Behovsunderlag. för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete. Skaraborg 2009

Transkript

1 Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2009 mars 2009

2

3 Inledning...2 Befolkningen... 3 Demografi... 3 Befolkningsstruktur i förändring... 3 Andelen äldre ökar... 4 Levnadsförhållanden... 5 Hälsoförhållanden... 6 Skillnaderna i medellivslängd mellan könen minskar... 6 Psykisk ohälsa minskar bland flera grupper... 6 Minskad rökning men ökning av alkoholrelaterade skador... 6 Övervikt och fetma fortsätter att öka bland män... 6 Barns hälsa och levnadsvanor har förbättrats... 6 Försämrad psykisk hälsa bland ungdomar... 7 Levnadsvanor, hälsa och sociala förhållanden... 7 Äldres hälsa... 7 Alkohol... 8 Fysisk aktivitet... 9 Fetma och övervikt Tandhälsa Rökvanor Psykisk ohälsa Upplevd hälsa Sjukdomsgrupper Astma / KOL Demens Diabetes Stroke Befolkningens uppfattning om vården Tillgång till hälso- och sjukvård Förtroende för sjukvården SOM-institutets undersökningar Klagomål till Patientnämnden Vårdkonsumtion Vilka finns i alla vårdformer? Högre kontaktgrad för äldre Undvikbar slutenvård Diskussion Källor Bilagor... 29

4 Inledning Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet stärkts. Befolkningsföreträdarrollen innebär bland annat att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt att erbjuda hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. En teoretisk modell där de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivs i nedanstående figur, där samspelet mellan faktabaserat underlag och politiska beslut illustreras: Kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomar Evidensbaserade metoder Kostnadseffektivitet Befintliga resurser Avvägningar och värderingar från den politiska arenan Mål Prioriteringar Styrning Genomförande Uppföljning Hälso- och sjukvårdskansliet har ansvar för att ta fram ett samlat behovsunderlag. Behovsunderlaget ska vara ett stöd i hälso- och sjukvårdsnämndernas roll som befolkningsföreträdare och ett underlag för folkhälsorådens planering av lokalt folkhälsoarbete. En mer effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter en ökad kunskap om befolkningens behov. Detta är andra gången som ett samlat behovsunderlag tas fram för Skaraborg. Rapporten har tagits fram i samarbete med Folkhälsoenheten i Skaraborg, företrädare för Primärvården Skaraborg och Skaraborgs Sjukhus samt andra enheter inom regionen. Några områden som är värda att uppmärksammas framgår i kommentarer efter respektive avsnitt och i ett avslutande diskussionsavsnitt. Gunbrith O Palo hälso- och sjukvårdschef 2

5 Befolkningen Behovet av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av befolkningens storlek, ålders- och könssammansättning. Åldern är den faktor som påverkar behovet mest. Demografi Antalet invånare i Skaraborg var ungefär år 2008 (Västra Götaland invånare). I Skaraborg är gruppen åringar underrepresenterad jämfört med Västra Götaland. I Skaraborg är andelen kvinnor lägre än i övriga regionen. Detta gäller speciellt i åldersgrupperna år och 80 år och äldre. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre varierar mellan Skaraborgs kommuner, men är i alla kommuner högt jämfört med övriga regionen. Andelen totalt för Skaraborg är 20,0 procent, vilket är 2,6 procent högre än genomsnittet för Västra Götaland. Motsvarande andel för personer 80 år och äldre är 6,1 procent, vilket är 0,8 procent högre än i Västra Götaland. Andel av befolkningen, 65 resp 80 år och äldre 2008 Andel 65 år Andel 80 år 25 24, ,0 17,5 17,4 Procent ,8 Karlsborg Gullspång Mariestad Tibro Töreboda Hjo Vara Tidaholm 6,1 Falköping Essunga Skaraborg Grästorp Lidköping Götene Skara Totalbefolkning Skaraborg 5,2 Skövde VG Befolkningsstruktur i förändring En befolkningsprognos har gjorts av SCB på uppdrag av Analysenheten vid hälsooch sjukvårdsavdelningen. Av tabellen framgår prognosåren 2012 och Prognosen bygger på femåriga förändringar i befolkningsstrukturen. Ålder Absolut Index 5, Totalt Fakta: SCB, via Analysenheten vid hälso- och sjukvårdsavdelningen 3

6 Befolkningen i Skaraborg beräknas minska med en procent till 2012 för att därefter vara oförändrad till Totalbefolkningen i Västra Götaland förväntas öka med två procent till 2012 och med ytterligare två procent till Andelen äldre ökar I Skaraborg förväntas åldersgruppen åringar öka med 15 procent till 2012 och med ytterligare 15 procent till Det motsvarar personer. Åldersgruppen 80 år och äldre beräknas öka med 180 personer till 2012 och med ytterligare personer till Samtidigt som de äldre ökar beräknas andelen yngre minska i Skaraborg. Gruppen 7-19 år minskar med ca personer till 2012 och med ytterligare personer till Kommentar Befolkningen kommer att minska i vissa områden och öka i andra. Detta kommer att påverka det lokala vårdbehovet. De äldre kommer att bli fler och de yngre färre. Det ökande antalet äldre kommer att medföra ökat vårdbehov förutsatt nuvarande konsumtionsmönster. Ett aktivt åldrande handlar om att fortlöpande kunna vara delaktig i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor. En god hälsa för äldre bygger på de förutsättningar som finns för fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och ett meningsfullt liv. Medellivslängden varierar mellan kommunerna i Skaraborg. För åren varierar livslängden från 76,7 år (män i Gullspång) till 83,7 år (kvinnor i Tidaholm). Det främsta skälet till att vi lever längre är en minskad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Dödligheten i cancersjukdomar och skador har emellertid legat på i stort sett samma nivå den senaste tjugoårsperioden. 4

7 Levnadsförhållanden I årets behovsunderlag har ett antal mått tagits fram som på olika sätt visar levnadsförhållanden. Nedan redovisas dessa för Skaraborg jämfört med Västra Götalandsregionen. I bilaga 1 finns motsvarande redovisning på kommunnivå, då i jämförelse med Skaraborg. Där finns också definitioner och källor kring måtten. Diagrammen ska vara ett underlag för diskussion om folkhälsa och folkhälsoarbete, kanske främst på lokal nivå. Bilderna kan ses som nyckeltal, dvs. att de inte ger några direkta svar utan kräver en analys. På kommunnivå kan vissa av måtten vara osäkra ur statistisk synpunkt. Flera av kommunerna i Skaraborg är relativt små. Det innebär att slumpmässiga variationer kan spela en större roll där än i större kommuner. I en mindre kommun kan därför antalet fall av en viss händelse variera kraftigt mellan ett år till ett annat. Därför ska kommundiagrammen tolkas med viss försiktighet. Levnadsförhållanden i Skaraborg jämfört med Västra Götaland (grönt tolkas som bra, skador saknas från VG) Fysiskt inaktiva Dålig självskattad hälsa Frekventa alkoholvanor Daglig rökning Brottslighet Skador Ohälsotal Arbetslöshet år Arbetslöshet år Ekonomiskt bistånd Barnfattigdom Eftergymn utbildn saknas Saknar behörighet till gymnasieskolan Kommentar Det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan Skaraborg och övriga Västra Götaland. På liknande sätt finns det skillnader mellan kommunerna i Skaraborg. Det finns stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället som speglas i de indikatorer som beskrivs. Arbetslösheten ökar oroväckande. I Skaraborg är särskilt ungdomsarbetslösheten högre än i Västra Götaland. Arbetslösheten påverkar både levnadsförhållanden och hälsa. 5

8 Hälsoförhållanden Under de senaste 200 åren har det skett dramatiska förändringar av sjukdomsspanoramat, vilket kan sammanfattas i tre vågor (Hjort 1983). Under slutet av talet och början av 1900-talet dominerade infektionssjukdomarna. Under första hälften av 1900-talet blev istället hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer den vanligaste orsaken till sjukdom och död. Från början av 1980-talet började en ny typ av sjuklighet av psykologisk, emotionell, social och kroppslig natur att växa fram. Sjukdomspanoramats förändring under 1900-talet. Efter Hjort 1983 Socialstyrelsens rapport om Folkhälsa och sociala förhållanden 2007 belyser situationen i Sverige. På lokal nivå kan det finnas avvikelser mot den nationella utvecklingen. I rapporten lyfts följande fram: Skillnaderna i medellivslängd mellan könen minskar År 2006 var medellivslängden nästan 83 år för kvinnor och 79 år för män. Medellivslängden ökar mer för män. De senaste åren har medellivslängden ökat främst tack vare minskad dödlighet i kranskärlssjukdom och vissa sjukdomar i andningsorganen. Minskad rökning är en bidragande orsak till detta. Spädbarnsdödligheten och självmorden i befolkningen 25 år och äldre minskar. Psykisk ohälsa minskar bland flera grupper Den självrapporterade psykiska ohälsan har sedan början av 2000-talet minskat något i flera befolkningsgrupper. I vissa grupper har den psykiska ohälsan dock fortsatt att öka. Detta gäller särskilt för de yngsta kvinnorna. 1,4 miljoner personer i åldrarna 16 till 84 år led under åren av lätta eller svårare besvär av ängslan, oro eller ångest, personer led av ständig trötthet. Minskad rökning men ökning av alkoholrelaterade skador Tobaksrökningen minskar för män och kvinnor i alla åldersgrupper. År 2006 rökte 17 procent av kvinnorna och 12 procent av männen varje dag. Alkoholkonsumtionen 2006, knappt 10 liter, var högre än vid mitten av talet. Andelen av den vuxna befolkningen som vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning och den alkoholrelaterade dödligheten hos personer över 45 år har under senare år ökat. Övervikt och fetma fortsätter att öka bland män Andelen kvinnor som är överviktiga eller feta har legat kring 36 procent under ett par år och ökar inte längre. Något sådant trendbrott märks inte hos män. Mer än varannan svensk man i åldern 16 till 84 år var överviktig eller fet år Barns hälsa och levnadsvanor har förbättrats Barns hälsa har förbättrats under senare år, till exempel läggs barn under tio år i mindre utsträckning in på sjukhus för skador. 6

9 Andelen i åldern år som vårdats för alkoholförgiftning har minskat under de senaste åren. År 2007 var det fler pojkar och flickor i årskurs 9 som avstår alkohol än för några år sedan. Försämrad psykisk hälsa bland ungdomar Den psykiska hälsan bland tonårsflickor och unga kvinnor har haft en negativ utveckling. Andelen som vårdas på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökar mest bland flickor i åldern 15 till 19 år, men även bland pojkar i samma ålder har självmordsförsöken ökat något. Levnadsvanor, hälsa och sociala förhållanden Dålig ekonomi och brist på inflytande över arbete och livssituation ökar kraftigt sårbarheten för vissa sjukdomar. För de flesta hälsorelaterade levnadsvanor finns sociala skillnader. Kraftig övervikt och daglig rökning är vanligast kort utbildning, detta gäller särskilt lågavlönade kvinnor som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Utbildning, situation på arbetsmarknaden och ekonomi har ett starkt samband med levnadsvanor. Att leva ohälsosamt och samtidigt sakna den skyddsfaktor som en god social situation innebär, medför en ökad risk för ohälsa. Äldres hälsa De äldres hälsa har utvecklats positivt under hela 1900-talet. Äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser påverkas hälsoutvecklingen och vårdbehovet minskar. Förutsättningen är att människor ges möjlighet att använda sin kapacitet och kompetens och ingå i en social gemenskap. Hälsans bestämningsfaktorer Det finns många faktorer utanför sjukvården som påverkar hälsan, t.ex. socioekonomiska faktorer. Bilden visar hur komplexa förutsättningarna för den personliga hälsan är. 7

10 Alkohol Allmänt: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med över 20 procent från mitten av 1990-talet fram till Under har dock den totala alkoholkonsumtionen minskat något. Trots minskningen har antalet personer som vårdats för alkoholförgiftning ökat från 1998 till 2007, detta gäller både män och kvinnor. Alkohol påverkar många av kroppens organ och kan relateras till en lång rad sjukdomar och skador, både kroniska och akuta. Mängden alkohol, dryckesmönster, social situation samt ålder och kön avgör hur skadliga effekterna av alkoholen blir. Skaraborg: Riskabla alkoholvanor är vanligare bland män än bland kvinnor. Unga personer har betydligt mer riskabla alkoholvanor än de som är äldre. Det samma gäller för riket, där 34 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i åldern år hade riskabla alkoholvanor enligt folkhälsoenkäten Alkoholkonsumtionen totalt är något lägre i Skaraborg jämfört med Västra Götalandsregionen och riket i stort. Riskabel alkoholkonsumtion, Skaraborg 2008 Hälsorisker: Levercirros, bukspottskörtelinflammation, vissa cancerformer, hjärt- och kärlsjukdomar samt hjärnskador. Mer akuta skador och sjukdomar, som ofta har samband med berusningsdrickande är alkoholförgiftning och olika former av kroppsliga skador i samband med våld och olycksfall. Det finns samband mellan att må psykiskt dåligt och att dricka mycket alkohol. andel i procent ålder Hälsofrämjande: Alkoholproblem reduceras mer effektivt genom generella åtgärder än genom selektiva. För största möjliga effekt krävs dock en kombination. Även om exempelvis höga priser på alkohol verkar generellt dämpande på konsumtionen finns det ett antal situationer där denna effekt är otillräcklig och behöver kompletteras med selektiva åtgärder. Inom ANTD-området (alkohol, narkotika, tobak och dopning) rekommenderar folkhälsoinstitutet att insatserna inriktas mot fem områden: tillgänglighetsbegränsning inklusive tillsyn insatser inom hälso- och sjukvården föräldrainsatser insatser för barn till föräldrar med alkoholoch narkotikaproblem information/opinionsbildning Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Skaraborg 2008 andel i procnet Riskabel alkoholkonsumtion, Skaraborg 2008 Man Kön kvinna Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Skaraborg 2008 Bland de viktigaste åtgärderna för folkhälsoinstitutet fram att alkoholrådgivning baserad på screening och motiverande samtal sprids på bred front inom hälsooch sjukvården. 8

11 Fysisk aktivitet Allmänt: Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande egenskaper. Följde alla rådet om minst en halvtimmes motion varje dag skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt. Regelbunden fysisk aktivitet har effekt vid ett antal olika sjukdomstillstånd som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, tjocktarmscancer och depression. Vidare förbättrar fysisk aktivitet immunförsvaret, konditionen och muskelstyrkan. Mer än hälften av Sveriges befolkning var fysiskt aktiva minst 30 min per dag år 2007, det gäller både män och kvinnor. Generellt har kvinnor en mer stillasittande fritid än män. Både kvinnor och män tenderar att vara mer fysiskt aktiva ju yngre de är. Den sociala positionen har betydelse för den fysiska aktiviteten. Kvinnor och män med arbetaryrken och kort utbildning är i större utsträckning stillasittande än män med tjänstemannayrken och med mellanlång och lång utbildning. En betydligt större andel kvinnor födda utanför Norden var stillasittande jämfört med de födda i Sverige. Hälsorisker: Övervikt, dålig kondition, dålig lungfunktion. Hälsofrämjande: Insatser från samhället för ökad fysisk aktivitet bör sträva efter att skapa stödjande vardagsmiljöer för aktiviteter som tilltalar både barn och vuxna. Om den fysiska aktiviteten hos en stor del av befolkningen ska kunna öka krävs sektorsövergripande samhällsplanering för att skapa attraktiva inneoch utemiljöer. Fysisk planering på lokal nivå har stor påverkan på rörelsemönster och människors möjlighet att vara fysiskt aktiva. Skaraborg: Kvinnor och män rör i princip lika mycket på sig, men bland de äldsta skaraborgarna är männen mer fysiskt aktiva än kvinnorna. Det är fler i Mariestad som uppger att de är fysiskt aktiva, dvs. motionerar minst 30 minuter minst tre tillfällen i veckan, jämfört med genomsnittet i Västra Götaland. I Gullspång, Skara och Karlsborg är det färre som uppger att de är fysiskt aktiva. VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga Fysiskt aktiva andel i procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo Fysiskt aktiva andel i procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 Fysiskt aktiva i Skaraborg, 2007 Förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare m.fl. Insatser för att främja fysisk aktivitet på individ- och gruppnivå bör basera sig på ett flertal metoder, som hälsovägledning och motiverande samtal. Interventioner som omfattar socialt stöd, hanterar hinder och stärker självförtroende är nyckelfaktorer för att främja fysisk aktivitet. andel i procent ålder Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten

12 Fetma och övervikt Allmänt: Fetma och övervikt följs av en rad hälsoproblem med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen och vissa cancerformer. Fetma utvecklas genom en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv. Centralt är hur fysiskt aktiva vi människor är, liksom vilka matvanor vi har. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor enligt den Nationella folkhälsoenkäten Andelen kvinnor och män med fetma var lika stor. Det är en betydligt större andel med fetma bland arbetslösa och personer med sjukpenning eller sjukaktivitetsersättning än bland sysselsatta. Bland personer i arbetaryrken finns en större andel med fetma än bland tjänstemannayrken. En större andel kvinnor födda utanför Sverige hade fetma jämfört med svenskfödda kvinnor. Hälsorisker: Vid fetma före 65 års ålder föreligger en klar ökad risk för olika sjukdomar och förtida död. Risken ökar med grad av fetma, speciellt bukfetma. De vanligaste följdsjukdomarna är typ-2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, sömnapné, ledbesvär, vissa cancersjukdomar och barnlöshet. Mobbning av överviktiga barn är också vanligt förekommande. Hälsofrämjande: Skapande av naturliga förutsättningar för ökad fysisk aktivitet t.ex. vad gäller kommunikationer, bostadsområden, gång och cykelvägar. Genom utbildning och information öka befolkningens kunskaper om bra mat. Förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare m.fl. Åtgärder för förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Samhällsbaserade insatser för att främja goda matvanor i befolkningen bör skapa stödjande strukturer och miljöer som underlättar hälsosamma val av mat. Det finns också stöd för att målgruppsanpassade insatser ger god effekt. När det gäller metoder för att minska och förebygga övervikt och fetma bland barn finns det starkt vetenskapligt stöd för insatser som engagerar föräldrarna och hela familjen. Här är mödrahälsovården och barnhälsovården, förskola, skola och fritidsverksamhet viktiga samverkanspartners och arenor. Skaraborg: Flest personer med fetma finns i Töreboda, Tidaholm, Skara och Grästorp. Fetma är vanligare bland kvinnor än bland män, utom bland de allra yngsta. Andelen män med fetma ökade med åldern fram till 65 år, för att därefter avta. Andelen kvinnor med fetma ökar konstant med stigande ålder. VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga Andel i befolkningen med fetma Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, andel i procent VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo Andel i befolkningen med fetma Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, andel i procent andel i procent Fetma, (BMI>=30) Skaraborg ålder Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2008 För att mäta övervikt och fetma används BMI (Body Mass Index). BMI= (vikt i kg) / (längden) 2. Ett BMIvärde mellan 25 och 30 anger övervikt och ett värde större än 30 innebär kraftig övervikt eller fetma. 10

13 Tandhälsa Allmänt: Tandhälsan varierar mellan olika sociala grupper. Nationellt har var fjärde person med sämre ekonomi dålig tandhälsa, medan var tjugonde med hög inkomst har dålig tandhälsa. Personer födda utanför Norden har sämre tandstatus än personer födda i Sverige. Enligt folkhälsoenkäten har nästan var åttonde person i Västra Götalandsregionen mycket eller ganska dålig tandhälsa. 19 procent av alla kvinnor och 17 procent av alla män i Västra Götaland har haft behov av att söka hjälp hos tandläkare, men av olika anledningar inte gjort det. Skaraborg: Tandhälsan hos sexåringar har utvecklats positivt sedan Breda insatser har genomförts med syfte att förhindra karies i åldersgruppen. Bland annat har tandvården tillsammans med barnhälsovården arbetat mot karies såväl som övervikt. Folktandvården i Västra Götalandsregionen har gjort en kartläggning av alla kliniker. Syftet är att kunna rikta särskilda insatser till särskilt utsatta områden. Tre socioekonomiska (röda nyanser i tabellen) och tre tandvårdsvariabler (blå nyanser) har valts ut och vägts samman: andel arbetslösa, andel eftergymnasialt utbildade, andel biståndsfamiljer, karies hos yngre respektive äldre barn och ungdomar samt akuta insatser på vuxna. Tabellen nedan visar ett urval av klinikerna i Skaraborg. Gullspång Falköping S:a Ryd Tibro Skara Töreboda Klassificering av tandvårdskliniker i Skaraborg, antal poäng Bistånd Arbetslösa Utbildning Karies 3-6 år Karies 7-19 år Akut vuxna Kariesfrihet hos sexåringar Skaraborg och Västra Götaland. Mål Skaraborg 2008: 70 procent Sjukhus SiM Floby Bråten 75 Karlsborg Procent ,3 63,2 63,2 67,2 70,3 Skaraborg VGR Vara City Hjo Rörstrand Skultorp 55 Stöpen Götene Källa: Folktandvården VGR Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål för kariesfriheten bland sexåringar 2008, 70 procent, har uppnåtts under året. Källa: Folktandvården VGR De områden som hamnar på 10 enheter eller högre är föremål för riktade resurser. I Skaraborg är det klinikerna i Gullspång, Falköping, Södra Ryd och Tibro. Kariesfrihet hos 19-åringar Skaraborg och Västra Götaland. Mål Skaraborg 2008: 25 procent Procent ,0 28,3 28,5 30,2 31,7 Skaraborg VGR Källa: Folktandvården VGR Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål för kariesfriheten hos 19-åringar 2008 var 25 procent. 11

14 Rökvanor Allmänt: Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till sjukdom, lidande och förtida dödsfall i vårt land. Över en miljon svenskar röker och nästan lika många snusar. Enligt Nationella folkhälsoenkäten är fler kvinnor än män dagligrökare. Under de senaste årtiondena har rökningen minskat bland både män och kvinnor, i synnerhet bland kvinnor i fertil ålder och bland gravida kvinnor rökte drygt 31 procent av alla gravida kvinnor vid inskrivning till mödrahälsovården, 2006 rökte 7,5 procent. Även bland ungdomar syns en minskad tobaksanvändning över en tioårsperiod. Skaraborg: Fler gravida kvinnor i Skaraborg än i övriga Västra Götalandsregionen uppger att de röker vid inskrivning till MVC i graviditetsvecka I alla kommuner kan man över en tioårsperiod dock se en stark neråtgående trend. En markant större andel kvinnor än män i åldern år respektive år uppgav samma år att de röker dagligen. Fler kvinnor är män röker dagligen 2008, flest rökare finns i åldersintervallet år. Folkhälsoenkäten visar att drygt var femte kvinna och knappt var femte man med kort utbildning var dagligrökare jämfört med knappt var tionde kvinna respektive var tjugonde man med lång utbildning. En betydligt större andel personer födda i övriga Europa var dagligrökare jämfört med personer födda i Sverige. Hälsorisker: Alla som röker skadas av sin rökning och ett 40-tal sjukdomar, varav flera dödliga, har ett direkt samband med rökning. Det gäller bl.a. cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Det gäller även hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), långvarig luftrörsinflammation, lungtuberkolos, utbuktning på stora kroppspulsådern, andra sjukdomar i kroppens blodkärl, blödning i hjärnans hinnor, inflammation i tandköttet, sår i magen och tolvfingertarmen samt Chrons sjukdom (inflammation i tarmens slemhinna). Hälsofrämjande: Inom ANTD-området (alkohol, narkotika, tobak och dopning) rekommenderar folkhälsoinstitutet att insatserna inriktas mot fem områden (se stycket om alkohol). Det tobaksförebyggande arbetet inriktas på åtgärder för att minska efterfrågan på och tillgången till tobak. Det görs genom att påverka de bakomliggande faktorerna för tobaksbruk: pris, social acceptans och tillgänglighet. Förutom att begränsa möjligheterna att köpa tobaksvaror är även rökfria miljöer en faktor som begränsar tillgängligheten för rökning. andel i procent Man Röker du dagligen? Skaraborg 2008 kön kvinna Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Skaraborg 2008 andel i procent Röker du dagligen? Skaraborg ålder Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Skaraborg 2008 ja ja 12

15 Psykisk ohälsa Allmänt: Förekomsten av de allvarligaste psykiska sjukdomarna har inte nämnvärt ändrats i befolkningen över tid. Däremot har andelen av befolkningen som känner sig oroliga, ängsliga eller har ångest ökat. Ökningen har pågått sedan början av 1900-talet och gäller alla åldersgrupper, med undantag av kvinnor över 65 år. General Health Questionnaire 12 (GHQ 12) är tolv frågor, som ingår i folkhälsoenkäten. GHQ 12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem, oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya former av kriser eller utmattningstillstånd. Hälsorisker: Vid psykisk ohälsa förekommer ofta problem inom flera områden, såväl medicinska, psykologiska som sociala. Dessa problem kan medföra funktionshinder och svårigheter i boende, personlig vård, arbete, fritid, studier och sysselsättning. Individer med psykisk ohälsa har ofta en nedsatt somatisk hälsa och för personer med psykiska funktionshinder finns en betydande överdödlighet. Ytterligare hälsorisker är missbruk och ökad självmordsbenägenhet. Hälsofrämjande: Flertalet av samhällets basverksamheter har ett stort förebyggande uppdrag och ska utveckla former för tidig upptäckt och behandling. Exempel på dessa är mödra- och barnhälsovård, förskola, skola, ungdomsmottagningar, socialtjänst, primärvård samt övrig somatisk vård. En viktig del av det förebyggande arbetet ska även riktas mot familjen, bl.a. vid psykisk sjukdom hos förälder. Arbete mot droger är ett viktigt uppdrag för att förhindra psykisk ohälsa. Goda sociala nätverk, känsla av sammanhang och möjlighet att förstå och kunna påverka sin livssituation påverkar individers psykiska välbefinnande i positiv riktning. Ytterligare faktorer som är positiva är stödjande miljöer, meningsfull sysselsättning, social gemenskap, socialt stöd och fritid. Skaraborg: Det är vanligare att kvinnor än män lider av psykisk ohälsa. Särskilt tydligt märks detta i de yngre åldrarna. Totalt sett söker fler flickor än pojkar kontakt med BUP och primärvården på grund av psykiska problem, men när det gäller barn innan skolåldern är förhållandet det omvända. VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga Andel med nedsatt välbefinnande, GHQ andel i procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo Andel med nedsatt välbefinnade, GHQ andel i procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 andel Andel med nedsatt välbefinnade (GHQ12) Skaraborg ålder Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2008 andel Andel med nedsatt välbefinnade (GHQ12) Skaraborg 2008 De vanligaste problemen för de yngre barnen är familjerelationsproblem, medan depression, anpassningsproblem, ångest och ätstörningar är de vanligaste problemen för de äldre tonåringarna. 0 Man kön Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2008 kvinna 13

16 Upplevd hälsa Allmänt: Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har dock visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga undersökningar har visat att dålig självskattad hälsa är tydligt relaterad till ökad sjuklighet och kortare återstående livslängd. Upplevelsen av hälsa är individuell. För att belysa detta kan man titta på det s.k. hälsokorset. Man kan må dåligt utan att i medicinsk mening vara sjuk (fältet A i bilden). Å andra sidan kan man känna livslust och må bra fast man är medicinskt sjuk (fältet D i bilden). Må dåligt A C Frisk Sjuk B D Må bra Skaraborg: Enligt SOM-institutets regionrapport för Västra Götaland 2007 är Skaraborgarna något mindre nöjda med det liv de lever jämfört med övriga Västra Götalandsregionen, 29 procent är mycket tillfredsställda med sitt liv jämfört med regionsnittet på 31 procent. Överlag är de boende i Västra Götalandsregionen mindre nöjda med livet än de som bor i Stockholms (37 procent) eller Skåne län (36 procent). I tabellen nedan visas hur befolkningen i Skaraborg bedömer sitt allmänna hälsotillstånd enligt folkhälsoenkäten. Svarsalternativen är mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. Bra hälsa i tabellen är en sammanslagning av svaren mycket bra och bra. De uppgifter som är rödmarkerade i tabellen har en signifikant skillnad mot genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Bra hälsa (procent) Essunga 68 Falköping 74 Grästorp 65 Götene 72 Lidköping 70 Skara 68 Vara 65 Hjo 70 Gullspång 60 Karlsborg 64 Mariestad 68 Skövde 74 Tibro 71 Tidaholm 67 Töreboda 64 VGR 70 Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 Det är färre i Gullspång, Karlsborg, Töreboda, Vara och Grästorp som uppger att de har en bra hälsa jämfört med genomsnittet för Västra Götalandsregionen. I Gullspång är det klart fler som uppger sig ha dålig hälsa jämfört med boende i övriga Västra Götalandsregionen. De med lång utbildning uppgav en bättre hälsa än de med kort utbildning. Bra hälsa är vanligare bland män än bland kvinnor. Både för kvinnor och män minskar andelen med bra hälsa med stigande ålder. 14

17 Kommentar Frågor om psykisk hälsa och stressrelaterade sjukdomar kräver ökad uppmärksamhet. Det gäller både ur ett förebyggande och ur ett behandlande perspektiv. Dokumentationen av levnadsvanor t. ex rökning och alkohol inom hälso- och sjukvården ska utvecklas för att bättre se förhållandet mellan levnadsvanor och hälsoförhållanden. Unga kvinnors psykiska hälsa behöver uppmärksammas ytterligare. Livsstilsfrågorna behöver prioriteras ytterligare. En framgångsfaktor är att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser sker i bred samverkan mellan Primärvården Skaraborg, Skaraborgs Sjukhus, Folktandvården i Skaraborg, folkhälsoplanerare/-råd, kommunerna och folkrörelserna. Hälso- och sjukvårdens påverkan på vissa av hälsans bestämningsfaktorer är många gånger att vara en alarmklocka. Förutsättningarna och hälsoläget i kommunerna i Skaraborg ser olika ut. Dessa olikheter kräver riktade insatser. Avgörande för utformningen av förebyggande åtgärder är att man har kunskap om vilka de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna är och hur dessa ska kunna motverkas respektive främjas. Preventionsforskningen visar att ju fler risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp och samhällsnivå som kan påverkas desto större blir den förebyggande effekten. De satsningar som görs på många håll för barn och ungdom är bra, men behöver kompletteras med insatser för hela befolkningen om de ska ge varaktig effekt. Kommunernas samhällsplanering, som bostadsområden, förskole- och skolgårdar, anläggningar för rekreation och idrott och inomhusmiljöer samt hur vi transporterar oss har stor betydelse för hälsan och för olika former av fysisk aktivitet. 15

18 Sjukdomsgrupper I behovsunderlaget för 2009 beskrivs följande sjukdomsgrupper: astma/kol, demens, diabetes och stroke. Dessa grupper kräver ofta långvariga sjukvårdskontakter och omfattande samhällsresurser. Sjukdomarna skapar stort lidande för de som drabbas. Fakta till beskrivningarna är i första hand hämtat från de organisatoriska vårdprogrammen för respektive tillstånd, regionala vårdprogram, nationella riktlinjer samt vårddatabasen Vega. Beskrivningarna är framtagna i samarbete med Vårdpolicygruppen i Skaraborg. Inom hälso- och sjukvården i Skaraborg utarbetas organisatoriska vårdprogram gemensamt av Primärvården Skaraborg, Skaraborgs Sjukhus och kommunerna. Sådana program finns för flera av de stora folksjukdomarna. Information om vårdprogrammen kan hämtas från hemsidan för Vårdsamverkan i Skaraborg under mappen Vårdpolicy. De regionala vårdprogrammen/riktlinjerna finns på De nationella riktlinjerna finns på nationella_riktlinjer Statens beredning för medicinsk utvärdering I det fortsatta arbetet med behovsunderlaget kommer fler stora sjukdomsgrupper beskrivas. 16

19 Astma / KOL Allmänt: Astma bronkiale är en sjukdom med förträngning i luftvägarna på grund av inflammation (slemhinnesvullnad, slembildning och ökad retbarhet) och muskelkramp, som går tillbaka efter behandling. I Sverige lider mer än en miljon människor av astma, emfysem eller kronisk bronkit. KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom med en långvarig förträngning i luftvägarna på grund av inflammation, muskelkramp eller skador i lungans struktur med minskad elasticitet. Att sluta röka är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen, som annars fortsätter. KOL är inte fullt ut behandlingsbar. Ett av de vanligaste måtten på lyckad behandling av dessa sjukdomar är ett bättre värde på lungfunktionen. Astmasjukdomen har varit känd sedan antiken men förekomsten har fördubblats såväl hos barn som hos vuxna under de senaste 20 åren. Idag har 8-10 procent av den vuxna befolkningen diagnostiserad astma. När det gäller KOL är siffrorna mer osäkra, men man räknar med att mellan och personer i Sverige har KOL. Astma/KOL mottagningar (bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och dietist) förbättrar vården. Högt prioriterat är korrekt diagnos/behandling, adekvat patientutbildning med rökslutarstöd, sjukgymnastik och kostråd. Samhällsperspektiv: Förekomsten av astma och KOL ökar. Samhällets kostnader för astmasjukdomarna är omkring 6 miljarder kronor per år. Den genomsnittliga kostnaden för en astmatiker är ca kronor per år. Sjukvården och medicinerna svarar för en tredjedel av kostnaden och förtidspensionering och sjukskrivning för resten. Samhällets kostnader för KOL är högre än för astma. Cirka 20 procent av alla barn drabbas av astmasymtom före två års ålder. Bland dem som fötts under de senaste decennierna är förekomsten högre än hos äldre personer. Kända riskfaktorer: Hos barn - allergi, ärftlighet och virussjukdomar. Hos vuxna - yrkesexponeringar kan förklara procent av alla nya fall av astma hos vuxna tex. mjöldamm, isocyanater, svetsrök m.m. Hos vuxna är även astma av icke allergisk typ vanlig. Den förekommer hos hälften av alla som har astma. KOL - rökning är den vanligaste orsaken. Hälsofrämjande: Inte börja röka. För att förebygga astma: sanering och avlägsnade av allergen, patient- och föräldrautbildning och influensavaccinering. Förbättrad fysik miljö/arbetsmiljö och tobaksförebyggande behandling på alla nivåer. För barnet är det viktigt att modern inte röker under graviditeten. Barn ska inte vistas i rökiga eller i fuktiga och mögliga miljöer. Amning har en skyddande effekt. KOL: tobaksförebyggande arbete och rökavvänjning, influensa- och pneumokockvaccinering. I Skaraborg har av invånare haft diagnosen astma/kol Kontaktgrad: 4,29 procent Primärvård (8 133) 2,52 Slutenvård (1 078) 0,13 0,40 0,10 0,94 Specialiserad öppenvård (3 915) 0,07 0,11 Källa: Vårddatabasen i Västra Götalandsregionen, Vega I sjukdomsgruppen Astma/KOL ingår diagnoserna J44 -J46. Av dem som hade diagnosen astma i Skaraborg under åren var 52 procent kvinnor och 48 procent män. Underdiagnostisering och underbehandling är i dag Det finns ett organisatoriskt vårdprogram i Skaraborg. fortfarande betydande. Nationella riktlinjer finns utgivna Trots att antalet astmatiker har ökat har såväl dödligheten som sjukligheten mätt i antalet sjukhusinläggningar minskat. Orsaken är införande av modern behandling med bättre patientomhändertagande och förbättrad läkemedelsbehandling. 17

20 Demens Allmänt: Med demens menas ett tillstånd med kognitiv svikt. Det innebär minnesstörningar och i vissa delar nedsatt förmåga att tala, känna igen samt att utföra eller använda vissa saker. Sjukdomen är ännu inte möjlig att bota men det är möjligt att med olika vård- och omsorgsinsatser underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för de sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. Med ökade kunskaper hos vårdpersonal, anhöriga och allmänhet kan tillståndet uppfattas mindre stigmatiserande. Omvårdnaden kräver en gynnsam anpassad miljö till dessa patienter och bemötandet måste bygga på lyhördhet, känslighet och kompetens. Demenssjukdom anses vara underdiagnostiserad, det finns idag inget enkelt och säkert test att identifiera sjukdomen i tidigt skede, vilket leder till en underrapportering i offentlig statistik. Arbete pågår med Nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom och beräknas klara februari Riktlinjerna berör både kommunernas vård och omsorg och regionens hälsooch sjukvård. De kommer att innehålla rekommendationer för t.ex. utredning och diagnostik, läkemedelsbehandling, vårdplanering, särskilda boenden och dagverksamhet. I Skaraborg har av invånare haft diagnosen demens Kontaktgrad: 0,64 procent Primärvård (1 181) Slutenvård (374) 0,03 0,39 0,08 0,08 0,02 Specialiserad öppenvård (347) 0,03 0,01 Källa: Vårddatabasen i Västra Götalandsregionen, Vega I sjukdomsgruppen demens ingår diagnoserna F00 - F03. Av dem som hade diagnosen demens i Skaraborg under åren var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Samhällsperspektiv: Idag finns cirka personer med demenssjukdom i Sverige. Förekomsten är en procent vid 65 års ålder och 50 procent vid 90 år. Att ge omsorg och vård till dessa kostar samhället cirka 50 miljarder per år och inom 2-3 år efter diagnos finns hälften av patienterna på särskilda boenden. Mer än 80 procent av kostnaderna för dessa patienter finns inom kommunal vård och omsorg. Kända riskfaktorer: Ärftlighet, ålder, högt blodtryck samt inaktivitet och social isolering. Hälsofrämjande: God kontroll av blodtrycket under medelåldern reducerar risken för att senare i livet insjukna i demenssjukdom. Sjukdomens utveckling kan fördröjas om äldre människor kan bibehålla en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 18

21 Diabetes Allmänt: Sjukdomen diabetes mellitus innebär en oförmåga för kroppen att hålla en normal sockerhalt i blodet. I Sverige har cirka fyra procent av befolkningen diabetes. Risken att insjukna i diabetes mellitus under livstiden uppskattas till 15 procent. Det finns olika typer av diabetes. Typ 1-diabetes brukar komma tidigt i livet och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, stress och rökning öka risken för att få typ 2-diabetes. Diabetes är vanligare bland äldre än yngre. I Skaraborg har antalet diabetessjuka fördubblats på 15 år. Cirka 220 barn har diabetes i Skaraborg. Incidensen (nyinsjuknandet) ökar i Skaraborg och i hela Norden. Detta får konsekvenser eftersom det är en livslång sjukdom, som obehandlad leder till döden. Samhällsperspektiv: Diabetes kan ge mycket invalidiserande följdsjukdomar. Trots att bara fyra procent av befolkningen har diabetes så utgör dessa patienter: I Skaraborg har av invånare haft diagnosen diabetes Kontaktgrad: 4,25 procent Primärvård (8 955) 3,11 0,19 0,58 Specialiserad öppenvård (2 452) 0,11 0,06 0,08 0,12 Slutenvård (962) Källa: Vårddatabasen i Västra Götalandsregionen, Vega I sjukdomsgruppen diabetes ingår diagnoserna E10 - E14. Av dem som hade diagnosen diabetes i Skaraborg under åren var 45 procent kvinnor och 55 procent män. sex procent av alla öppenvårdsbesök Det finns ett organisatoriskt vårdprogram i Skaraborg 10 procent av alla sjukhusvårdade patienter för diabetes. Vårdprogrammet uppdaterades Med tanke på den mer utbredda fetman långt ner i åldrarna kommer risken att insjukna i typ-2-diabetes att öka. Vid diabetes ökar risken att få hjärtsjukdom, slaganfall, cirkulationsstörningar, mag- tarmstörningar, muskel- och ledsjukdomar, sexuella störningar samt minskad möjlighet att fullfölja en normal graviditet. Det finns även regionala vårdprogram/riktlinjer som berör olika patientgrupper och viktiga områden såsom Diabetes och äldre Barn och ungdomsdiabetes Diabetes och graviditet Diabetesfoten Diabetes individuell vårdöverenskommelse Vid diabetes är förebyggande behandling av förhöjda blodsockervärden, blodtryck, blodfetter, övervikt m.m. effektivt och mångfalt billigare än att behandla uppkomna komplikationer från ögon, njurar, hjärta och fötter. Kontroll av ögonbottenstatus och medicinsk fotvård har ett stort värde för att tidigt upptäcka/undvika komplikationer. Nya nationella riktlinjer kommer att vara klara under våren 2009 (ej för barndiabetes). Nationella Diabetesregistret, nya NDR, är rikstäckande nationellt kvalitetsregister som från 2008 inkluderar all diabetes. Kända riskfaktorer: För typ-2 diabetes ärftlighet, hög ålder, övervikt och då framför allt bukfetma, låg fysisk aktivitet och påvisad nedsatt glukostolerans. Hälsofrämjande: Huvudsakligen verksamt vid typ-2 diabetes. Ej röka. Förbättrade motions- och kostvanor. Information och folkbildning. 19

22 Stroke Allmänt: Stroke är en urakut kärlsjukdom som innebär att en del av hjärnan plötsligt drabbas av utebliven cirkulation orsakat av hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) eller hjärnblödning. Av de som fått stroke har cirka 85 procent fått en hjärninfarkt och cirka 15 procent en hjärnblödning. TIA, Transitorisk Ischemisk Attack, beror på en övergående blodtomhet i hjärnan till följd av en blodpropp som spontant löses upp av sig själv. Symtomen vid TIA liknar de som förekommer vid stroke men varar en kortare tid, från några minuter upp till max 24 timmar. TIA är en varningssignal inför en kommande stroke. Stroke är den sjukdom som orsakar mest funktionsnedsättning hos vuxna och medför mycket höga kostnader på alla vårdnivåer. Värdet av rehabilitering av patienter som drabbats av stroke är både humanitärt och ekonomiskt väldokumenterat. Rehabiliteringen är resurskrävande och bygger på ett teamarbete där alla olika personalkategorier inom vården bidrar med sina respektive specialkunskaper. De nationella riktlinjerna kommer ut i en ny version maj Kravet på vården kommer att öka både i det akuta skedet och i rehabskedet. Fler patienter kommer framöver att komma ifråga för mer aktiv trombolysbehandling som bör ges inom 3-4,5 timmar efter symtomdebut. Samhällsperspektiv: Var 17:e minut får någon i Sverige stroke Lika många kvinnor som män får stroke Medelåldern ligger på 75 år, men cirka 20 procent av de som får stroke är i yrkesverksam ålder, det vill säga under 65 år Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska (kroppsliga) sjukvården och beräknas kosta samhället cirka 14 miljarder kronor per år Antalet strokedrabbade förväntas öka i takt med att de äldre i samhället blir fler Genom rehabilitering kan man återfå många av sina förlorade förmågor eller lära sig att kompensera för dessa. Många lider dock av dolda funktionsnedsättningar som till exempel extrem trötthet, depression, yrsel, synfältsbortfall, nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar. Varje år insjuknar minst svenskar i stroke. I Skaraborg genomförs ett projekt med en årlig uppföljning i form av en enkät till patienter upp till fem år efter strokeinsjuknandet. Kända riskfaktorer: Högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdomar, högt kolesterolvärde, rökning, alkohol, ärftlighet, livsstil, stress. Risken för att få stroke ökar med stigande ålder. En kombination av flera olika riskfaktorer ökar kraftigt risken för att få stroke. Hälsofrämjande: Förbättrad livsstil och ökad medvetenhet i befolkningen om kända riskfaktorer. Den som har högt blodtryck och ligger på gränsen till läkemedelsbehandling rekommenderas i första hand viktreduktion, motion och att sluta röka, äta mindre salt, minska stress och alkoholintag. I Skaraborg har av invånare haft diagnosen stroke Kontaktgrad: 1,36 procent Primärvård (1 697) Slutenvård (2 376) 0,65 0,24 0,40 0,01 0,02 0,02 0,01 Specialiserad öppenvård (166) Källa: Vårddatabasen i Västra Götalandsregionen, Vega I sjukdomsgruppen stroke ingår diagnoserna I61, I63 och I64. Av dem som hade diagnosen stroke i Skaraborg under åren var 44 procent kvinnor och 56 procent män. 20

23 Kommentar För de sjukdomsgrupper vi beskriver finns flera tydliga gemensamma hälsofrämjande åtgärder, till exempel tobaksprevention, fysik aktivitet och kostråd. Samverkan mellan vårdnivåer har en stor betydelse för en framgångsrik behandling för patienter inom dessa sjukdomsgrupper. Samverkan mellan olika personalkategorier på så kallade teammottagningar gör patienterna bättre rustade att leva med sin sjukdom. De äldre är överrepresenterade inom sjukdomsgrupperna. De har ofta en kombination av flera diagnoser. Särskilda insatser behöver göras för de multisjuka äldre. Intentionen är att fortsättningsvis utöka antalet sjukdomsgrupper i behovsunderlaget. Detta görs i samverkan inom regionen. Mätbara, relevanta och påverkbara kvalitetsindikatorer ska gemensamt tas fram för att kunna användas i uppföljning av resultat i vården. De nationella och regionala kvalitetsregistren är en källa i detta sammanhang. 21

24 Befolkningens uppfattning om vården Vårdbarometern är en befolkningsundersökning som speglar befolkningens och patienters syn på hälso- och sjukvård. Insamling av data sker löpande under året med hjälp av telefonintervjuer där personer över 18 år intervjuas. Ingen kommun i Skaraborg har färre än 100 intervjuer under ett år. De större kommunerna Skövde, Falköping och Lidköping har 200 intervjuer per år. En del av frågorna som ställs i Vårdbarometern kräver att man har haft kontakt med vården, medan andra kan besvaras ändå. Frågorna speglar bland annat de intervjuades besöksmönster och beteende vid sjukdom samt deras uppfattning om tillgänglighet och kvalitet. På frågan om vad det är man saknar är det framförallt kortare väntetider, mindre krångel och att det ska vara lättare att komma i kontakt med vården som efterfrågas. Uppfattningen om tillgång på hälso- och sjukvård skiljer sig också åt beroende på andra bakgrundsfaktorer. Vid undersökningarna i Skaraborg år kan man utläsa följande skillnader (procentsiffrorna anger den andel som instämt helt eller delvis i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver.) Ålder och kön Fler män (77 procent) än kvinnor (73 procent) som anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Tillgång till hälso- och sjukvård Uppfattningen om tillgång till hälso- och sjukvård varierar beroende på om man redan är drabbad av en sjukdom och vilken sjukdom det i så fall är. Personer med psykisk sjukdom, ledgångsreumatism och allvarligt funktionshinder upplever inte lika god tillgång på hälso- och sjukvård som de som drabbats av stroke eller diabetes. Nedanstående diagram visar hur många personer som helt eller delvis instämmer i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Nej i diagrammet innebär att den svarande inte har någon av de nämnda sjukdomarna. Psyk.sjukd. Reumatism Funkt.hinder Nej Astma/KOL Osteoporos Höftfraktur Hjärtsjukd. Cancer Diabetes Stroke "Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver" 63% 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Vårdbarometern, Västra Götalandsregionen De yngre under 20 år (87 procent) och de äldre över 80 år (84 procent) är mest nöjda. Minst nöjda är personer i åldern år (68 procent) och i åldern år (68 procent). Sysselsättning De långtidssjukskrivna är inte lika nöjda med tillgången på hälso- och sjukvård Inkomst De med hög inkomst är inte lika nöjda Utbildning De med högre utbildning är inte lika nöjda. Förtroende för sjukvården Frågor om förtroende i Vårdbarometern ställs alla intervjuade, inte bara de som besökt en viss mottagning de senaste 12 månaderna. Förtroendet för vård på vårdcentral ökade något under 2008 jämfört med året innan, 51 procent uppgav att de har ett stort förtroende för vård på vårdcentral i Skaraborg Motsvarande andel i hela Västra Götalandsregionen var 54 procent. 22

25 Det finns stora variationer i befolkningens förtroende för vård och behandling på vårdcentral mellan landets olika landsting. Resultaten varierar mellan procent med Halland i topp. Också inom Västra Götalandsregionen är variationen stor, mellan 47 och 59 procent. Förtroendet för vård och behandling på sjukhus sjönk något under 2008 jämfört med året innan, men är fortfarande högt jämfört med riket, 70 procent av Skaraborgarna uppgav att de har ett stort förtroende. Motsvarande andel i Västra Götalandsregionen och i riket var 65 respektive 67 procent. Något förvånande och oroande är det möjligen att förtroendet för sjukhusen inte är större. Ändå kan man notera att befolkningens förtroende för vården vid sjukhus är betydligt större än vad det är för vården vid vårdcentraler. SOM-institutets undersökningar Sjukvårdens och tandvårdens personal har ett högt förtroende hos invånarna i Västra Götalandsregionen. SOM-institutets undersökning 2007 visar att sjukvårdens personal var den yrkesgrupp, liksom tidigare år, som har högst förtroende hos allmänheten. Tre fjärdedelar av alla som bor i Västra Götalandsregionen har mycket stort eller ganska stort förtroende för sjukvårdens personal. Männen har något högre förtroende än kvinnorna och de med högst utbildning har högst förtroende. Tandvårdens personal kommer på andra plats i förtroendemätningen. När det gäller medborgarnas uppfattning om hälso- och sjukvården är Skaraborgarna mest positiva av alla i Västra Götalandsregionen. Skaraborgarna är mest positiva både när det gäller den medicinska kvaliteten, tillgången till vård och personalens bemötande. Enligt samma undersökning är sjukvården det viktigaste området inom Västra Götalandsregionen. Klagomål till Patientnämnden I en promille av alla läkarbesök i Västa Götalandsregionen vänder sig patienten till någon av de fyra patientnämnderna med synpunkter på besöket. Betydligt fler personer kontaktade Patientnämnden i Mariestad under 2008 jämfört med året innan, men 2007 var ett år då relativt få vände sig till Patientnämnden med synpunkter. Antal ärenden Ärenden Patientnämnden Mariestad År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Källa: Patientnämnden Mariestad De flesta synpunkter rör sjukhusvården, det handlar oftast om komplikationer och utebliven eller försenad behandling. Kommentar Befolkningens uppfattning och erfarenheter ska vara ett av flera verktyg för planering av hälso- och sjukvården. Förtroendet för vården är högre bland dem som varit i kontakt med vården jämfört med övriga. Generellt sett är äldre mer nöjda med hälso- och sjukvården. För att möjliggöra en precisare jämförelse av patientupplevd kvalitet kommer en nationell patientenkät att införas inom primärvården under