Ta hand om infrastrukturen. För kommunala beslutsfattare
|
|
- Roger Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ta hand om infrastrukturen För kommunala beslutsfattare
2 Författare: Anu Kerkkänen Figurer och bilder: Markku Mäkelä ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2013 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors Tfn , fax
3 Luvun / sektion otsikko Som beslutsfattare är du ansvarig för kommunens infrastrukturtillgångar Kommunal infrastruktur är gator, grönområden, andra allmänna områden, vattentjänstnät, avfallshanteringskonstruktioner och verksamhetslokaler. En del kommuner äger också värme- och eldistributionsnät. Den kommunala infrastrukturens värde uppgår till cirka 65 miljarder euro. En fungerande infrastruktur skapar förutsättningar för kommunen att tillhandahålla tjänster och för kommuninvånarna att ha en bra vardag. En välfungerande infrastruktur och en trivsam miljö stöder också kommuninvånarnas välfärd och lockar nya invånare och företag till kommunen. Som beslutsfattare fattar du hela tiden beslut som påverkar kommunens infrastruktur: omfattningen, kvaliteten, funktionsdugligheten och den ekonomiska effektiviteten. Kom ihåg det här när du fattar beslut: Infrastrukturen ska möta användarnas behov. Den ska vara trygg och hälsosam för användarna. Infrastrukturen ska möta användarnas behov också i framtiden. Konstruktionerna är långlivade och ska betjäna användarna om tiotals, kanske rentav hundra år. Infrastrukturen ska underhållas så att dess värde består. Det ekonomiskt mest lönsamma på lång sikt är att underhålla infrastrukturen tillräckligt och i rätt tid. Det ska vara ekonomiskt lönsamt att äga infrastruktur. Infrastrukturens omfattning och kostnader beror på vilka val kommunen gör inom markanvändningen. Kommunen gör klokt i att införa ägarpolitiska riktlinjer med principer för ägandet och underhållet av infrastrukturen. Riktlinjerna ska godkännas av fullmäktige. 3
4 Kuntaliitto Julkaisun ostikko INFRASTRUKTUR OCH LAGSTIFTNING Lagstiftningen ger kommunerna skyldigheter och specialvillkor i fråga om deras infrastrukturlösningar. Exempelvis markanvändningsoch bygglagen förutsätter att kommunen bygger en gata när trafikbehovet på grund av markanvändning som genomförts enligt detaljplanen kräver det. Enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ska kommunen tillsammans med tomtägarna sköta gatuunderhållet. Enligt lagen om vattentjänster ska kommunen ansvara för utvecklingen av och tillgången på vattentjänster inom sitt område. Enligt avfallslagen ska kommunen ordna hanteringen av det kommunala avfallet. SERVICENIVÅN PÅ INFRASTRUKTUREN Servicenivån på infrastrukturen, det vill säga hur den infrastruktur ser ut som kommunen erbjuder invånarna, är ett politiskt beslut. Lagarna ålägger kommunerna att tillhandahålla tjänster, men kommunerna beslutar i stor utsträckning själva hur och på vilken nivå. Om kommunen inte slår fast servicenivån, uppstår den på måfå. Hur handlar din kommun? 4
5 Luvun / sektion otsikko Du behöver kunskap för att kunna fatta beslut Som kommunal beslutsfattare måste du känna till vilka infrastrukturtillgångar kommunen äger, var de finns och i vilket skick de är. Aktuell information om infrastrukturen är en förutsättning för att man ska kunna rikta reparationerna rätt och planera finansieringen på sikt. Det är synnerligen oekonomiskt att reparera infrastruktur först när konstruktionerna gått sönder. En privatperson kan inte bygga sin ekonomi på gissningar, än mindre kommunen som är ansvarig för ekonomin inför skattebetalarna. Inom beslutsfattandet behövs också en bedömning av kommande förändringar i verksamhetsmiljön och av användarnas behov i framtiden. Bedömningarna ska vara realistiska, de kan inte bygga på förhoppningar. Beredarna har skyldighet att förse beslutsfattarna med de nödvändiga uppgifterna om kommunens infrastrukturtillgångar. Endast god beredning ger goda beslut. Beslutsfattarna ska se till att beredarna har tillräckliga resurser att systematiskt samla in, bearbeta och lagra information. Vet du hur mycket infrastruktur kommunen äger, var den finns och i vilket skick den är? 5
6 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Markanvändningen bestämmer kostnaderna för infrastrukturen De viktigaste besluten om infrastrukturkostnaderna tas i anslutning till besluten om markanvändningen vad, var och när byggs det i kommunen. Lokalsamhällenas struktur påverkar infrastrukturens omfattning och kostnaderna för underhållet. För att kommunen ska gå i land med kostnaderna för byggandet och underhållet av infrastrukturen måste utvecklingen av samhällsstrukturen styras. Riktlinjerna för markanvändningen dras upp inom kommunens strategiarbete. De strategiska målen nås genom markpolitik, planläggning, planering av kommunaltekniken och programmering av områdesbyggandet. Samtidigt slår kommunen fast största delen av kostnaderna för byggandet, användningen och underhållet av områden. Strategiska riktlinjer för markanvändningen Markpolitik (markförvärv, avtalspolicy) Generalplanering Planering av trafiksystem Detaljplanering Planering av servicenät Planering av kommunalteknik och allmänna områden Programmering av anläggande av kommunalteknik Byggande Planering, programmering och genomförande av underhåll Programmering av genomförande av markanvändningen 6
7 Luvun / sektion otsikko Kom ihåg att när du beslutar om de strategiska riktlinjerna för markanvändningen väljer du samtidigt i vilken riktning samhällsstrukturen i kommunen utvecklas. Samhällsstrukturen påverkar behovet av infrastruktur i kommunen. när du beslutar om markpolitiken avgör du vilka förutsättningar kommunen har att systematiskt gå vidare i markanvändningen och bygga områdena enligt tidsplanen och kostnadseffektivt. Om de markpolitiska förutsättningarna inte är i ordning, är det svårt att göra saker väl senare. när du beslutar om generalplaneringen avgör du hur områdena används och vart de förläggs. Avstånden och markens beskaffenhet påverkar kostnaderna för byggandet, användningen och underhållet. när du beslutar om trafiksystemet avgör du vilken omfattning trafiknätet får och vilka verksamhetsbetingelser det finns för kollektivtrafik och transporter. Samtidigt påverkar du kostnaderna för byggandet och underhållet av infrastrukturen och för rörligheten samt trafiksäkerheten. när du beslutar om detaljplaneringen avgör du områdenas interna struktur, såsom gatunätets längd och läge samt byggbarheten i kvarteren. Detta påverkar bygg- och underhållskostnaderna, livsmiljöns kvalitet och säkerheten. när du beslutar om planerna för kommunalteknik och allmänna områden (gator, grönområden) avgör du hur områdena fungerar och du påverkar byggoch underhållskostnaderna och livsmiljöns kvalitet. när du beslutar om programmeringen av genomförande av markanvändningen och programmeringen av anläggande av kommunalteknik avgör du i vilken ordning områdena tas i bruk och byggtidsplanerna. Detta påverkar kommunens förmåga att erbjuda tomter i rätt tid på förnuftiga platser samt hur effektivt infrastrukturen används. när du beslutar om tillstånd för byggande intill detaljplaneområden påverkar du hur enhetlig kommunens samhällsstruktur är och vilka betingelser tätorterna har för att utvecklas. En enda illa placerad byggnad kan vara till förfång för en kommande detaljplan om byggnaden till exempel hindrar att en gata dras på ett förnuftigt sätt. 7
8 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Hur kostnader och andra verkningar uppstår enligt två alternativ att förlägga ett nytt bostadsområde Kommunen planerar att bygga ett nytt bostadsområde. Kommunen har två alternativ. Det nya området kan förläggas som två delar inom en befintlig tätort (A+A) eller utanför tätorten (B). I båda fallen är kommunens inkomster, det vill säga de skatter och anslutningsavgifter o.d. som de nya invånarna betalar, ungefär desamma, men kostnaderna är olika. Också miljökonsekvenserna är olika. I tabellen intill jämförs verkningarna av områdena A+A och området B. 8
9 Luvun / sektion otsikko Alternativ A + A Alternativ B Kommunens kostnader i byggfasen Markförvärv eller markanvändningsavtal Existerande infrastruktur utnyttjas, lite ny infrastruktur behövs Kommunens kostnader i byggfasen Markförvärv eller markanvändningsavtal Ny infrastruktur (gator, nät) byggs Eventuella nya verksamhetslokaler (skola, daghem) byggs Kommunens kostnader i användningsfasen Goda möjligheter att minimera driftskostnaderna Kommunens kostnader i användningsfasen Längre resor (t.ex. hemservice, transporter och skjutsar) Mera att underhålla: kommunen ska underhålla tätorten och nu också det nya området Övriga verkningar Möjligheter att satsa på trivsel och rent av förbättra miljöns kvalitet Servicenivån kvarstår eller höjs Existerande servicelokaler kan utnyttjas och chanserna att de ska bevaras blir bättre när befolkningsunderlaget breddas Övriga verkningar Också invånarnas kostnader ökar i takt med deras ökande behov av att röra sig längre sträckor Mera halvfärdig miljö både i tätorten och i det nya området På gamla områden utnyttjas servicen kanske bristfälligt Mindre pengar att underhålla den existerande infrastrukturen Svårt att höja livsmiljöns kvalitet 9
10 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Ett fungerande servicenät behövs för en ekonomisk användning av lokalerna Fastigheterna och verksamhetslokalerna i anslutning till dem utgör kommunernas största enskilda tillgångspost. Verksamhetslokaler är till exempel daghem, skolor och byggnader för social- och hälsovården. Behovet av verksamhetslokaler och en effektiv användning av dem går hand i hand med hur ändamålsenligt servicenätet planeras. När servicenätet fungerar och servicen är välplanerad, kan verksamhetslokalerna användas på bästa möjliga sätt. Bristfälligt utnyttjade eller tomma verksamhetslokaler innebär dyra och onödiga drifts- och underhållskostnader för kommunen. Koncepten för servicenätet är nära förknippade med koncepten för boendet, markanvändningen och trafiken. De bör granskas som en helhet och samordnas kontinuerligt. Samordnandet kräver att kommunen hela tiden följer efterfrågan på tomter och tjänster samt förutser hur situationen utvecklas. Det är viktigt att kommunen ständigt är på alerten och reagerar på förändringar, eftersom det är dyrt att investera och det går långsamt att ändra en byggd verksamhetsmiljö. 10
11 Luvun / sektion otsikko En ny investering kräver alltid att underhållet tas med i budgeten När man planerar en nyinvestering ska man komma ihåg att när nyinvesteringen är klar ska kommunen sköta om underhållet av både den nya och den gamla infrastrukturen. Om anslagen för underhållet inte ökar, måste underhållsnivån sänkas i hela kommunen. Inför varje ny investering lönar det sig att överväga om det är ett klokt drag eller om någon annan lösning vore mera hållbar. Att investera utan att säkra underhållet är ingen god affär. Satsar din kommun på att anlägga ny infrastruktur samtidigt som underhållet av den befintliga infrastrukturen försummas? När man planerar ett nytt bostadsområde bör man komma ihåg att områdets läge i avgörande grad påverkar kostnaderna. En enhetlig samhällsstruktur där bostadsområden och service förläggs nära varandra, är det bästa konceptet både i stadsregioner och i andra regioner. En splittrad samhällsstruktur kräver en omfattande infrastruktur ju mera pengar kommunen binder i en splittrad infrastruktur, desto mindre pengar har den att anslå för annan verksamhet. EFTERSLÄPNING I REPARATIONER I många kommuner har underhållet av infrastrukturen varit otillräckligt och det har lett till att kommunen släpar efter i reparationer. Eftersläpning betyder den summa pengar som kommunen inte investerat i infrastruktur för att denna fortsättningsvis ska vara i gott skick och kunna användas. Kommunernas eftersläpning i reparationer av verksamhetslokaler uppgår till cirka 5 miljarder euro och av övrig infrastruktur till cirka 2,5 miljarder euro. Känner du till hur stor (den eventuella) eftersläpningen är i din kommun? 11
12 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Infrastrukturen måste underhållas för att den ska fungera Att infrastrukturen fungerar är inte givet. Genom underhåll försöker man hålla infrastrukturen i ett sådant skick att en trygg och smidig vardag är möjlig samt bevara infrastrukturens värde. Om underhållet försummas eller skjuts upp står det kommunen dyrt och kan leda till störningar i verksamheten. Det är viktigt att kraven på och kostnaderna för underhåll beaktas redan i planeringen av infrastrukturen. Beslut som enbart bygger på investeringskostnaderna blir dyra för kommunen på lång sikt. Kommunen bör budgetera tillräckliga anslag för underhåll. Det finns många kommuner som inte gör det. Ambitionerna i fråga om att underhålla gamla konstruktioner bör vara minst lika höga som när det gäller att bygga nytt. UPPRÄTTHÅLLA INFRASTRUKTUREN Att upprätthålla infrastrukturen betyder skötsel och underhåll. Skötsel går ut på att hela tiden se till att infrastrukturen är i skick och går att använda (t.ex. renhållning av konstruktioner, gatuunderhåll på vintern). Underhåll går ut på att reparera skador och slitage på infrastrukturen. 12
13 Luvun / sektion otsikko Kostnaderna för gatureparationer ökar med tiden När gatubeläggningen hålls i skick och utrustningen på gatorna underhålls, behövs det lite reparationer. Små reparationer kostar årligen cirka euro per kilometer. Om gatubeläggningen börjar spricka och gå sönder, kostar det cirka euro per kilometer att reparera de ovanliggande konstruktionerna. Om en gata inte asfalteras eller om utrustningen inte underhålls, går gatukonstruktionen sönder och utrustningen och näten måste bytas ut. Att reparera gatukonstruktionerna inklusive vatten- och avloppsledningarna i dem kostar då cirka euro per kilometer. Grönremsa Körbana Gång- och cykelbana 13
14 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Strategi ger grogrund för hållbara val Strategiska riktlinjer anger i vilken riktning utvecklingen i kommunen ska gå och kommunen väljer med vilka metoder man går vidare enligt den utstakade linjen. Det är viktigt att de konkreta verkningarna av de strategiska valen utreds redan när strategin läggs upp. Exempelvis ett strategiskt beslut att bostadsproduktionen ska omfatta både flervåningshus och småhus påverkar behovet av kommunal mark och ny kommunal infrastruktur. Att utreda verkningarna är beredarnas uppgift och en förutsättning för att de berörda ska kunna förstå och engagera sig i strategin. Strategin måste absolut innehålla också en långsiktig investeringsplan och en kostnadskalkyl för underhåll av infrastrukturen. Det lönar sig för din kommun att i strategin ställa upp mål som stödjer hanteringen av infrastrukturtillgångarna och där utfallet går att följa upp. Ett uppföljningssystem med mått ska utarbetas redan när målen ställs upp. Målen bör vara realistiska och måtten tillförlitliga. Kommunen bör inte ställa upp sådana mål som inte går att uppfylla eller vars utfall inte går att mäta. Kommunens högsta ledning bär ansvar för att strategin utfaller riktigt. Kommunens strategi bör inte vara ett överdimensionerat paket av ideal. Hur ser strategin ut i din kommun? 14
15 Luvun / sektion otsikko Exempel på mål och mått i anslutning till dem Mål: Den kommunala infrastrukturen svarar mot användarnas behov Mått: Nöjdare kunder. Kundtillfredsställelsen mäts genom en enkät bland invånarna och företagen minst vartannat år. Eftersläpningen i kommunens infrastrukturreparationer minskar år för år eller överstiger inte X procent av nyanskaffningsvärdet på infrastruktur. Mål: Kommunens infrastrukturkostnader hålls under kontroll på kort och lång sikt Mått: Generalplaneringen utgår från utredningar om byggande och underhåll av områden på lång sikt (minst 30 år). Detaljplaner som aldrig genomförts granskas kritiskt enligt ett överenskommet program före utgången av år X och arbetet med att ändra eller upphäva detaljplanerna inleds. Omfattningen av oförutsedda reparationer inom infrastrukturen minskar år för år. Mål: När det gäller satsningar på kommunal infrastruktur ligger tonvikten på underhåll och kvalitetsförbättring i stället för på nybyggande Mått: Innan ny infrastruktur anläggs och nya verksamhetslokaler byggs görs en utredning om servicenätet. Andelen kompletteringsbyggande är X procent av våningsytan i detaljplanerna. Nybyggande förläggs i första hand så att befintlig service kan utnyttjas. 15
16 Checklista På vilka punkter måste din kommun lyckas? Kommunen samlar in basuppgifter om infrastrukturtillgångarna och uppgifterna uppdateras regelbundet. Uppgifterna om kommunens egendom är dokumenterade på elektronisk väg de finns inte enbart hos någon person. Kommunens strategiarbete bygger på uppgifter om kommunens nuläge och realistiska uppskattningar av kommunens framtid. Att göra samhällsstrukturen enhetlig är ett viktigt kriterium när kommunen väljer hur den ska bygga. Innan kommunen börjar planera nyinvesteringar, utreds hur den nya och den befintliga infrastrukturen ska upprätthållas. Kommunen vågar fatta beslut som stödjer en utveckling som gynnar hela kommunen också om det kan vara fråga om svåra beslut. Kommunen följer hur de uppställda målen utfaller. Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors PB 200, Helsingfors Tfn , telefax Helsingfors 2013
Kloka val för utveckling av lokalsamhällena
Kloka val för utveckling av lokalsamhällena Författare: Anu Kerkkänen, Ritva Laine Figurer och bilder: Markku Mäkelä ISBN 978-952-293-213-6 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2014 Finlands Kommunförbund
Läs merByggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena
Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga
Läs merHELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
Läs merUtvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier
Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria
Läs merMarkpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011
Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer
Läs merDETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?
Läs merPage 1 of 5 Ingångssida Kommunförbundet Cirkulär och utlåtanden Cirkulär 2011 Cirkulär 15/80/2011, Ulla Hurmeranta, Ritva Laine/eg, 8.8.2011 Detaljplanernas aktualitet är ett kontinuerligt arbete en särskild
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN
2014 AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN 2014 2019 Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council // Helsinki-Uusimaa
Läs merNorra Skandinaviens huvudstad. Norra Skandinaviens huvudstad förnyar sig med tillförsikt.
26.2.2016 Norra Skandinaviens huvudstad Norra Skandinaviens huvudstad förnyar sig med tillförsikt. Uleåborg i ett nötskal Invånarantal 1.2.2016 198 589 Andelen barn och unga i förhållande till befolkningen
Läs merREVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Läs merANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN
ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Lagen om begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs mer7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?
Mikko Mehtonen, sakkunnig Susa Säkkinen, projektforskare Samuel Ranta-aho, projektforskare 7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?
Läs merVision centrumutveckling
Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merKyrkslätts kommunstrategi
KIRDnr-2017-952 Kyrkslätts kommunstrategi Tähän tarvittaessa otsikko 2018 2021 Fge 18.12.2017 91: Kyrkslätts kommunstrategi 2018 2021 Kyrkslätts värden Mod betyder för oss fördomsfrihet att pröva på nya
Läs merProgrammet Hemstaden Helsingfors 2012
Programmet Hemstaden Helsingfors 2012 I MARKANVÄNDNING II BOSTADSPRODUKTION III BOSTADSOMRÅDEN IV BOSTADSBESTÅND V INVÅNARSTRUKTUR Ett välmående och växande Helsingfors En livskraftig urban miljö Social,
Läs merInfrastruktursektorn
2/4 Beräkningarna för infrastruktursektorn baserar sig på de givna siffrorna för de olika planalternativen, där skillnaden dels ligger i antalet invånare och dels olika typer av boende. Största delen av
Läs merRevisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande
Samhällstekniska nämnden 53 20.08.2015 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde
Läs mer5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merLANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera
Läs merMål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering
Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019
2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council
Läs merNORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
Läs merStudentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren
HUS Ekonomiplan MLS Godkänt av Delegationen 1 2 3 Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren 2017 2021 1 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Inledning Den ekonomiska
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merMarkpolitiska verksamhetsprinciper. ekonomi information till kommunala beslutsfattare
Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare Pärmbild: Comma Första upplagan Finlands Kommunförbund Helsingfors 2009 ISBN 978-952-213-490-5 (pdf) ISBN
Läs merIngås markanvändningsstrategi Utkast
Ingås markanvändningsstrategi 2035 Utkast 16.2.2011 Innehållsförteckning 1 Markanvändningsstrategins roll i kommunens strategiarbete... 4 2 Markanvändningsstrategin i förhållande till landskapsplan...
Läs merÅtgärder för en enklare byggprocess
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009
1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om
Läs merLOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Läs merNÄRPES STADS Markpolitiska program
NÄRPES STADS Markpolitiska program Stadsstyrelsen 12.04.2016 57 Stadsfullmäktige 25.04.2016 26 Innehållsförteckning Allmänt... 1 Bakgrund... 1 Markanskaffning... 2 Markanskaffning på frivillig väg... 2
Läs merElva frågor om nationell valfrihet inom den offentliga hälso- och sjukvården
Memorandum Häkkinen Hannele, Jean-Tibor IsoMauno, Päivi Kaukoranta-Vaara, Tero Tyni 2.4.2014 Elva frågor om nationell valfrihet inom den offentliga hälso- och sjukvården 1) Vad kräver ett byte av hälsocentral
Läs merInfrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson
Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet
Läs merIT-strategi Bollebygds kommun
Styrdokument 1 (5) 2015-03-16 Fastställd: KF 2015-04-23 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Ekonomichef Reviderad: Dnr : KS2015/78 IT-strategi Bollebygds kommun Postadress
Läs merInvesteringsprogrammet för gång och cykling 2019
1 (5) 24.6.2019 Investeringsprogrammet för gång och cykling 2019 Transport- och kommunikationsverket Traficom delar ut statsunderstöd till kommunerna för att främja gång och cykling som ett led i kommunikationsministeriets
Läs merÖver- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Läs merCentralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
Läs merDETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster
Läs merGångbara gator ANSVARET FÖR UNDERHÅLL OCH RENHÅLLNING AV GATOR ÄNDRADES
Gångbara gator ANSVARET FÖR UNDERHÅLL OCH RENHÅLLNING AV GATOR ÄNDRADES..2005 Kvalitetskraven för underhållet Syftet med gatuunderhållet är att upprätthålla gatan i det skick som föranleds av motorfordonstrafikens,
Läs merKunden i fokus Kundundersökning, teknik- och serviceförvaltningen 2017
Kunden i fokus Kundundersökning, teknik- och serviceförvaltningen 2017 Innehållsförteckning KUNDEN I FOKUS Kunden i fokus hos teknik- och serviceförvaltningen... 3 Undersökningar mot externa kunder...
Läs merOffentliga sektorn står inför reformer
Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-
Läs merKommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011
Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första
Läs merRÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet
Läs merAmbulansstation i Hagfors/Råda
Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Annette Andersson 2019-03-26 Ambulansstation i Hagfors/Råda Förslag till beslut 1. Regiondirektören ges i uppdrag att genomföra nybyggnad av ambulansstation i Hagfors
Läs merHelsingin kaupunki Pöytäkirja 6/ (6) Kaupunkiympäristölautakunnan rakennusten ja yleisten alueiden jaosto Asia/
Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2017 1 (6) 43 Justering av avgiftstaxan för gaturenhållningen HEL 2017-009778 T 10 05 03 Beslut Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden beslutade att
Läs merIngå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
Läs merKLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET
KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden
Läs merKommunerna och klimatförändringen
Kommunerna och klimatförändringen 1. Klimatförändringen måste hejdas och vi måste anpassa oss till det föränderliga klimatet Kommunerna är viktiga Stävjandet av klimatförändringen är en global uppgift
Läs merSamhälls- och miljötjänster
Samhälls- och miljötjänster 26.2.2016 Norra Skandinaviens huvudstad Norra Skandinaviens huvudstad förnyar sig med tillförsikt. Uleåborg i ett nötskal Invånarantal 1.2.2016 198 589 Andelen barn och unga
Läs merSamkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141
Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör
Läs merDISPOSITIONSPLAN ÅR 2018 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER
BILAGA 3 DISPOSITIONSPLAN ÅR 2018 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER Statsrådet har med stöd av 8 i lagen om statens bostadsfond (1144/1989), 3 2 mom. i lagen om räntestöd
Läs merVarför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den
Varför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den 16.12.13 Sibbos byar och storskiftet Före storskiftet Efter storksiftet = idag I byarna finns sammanhållning Väglag sköter vägarna
Läs merUTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen
Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att
Läs merTEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten
TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet
Läs merPRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES
Läs merSÄKRA LEKPLATSER I YSTAD?
SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD? Vad vet vi om åldersfördelningen av lekredskapen? Lekredskaps livslängd. Ett lekredskap i trä beräknas ha en livslängd vid normalt slitage på 15 år. Nästan 30% eller 108 lekredskap
Läs merFÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007
FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna
Läs merKommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Läs merBILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner
Läs merBOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck
BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på
Läs merÄr dispensen för boendeparkering förenlig med ett växande Stockholm? Svar på uppdrag från kommunfullmäktige
Dnr T2016-03245 Sida 1 (6) 2016-11-15 Handläggare Jan Prestberg 08-508 261 50 Till Trafiknämnden 2016-12-08 Är dispensen för boendeparkering förenlig med ett växande Stockholm? Svar på uppdrag från kommunfullmäktige
Läs merÅtgärder för en effektivare byggprocess
Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen , justerat
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL ) Planläggningsavdelningen..0, justerat.8.0 SMEDSBY, GÄDDA II Ändring av detaljplan Sida Avsikten med ett program för deltagande och bedömning Enligt i markanvändnings-
Läs merJärnvägslyftet. Bygg ihop Sverige
Järnvägslyftet Bygg ihop Sverige 28 september 2017 2 3 Inledning Oavsett om man bor på landsbygden, i mindre orter, i städernas förorter eller i innerstaden ska man ha likvärdiga möjligheter att leva,
Läs merEN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND
EN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND EN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK. Boendet är en viktig del av vardagstryggheten. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningar för en långsiktig
Läs merStaden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet
Meddelande Får publiceras 3.11.2016 klo 9.30 1 / 5 2.11.2016 Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet Helsingfors stadsstyrelse får på måndag behandla
Läs merRiktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17
Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17 Gatubelysningspolicy för Höganäs kommun Höganäs kommun ska förse invånarna med rimlig belysning i förhållande till säkerhet för person och egendom
Läs merAllmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen
Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen 16.11.2017, Helsingfors Symposium - kommunerna och landskapen efter vård- och landskapsreformen Benjamin Strandberg Aktuellt i beredningen
Läs merEKONOMI OCH UNDERHÅLL
EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan
Läs merTomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA _ BORGÅ Ölstens norra STADSDELEN 31 Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren 3218 3221 samt gatu-, rekreations- och specialområden Ändringen av detaljplanen gäller
Läs merBOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning
245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning
Läs merstudentbostadsmarknad
Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad - ett bostadsfilosofiskt åtgärdsprogram från Utmaningar Planering Förvaltning Nybyggnation Sverige är unikt. När det gäller utbildning Sverige är unikt
Läs merLandskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen
Landskapsreformen Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen 18.8. 3.10.2016 13.9.2016 1 Varför behövs en landskapsreform vad är målet? Bättre service Smidigare
Läs merSTADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 5/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 5-2010 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna
Läs merRIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL. Antagen av KF
RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL Antagen av KF 2017-09-13 67 RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 4 1.1 Syfte...4 1.2 Utgångspunkt för exploateringsavtal...4 2. RIKTLINJER
Läs merSTRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll
STRATEGI FÖR KARLEBY Utkast till innehåll 5.9.2017 5.9.2017 Hur är läget, Karleby? De centrala utvecklingsmätarna för Karleby uppvisar ytterst goda resultat vid en nationell jämförelse, med undantag för
Läs merPOLICY. Policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar
POLICY Policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2017/87 101 Giltighetstid Från och med den
Läs merPRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING
NÄRPES STAD PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING AV FRITIDSBOENDE TILL FAST BOENDE INLEDNING Via en motion i stadsfullmäktige om havsnära boende har det aktualiserats att fastställa principer för förändring av fritidsboende
Läs mer6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER
6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ
Läs merFaktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.
SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer
Läs merHur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.
Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur
Läs merFramtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar
Läs merSammanfattning. Rollfördelningen mellan stat och kommun
Sammanfattning Utgångspunkten för denna rapport är att många hushåll har svårt att hitta en bostad på marknaden. Det talas om en bostadskris, även om många nya bostäder börjat byggas under 2015 och 2016.
Läs merArbetshälsa företagets livskraft
Arbetshälsa företagets livskraft En välmående personal gör ett gott arbete Då de anställda i ditt företag upplever arbetet som meningsfullt och belönande, är de villiga att satsa på arbetet. Resultatet
Läs merKuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära
Läs merGRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Läs merHelsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015
Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merVI TAR ANSVAR! BUDGET 2019
VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 Attraktiv och effektiv organisation Det kommunala uppdraget är att varje skattekrona ska ge största möjliga utväxling vare sig det gäller snöröjning eller omsorgen på ett äldreboende.
Läs merRIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/
RIKTLINJER GATUBELYSNING 2 Innehållsförteckning RIKTLINJER GATUBELYSNING... 1 Innehållsförteckning... 2 Riktlinjer angående gatubelysning för Älvdalens Kommun allmänt... 3 Ansvar... 3 Riktlinjer... 4 Basvillkor
Läs merKYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN
Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013
Läs merEn bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Läs mer3.1 Hur främjas kostnadseffektivt, hälsosamt och tryggt byggande genom samarbete mellan olika förvaltningsområden?
3. Hälsosamt byggande och samhällsplanering 3.1 Hur främjas kostnadseffektivt, hälsosamt och tryggt byggande genom samarbete mellan olika förvaltningsområden? Belopp: 250 000 Tidsplan: Utredningsresultaten
Läs merTilläggslista. Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017
Tilläggslista Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017 Inkomna frågor Inkommen fråga från Gunnar Brådvik (L) ställd till kultur- och fritidsnämndens ordförande Elin Gustafsson (S) angående biblioteket
Läs merREMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB
2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN
Läs merBland nämndens ledamöter utser fullmäktige en ordförande och en viceordförande. BTN ansvarar för nedanstående uppgifter och verksamhetsområden.
1 Fastställd av KF 83, 19.5.2016 Ändrad av KF 156, 15.12.2016 Instruktion för Byggnadstekniska nämnden (BTN) 1 Sammansättning Kommunfullmäktige väljer, för en tid som motsvarar fullmäktiges mandatperiod,
Läs mer