Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp
|
|
- Stina Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggnads- och miljönämnden Byggnads- och miljönämnden Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp Byggnads- och miljönämnden Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp Kyrkslätts kommun omfattas av uppföljning av växthusgasutsläpp. Uppföljningen kallas CO2-rapporten och sammanlagt ungefär 90 kommuner från olika delar av Finland och ca 4 miljoner invånare omfattas av den. För Nylands del har växthusgasutsläpp beräknats också i samarbete mellan Nylands förbund, Nylands NTM-central och Helsingforsregionens miljötjänster. Resultaten i rapporten har presenterats för hela Nyland, enligt ekonomiska regioner och för alla 26 kommuner. Uppföljningen och jämförelsen av växthusgasutsläppen mellan kommunerna ger grund för planering, genomförande och uppföljning av klimatåtgärder. EU:s mål är att minska växthusgasutsläppen som inverkar på klimatuppvärmningen med % fram till år 2050 jämfört med 1990 års nivå. Enligt den nationella klimat- och energistrategin är målet ett kolneutralt Finland år Enligt Nylandsprogrammet är målet ett kolneutralt Nyland år Resultaten anges i båda rapporterna som CO2-ekvivalentton där utsläppen av koldioxid, metan och dikväveoxid har gjorts kommensurabla med globala uppvärmningspotentialer. Sammandrag av rapporterna ingår som tilläggsmaterial. Rapporterna kan läsas i sin helhet på finska på kommunens webbplats under Palvelut/Ympäristö ja luonto/ympäristönsuojelu/ilmansuojelu/ilmanlaadun seuranta. CO2-rapport I den nyaste rapporten om Kyrkslätt anges kommunens växthusgasutsläpp år 1990, 2000 och och en förhandsuppgift från år Beräkningen omfattar följande sektorer: fjärr-, el- och säruppvärmning, jordvärme, konsumenternas elförbrukning, vägtrafik, jordbruk, avfallshantering och industrins elförbrukning. Industrin ingår inte till övriga delar. Utgångspunkten för beräkningen är metoder som används i ett växthusgasinventering som Statistikcentralen rapporterar för FN:s klimatkonvention. Kyrkslätts växthusgasutsläpp utan industri uppgick år 2012 till 199,1 t CO2-ekv. Per invånare uppgick Kyrkslätts växthusgasutsläpp år 2012 till 5,3 t CO2-ekv. Variationen i uppföljningskommunerna var 4,4 13,2 t CO2-ekv per invånare. Utsläppen per invånare år 2012 var i Kyrkslätt 11 % mindre än i uppföljningskommunerna i Nyland i genomsnitt. I jämförelsen
2 mellan KUUMA-kommunerna var Kyrkslätts utsläpp per invånare fjärde störst. Kyrkslätts växthusgasutsläpp per invånare minskade med 4 % från år 2011 till år I uppföljningskommunerna var minskningen i genomsnitt 5 %. Av Kyrkslätts växthusgasutsläpp år 2012 förorsakades 44 % av vägtrafik, 19 % av fjärrvärme, 13 % av säruppvärmning, 12 % av konsumenternas elförbrukning, 7 % av eluppvärmning, 3 % av jordbruk och 2 % av avfallshantering. I fråga om konsumenternas elförbrukning låg Kyrkslätts utsläpp per invånare år 2012 i samma storleksklass som i uppföljningskommunerna i genomsnitt. I fråga om utsläppen förorsakade av uppvärmningen av byggnader per invånare var andelen fjärrvärme klart störst i Kyrkslätt år Fjärrvärmeutsläppen grundar sig på mängden förbrukad energi i kommunen oavsett produktionskommun. Utsläppen av fjärrvärme och eluppvärmning per invånare var år 2012 ca 10 % större än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Säruppvärmningen förorsakade 40 % mindre utsläpp per invånare i Kyrkslätt år 2012 än i uppföljningskommunerna. Jordvärmens popularitet ökar snabbt, men dess andel av fördelningen uppvärmningsformer är fortfarande liten. Kyrkslätts växthusgasutsläpp från vägtrafiken per invånare var år 2012 ca 10 % mindre än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Utsläppen från vägtrafiken påverkas av både genomfartstrafik och lokal trafik. Utsläppen från jordbruket per invånare var i Kyrkslätt år 2012 klart mindre än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Detta beror antagligen på att det i Kyrkslätt finns bara lite mjölk- och köttproduktion. Utsläppen från avfallshanteringen per invånare var i Kyrkslätt år 2012 klart mindre än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Effektiviteten i fråga om återvinning av deponigas i Käringmossen inverkar betydligt på växthusgasutsläppen från regionens avfallshantering. Växthusgasutsläpp i Nyland Beräkningsmetoden baserar sig på Finlands Kommunförbunds och Finlands Miljöcentrals modell för uträkning av växthusgasutsläppen och energibalansen. I modellen används IPCC-klimatpanelens metodik och beräkningsparametrar ur Finlands utsläppsinventering. Det finns stor spridning i växthusgasutsläppen per invånare i Nylands kommuner eftersom kommunerna är mycket olika till sin struktur. På industridominerade områden är utsläppen klart större än på övriga områden i landskapet. I Nyland uppstod år 2012 växthusgasutsläpp på 14,6 milj. t CO2-ekv, ungefär en fjärdedel av hela Finlands utsläpp. Kyrkslätts andel var 2,4 % av Nylands utsläpp.
3 Från år 1990 ökade Nylands växthusgasutsläpp fram till år Därefter har utsläppen minskat med ca 7 %. Utsläppen var år 2012 fortfarande nästan 10 % större än år 1990, men Nylands folkmängd har under samma tidsperiod ökat med nästan 30 %. I Kyrkslätt ökade utsläppen under perioden med 19 %. Från år 2006 till år 2012 minskade utsläppen i Kyrkslätt med 3 %. Den positiva vändningen i utvecklingen av växthusgasutsläppen kan ses ännu klarare när utsläppen relateras till invånarantalet. I Kyrkslätt minskade utsläppen per invånare med 19 % under perioden och med 11 % under perioden De största växthusgasutsläppen i Nyland förorsakades år 2012 av industri och arbetsmaskiner (33 %) och av uppvärmning av byggnader (32 %). Även i Kyrkslätt var industrins och arbetsmaskinernas andel störst (34 %). Följande i ordningen var trafik (25 %), eluppvärmning (13 %), konsumtionsel (12 %), oljeuppvärmning (7 %) och fjärrvärme (6 %) Avfallshanteringen och jordbruket svarade båda för 1 %. Räknat per invånare fanns det ökning i Kyrkslätts utsläpp under perioden bara i eluppvärmningen (60 %). Relativt mest minskade utsläppen i avfallshanteringen (77 %) och jordbruket (62 %). Under perioden fanns det i kommunen ökning per invånare bara i utsläppen från industri och arbetsmaskiner (17 %) och eluppvärmningen (7 %). Konsumtionselutsläppen per invånare minskade relativt mest (45 %). När man granskar Nylands växthusgasutsläpp kommunvis per invånare är Kyrkslätt på plats 15 i sjunkande ordning. De största utsläppen per invånare i Kyrkslätt förorsakades av industri och arbetsmaskiner (34 %), efter det kom trafikutsläppen (25 %). Eluppvärmningens andel var 13 % och konsumtionselens 12 %. Fjärrvärmens andel var 6 % och oljeuppvärmningens 7 %. Avfallshanteringen och jordbruket svarade båda för 1 %. Från år 1990 till år 2012 fanns det ökning i Kyrkslätts utsläpp per invånare i eluppvärmningen (60 %), för övriga sektorers del var trenden nedåtgående. Minskningen var störst i avfallshanteringen (77 %) och jordbruket (62%). Utsläppen från trafiken minskade med 29 %, fjärrvärme med 21 %, elkonsumtionen 16 % och oljeuppvärmningen 9 %. I fråga om elkonsumtionen förklaras minskningen av att konsumtionen har minskat och att den riksomfattande elen har lägre utsläpp. Att utsläppen från fjärrvärme minskat förklaras mest av att naturgasen har ersatt en del av användningen av stenkol. Den nedåtgående trenden i växhusgasutsläppen från trafiken per invånare beror på att antalet kilometer som körts på Nylands vägar har inte längre ökat och att utvecklingen i fordonsteknologi har lett till lägre utsläpp. För att de globala och regionala klimatmålen ska kunna nås måste
4 utsläppen i Nyland minskas kraftigt. När målet är kolneutralitet räcker inte teknologiutvecklingen, utan det behövs stora förändringar i energiförbrukning, boende, färdsätt och konsumtionsvanor. Med hjälp av planering ska man skapa en sammanhållen samhällsstruktur som minskar bilberoendet och gör det möjligt att effektivt använda kollektivtrafik samt att cykla och gå. Industrin ska övergå till förnybara energikällor och utnyttja spillvärme och sidoströmmar från materialen från övrig industri. Med tanke på växthusgasutsläppen, cleantech och konkurrenskraft är det viktigt att i Nyland syfta till att bygga upp processer som baserar sig på resurseffektivitet och slutna system. Aktuellt inom uppvärmning är bl.a. den nya generationens bränslen, effektiva värmepumpslösningar, nybyggnader med nollenerginivå och minskad förbrukning av uppvärmningsenergi i befintliga byggnader. Inom avfallshantering är det möjligt att ytterligare effektivisera återvinningen av deponigaser, men förebyggande av uppkomsten av avfall och materialåtervinning av avfall har en större betydelse. Samhällstekniska väsendet i Kyrkslätts kommun har vidtagit olika slags åtgärder för att minska växthusgasutsläppen. Dessa är bl.a. förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda, användning av förnybar energi vid uppvärmning, ibruktagande av energieffektivare gatulyktor och trafiljus, centralisering av byggandet och anläggande av gång- och cykelvägar. Handledning och rådgivning har ansetts vara viktiga när man strävar efter att minska växthusgaserna. Beredning: miljöplanerare Merja Puromies, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - sammandrag av rapporterna Förslag Miljöchefen: Nämnden antecknar redogörelserna för rapporterna över växthusgasutsläpp och metoder för att minska dem för kännedom. BEHANDLING: Under diskussionen föreslog ledamot Emmi Wehka-aho att man lägger till att miljövården ges i uppdrag att sammanställa en lista över "klimatgärningar", alltså åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, som redan utförts eller som utförs i Kyrkslätts kommun. Listan skulle föreläggas
5 för kännedom och för eventuell fortsatt behandling vid nämndens följande sammanträde. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att både nämnden och föredraganden enhälligt understödde Wehka-ahos förslag. Beslut Byggnads- och miljönämnden: Byggnads- och miljönämnden 110 Nämnden beslutade anteckna redogörelserna för rapporterna över växthusgasutsläpp och metoder för att minska dem för kännedom. Dessutom gav nämnden miljövården i uppdrag att sammanställa en lista över "klimatgärningar", alltså åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, som redan utförts eller som utförs i kommunen. Listan föreläggs för kännedom och för eventuell fortsatt behandling vid nämndens följande sammanträde Miljöplaneraren har bett sektorerna meddela vilka åtgärder de vidtagit eller planerar vidta för att minska växthusgasutsläppen. Uppgifter har inkommit från koncernförvaltningen och samhällstekniska väsendet. Enligt vård- och omsorgsväsendets svar har man inom sektorn inte genomfört planmässiga åtgärder med vilka man målinriktat siktar på att minska växthusgasutsläppen, men att man inom sektorn förhåller sig positivt och öppet till saken och inväntar gemensamma anvisningar för kommunen enligt vilka man kan handla i fortsättningen. Samhällstekniska väsendets åtgärder: (inom parentes enheten som skött eller främjat åtgärden, om det inte är fråga om en åtgärd inom flera enheter) slutande av energisparavtal mellan utrymmesförvaltningen och arbets- och näringsministeriet för åren och de åtgärder som ingår i avtalet, bl.a. energisyner, uppföljning av energikonsumtionen och handledning av planeringen av byggande för att minska byggnadernas koldioxidutsläpp och ta i bruk förnybara energiformer (tekniska produktionstjänsterna) minskande av fastigheternas specifika energiförbrukning genom att genomföra inventeringar som sparar energi (tekniska produktionstjänsterna) införande av energieffektiva lampor i gatu- och fastighetsbelysningen (tekniska produktionstjänstenar) effektivering av användningen av återvunnet material (t.ex. betongkross och cellglas) och material från byggplatser (t.ex. sten) i det kommunaltekniska byggandet (tekniska produktionstjänsterna) utnyttjande av inhemskt material i mån av möjlighet i byggandet av
6 kommunalteknik (tekniska produktionstjänsterna) minskande av matsvinnet i fråga om måltider som kommunen ordnar (kosthållstjänsterna) effektivering av avfallsåtervinning genom att i samhällstekniska väsendets kontorsutrymmen separat samla in kartong, glas, energiavfall, bioavfall och blandavfall (städtjänsterna) anskaffning av hållbara produkter med beaktande av hela livscykeln (städtjänsterna) allmän rådgivning och övervakning i fråga om energiutredningar till bygglov och styrning mot användning av förnybara energiformer (byggnadstillsynen) planläggning av bosättning och arbetsplatser främst inom räckhåll för goda kollektivtrafikmöjligheter och service (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna) planläggning av omfattande rutter för gång- och cykeltrafik (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna) överförande av planeringen och ordnandet av kollektivtrafiken i Kyrkslätt till HRT och tack vare det förbättring av servicenivån (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna) minskande av pappersutskrifter genom att till kunder och konsulter skicka handlingarna i regel i elektronisk form och genom att i kopieringsmaskinerna installera dubbelsidiga kopior som standard distansförhandlingar via programmet Lync. Koncernförvaltningens åtgärder: övergång till elektroniskt sammanträdesförfarande minskande av pappersutskrifter bl.a. genom att installera dubbelsidiga kopior som standard i kopieringsmaskinerna datorerna stängs av till natten justering av timern för kommunhusets belysning tillsammans med samhällstekniska väsendet utnämnande och utbildning av en ekostödperson Beredning: miljöplanerare Merja Puromies, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Ordföranden: Antecknas för kännedom och konstateras att det i kommunen är viktigt att främja åtgärder som minskar på växthusgasutsläppen bl.a. genom att utarbeta anvisningar och riktlinjer. BEHANDLING: Föredragande var tf. miljöchef Merja Puromies.
7 Beslut Byggnads- och miljönämnden: Nämnden beslutade anteckna ärendet för kännedom och konstatera att det i kommunen är viktigt att främja åtgärder som minskar på växthusgasutsläppen bl.a. genom att utarbeta anvisningar och riktlinjer.
Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning
Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merKolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning
Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning Kolneutralt Helsingfors El 15 % Uppkomsten av utsläpp av växthusgaser i Helsingfors. Uppvärmning 56 % Enligt Helsingfors stadsstrategi 2017 2021 är målet att
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merDe officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
Miljö och naturresurser 2009 Växthusgaser 2007 De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Den 8. april sände Statistikcentralen Finlands officiella siffror
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merEsbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merLuftutsläpp efter näringsgren 2011
Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merÅlands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
Läs merKLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET
KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merEnergiförbrukning inom boende 2013
Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader
Läs merRAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Läs merHELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merHelsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013
Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merKyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 2015-2017
Kommunstyrelsen 30 8.08.04 Kommunstyrelsen 3 5.08.04 Kyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 05-07 Kommunstyrelsen 8.08.04 30 Enligt
Läs merSnabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012
Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Välkomna, kort presentation av sessionens bakgrund och syfte Presentationsrunda
Läs merEsbo stad Protokoll 151. Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 2893/08.00.00/2014 Stadsstyrelsen 314 3.11.2014 151 Motion om att främja bilism med låga utsläpp i Esbo Beredning och upplysningar: Petri Suominen, tfn 046 877 1840 Esa
Läs merKommunerna och klimatförändringen
Kommunerna och klimatförändringen 1. Klimatförändringen måste hejdas och vi måste anpassa oss till det föränderliga klimatet Kommunerna är viktiga Stävjandet av klimatförändringen är en global uppgift
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merUTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen
Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2013
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule
Läs merGodkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025
Kommunstyrelsen 144 20.04.2015 Kommunfullmäktige 37 04.05.2015 Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025 Kommunstyrelsen 20.04.2015 144 Tidigare beslut Enligt
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merVilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Läs merEnergiförbrukning inom boende 2012
Energi 203 Energiförbrukning inom boende 202 Energiförbrukningen inom boende ökade år 202 När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader och användning av hushållsapparater, var energiförbrukningen
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merBilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning
Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merFullmäktigemotion nr 10/2012: Skicket av Kyrkslätts kommuns byggnader ska undersökas
Kommunfullmäktige 112 08.10.2012 Direktionen för serviceproduktion 115 20.12.2012 Fullmäktigemotion nr 10/2012: Skicket av Kyrkslätts kommuns byggnader ska undersökas Kommunfullmäktige 08.10.2012 112 Ledamot
Läs merKlimatutredning för Karlstads kommun
Klimatutredning för Karlstads kommun Fossilfritt Karlstad Vad innebär det, och vad krävs för att nå dit? Miljöförvaltningen, 2019-06-27 Detta är en 5 sidor kort sammanfattning av utredningen som miljönämnden
Läs merEl- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Läs merSIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Läs merEl- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merSmå förändringar som kan leda till stora förbättringar.
Små förändringar som kan leda till stora förbättringar. Alla vinner på minskad energiförbrukning Idag står kontorsfastigheter för ca 5 % av växthusgasutsläppen i Sverige. Om alla kontor skulle minska sin
Läs merEsbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merutsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merNylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merEtt strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar
Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet 2018-04-16 SKL Presidiedagar I mitten av en växande region 6 mil Köpenhamn 30 mil Berlin 60 mil Stockholm 2 Staden som växer 121 274 år 2017 mer
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott
Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 24 mars 2015 kl. 8:30-8:55 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 21-23 ande Anders Andersson (C) Dzenita Abaza (S) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson (FP)
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs merMiljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljöredovisning Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs mer25 Områden i behov av planering
Byggnads- och miljönämnden 111 09.06.015 Kommunstyrelsen 346 0.11.015 Kommunfullmäktige 113 16.11.015 Ändringar i 5 och 6 i byggnadsordningen Byggnads- och miljönämnden 09.06.015 111 Bestämmelsen i byggnadsordningen
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merMattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merInnehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?
Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla
Läs merLantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010
Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden
Läs merBegränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET
ÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET 2.8.2018 1 INLEDNING Remeo Oy är ett miljövårdsföretag som främst är verksamt i Finland. Företaget omsätter över 80 miljoner euro och har
Läs merREVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs mer"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten
"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten SV Dessa slutsatser bygger på PM:et "Slutrapport Bedömning av flaggskeppsinitiativet
Läs merFjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06
Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala
Läs merFigur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merHållbarhetsanalys Myrsjöskolan
Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I
Läs mer