I Språkets värld Boksamtal

Transkript

1 I Språkets värld Boksamtal Jutagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 Avdelning: Älgen, 18 barn 1-5 år. Pedagoger i verksamheten: Linda Sjöström, Marie-Louise Gulda, Teresa Rothstein.

2 Lokala prioriteringar Söndrums förskolor läsåret 14/15 I denna digitala verksamhetsberättelse synliggörs följande: Att vi ger barnen möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga inom alla ämnesområden både enskilt och i samarbete med andra. Att Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) är en naturlig del i lärprocesserna. Hur förskolan ger barnen möjligheter till ett förändrat kunnande. Att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Främjande och förebyggande insatser är dokumenterade i den årliga planen. 2

3 Följande strävansmål är hållpunkter i BUF:s kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt i ett 1-16 års perspektiv. Detta visar vi i denna digitala verksamhetsberättelse: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010) 3

4 Språklig handlingsplan Efter att vi pedagoger har gjort en skattning kring vårt arbete med barnens språkliga och kommunikativa arbete ser vi att vi i verksamheten behöver: Skapa miljöer för att läsa för att lära. (arbetar med berättelsen i flera miljöer och med olika estetiska uttrycksätt.) Analysera ord och texter mer. Vi hjälper barnen att använda ord i sitt rätta sammanhang samt att använda dessa ord på olika sätt. Tar tillvara på barnens intresse för vidare utmaning i språket. (reflekterar med barnen om händelser i olika texter och erfarenheter) Vi lånar böcker och använder oss av digitala medier efter barnens intresse i olika genrer för att berika barnens språk. (fakta, sagor, berättelser, tidningar, dikter) 4

5 Syfte: Efter att ha läst boken Bu och Bä visar barnen intresse för begreppet tyngd. Vi väljer att arbeta med detta projekt för att vi vill utveckla barnens begreppsuppfattning. De mål vi vill arbeta mot: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Konkretisering av mål: Vi vill att verksamheten ska erbjuda olika miljöer för att barnen ska utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sig. Detta ser och hör vi t.ex. i barnens fria lek när de samtalar om olika begrepp. T.ex. tyngd och jämförelse. Vi vill i vår verksamhet språkduscha barnen så att de får möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig, få ett nyanserat talspråk och att analysera och reflektera begrepp. Då tänker vi att det leder till att i barnens förändrade kunnande kan de uttrycka känslor samt att våga stå och tala inför en grupp. 5

6 Varför åker Bu ner? När vi läser för barnen stannar vi upp för att titta och prata om bilder och för att diskutera texten. Denna gången pratade vi om varför Bä åkte upp och Bu åkte ner. Barnen säger 6

7 Vi väger De stora gula vikterna representerar Bu och Bä som får ligga i varsin korg. I boken äter Bu fem smörgåsar och barnen tar fem vikter som representerar smörgåsarna. De lägger i en och en. Barnen säger 7

8 Att uppskatta vikt Barnen säger Barnen får i uppgift att få dockan att åka upp genom att fylla en hink med olika material som de kan hitta ute på gården. Barnen provar sig fram till en lösning genom att hämta olika material. De börjar att fylla hinken med spadar och andra plastredskap, de konstaterar att det inte funkar och kommer efter diskussion fram till att de ska prova med sand istället. Dockan lyfter och barnen konstaterar att sanden är tung. Förmågor som barnen tränar på: samarbeta, reflektera, lyssna, argumentera, förståelse för rum, form, läge och riktning, använda sig av matematik för att undersöka. 8

9 Den som är längst är tyngst? Efter att ha provat olika lösningar kommer barnen med nya tankar. Barnens Hypotes: Den som är längst är tyngst. Vi tar därför ut ett måttband och mäter hur långa vi är, barnen ritar sin längd på marken och lägger sedan ut kastanjer och löv för att se hur många kastanjer/löv lång de är. 9

10 Vem väger mest? Barnen säger 10

11 Barnen säger För att ta vara på barnens nyfikenhet och lust att lära skapar vi pedagoger olika tillfälle där barnen kan undersöka för att kunna bättre förstå olika begrepp. I detta fallet, tyngd. 11

12 Jämvikt Vi fortsätter att väga olika föremål. Med hjälp av en galge som hävstång ser de att föremålen väger lika eller olika. De hämtar ett föremål sedan får de se hur många Duploklossar som behövs för att det ska bli jämvikt. Efteråt ritar och skriver barnen hur många klossar som behövdes. De tränar på olika matematiska begrepp. 12

13 Vi tittar på film Bu och Bä får besök. Barnen ges möjlighet till att samtala tillsammans om vad de har sett. Vi reflekterar Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. (Lpfö98/10) 13

14 Lek med Bu och Bä Barnen visar stort intresse för Bu och Bä. De får möjlighet att leka Bu och Bä i verksamheten och det möjliggör för samtal mellan varandra. Barnen säger 14

15 Bu och Bä i verksamheten Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi, och hur morgondagens värld ska se ut, beror i hög grad på de mått av inbillningskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig att läsa. (Astrid Lindgren) 15

16 IKT-Information och Kommunikationsteknik Med hjälp av digitala verktyg kan vi komma närmare barnens aktuella utvecklingsnivå. Lärplattan till exempel ger barnen och oss pedagoger möjlighet till att lära oss nya saker som leder till att vi vidareutvecklas tillsammans. Med lärplattan får vi snabbt tillgång till information, musik, bilder, video och även möjlighet att kommunicera med andra. Lärplattan ersätter inte den fria leken, den är ett komplement till allt annat barnen erbjuds på förskolan. Barnen inhämtar kunskap på olika sätt och väljer att arbeta med olika läromedel på förskolan. IKT är en tillgång precis som andra läromedel i verksamheten som hjälper oss pedagoger att följa och fånga upp barnens läroprocesser. Arbetslaget ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera, och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa och att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. (Lpfö98/10) 16

17 Vad är en QR-kod? Man ska ta en bild med sin telefon eller ipad, sedan kan man lyssna. Man kan också se en video eller en hemsida. (Erik, 5 år, 6 okt 2014) Barnen säger Det var svårt att bygga en trappa Det var roligt att jobba tillsammans Det var svårt att bygga fönster Bakom QR-koder kan barnen hitta olika uppdrag. Bu och Bä har gett några barn i uppdrag att bygga ett tvåvåningshus i lego med en trappa och två fönster. Barnen jobbar i par och övar tillsammans på olika begrepp och problemlösning. Förmågor som barnen tränar på: ta hänsyn, problemlösning, urskilja teknik i vardagen, samarbeta, argumentera 17

18 Husbyggen Bu och Bä har med hjälp av QR-koder gett några barn i uppdrag att bygga hus med olika material och tekniker. Barnen jobbar i par och övar tillsammans på olika begrepp och problemlösningar. När barnen får möjlighet till ett samarbete och förstå problemlösning på nya sätt, ibland med hjälp av någon som kan utmana dem i deras tankar, utvecklas deras förmåga ytterligare. Detta kallas att barnen lär i den proximala utvecklingszonen, något som är hämtat från Lev Vygotskijs teorier. 18

19 Halloween Bu och Bä berättar om Halloween för barnen och får uppgiften att skapa fladdermöss och att göra en saga med appen Puppetpals, en app där barnen kan skapa egna digitala sagor. Förmågor som barnen tränar på: skapande, berättande, sin förmåga att leka med ord samt att urskilja teknik i vardagen 19

20 Vi reflekterar Barnen reflekterar över sitt arbete med appen Puppetpals. Förmågor som barnen tränar på: berätta, reflektera samt sin förmåga att leka med ord. Vi pedagoger upplever att barnen oftast svarar med ett ord som till ex. roligt eller bra. För att utmana barnen i att bygga meningar räknar vi antal ord de säger. Detta blir ett lustfyllt sätt att utmana barnen i deras språkutveckling. 20

21 Bu och Bä i Halmstad Barnen skapar Halmstad i miniatyr för att visa Bu och Bä de olika statyer som finns i stan. Vi använder oss av ofärdigt material och alla barn får vara delaktiga i processen. Barnen ges möjlighet att lära känna sin närmiljö. Staden har varit på utställning på Söndrums bibliotek och Rådhuset. Förmågor som barnen tränar på: Samarbeta, skapande, konstruera med hjälp av olika tekniker. 21

22 Barnen ges möjlighet till ett berättande med lärplattan och QR-koder. Barnen har fått möjlighet att återberätta efter sina förmågor vad de lärt sig om de olika statyerna, sedan har koderna fästs på de olika statyerna för att ge information till betraktaren. När barnen spelar in QR-koderna upplever vi pedagoger att barnen känner sig bekväma i uppgiften. De pratar högt, skrattar om de tycker de har sagt fel och gör om inspelningen tills de är nöjda med resultatet och hjälper varandra. Förmågor som barnen tränar på: hjälper andra, använder sig av nya ord/info för att återberätta om det de har upplevt. 22

23 Vårtermin Vi ser att barnen är inspirerade av sagor och vill skriva egna. Vi ser att vi behöver utmana barnen i att beskriva och berätta sammanhängande. Barnen började prata om sommaren och då tog vi pedagoger tillfälle att be barnen beskriva sommaren med olika ord. Tillsammans kom vi överens om att göra en sommarsång med orden, men det visade sig vara svårt så istället använde vi orden till att utmana barnen i att skriva dikter. Vi fortsätter med boksamtal. Vi har sett att barnen inte har någon plats för att läsa ostört och påbörjar därför en uppbyggnad av en läshörna, vår läskub. Barnen får möjlighet till inflytande över verksamheten genom att tillsammans sätta upp gemensamma regler. Under vårterminen har vi haft ett nära sammarbete med Naturskolan och varit ute i olika grupper. När det lilla barnet kommer och lämnar över en bok till en vuxen och vill få den läst för sig, har barnet förstått något mycket väsentligt. Barnet har förstått att de små krumelurerna på pappret kan förmedla något som är roligt att höra. Där börjar läsprocessen. (Carina Fast, 2008) 23

24 Boksamtal För att erbjuda barnen olika upplevelser där vi konkretiserar sagan och ger möjlighet till boksamtal skapar vi olika tillfällen där vi analyserar och fördjupar oss i bokens innehåll. T.ex.: Vi gick till affären för att handla grönsaker, rullade kålhuvudet i backen och lagade grönsakssoppa, precis som i sagan Bu och Bä i blåsväder. Louise Rosenblatt menar att läsaren för in sina tidigare erfarenheter och kunskaper i texten, integrerar med orden och får dem att leva. Hon kallar detta transaktion och använder benämningen reader-response. (Carina Fast, 2008) 24

25 Barnen berättar om när vi gick till affären och handlade. (Tillsammans skrev vi en lista på det vi skulle handla.) De yngsta barnen lyssnar med intresse, när vi läser för dem är de aktiva lyssnare och berättar på sitt eget sätt om sagan. De är delaktiga i dialogen. Barnen säger 25

26 Vi frågar barnen Vad tror ni händer med kålhuvudet när vi rullar det i backen? Barnen ställer hypoteser: Snön fastnar på kålhuvudet. Kålhuvudet rullar snabbt ner för backen. Snön spricker när kålhuvudet har rullats upp för backen. Det fastnar mer snö i nedförsbacken än på plan mark. Ju mer ett barn sett, hört och upplevt, ju mer det vet och tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement det besitter i sina erfarenheter, desto produktivare blir barnets fantasi. (Lev Vygitskij) 26

27 Vi testar att rulla kålhuvudet i backen. Sedan rullar vi en potatis. Barnen konstaterar att de hade rätt, kålhuvudet rullade snabbare nerför backen. De berättar att snön fastande bara lite på kålhuvudet och att vi får testa en annan dag. Potatisen rullade snabbare än kålhuvudet för att det var mindre, men kålhuvudet var rundare. Eftersom det inte kom mer snö, hade vi ingen möjlighet att prova fler gånger. 27

28 Bu och Bä i tittskåpet Barnen får i uppgift att skapa en bakgrund till Bu och Bä i tittskåpet. Vi ser att barnen samarbetar och samtalar, de visar hänsyn och hjälper varandra 28

29 Barnen säger Vi lagar grönsakssoppa Barnen använder sig av nya ord/info för att återberätta om det de har upplevt. Barnen jämför olika föremål för att uppskatta vikt och hastighet och använder matematiska begrepp för att konstatera sina upplevelser. Barnen ser sambandet i det de gör och det som hände i sagan. Barnen återberättar sagan. De jämför det de själva gör med det som Bu och Bä gjorde i sagan. De upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. 29

30 Vi testar att rulla på olika sätt. Barnen säger Barnen får testa att göra grönsakerna som Bu och Bä har handlat i saltdeg. De har skapat morötter, potatis, bröd och kålhuvud. 30

31 Vi har läst boken Bu och Bä på sjön. De målar eget vatten och klistrar på en bild på Bu och Bä i båten. Under boksamtal återberättar barnen sagan efter egen förmåga och berättar även om deras egna erfarenheter med vatten och båtar. Barnen säger 31

32 Sagoskapande Barnen berättar och tecknar en saga som pedagogerna skriver ner. Sagan handlar om Prinsessan Celestia och prins Joakim och en elak häxa. Barnen visar förmågan att berätta, uttrycka sina tankar och sammarbeta. De utvecklar sin förmåga att berätta sammanhängande och behärskar genren saga. Början, handling, slut. När barnen börjar uttrycka sina tankar i bild tar de ett stort kognitiv språng (Carina Fast, 2008). 32

33 Barnen dramatiserar sagan om prinsessan Celestia och prins Joakim. Språk och lärande hänger samman liksom språk och identitetsutveckling (Lpfö98/10). Genom att erbjuda barnen möjlighet för drama främjar vi deras utveckling och lärande. 33

34 Vi ser att barnen visar stort intresse för att arbeta vidare med sagan. Vi pedagoger blir utmanade i att uppmuntra barnens berättande. Vi erbjuder barnen att skapa med multimedia och göra sagan till en imotion film. Barnen fick möjlighet att uttrycka sig och kommunicera på ytterligare ett sätt. Förmågor som barnen tränar på: Urskilja teknik i vardagen, utforska hur enkel teknik fungerar, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 34

35 Läskuben För att förbättra vårt arbete med barnens språkutveckling byggde vi en läskub, en lugn plats där förutsättningar för boksamtal ges. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler för läskuben. Förmågor som barnen tränar på: Uttrycka tankar och åsikter, ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö, förstå och handla efter demokratiska principer. 35

36 Det ena leder till det andra Leksaksdag, två barn åt gången har med och redovisar sin leksak vilket har uppmuntrat till berättande. Efter att ett barn haft med sig föremål från en resa till New York blir barnen intresserade och vill arbeta vidare med att rita och måla av skyskrapor. De tar hjälp av lärplattorna för att söka efter byggnader i New York som de kan avbilda. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. (Lpfö98/10) 36

37 Hur utmanar vi barnen vidare i deras språkutveckling? Barnen har samlat sommarord tillsammans med pedagogerna. Vi pedagoger utmanar barnen att skriva dikter för att utveckla deras förmåga att beskriva olika ord och händelser. Ett sommarord (substantiv) Två ord som beskriver sommarorden (adjektiv) Ord som beskriver det du gör/ (verb) vad som händer sol varm gul solar simmar cyklar 37

38 Barnen skapar egna fåglar. De använder olika färger och pyntar fåglarna med fjädrar och olika mönster. För att utmana och stimulera barnen i deras språkutveckling ber vi dem att beskriva fåglarna. Efter egen förmåga använder sig barnen av ett nyanserat talspråk. Vissa barn använder olika ord för att beskriva fåglarna och andra använder kroppspråk. Den ryske poeten Kornej Tjukovskij hävdar att barn har ett nära och sinnligt förhållande till språket. De upplever klang, rytm och melodi på ett direkt sätt. (Carina Fast, 2008) 38

39 Programmering Vi introducerar en ny programmerings-app för barnen och efter detta ser vi ett intresse hos dem. Vi pedagoger blir därför utmanade att hitta fler sätt att arbeta med programmering. Ett sätt är att arbeta med roboten Bee-Bot. Barnen gör ritningar på banor till roboten för att sedan bygga dem utav kapplastavar. Bee-Bot tar sig runt banan med hjälp av barnens programmering. Barnen utvecklar förståelse för rum, läge, riktning och mätning. De utvecklar sin förmåga att pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De samtalar och samarbetar för att lyckas och använder sig av ett nyanserat språk samt utvecklar sin förmåga att utforska hur enkel teknik fungerar. 39

40 Uteverksamhet Genom att använda oss av naturen som rum förstärker vi olika förmågor hos barnen. Barnens erfarenheter i meningsfulla sammanhang stärker deras lust för att vilja lära sig mer. Vygotskij anser att kunskap som barn bygger upp konstrueras i ett socialt och kulturellt sammanhang. 40

41 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. (Lpfö 98-10) Kapprumsbibliotek: För att uppmuntra till ett läsande och boksamtal i hemmet. Detta skapar förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas i språkutvecklingen. Föräldramöte: Om boksamtal och vår verksamhet. Fortlöpande samtal/utvecklingssamtal: Vi är tydliga om förskolans mål, vi berättar om barnens trivsel, utveckling och lärande. Föräldrarna ges möjlighet till inflytande i verkasamheten under utvecklingssamtalet. Luciafirande: Föräldrarna har blivit inbjudna och barnen har fått möjlighet att öva på att stå inför publik och uppträda. Drop-In frukost: Föräldrarna ges möjlighet att i lugn och ro komma in på avdelningen. Barnen visar upp innehåll i verksamheten. 41

42 Sammanfattning Vi har sett att barnen väljer själva att läsa, ensamt eller tillsammans med andra. Barnen fokuserar i större utsträckning på textens innehåll och inte lika mycket på bilderna. De ställer frågor till texten och är aktiva i boksamtal. Barnen efterfrågar att bli lästa för. Barnen visar nyfikenhet och lust för att leka och lära nya saker, de fungerar bra som grupp och tar ansvar för gemensamma regler. De tar ansvar för sina handlingar samt visar hänsyn och hjälper varandra. Genom sammarbete med Naturskolan har barnen fått möjlighet att få förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. I detta arbete har barnen fått möta och få möjlighet att använda sig av nya ord. I arbetet med IKT har vi fångat flera barn i deras språkutveckling, t.ex. i arbetet med programmering har vi sett och hört att barnen har använt sig utav nya ord. Vi utgår från de lokala prioriteringarna för Söndrums förskolor och eftersom vi ser en utveckling i barnens språk kommer vi att fortsätta att arbeta språkinriktat även nästa läsår. 42