Anteckningar från möte i Skolekonomnätverket

Transkript

1 Skolekonomnätverket Göteborg 11 september 2015 Anteckningar från möte i Skolekonomnätverket Tid: Fredag 11:e september 2015, kl Ledamöter Anette Liedström Hjorth, UC, ordförande Kristina Jakobsson, Alingsås Annika Andersson, Göteborg Helena Lundqvist, Härryda Gerd Johansson, Kungsbacka Helena Odinge, Kungälv Henrik Gustafsson, Lerum Anna Ernhede, Lilla Edet Svante Cras, Mölndal Åsa Bengtsson, Mölndal Jonas Hassling, Partille Marina Emanuelsson, Öckerö Fredric Alvstrand, GR Utbildning, sekreterare Deltog ej Andreas Hultman, Ale Jörgen Johansson, Stenungsund Kerstin Chavez Andersson, Tjörn Ärendelista 1. Föregående anteckningar Inga kommentarer, lades till handlingarna 2. Förslaget till IKE 2016 a. Förändringar i relation till föregående års modell Inga kommentarer, lades till handlingarna b. Beslut ifrån UC-mötet 4/9 Information om att UC samt UG godkänt förslaget, det kommer nu behandlas politiskt i varje kommun. Senast den 30/11 skall samtliga kommuner ha godkänt förslaget.

2 3. Uppdrag om regiongemensamt analysstöd UC beslutade att tillsätta en arbetsgrupp enligt missivet, med tillägg om att koppla arbetet också till standardkostnad om det är rimligt. Arbetsgruppen definierar uppdraget närmre vid sitt första möte. Arbetsgruppen skall bestå av två deltagare från Kvalitetsnätverket samt två från Skolekonomnätverket. I övrigt stöds gruppen av ordförande samt sekreterare i respektive nätverk. En separat förfrågan skickas ut av sekreterare i Skolekonomnätverket kring deltagande i arbetsgruppen eftersom samtliga deltagare inte var med vid mötet. Om ingen annan visar intresse kommer gruppen bestå av medlemmar ur spindeldiagramgruppen. Jonas Hassling från Partille är intresserad. 4. Regeringens budget 2015/2016 a. Från vårbudgeten samt höstens förändringar Barngrupperna Alingsås: Har inte sökt, vet inte vad göra med dem. För mycket jobb för ett mindre tillskott av medel. Mölndal: Har sökt 7 miljoner, flera avdelningar har intresse av att använda dessa pengar så det aggregerar fort. En del av pengarna kommer troligen användas till någon form av social viktning. Målet är ju att minska barngrupperna. Lerum: Har sökt statsbidrag, men är inte helt färdiga med var dessa medel skall användas. Lilla Edet: Har sökt medel, även om de i vissa fall redan har små barngrupper och/eller utmaningar med att lösa lokaler. Får se vad det landar i. Härryda: Har en liten nedgång i barnantalet så det kan gå att lösa även om lokalsituationen är ojämnt fördelad över kommunen. I Mölnlycke har 3 fristående skolor/förskolor lagt ner så det blir svårt att få plats med minskade barngrupper där. Men det finns större möjlighet i östra delarna. Öckerö: Har sökt på samma premisser som Härryda Kungsbacka: Inte färre avdelningar men mindre grupper där möjligt. Har sökt för 7 miljoner ungefär. Får se hur det kommer fördelas sedan. Partille: Gör en lokal satsning i ett visst område med lediga lokaler. Kan bli en stor fråga i kommunen mellan de som ser mer långsiktigt på det eller de som ser kortsiktigt på möjligheten att få lite stöd Göteborg: Kommer söka, men det ser säkert olika ut över stadsdelarna. Kungälv: Har sökt statliga medel, dessutom har man har ett kommunalt politiskt mål att minska barngrupperna. Vid nästkommande möte i Skolekonomnätverket följer vi upp resultatet av de ansökningar som skickats in.

3 b. Riktade statsbidrag gällande lågstadiesatsningen Kungälv: Man söker centralt och fördelar sedan ut medel, men varje rektor har sedan möjlighet att styra över hur det används mer exakt. Göteborg: Krockar lite med kommunbidraget på 100 miljoner som Göteborg satsat stort på. Statsbidraget sker på central nivå men kommunbidraget på nämndnivå. Komplicerad process där fördelning av statsbidrag och avräkning av kommunbidrag dessutom skall hanteras korrekt gentemot fristående skolor. Politiskt så skall man söka hela beloppet av staten. De fristående kan söka statsbidrag själva men de skall också få del av kommunbidraget. Partille: Låter rektorerna bestämma själva, kommer försöka anställa vanliga lärare och speciallärare. Har även avsatt lite resurser för nyanlända. Har pratat en hel del om lågstadiesatsningen en längre tid. Detta krockar ju med att man ekonomiskt egentligen behövde säga upp personal tidigare men att man avvaktat med det. Kungsbacka: Man haft bibehållen personaltäthet trots ökande elevtal. Man kan alltså utöka personalen via statsbidraget. Håller på med sin ansökan och håller på med sin modell, hur den kommer se ut är inte klart. Vilken mätpunkt skall man söka på? För 2016 gäller mätpunkt 2014, men för 2017 skall man jämföra med 2015? Innebär detta att man måste satsa kommunala medel för att ha rätt till statsbidraget under kommande period? Ett klarläggande har kommit från Utbildningsdepartementet som slår fast att: Regeringen avser tydliggöra att de personalförstärkningar som görs med hjälp av statsbidraget ska berättiga till fortsatta statsbidrag under kommande år, under förutsättning att elevantalet inte drastiskt sjunker. Huvudmännen ska således inte behöva genomföra ytterligare nya personalförstärkningar för att kunna fortsätta ta del av statsbidraget. Öckerö: Har sökt medel, med fokus på speciallärare och lärare. Härryda: Har som Göteborg anställt för tidigt, via kommunalt bidrag men man har nog löst frågan. Det mesta på plats, men söker statsbidrag för helheten. Lite på särskolan och något för nyanlända. Lilla Edet: Tror att de har sökt, men inser att man kommer få slåss med andra kommuner om samma resurser. Lerum: Söker bidrag men har problem att rekrytera, så det kommer bli svårt att enkelt få tag på personal. Ser en risk för lönekarusell. Alla har fått lämna in en ansökan centralt kring vad man vill anställa. Mölndal: Söker lite över ramen med hänsyn till antalet nyanlända. Man fördelar ut pengar centralt efter hur man bedömer behoven yttrar sig för enskilda skolor. Skapar en ram genom att fråga skolorna hur de hade det 2013 med personalen för att ha en basnivå. Alingsås: Har tidigt fattat ett beslut om att anställa speciallärare och har gjort det. Har nu sökt statsbidrag för att täcka upp kostnaden för detta. Presentation: Vårt gemensamma ansvar så ger vi alla elever en bra skola (se bildspel och rapport för mer detaljer) Utmaning 1: Särskilt stöd sätts in sent Tidiga insatser stimuleras, tex för nyanlända Lågstadiesatsningen: Gruppstorlek i förskolan, riktmärke för barngruppsstorlek i allmänna råd, obligatoriskt förskoleklass

4 Fler anställs i skolan: Mer tid åt eleverna, fler speciallärare men ser problem med det pga brist. Läsa-skriva-räkna-garanti Obligatoriskt bedömningsstöd Utmaning 2: Lärare har lämnat skolan Vill skapa ett attraktivt yrke med god lön. Lärarlönelyftet, 3000 kr per lärare (Kan omfatta lärare Förstärkt lärarutbildning inkl fortbildning Förstärt forskning Nya karriärsmönster högre löner till duktiga lärare på skolor med tuffast förutsättningar Nationella skolutvecklingsprogram till huvudmän och skolor Utmaning 3: Ojämlikheten ökar Resurser till skolor med svaga studieresultat Nyanlända elever skall kartläggas för att få rätt utbildning Samverkan för bästa skola skolverket stödja dem huvudmän med låga skolresultat Stark pedagogisk infrastruktur. Elevhälsa, förlängd undervisningstid tex sommarskolor, läxhjälp mm, upprustning av lokaler, skapande skola, nationell strategi för kulturskolan Systemutmaning: Bristande styrkedja. Otydlig ansvarsfördelning. 5. Nyanlända Mölndal: Kommer väldigt många hela tiden, men påverkan på skolan inte så påtaglig än så länge. Man har haft en särskild skola för asylsökande, men numera har man fritt sök för att få ut dem på olika skolor. Även om Mölndal är anvisningskommun så sprids eleverna även på andra kommuner. Sökte statsbidrag för asylsökande och fick för nästan alla de sökt för. Därigenom blir det inte aktuellt att i nuläget fakturera andra kommuner. Mölndal fakturerar inte mellanskillnaden. Flera kommuner har ett tillägg till skolan (under viss period) för merkostnader relaterade till nyanländas kostnad. Önskemål från Skolekonomnätverket att vi skapar en rutin kring hur vi hanterar detta mellan kommunerna. Kan vi hitta en samlad lösning här? Vi tillsätter en arbetsgrupp bestående av Mölndals representant, Alingsås representant och Kungsbackas representant som gör ett arbete och redovisar till nästa möte i november. Målet är att kunna ta upp frågan på UC-mötet efter det. Kolla även på hur gymnasiet gör, rutinerna bör matcha (omfattningen är större på gymnasiet).

5 6. Ersättning till friskolor Lilla Edet har ett tryck från friskolorna och behöver ha en lösning som funkar framåt. Ale kommun har ett system för hur man betalar ut automatiskt. Frågan är beräkningssätt, hur mycket pengar de skall få. Verksamhet på lika villkor. Finns det en gemensam samsyn som vi inom GR kan ha. Vad beräknas det på, hur beräknar de? Alingsås gjorde inför 2015 en insats för att nollställa läget. Fick särskilda medel för detta från kommunfullmäktige. Då räknande man fram en summa per elev som skickades ut till skolorna. Flertalet kommuner inom GR har skolor och förskolor som resultatenheter. Dessa enheter tar med sig under/överskott mellan åren. Då uppstår det ingen skillnad mellan kommunal och fristående verksamhet. Om en kommuns underskott ska fördelas till fristående verksamhet är ett sätt att göra det att utgå från årets verkliga antal i fristående verksamhet, det vill säga ett snitt under året. Det kan göras i form av en efterkalkyl som fördelar det verkliga utfallet för året på samma sätt som budgeten fördelades vid framräkning av grundbelopp till fristående verksamheter. Inget förslag på gemensam lösning men idéer till hur andra kan tänka. 7. På agendan i respektive kommun, större förändringar Alingsås skolinspektionen har varit på besök enligt den nya tillsynsmodellen, inväntar resultatet. Har ett uppdrag om organisationsfrågan, ser på om man skall göra ny organisation på förvaltningsnivå. Ser också på lokalfrågan för grundskolan. Mölndal Nyanlända självklart en viktig fråga. Det nedlagda Fässbergsgymnasiet skall bli grundskola (åk 4 - åk 9) istället, och man satsar hårt på detta för att det skall lyckas. Samtidigt lägger man ner två andra grundskolor. Lerum Prognoser i Hypergene för första gången, intressant. Snabbt att få in och ut bra information på olika nivåer. Kommer antagligen bli enkelt att använda för enheterna ute med lite stöd. Känns modernt med oändliga möjligheter i systemet. Kan direkt se om något är felkonterat, tex om särskolekostnader är felregistrerade och kan därmed få ut bättre siffror. Lilla Edet jobbar i Aditro, inte lika enkelt som Hypergene att få ut prognoser. Härryda har haft en friskola som gått i konkurs, och man har fördelat ut eleverna på olika klasser. 2 förskolor har också lagt ner, men där har man även öppnat en ny avdelning. Har organiserat lite så stödenheten har blivit en egen verksamhet tillsammans med fritid. Har lagt strategiskt stöd typ planeringsledare under sektorn direkt och inte ute på skolorna. Öckerö ett högstadium blir två högstadier, en klar 2016 och en Nu bor eleverna i barracker medan man bygger nytt, en på Öckerö och en på Hönö. Kommer medföra viss organisatorisk förändring när personal skall hamna på två skolor.

6 Kungsbacka organisationsförändring där serviceförvaltningen skall splittras och flyttas ut till respektive förvaltning. Skall påbörjas 2016, och medföra förändringar i stadshuset med där enheter flyttar runt. Skolförvaltningarna skall sitta tillsammans också. Då centralorten växer medför det att skolorna är fulla i vissa områden vilket innebär att intag stoppas för de som bor på andra ställen. Har arbetat en hel del med skolorganisationen utifrån ett politiskt uppdrag. Har även valt att kolla på andra länders skolsystem för att se deras framgångsfaktorer. Projekt som pågår under 4 år i Halland. Skall åka till Toronto i början på oktober, då Toronto gjort en stark resa på bara 6 år. Kungälv Soltak är det som kommer påverka mest i de fyra kommunerna. Personalen går över vid årsskiftet, men ekonomisystemet Agresso driftas först i april/maj. Väldigt mycket arbete krävs för detta vilket kommer bli en utmaning. Nya kodstrukurer etc som skall synkas mellan 4 olika kommuner. 8. Förändringar i skolekonomnätverkets sammansättning Svante Cras, Mölndal och Jörgen Johansson, Stenungsund slutar i sina kommuner för att gå till nya utmaningar. Stort tack till er för er insats i nätverket! Kristina Jacobsson, Alingsås tar över Svantes roll i Skolekonomnätverkets AU. 9. Övriga frågor GR flyttar till nya lokaler Föredrag av om socioekonomisk resursfördelning förslag till innehåll samlas in genom utskick till nätverket Nästa möte 13/11 kl 9-12 Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Skolekonomnätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Anette Liedström-Hjorth Ordförande /Fredric Alvstrand Sekreterare