Dagvattenutredning Borealis lagerlokaler, Stenungsund

Transkript

1 Borealis AG Stenungsund Dagvattenutredning Borealis lagerlokaler, Stenungsund FÖRHANDSGRANSKNING Halmstad

2 Dagvattenutredning Borealis lagerlokaler, Stenungsund Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status FÖRHANDSGRANSKNING Carina Henriksson Karin Olsson Viveka Lidström Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Strandgatan Halmstad Telefon Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Underlag Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Befintligt dagvattensystem Geoteknik Förutsättningarna för dagvattenhantering Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden In- och utströmningsområden Instängda områden olämpliga för byggnation Markavvattningsföretag och täckdikning Ytor lämpliga för fördröjning och reningsanläggningar Dimensionering Förutsättningar för dagvattenavledning Beräkning av dimensionerande regnintensitet Beräkning av dimensionerande flöde Beräkning av erforderligt behov av dagvattenutjämning Förslag till framtida dagvattenhantering Dagvattenhantering för utredningsområdet Diken Dagvattendamm Dagvattenlösningar Stuprörsutkastare Diken Dagvattendamm Alternativa dagvattenlösningar Gröna tak Sprinklersystem Investeringskostnad Drift- och underhållskostnader Slutsats av 18

4 Bilagor Bilaga 1: Befintligt. Översiktsplan, Skala 1:2000 Bilaga 2: Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Beräkning av dimensionerande flöde Bilaga 4: Beräkning av magasinsbehov Bilaga 5: Förslag på framtida dagvattenavledning för exploateringsområdet. Översiktsplan, Skala 1: Sammanfattning I samband med detaljplanarbetet för Borealis i Stenungsund har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhanteringen för området. Detaljplanarbetet syftar till att skapa förutsättningar för nybyggnation av två lagerlokaler samt en ny väg med vändplats. I denna utredning föreslås dagvattenhanteringen för området ske lokalt inom planområdet. Hårdgjorda ytor avvattnas förslagsvis med nya diken och dagvattenledningar längs lagerlokalerna. Dikena fortsätter sedan runt byggnaderna i västlig riktning och ansluts till en dagvattendamm innan avledning till befintligt dagvattensystem söderut. Ungefär 690 m 3 dagvatten ska kunna fördröjas i dammen. Brandskyddet är högt prioriterat för lagerlokalerna då mycket brandfarligt material (plastkulor) kommer förvaras. Ett sprinklersystem föreslås installeras och olika alternativ har tagits fram för att tillgodose systemet med rent vatten. Dagvattendammen kan även användas för uppsamling av släckvatten. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att klarlägga förutsättningarna för en byggnation inom området och identifiera eventuella problemområden avseende dagvatten. Dagvattenutredning omfattar: Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden. In- och utströmningsområden. Instängda områden olämpliga för byggnation. Markavvattningsföretag och diken på privat respektive kommunal mark som kan komma att påverkas av den tänkta exploateringen. Ytor som kan vara lämpliga för infiltration eller perkolationsmagasin. Ytor som kan vara lämpliga för eventuell reningsanläggning, t ex damm. Dimensionering av dagvatten. Utformningsförslag på dagvattenhantering. Förslag till höjdsättning av dagvattensystem. Drift- och underhållskostnader. Investeringskostnader. 2 av 18

5 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Primärkarta med illustration Skiss över planområdet från planarkitekt. PM lokaliseringsstudie Ramböll Befintliga ledningsnät från Kartor och Mätning Stenungsunds kommun. Fältstudie Möte Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Det aktuella området ligger i Stenungsund ungefär 2 km nordöst om Stenungsunds centrum (bild 1). Planområdet omfattar cirka 19 ha (se heldragen blå rektangel) men dagvattenutredningsområdet där byggnation sker inkluderar endast 10,6 ha av det totala planområdet (se svart streckad rektangel). Utredningsområdet består idag av naturmark med berg i dagen och skog samt åkermark. Området angränsar mot Gategårdsvägen i nordväst, skogsområde i söder, jordbruksmark/grusväg och bondgårdar i sydöst och framförallt skog i norr. Utredningsområdet topografi varierar men domineras av en lutning från sydöstra delen av området mot Gategårdsvägen i väst. Höjder varierar från till Bild 1: Översiktskarta där detaljplan- och utredningsområdet är markerat. 3 av 18

6 2.2 Befintligt dagvattensystem Planområdet ingår ej i kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Dagvattenledningar finns alltså inte inom utredningsområdet men det finns ett antal diken se bild 2 och 3 samt bilaga 1. Söder om området vid Industrivägen finns utbyggt VA ledningsnät med dagvattenledningar Bild 2: Befintliga diken (blå 1,2,3) och trummor (röd 1,2,3,4,5) i nordvästra delen av planområdet. Generellt leds dagvatten från de högre skogspartierna i östra området till sydvästra området vid gräsängarna. Diken finns längs Gategårdsvägen i nordväst och längs gräsängarna. Dike 1 och 2 längs vägen är torrlagda och öppna. Dike 3 och 4 intill gräsängarna är fuktiga med mycket vegetation växande i och kring dem men inga vattenansamlingar syns till. Dike 5 börjar en bit upp i skogen och vidare längs gräsängarna innan det leds söderut (Bild 3 och 4). Vattenansamlingar noteras i dike 5 som leder till ett vattensjukt område utanför planområdet i sydväst, där någon form av tåg (halvgräs) och smörblommor växer se Bild 3. 4 av 18

7 Det finns fem öppna diken i utredningsområdet. Nedan beskrivs dimensionerna på dikena. Dike 3 och dike 4 har ett djup på ungefär m från släntkant till botten. Vägdikena 1 och 2 har varierande djup från m. Det finns fem trummor anslutna till dikena, se trummor och tre av dikena i Bild 1. Nedan beskrivs dimensionerna på trummorna. I dike 1 finns trumma 1 under en gräsbeklädd infart till åkermark. Diametern på trumman är ungefär 40 cm. I dike 2 finns två trummor, trumma 2 är ungefär 60 cm i diametern och placerad under vägen. Trumma 3 är ungefär 20 cm i diametern och anlagd under en gräsbeklädd infart till gräsängarna. I dike 3 finns trumma 4 som har en ungefärlig diameter på 50 cm. I dike 4 finns trumma 5 vars diameter är ungefär 40 cm. 5 Bild 3: Befintligt dike (blå 5) och vattensjukt område i nordvästra delen av planområdet. 5 av 18

8 Bild 4: Höger bild: Stor del av planområdet består av blandskog, Vänster bild: Intill ett stengärde en liten bit upp i skogen finns antydan till ett dike som går ihop med dike Geoteknik Det finns idag ingen geoteknisk utredning för området. Enligt SGU:s jordartskarta består marken till mestadels av berg i östra delen av utredningsområdet och lager av morän, lera och sand i västra delen, se bild 5. Bild 5: Utdrag ur SGU:s jordartskarta, kartan till vänster är en översiktlig bild av området och den högra visar fler detaljer. Utredningsområdet är markerat med en streckad svart linje. 6 av 18

9 3. Förutsättningarna för dagvattenhantering Exploatering av ett område medför vanligtvis att både dagvattenavrinningen samt föroreningshalten i dagvatten ökar jämfört med befintliga förhållanden. Dagvattenhantering i området bör säkerställas så att den ursprungliga vattenbalansen inom området behålls efter exploatering. Tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom planområdet förutsätts. Risken för översvämningar i och nedströms området bör beaktas. Grundprinciperna avseende dagvatten: Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk. Ökade dagvattenflöden kan begränsas genom tex gröna tak, genomsläppliga material och begränsning av hårdgjorda ytor. Avrunna dagvattenflöden ska begränsas, tex genom fördröjning i magasin eller diken. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening i diken eller magasin på väg till recipienten. Gator läggs lägre än byggnader så att dagvattnet kan rinna ytledes vid extrema regn. Nya dagvattenlösningar ska placeras så att dessa inte påverka befintliga byggnader, bräddningsmöjlighet ska finns till grönytor, naturmark eller diken. Vid byggnation i slänter ska dagvatten ledas mot lägsta punkten till nya eller befintliga dagvattensystem. Hänsyn till dagvatten från angränsande mark ska arbetas in i nya dagvattenlösningar. 3.1 Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden Genom att identifiera läget på vattendelare kan olika avrinningsområden, det vill säga vattnets naturliga väg genom terrängen, avgränsas. I bild 6 visas en karta med befintliga förhållanden avseende avrinningsområden där olika höjd på marken har avbildats i olika färger. Med höjdförhållanden avses nivåskillnaderna i terrängen. Lägsta områden avbildas i rött. Låg terräng i orange, gul och ljusgrön. Högre terräng i mörkblå, blå, och cyan/aqua. Högsta områden avbildas i lila. Höjdförhållandena avgör hur vattnet rinner. Härmed får man en bild av hur avvattningen sker idag för respektive avrinningsområde och vilka nedströms belägna områden som belastas med vatten. 7 av 18

10 Bild 6: Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden. Svart streckad linje markerar utredningsgränsen. 3.2 In- och utströmningsområden Det är viktigt att identifiera grundvattnets in- och utströmningsområden då dessa områden kan medföra begränsningar i etableringen av bebyggelsen eller bebyggelsens utformning. I bild 7 visas en principskiss över in- och utströmningsområden. Bild 7: Principskiss som visar in- och utströmningsområde. Efter Statens Naturvårdsverk, Källa: Svenskt Vatten P105. I inströmningsområden sker en stor del av områdets grundvattenbildning. En minskad grundvattenbildning medför med tiden en sänkt grundvattennivå. Målsättningen ska vara att i så stor utsträckning som möjligt infiltrera dagvattnet inom området och så att grundvattenbildningen säkerställs. I första hand bör bebyggelsen placeras i inströmningsområden där möjligheter för dränering och infiltration är goda. 8 av 18

11 I utströmningsområden ligger grundvattenytan nära markytan. I samband med kraftig nederbörd ställer sig ytvatten över markytan och dräneringsmöjligheterna är små. Bebyggelse som placeras i utströmningsområden kan ha problem med hänsyn till dränering och möjlighet att infiltrera dagvatten. Det finns ett utströmningsområde i sydvästra delen precis utanför utredningsområdet som ej är lämplig för byggnation. 3.3 Instängda områden olämpliga för byggnation Inga instängda partier olämpliga för byggnation hittades inom planområdet. Med ej instängt område avses ett område varifrån dagvatten ytledes kan avledas med självfall. 3.4 Markavvattningsföretag och täckdikning Enligt information från Länsstyrelsen, Västra Götalands län, finns inga markavvattningsföretag inom utredningsområdet. Dock finns det enligt gamla kartor från Länsstyrelsens markavattningsarkiv täckdikningsplaner precis utanför området, se vänstra bilden i bild 8. Täckdikningsområde 1564 i norr ligger närmast utredningsområdet, se högra bilden i bild 8. Bild 8: Täckdikningsplaner för Gategårdsområdet se de grönmarkerade områdena. Den rosa streckade rektangeln är utredningsområdet. Vänster bild visar täckdikningsplanen 1564 norr om området. 9 av 18

12 3.5 Ytor lämpliga för fördröjning och reningsanläggningar Förslag för exploatering har använts som underlag för förslag på lämpliga ytor för fördröjningstråk, magasin eller reningsanläggningar. För områdena gäller lokalt omhändertagande av dagvatten(lod) som förutsättning för att säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen inom området behålls efter exploatering. Förslag redovisas i bilaga Dimensionering 4.1 Förutsättningar för dagvattenavledning Vid dimensioneringen har följande ytor definierats: Utredningsområdet för dagvatten: ca m 2 se bilaga 1. Beräkningar av regnintensitet och flöden har gjorts enligt Svenskt Vattens publikation P90 och P Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (2010) ekvation använts. Dimensionerande regnintensitet har beräknats ur formeln: där: i Å regnintensitet, l/s, ha, T R - regnvaraktighet, minuter, Å- återkomsttid, månader. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 2 år och varaktighet på 10 min på grund av att utredningsområdet ej är inom tätbebyggt område. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 134 l/s, ha, se bilaga Beräkning av dimensionerande flöde För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: Q dim = q A r där: q- regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, A r - reducerad area, A r = F, F- avrinningsområdets storlek, - avrinningskoefficient. 10 av 18

13 Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,2 för gröna tak, väg 0,8 och 0,1 för grönyta har använts för dimensionering. I tabell 1 presenteras dimensionerande flöden för befintlig markanvändning och förväntade flöden efter exploatering. Beräkningar framgår i bilaga 3. 2-årsregn Yta, ha Flöde innan exploatering, l/s Flöden efter exploatering utan gröna tak, l/s Flöden efter exploatering med gröna tak, l/s Utredningsområdet 10, Tabell 1: Sammanställning av dimensionerande flöden för planområdet innan och efter exploatering för 2-årsregn. Flödet efter exploatering utan gröna tak beräknas således öka med cirka 377 l/s och flödet efter exploatering med gröna tak beräknas således öka med cirka 146 l/s Beräkning av erforderligt behov av dagvattenutjämning Utgångspunkten i beräkningarna av erforderligt behov av dagvattenfördröjning har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P90. Totala fördröjningsvolymen inkluderat 15 % säkerhet för hela utredningsområdet är ungefär 690 m 3 utan gröna tak och 300 m 3 med gröna tak se tabell 2. För mer detaljerade beräkningar se bilaga 4. 2-årsregn UTAN Gröna tak MED Gröna tak Fördröjningsvolym inkl. 15 % säkerhet (m 3 ) Tabell 2: Maximal magasineringsvolymer vid ett 2 års regn. 5. Förslag till framtida dagvattenhantering En exploatering av området innebär en ökad dagvattenavrinning. Hänsyn till ökade nederbördsmängder bör tas och eventuell risk för översvämning bör belysas. Det nya området bör därför planeras så att dagvattenavrinningen reduceras och viss omhändertagande av vatten inom området bör planeras. Fördröjning av det ökade dagvattenflödet bör göras. Dagvattenavledningen inom området föreslås utföras med ekologisk dagvattenhantering. Med detta menas i första hand: Bibehållande av vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt och att en fördröjning av avrinningen i området uppstår. I princip innebär detta att man strävar 11 av 18

14 efter att bibehålla den naturliga avrinningen från området genom att utjämna och fördröja den ökade avrinningen som uppstår i samband med exploateringen inom området. Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation för att erhålla ett renare dagvatten. Olika typer av öppen avledning av dagvatten i form av diken, dammar bör utnyttjas i första hand. 5.1 Dagvattenhantering för utredningsområdet Två lagerlokaler för förvaring av plastkulor samt en väg med vändplats planeras att byggas. Utredningsområdet är ungefär 10,6 ha och lagerlokalerna är på 1,1 respektive 1,35 hektar Diken Hårdgjorda ytor avvattnas först i två riktningar sydlig och nordlig och sen i sydvästlig riktning som befintlig avvattning. Diket som går tvärs över utredningsområdet där vägen är tänkt att anläggas kommer försvinna och istället utformas två helt nya diken längs byggnaderna. Dikena kan följa topografin då utredningsområdet lutar kraftigt mot sydväst, vid flacka partier ska dikesbotten minst luta 10%o. Eftersom det är berg i dagen kommer infiltrationskapaciteten vara begränsad. Dikena får anpassas till slänterna. Se bild 9 Bild 9: Sektion av dike runt exploaterade ytor Utkastare till dikena kan användas för att avvattna halva taket på vardera sida om byggnaderna se sektion Andra halvan av taken kan ledas till ny dagvattenledning i ny väg. Vägen föreslås även avvattnas mot dagvattenledningen som samlar upp dagvatten och leder till dagvattendamm se sektion Från dagvattendammen kommer en ledning med självfall kopplas ihop med befintligt vägdike. Diket leder söderut mot dagvattenledningar vid Industrivägen. Gröna tak kan vara ett alternativ eller del av lösning till det framtida dagvattensystemet. Detta kan anläggas för att minska dagvattenavrinningen betydligt från den ökande andel hårdgjorda ytor inom utredningsområdet. Om man anlägger gröna tak på lagerlokalerna kan behovet av att fördröja minskas med ca 50 % Dagvattendamm En dagvattendamm föreslås anläggas i västra delen av utredningsområdet för att samla upp vatten från dikena och fördröja samt rena dagvattnet till viss del. 12 av 18

15 Dessutom kan släckvatten vid brand ledas hit. En avstängningsventil vid utloppet behövs för att samla upp och ta hand om släckvattnet. Dammslänterna anpassas till befintlig mark. Buskar och träd kan planteras i och vid slänterna. Täckning finns för att kunna få ut vatten från utlopp av damm till befintligt dike längs Gategårdsvägen (lutning >2% o ). Om markytan ligger på över +56 m kan utloppet ligga i nivå med LVY (ungefär +55.2). Dikesbotten ligger på ungefär m, se bild 10, 11 och tvärsnitt A-B i bilaga 5. Bild 10: Föreslagna dimensioner till ny dagvattendamm i västra delen av utredningsområdet, se punkt A i tvärsnitt A-B. MY=Markyta, HVY=Högvattenyta, LVY=Lågvattenyta Bild 11: Föreslagna dimensioner till ny dagvattendamm i östra delen av utredningsområdet, se punkt B i tvärsnitt A-B. MY=Markyta, HVY=Högvattenyta, LVY=Lågvattenyta 6. Dagvattenlösningar Stuprörsutkastare Dagvattenhantering ska ske inne på tomt med stuprörsutkastare och/eller stenkista. Dagvatten från takytor inom område kan via stuprörsutkastare ledas till ytor med infiltrationsmöjligheter, till exempel en gräsmatta som lutar från huset. För att inte riskera fuktskador på huskonstruktionen bör vatten ledas bort från husets yttervägg via särskilda ränndalsplattor av betong (bild 12). 13 av 18

16 Bild 12: Exempel på stuprörsutkastare för avledning av takvatten till infiltration på gräsmatta. Foto: Mathias de Maré Diken Öppna diken föreslås anläggas i inom utredningsområdet mellan husen i grön- och naturområden samt utmed nya gator. Diken anpassas till befintlig mark och förses med gräs, sten och eventuellt plantering. Diken ska förses med erosionsskydd och ska fördröja vattnet innan det ansluts till befintliga ledningar. Diket mellan husen i grön/naturområdet ska följa befintlig mark för att få ett naturligt utseende, förslag på utformning se bild 13. Fördelen med öppna diken är att dagvattnet renas till viss del, hastigheten på vattnet reduceras och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. Bild 13: Slingrande dike. Källa: Dagvattendamm Dagvattendammar kan utföras på många sätt och förutsättningarna på platsen får ofta styra utförandet, se bild 14. Dammen kommer att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten genom sedimentation. Vid utformning av fördröjningsdamm bör följande tas i beaktning: 14 av 18

17 Dammens slänter bör ges flacka lutningar, 1:3 eller flackare, med hänsyn till skötsel samt säkerhetsaspekter. Djupet i dammen bör variera för rikare biologiskt liv samt bättre rening. Dammen bör vara långsmal. Längd: bredd cirka 3:1 rekommenderas. Vattnet ska ha så lång rinntid i dammen som möjligt. Dammen bör utformas så att det utgåendeflödet kan stängas av om någon olycka inträffar inom området som kan medföra risker för recipienten. Nackdelen med öppna fördröjningsmagasin är att de kan torka ut och bör utformas även för torrt väder. Bild 14. Fördröjningsdamm. Källa: Alternativa dagvattenlösningar Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (bild 15). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. 15 av 18

18 Bild 15: Stadsbiblioteket i Halmstad. Källa: 7. Sprinklersystem Ett sprinklersystem föreslås som brandskydd för lagerlokalerna. Tre förslag har tagits fram för att tillgodose rent vatten till sprinklerna. En mindre vattenledning ansluts till en vattentank som förser sprinklersystemet. Rent vatten fraktas till plats och fyller tank då det behövs. En större torrledning direktansluts till sprinklersystemet. Om inte vatten kan fraktas till plats för att fylla på tanken behövs en vattenledning anslutas meter norr om utredningsområdet kan en ny mindre vattenledning eller en större torrledning anslutas till en befintlig kommunal vattenhuvudledning. Anslutningsmöjligheter är under utredning. Power Heat Sprinkler System AB har gett ett lösningsförslag på ett sprinklersystem för varmlagret som inkluderar en tank på 600 m 3 (kapacitet l/min), dieselpumpar, torrrörssystem och ett ESFR sprinklersystem. Andra lösningar krävs för kalllagret eftersom ESFR inte är tillåtet i torrörssystem. Verkningstiden skulle behöva vara min med en kapacitet på l/min. De rekommenderar att använda rent vatten till sprinklersystemet och inte brandvatten från en damm på grund av risk för igensättning. Om det finns tillgång till en påfyllnadsledning kan tankens storlek reduceras något beroende på hur säker den är (enkelmatad, ringmatad etc.). Beräkningar har gjorts för en hög riskklass. Se vidare Power Heats översiktliga budgetpris under rubrik av 18

19 8. Investeringskostnad Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från A - prislista markarbeten 2012 Norconsult, tidigare erfarenheter från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VA- produktförsäljare och entreprenörer, se tabell 3. Tabell 3. Uppskattade investeringskostnader för dagvattenhantering Sprinklersystem Power Heat Sprinkler system AB har budgeterat en sprinklerinstallation för taksprinkler i grova drag. Där bland annat följande komponenter ingår: 600 m3 tank och betongplatta med pumphus och två dieselpumpar: kr ESFR taksprinkler (varmlager): kr/m 2 Torrörssystem med aktivering av branddekare: kr/m 2 Se mer detaljer och kostnader för installation i Power Heats anbud daterad Gröna tak Tabell 4. Ungefärlig uppbyggnad och pris för lutande respektive låglutande gröna tak. Vegtech rekommenderar att inte anlägga gröna tak på tak som lutar mer än 27. Uppbyggnad för lutande takytor 2-27 Artnr: Produkt: Pris/m 2 (gällande 100 m 2 ) VT-filt (fuktighetshållande filt) 31 kr/m Xeroflor Moss Sedum matta 214 kr/m 2 Uppbyggnad för låglutande takytor Nophadrain 5+1 (dränerande) 109 kr/m Xeroflor Moss Sedum matta 214 kr/m 2 *Priserna anges exkl. moms och frakt, samt erhållen rabatt 9. Drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. 17 av 18

20 Drift- och underhållskostnader för diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Om diket/dammar är korrekt konstruerat och underhålls på ett tillfredsställande sätt är dess livslängd i det närmaste oändligt (Clar et al, 2004). Rekommendationen är att diken/dammar underhålls regelbundet. Inte minst för att föroreningshalterna i dagvattnet eller marken inte får vara för stora då marken kan bli mättad och tappa markant i speciellt reningseffektivitet. Sediment kan till exempel behövas tas bort för att återställa dikets ursprungliga egenskaper. Det rekommenderas även att gräset klipps eller att vegetationen på annat sätt skördas för att få bort de näringsämnen det har tagit upp samt så att ett uniformt flöde kan bibehållas (Dennison, 1996). Underhåll för gröna tak innebär framförallt gödning 1 gång per år under våren. 10. Slutsats Eftersom exploateringen medför stora hårdgjorda ytor är det viktigt att Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) tillämpas för att bevara vattenbalansen inom området. Dagvattensystemet ska utformas så det i största möjliga mån minskar flödestoppar, renar och visualiserar dagvatten. Brandskyddet är högt prioriterat i lagerlokalerna. Ett sprinklersystem med tillförsel av rent vatten är att föredra. Ett fungerande system för uppsamling och omhändertagande av släckvatten ska utformas förslagsvis genom att utnyttja dagvattendammen. Om delar av dagvattnet kan infiltreras och gröna tak anläggs kan det bidra till ett minskat behov av fördröjning. Dessutom renar gröna tak delvis dagvattnet och har ett rekreations- och visuellt värde. Gröna tak kan dock bli dyrt för stora takytor, det föreslås därmed anläggning av gröna tak på åtminstone för komplementsbyggnader. 18 av 18

21

22 BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P104) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation: i Å = 190 Å ( ), +2 Där: i Å = T R = Å = regnintensitet, l/s, ha regnvaraktighet, minuter återkomsttid, månader Vid: T R = 10 min Å = 24 mån i Å = 134 l/s, ha Regnintensitet, l/s, ha Regnstatistik: Dahlström årsregn Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 2 år. Regnintensitet är 134 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 2 år.

23 BILAGA 3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = (, ) Där: q d dim = dimensionerande flöde, l/s A = avrinningsområdets area, ha = avrinningskoefficient A red = reducerad area, ha i(t r,z)= dimensionerande regnintensitet, l/s, ha BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN INNAN EXPLOATERING INNAN EXPLOATERING Delyta A, ha A red, ha i(tr,z), l/s, ha q d dim, l/s Naturmark 10,6 0,1 1, Totalt 10,6 1,1 142 EFTER EXPLOATERING EFTER EXPLOATERING UTAN GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i(tr,z), l/s, ha q d dim, l/s Tak 2,5 0, Väg 1,2 0, Naturmark 7 0,1 0, Totalt 10,6 3,9 519 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 377 l/s EFTER EXPLOATERING MED GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i(tr,z), l/s, ha q d dim, l/s Gröna tak 2,5 0, Väg 1,2 0, Naturmark 7 0,1 0, Totalt 10,6 2,2 288 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 146 l/s

24 BILAGA 4 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING UTAN GRÖNA TAK (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Medverkande area A = 10,6 ha Reducerad area A red = 3,9 ha Nollavrinning q 0 = 21,2 l/s Återkomsttid Å = 24 år T R = regnvaraktighet, minuter i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s, ha V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m Säkerhet 15 %: 1,15 Maximum av M dim 595 m 3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 684 m 3

25 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING MED GRÖNA TAK (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Medverkande area A = 10,6 ha Reducerad area A red = 2,2 ha Nollavrinning q 0 = 21,2 l/s Återkomsttid Å = 24 år T R = regnvaraktighet, minuter i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s, ha V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m Säkerhet 15 %: 1,15 Maximum av M dim 265 m 3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 305 m 3

26