Kommunerna och klimatförändringen

Transkript

1 Kommunerna och klimatförändringen

2 1. Klimatförändringen måste hejdas och vi måste anpassa oss till det föränderliga klimatet Kommunerna är viktiga Stävjandet av klimatförändringen är en global uppgift och kommunerna har ett viktigt ansvar i detta arbete. Energiproduktionen, energisparandet, samhällsstrukturen, trafikbehovet och behandlingen av avfall är områden där kommunerna och samkommunerna har möjligheter att minska växthusgasutsläppen. Anpassningen till klimatförändringen bör beaktas inom markanvändningen och byggandet och vid riskkartläggningar och tryggandet av samhällen med hög funktionssäkerhet. Åtgärder för att stävja och förbereda sig på klimatförändringen är utan undantag rationella också med tanke på den kommunala ekonomin. Utmaningen har antagits Tiotals kommuner och Kommunförbundet har redan tagit emot den utmaning klimatförändringen medför. Det syns bland annat i beredningen och genomförandet av kommunernas, landskapens och regionernas klimatstrategier. Goda resultat har nåtts inom energisparandet och införandet av förnybar energi, liksom också inom avfallshanteringen i samhällena. Kommunerna har också börjat bereda sig för klimatförändringen. År får detta arbete stöd av kommunernas klimatkampanj och de klimatpolitiska riktlinjer som Kommunförbundet utarbetat, liksom också av det faktum att klimatförändringen lyfts fram som ett prioriteringsområde i verksamheten.

3 2. Stävjande av klimatförändringen Cirka 80 procent av Finlands växthusgasutsläpp kommer från värme- och elproduktionen och trafikbränslen. Kontroll över energifrågorna Kommunerna är ofta producenter av el och fjärrvärme och har betydande möjligheter att påverka valet av energikälla också ur klimatperspektiv. Valet av bränsle påverkar utsläppen i upp till år framåt. Möjligheterna att öka användningen av förnybar energi i kommunernas energiproduktion gäller framför allt trädbränslen och vindkraft. I många tätorter kan man bygga ut fjärr- eller närvärmen. Samproduktion av värme och el som är effektiv med tanke på både bränsleanvändningen och utsläppen blir lönsam i allt mindre storleksklasser. Ingen service utan energi Den service kommunerna tillhandahåller, till exempel inom social- och hälsovård, undervisning och kultur, utgör 80 procent av kommunernas utgifter. Det behövs lokaler, energi, transporter och olika upphandlingar för denna service. För att nå servicen behöver kommuninvånarna också energi bland annat för transporter. Värme behövs till exempel för uppvärmning av skolor och hälsocentraler, och el behövs för belysningen i lokaler eller på gator. Kommunernas egna byggnader upptar 5 6 procent av värmeförbrukningen och 2 3 procent av elförbrukningen i hela landet. El behövs för att pumpa och behandla vatten. Arbetsmaskiner och fordon behöver bränsle. Energi ingår också i de flesta tjänster som kommunerna köper, till exempel skolskjutsar. Förutom att bidra till utsläppsminskningen stärker åtgärder för energisparande och förnybara energikällor också den lokala och regionala sysselsättningen och självförsörjningen.

4 Det okända går inte att styra Energi är dyrt, och energipriset kommer inte att sjunka i framtiden. Det är svårare för kommunen att påverka priset än att påverka den mängd energi som förbrukas. Utgångspunkten i all förnuftig energianvändning är att energiförbrukningen följs upp. För att man ska kunna bedöma möjligheterna och lönsamheten i skolors eller daghems sparåtgärder eller förändrade användningssätt måste man känna till förbrukningen. Genom uppföljning upptäcker man också fel i anordningar i ett tidigt skede. Upphandlingen avgör förbrukningen och utsläppen Upphandlingen av varor och tjänster och planeringen av byggnader har en viktig roll med tanke på klimatförändringen. Genom sin upphandlingspolitik kan kommunen bidra till att det blir vanligare med varor och tjänster som sparar energi och som är hållbara med tanke på miljön och livscykeln. När anbudsförfrågan utarbetas slår man fast den kommande energiförbrukningen och kostnaderna beträffande fordon och kontorsutrustning. Vid köp av bränsle och el kan man påverka produktionsformerna och vid upphandling av livsmedel ofta också transportsträckorna. Energiprogram och avtal om energiprestanda ger resultat Arbets- och näringsministeriets avtal om energiprestanda och Motiva Oy:s energiprogram främjar långsiktiga åtgärder för energisparande och ibruktagande av förnybara energikällor i kommuner och samkommuner. Detta är viktigt också för den kommunala ekonomin, eftersom det statliga stödet till energibesparande investeringar och energisyner riktas speciellt till parter med energiprogram och energiavtal. Övriga kommer att styras med stöd av lagen.

5 Markanvändningen, servicen och trafiken hör ihop Befolkningen koncentreras i och med arbetsplatsernas strukturella förändringar och samhällsstrukturen splittras framför allt i tillväxtregioner. Det leder till längre arbets-, studie- och fritidsresor. I områden med stor utflyttning försämras däremot förutsättningarna att bevara den tidigare basservicen. I ett splittrat eller glesbefolkat samhälle går det inte att anordna eller upprätthålla en lönsam kollektivtrafik. Servicenäten och transporterna till servicen måste planeras på nytt. Personbilsberoendet ökar både i samhällen som splittras och i samhällen med stor utflyttning. Biltrafikens bränsleförbrukning och utsläppsökning kan begränsas genom komplettering av det befintliga bostadsbeståndet i tätorter eller bycentrum och i områden med kollektivtrafik. Genom planläggning och planering av servicenät skapas förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. En splittrad markanvändning leder till mindre sammanhängande skogsområden som är viktiga för uppsamlingen och lagringen av växthusgasutsläpp s.k. kolsänkor. Välplanerat är till hälften gjort Genom planläggningen och villkoren för tomtöverlåtelse styr kommunen byggare och företag med en god och fungerande miljö som mål. Kommunen planerar och placerar den egna närservicen på ett idealiskt sätt för användare och personal. Byggarnas energival och energiförbrukningen i byggnader påverkar avsevärt utsläppsmängden. Också dessa kan kommunerna styra. Service med hjälp av informationsteknik I många kommunala tjänster tillämpas modern informations- och kommunikationsteknik. Inom undervisningen och hälso- och sjukvården minskar eller eliminerar ljud- eller bildöverföringar behovet av resor, transport och byggande av nya lokaler. Användningen av kollektivtrafik kan ökas med hjälp av guider för tidtabeller och rutter och trafiken kan göras smidigare med hjälp av aktuell trafikinfo. Inom fastighetsskötseln kan byggnadernas energianvändning styras med hjälp av automation. Distansavläsning av mätare för energiförbrukning gagnar energianvändaren och energiproducenten.

6 3. Förändringarna förutsätter anpassning och förberedelser Då medeltemperaturen stiger till följd av klimatförändringen uppskattas risken för olika extrema fenomen öka. De kan äventyra många basfunktioner och tjänster i samhällena och försvåra det dagliga livet. För vissa näringar som är starkt beroende av väderleksförhållandena, såsom jord- och skogsbruket eller turismen, kan klimatförändringen leda till bestående strukturella förändringar. De inverkar för sin del på kommunernas livskraft och möjligheten att erbjuda service. Mångfalden bland vilda växter och organismer är hotad. Stormar, regn, översvämningar... Stormar och vindar blir allt vanligare och hotar eldistributionen och orsakar störningar i de samhällstekniska nödvändighetstjänsterna, såsom vattendistributionen och behandlingen av avloppsvatten. Regnen är häftigare än tidigare. Den frusna marken ökar översvämningskänsligheten under vintrarna och åarna kan svämma över på grund av dammar som bildats av issörja. Kraftig vattenföring medför markerosion under den isfria tiden. Ledningsnät för energiförsörjning och vattentjänster och konstruktioner som är förlagda under jorden kan ta skada. Översvämningar bryter trafikleder. Enligt prognoserna kommer den genomsnittliga havsnivån att stiga i framtiden. Variationerna i vattennivån i Östersjön ökar på grund av lågtryck och vindar. De områden som löper risk för översvämning utvidgas vid kusten. Vattentäkter, reningsverk och huvudavlopp löper risk för att hamna under vatten vid översvämningar. Kraftiga snöfall ökar snöbelastningen på byggnader och kan medföra takras och andra skador. Utrustningen för underhåll av trafikleder är inte tillräcklig vid exceptionella snöfall.

7 ... torka, hetta och kyla Under sommaren försvårar torkan vattentjänstverkens tillgång till råvatten speciellt vid verk som använder grundvatten. Markbränderna ökar, vilket sysselsätter räddningsverken sommartid. Luftkvaliteten försämras på grund av rökgaserna. En låg vattennivå i sjöar försämrar möjligheterna till rekreation. Extrema väderfenomen kan också medföra stränga köldperioder åtminstone i landets norra delar. Perioder av hetta kan bli vanligare i hela landet. Tillfälliga belastningstoppar inom produktionen och distributionen av energi ökar, då behovet av uppvärmning eller nedkylning ökar. Vintertid försvårar temperaturväxlingar mellan plus- och minusgrader underhållet av trafikleder. Förberedelser inför klimatförändringen Vid bedömningen av klimatförändringens risker måste man beakta mänskliga faktorer, men också välja mellan kostnader för förebyggande verksamhet och kostnader till följd av eventuella skador. I bebyggda samhällen utgår förberedelserna inför klimatförändringens konsekvenser från en kartläggning av olika risker. Samhällenas underhållskapacitet, anordningar för reservkraft, konstruktionernas dimensionering och anvisningar för planering måste vara uppdaterade. Preciserad dimensionering kan också tillämpas vid totalrenovering. Det är också viktigt att servicen fungerar i nya slags förhållanden. Genom detaljplanen kan man påverka placeringen av byggnadsbeståndet, styrningen av vattenbalansen och områdesreserveringarna för tekniska system i nya områden. Placeringen av bebyggelsen, byggnadernas höjdläge och ledningen och infiltrationen av dränerings- och regnvatten avgörs i den detaljerade planeringen av området.

8 5/2009 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors PB 200, Helsingfors Tfn (09) 7711, fax (09)