Ingås markanvändningsstrategi Utkast

Transkript

1 Ingås markanvändningsstrategi 2035 Utkast

2 Innehållsförteckning 1 Markanvändningsstrategins roll i kommunens strategiarbete Markanvändningsstrategin i förhållande till landskapsplan Samhällsstruktur Trafik och kommunikation Näringslivets verksamhetsförutsättningar Kommunalekonomiska kostnader Klimatverkningar Markanvändningsstrategi på olika områden Förverkligande: förenhetliga komplettera välj bered för...16 Ingås vision för markanvändning undersöktes våren 2010 med hjälp av fullmäktiges scenarioarbete. På basis av ett seminarium och en verksamhetsmiljöanalys utarbetades beskrivningar av tre strukturmodellalternativ, som bearbetades vidare vid fullmäktiges gemensamma workshop Ingås markanvändningsstrategi

3 Strukturmodellalternativens verkningar granskades också av en konsultgrupp ifråga om näringslivets verksamhetsförutsättningar, trafik och kommunikationer, kommunalekonomiska verkningar och klimatverkningar. Resultaten presenterades för fullmäktige för diskussion av markanvändningsvision och dess förverkligande vid det andra fullmäktigeseminariet Det föreliggande förslaget till Ingås markanvändningsstrategi har utarbetats utgående ifrån en bedömning av verkningar och förda diskussioner. Ingås markanvändningsstrategi

4 1 Markanvändningsstrategins roll i kommunens strategiarbete Markanvändningsstrategin fungerar som ett gemensamt strategidokument som styr kommunens övriga strategiarbete och stöder beslutsfattande gällande markpolitik, planläggning och styrning av byggande. Om strategins uppdatering fattas beslut i samband med godkännandet. Ingås markanvändningsstrategi

5 2 Markanvändningsstrategin i förhållande till landskapsplan Kommunens markanvändning och planläggning styrs av nationella mål för markanvändning samt landskapsplan. Landskapsplan i Ingå: Tätorter: centrum och Degerby Byar: Ingå station, Täkter, Solberg och Barösund Viktigaste utvidningar av bostadsområden samt tätorternas utvidgningsriktningar: Haga och Dal-Smeds Joddböle: område för energiförsörjning, industriområde, trafikområde, stickspår, normativ dragning för naturgas stomledning Skogsbruksdominerat område, som är stort, enhetligt och viktigt med tanke på det ekologiska nätverket: Brukträsket-Marsjö Områden med viktiga stenmaterialreserver: Klevberget, Storkärr, Brännkärr, Svartbäck Område lämpligt för vindkraftproduktion: på öppet hav, delvis på Raseborgs stads område OBS! Landskapsplanen revideras som bäst (2. etapplandskapsplan). Huvudvikt vid regionstrukturella frågor gällande samhällsstruktur och trafik. Ingås markanvändningsstrategi

6 Sammanställning av landskapsplaner på Ingå kommuns område Ingås markanvändningsstrategi

7 3 Samhällsstruktur Betonas att nya invånare och arbetsplatser placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (kyrkbyn och byarna). Detta tryggar aktiviteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för kontrollerad utveckling. Samhällen som förstärks erbjuder ramar för mångsidiga livsstilar och olika åldersgrupper. Beredskap för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. i närheten av eventuella nya hållplatsreservationer. Obebyggda områden struktureras enligt betydelse; med tanke på jord- och skogsbruk och natur- och landskapsvärden för att beaktas vid planläggning och tillståndsövervägande. Ingås markanvändningsstrategi

8 4 Trafik och kommunikation Befolkningsökningen och utvecklandet av arbetsplatser koncentreras på kyrkby- och stationsområdet och i byarna längs viktigaste trafikförbindelser. Tillväxten i östra Ingå koncentreras i Degerby i närheten av busstrafik. Busstrafiken utvecklas så att den betjänar förbindelser till huvudstadsregionen, mot Lojo och öst-västaxeln samt förbindelserna inom kommunen bl.a. mellan centrum, stationen och Djuphamnen. Vid planläggning och tillståndsövervägande beredskap för två framtida spårtrafiktätorter i Täkter och Solberg. Beredskap för byggande av stickspår från Ingå djuphamn till kustbanan. Ingås markanvändningsstrategi

9 5 Näringslivets verksamhetsförutsättningar Eftersträvas speciellt sådana arbetsplatser ifråga om vilka Ingå är speciellt konkurrenskraftigt jämfört med andra kommuner. Målet gällande arbetsplatssjälvförsörjning dimensioneras rätt med tanke på kommunens utvecklingsstrategi. Byggande av arbetsplatser koncentreras på några lättillgängliga områden. De viktigaste områdena som utvecklas i det första skedet är Ingå centrum (inkl. Torp-området), Joddböle och Ingå station. Offentlig och kommersiell service borde koncentreras i Ingå centrum och Degerby. Samhällsstrukturen i kommunens östra del planeras som en del av samhällsstrukturen som överskrider kommungränsen (Degerby Sjundeå station - Störsvik). Områdena får en enhetlig servicestruktur och trafiknät oberoende av kommungräns. Tryggas tillräckligt befolkningsunderlag och därigenom efterfrågan på service genom att planlägga nya bostadsområden och bostadsområden som utvidgas så att de är tillräckligt täta. Ingås markanvändningsstrategi

10 Beredskap för näringsutveckling genom långsiktig markanskaffning och planläggning genom att reservera markområden för olika aktörer. Ingås markanvändningsstrategi

11 6 Kommunalekonomiska kostnader Befintlig kommunalteknisk infrastruktur utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av kapacitet. Servicetransporter minskas antingen genom att utveckla lokal service i byarna eller genom att koncentrera nybyggnation i närheten av den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbebyggelse kontrolleras ifråga om mängd och placering. Dyrast är det att låta glesbebyggelse växa oplanerat till bosättning som förutsätter kommunalteknik och kommunal service. Ökad befolkning utanför detaljplanerade områden leder till oplanerade investerings- och servicebehov. Ingås markanvändningsstrategi

12 7 Klimatverkningar Byggande placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplaneområden för att göra centraliserad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) lönsamt. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation och renovering av tätorter och glesbygdsområden. Lantbruksprocesser utnyttjas vid lokal energiproduktion (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt trafik och kollektivtrafik främjas. Byggande på skogsområden som fungerar som kolsvalger undviks när samhällsstrukturen tillåter. Ingås markanvändningsstrategi

13 8 Markanvändningsstrategi på olika områden Ingås kommunstruktur består av olika områden med olika mål. I det följande beskrivs karakteristiska drag för dessa områden. Indelningen till dessa områdestyper framgår av bilagekartan. Centrum- / kärnområden Promenadavstånd Detaljplan Funktioner blandas Offentlig service som betjänar hela kommunen Centrums randområden Cyckelavstånd Detaljplan Boende och arbetsplatser som stöder kärnområden Detaljplan Ingås markanvändningsstrategi

14 Byacentra Hållplats för kollektivtrafik Centrum för sina områden Service för lokala invånare och besökare Byaaktigt boende Möjligheter till distansarbete Detaljplan Arbetsplatsområden Industri-, lager- mm. områden reserverade för industriverksamhet Detaljplan Kollektivtrafik för anställda Jord- och skogsbruksområden Viktiga åker- och skogsområden med tanke på lantbruk Tilläggsbyggande på primärproduktionens villkor Värnandet om landskapsvärden Ingås markanvändningsstrategi

15 Speciellt viktiga områden med tanke på natur och landskap Bevarande och utvecklande av ekologiska korridorer Vidsträckta enhetliga skogsbruksområden Viktiga områden med tanke på viltvård Rekreations- och naturskyddsområden Skärgård Förutsättningarna för utvecklande av båttrafik och rekreation Principerna gällande placering av fritidsbosättning Ingås markanvändningsstrategi

16 9 Förverkligande: förenhetliga komplettera val och beredskap Kustbana-stamväg 51 -tillväxtkorridorens konkurrenskraft ifråga om invånare och företag förbättras om kommungränserna glöms vid planering liksom onödig konkurrens mellan kommunerna. Samhällsstrukturen borde utvecklas starkt så att den baserar sig på spår- eller annan kollektivtrafik utan att pruta på livsmiljöns kvalitet samt genom att se till att den kommunstyrda markpolitiken lyckas genom gemensamma spelregler. Ingås markanvändning kan indelas i tre perioder: - Skedet för förenhetligande (genom detaljplanering) - Skedet för kompletterande (genom generalplanering) - Skedet för val och beredskap (långsiktig strategisk planering, landskapsplan) I det följande presenteras ett utkast över mål och praktiska åtgärder under olika utvecklingsperioder. Målen och åtgärderna följs upp och granskas på nytt i samband med att strategin uppdateras. Ingås markanvändningsstrategi

17 Förenhetliga Befintlig infrastruktur utnyttjas effektivt och samhällsstrukturen tätas speciellt på axeln Ingå station-kyrkbyn. Samtidigt höjs kvaliteten och servicenivån i den nuvarande livsmiljön; bl.a. byggande av parker, förbindelser för lätt trafik. Tillväxten koncentreras så att den nuvarande samhällsstrukturen tätas och växer inåt och samman speciellt på centrum- och stationsområdet. Förutom kyrkbyn med randområden utvecklas också stationsområdet och Degerby genom planläggning. Glesbebyggelse styrs och begränsas genom att uppdatera generalplanerna för fastlandsområden och den inre skärgården. Barösund utvecklas som en stödpunkt för skärgårdsboende, -näringar och turism. Samarbete på gränsområdet i kommunens östra delar för att utveckla service, lätt trafik och markanvändning i Sjundeå. Kollektivtrafikens och de hållbara färdsättens konkurrenskraft förbättras och resekedjorna görs flexiblare. Utbudet av kollektivtrafik och anslutningsparkering vid Ingå station och längs stamväg 51 utvecklas. Ingås markanvändningsstrategi

18 Åtgärder nu : - det markpolitiska programmet godkänns - markanvändningsstrategin kopplas till kommunens helhetsstrategi - utarbetas ett planläggningsprogram - granskningen av generalplanerna för fastlandsområden och den inre skärgården programmeras - fastställande av kommunal och privat servicenät - fortsatt detaljplanering av kyrkbyn delområdesvis: riktningen mot Torp-Ingå station riktningen mot Västerberg riktningen mot Böle - kvaliteten av och servicenivån i den nuvarande livsmiljön i kyrkbyn höjs: leder för lätt trafik i kyrkbyn bygguppmaningar för att förverkliga detaljplanereserverna utvärdering av möjligheterna att komplettera nuvarande detaljplaner Ingås markanvändningsstrategi

19 - utvecklande av byar: detaljplanering av Barösundsområdet granskning av detaljplan över Degerby utvecklandet av Ingå Station - ekologisk effektivitet: utarbetas ett program för att främja lokal och kolneutral energiproduktion Ingås markanvändningsstrategi

20 Komplettera Detaljplaneområdet i centrum utvidgas kontrollerat mot Böle och Täkter. Förbindelserna för lätt trafik och förutsättningarna för användning av kollektivtrafik utvecklas för att stöda markanvändning som kompletterar nuvarande samhällsstruktur. Största delen av de ökade kostnaderna för infrastruktur täcks genom tomtförsäljning. Ingås närhet till havet utnyttjas genom att öppna ett nytt högklassigt tätortsområde på ett lämpligt ställe vid kusten med tanke på kommunens helhetsstruktur. Åtgärder nu : - budgetering av markanskaffningsanslag - strategisk markanskaffning - förverkligande av markpolitik - utredning om alternativa platser för en helt ny strandtätort, programmering av områdets planläggning som en del av planläggningsprogrammet Ingås markanvändningsstrategi

21 Val och beredskap inför Om man inte kan svara mot befolkningsutvecklingen genom att täta och komplettera nuvarande tätorter eller om kommunikationerna ändras så att spårtrafik får en stark betoning, placeras ny bebyggelse i anslutning till eventuella nya hållplatser i Täkter och Solberg. Det nya stationsområdet planeras samtidigt med stationen som en enhetlig markanvändningsoch trafikmässig helhet. Potentiella nya stationsområden reserveras före detta som reservområden för byggande. Glesbebyggelse som hindrar utvecklandet av området tillåts inte före planläggning. Åtgärder nu : - förutredningar om markanvändning och trafik vid eventuella nya stationsområden i Täkter och Solberg - områdesreserveringar för nya stationer i Nylands landskapsplan - begränsande av glesbebyggelse på kommande stationsområden, eventuellt byggförbud. Ingås markanvändningsstrategi