kommit fram något sådant avgörande hinder, varför en kommunsammanslagning mellan Kyrkslätt, Ingå och Sjundeå inte vore möjlig. Med tanke på utvecklingen av områdets samhällstruktur är sammanslagningen mycket förnuftig och värd att understödjas. När det gäller ordnandet av servicen kan man sannolikt trygga servicen i Ingå och Sjundeå bättre tillsammans än genom att verka separat. I fråga om Ingå och Sjundeå skulle ansvaret för ordnandet av de tjänster som nu tillhandahålls av LOST samarbetsområde sannolikt överföras till den sammanslagna kommunen. För Kyrkslätt medför sammanslagningen inga nämnvärda fördelar när det gäller ordnandet av service för befolkningen i den nuvarande kommunens område. Beträffande servicen för den svenskspråkiga befolkningen kan man bedöma att det är bättre att upprätthålla servicenivån tillsammans än som enskilda kommuner i synnerhet i fråga om specialtjänsterna. Med tanke på ekonomin medför sammanslagningen på kort sikt inget betydande mervärde med undantag av sammanslagningsunderstödet. När strukturerna och verksamheten rationaliseras blir det dock möjligt att på lång sikt uppnå besparingar som de enskilda kommunerna skulle ha svårare att uppnå. I fråga om Ingå och Sjundeå kan man bedöma att det vore ekonomiskt fördelaktigt att gå samman med Kyrkslätt. Ur Kyrkslätts synvinkel skulle ansvaret för täckande av sammanslagningspartnernas underskott och ganska tunga skuldbörda försvaga den ekonomiska stabiliteten i någon grad i synnerhet då den egna kommunens ekonomiska utsikter inom de närmaste åren inte heller är särskilt positiva. Sammanslagningen skulle för Kyrkslätts del också leda till en omvärdering av strategin för ekonomin och investeringarna eftersom sammanslagningen skulle minska det ackumulerade överskott som står till förfogande som ett planeringsinstrument för ekonomin. Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 23

24 I fråga om näringslivsväsendet innebär sammanslagningen många nya möjligheter. Tillsammans kan man bättre utnyttja områdets naturliga starka sidor, såsom det goda logistiska läget, tomtutbudet och den kompetenta arbetskraften. Genom en planmässig planläggning och en aktiv näringspolitik kan man tillsammans bidra till att de starka sidorna realiseras. Slutligen måste man konstatera att en gemensam stark vilja till en kommunsammanslagning är den viktigaste förutsättningen för en lyckad samgång. En kommunsammanslagning är ingen teknisk anslutning, utan en process av tillväxt och utveckling. Inkoo-Kirkkonummi-Siuntio kuntaliitosselvityksen ensimmäinen vaihe Sivu 24