Bilaga till Slutrapport KomPo Kommunerna och Barnens Polarbibliotek (

Transkript

1 Foto: Zumurad Rabi Bilaga till Slutrapport KomPo - Kommunerna och Barnens Polarbibliotek ( Del av det treåriga projektet Barnen, folkbiblioteken och de digitala bibliotekstjänsterna i lässtimulerande arbete

2 Kortfattad beskrivning av projektets genomförande Under perioden april 2012 augusti 2013 har vi genomfört en introduktion och utbildning för de kommunala redaktörerna i samarbetet mellan folkbiblioteken i Norrbotten och Norrbottens länsbibliotek kring Polarbibblo.se. Sajten hette vid projekttidens start Barnens Polarbibliotek. Sedan 2009 har det pågått ett arbete där folkbiblioteken i Norrbotten diskuterat att bygga sin bibliotekstjänst på webben för barn genom ett samarbete med Polarbibblo.se beslöts att en timme per vecka per kommun skulle avsättas för administration av Polarbibblo. 12 av 14 kommuner gick in i arbetet. Samarbetet bygger på att verksamhetsidén för Polarbibblo står fast. På Polarbibblo får barnen göra sin röst hörd. Utbildningen var uppdelad i två delar och syftade till att personal på folkbiblioteken skulle känna sig trygga i uppgiften som redaktörer, dels skulle utveckla sitt eget förhållningssätt till de litterära texterna. Utbildningen omfattade en konkret del med att lära sig administrationen och sitt eget skrivande, samt en fördjupat teoretisk del syftande till att lära känna målgruppens användande av e- tjänster närmare. Den konkreta delen genomfördes vid två tillfällen i grupp samt vid tre individuella utbildningstillfällen. Under projekttiden har deltagarna diskuterat redigering av texter, tagit del av barns kunskaper, deltagit i en workshop med läsplattor och surfplattor i fokus sam deltagit i en Inspirationskonferens med syfte att fördjupa kunskapen om eget skrivande, andras skrivande och litteratursamtal som en del av det lässtimulerande arbetet. För intern kommunikation av projektets fortskridande användes Biblioteken i Norrbotten, namnet på bibliotekssamarbetet i länet, interna nätverk och ett nyhetsbrev till deltagarna och dess chefer. Resultatet av projektet utifrån det syfte och de mål ni angett Mål 1. Av den ökande mängden inskickat material till Barnens Polarbibliotek ska 48 texter per vecka vara redigerade av folkbibliotekens personal. Detta mål har inte uppnåtts av följande skäl: a) Av 12 kommuner återstår i dag 9 aktiva kommuner och 10 timmar per vecka. Det innebär att kommunerna i snitt kan redigera 40 bidrag. b) Under perioden har den stora sammanslagningen av till en gemensam bibliotekskatalog av en ny leverantör, ett gemensamt bokbestånd och transporter samt därtill en stor manifestation för att kommunicera detta till norrbottningarna bidragit till ett ökat tryck på all personal på Norrbottens bibliotek vilket tvingat fram omprioriteringar av arbetsuppgifter. c) Sajten har också genomgått en betydande förändring av namn och navigation och anpassning till surfplattor och smarta telefoner. Båda förändringarna under punkterna b och c har påverkat flödena av olika typer av material samt att förändringen under punkten b har påverkat möjligheten för folkbibliotekens personal att uppnå målen. I genomsnitt har därför ca 20 bidrag per vecka redigerats av folkbiblioteken under projektperioden. Två skrivaraktiviteter med nya typer av material har infallit under projektperioden. Dessa har enbart redigerats av Länsbibliotekets personal. Mål 2. Den deltagande personalen ska uttrycka en förbättrad kunskap om att redigera och samtala om litterär text med barn. Målet är uppfyllt. Introduktionen till att bli redaktör är man nöjd med. Som fortsatt stöd har vi gemensamma skrivregler och löpande sker en dialog mellan redaktörerna i vårt interna nätverk eller i mejlgrupper i olika redaktionella spörsmål. Över hälften av de deltagande redaktörerna har också svarat på en enkät i denna fråga. Alla säger sig ha blivit säkrare på hanteringen av barns inskickade texter. 2

3 Katarina Kuick, Zumurad Rabi och Elisabeth Dahlqvist gjorde Inspirationsdagen sitt namn värdigt. Foto: Gaith Rabi De svarande deltog i en inspirationskonferens med bland annat författaren och skrivledaren Katarina Kuick och mötte även två trogna men nu tonåriga användare av sajten, Zuzu Rabi och bloggaren Elisabeth Dahlqvist. Mötena med de senare tycks även dem ha stärkt redaktörerna i sitt arbete. Citat ur enkäten: Bra att höra att sorgliga texter inte behöver vara allvarligt menat. Lättare att publicera texter med sånt innehåll efter att ha träffat Elisabeth. Jag tänkte att fler borde få veta det här, hur skrivande kan leda till sån företagsamhet. Samma här, så himla kul att höra om hur det hjälpt och inspirerat. Det känns fint att veta att man kanske gör lite skillnad för någon även om man inte får svar på sina mail. Mål 3. Deltagarna ska var och en under projektperioden ha tagit initiativ till att utveckla innehållet på sajten eller till att sammanföra rum och rymd med Polarbibblo som en av aktörerna. Det här målet har vi uppnått på ett överraskande positivt sätt. Idag finns Polarbibblo i medvetandet som en gemensam resurs på ett helt nytt sätt vilket bland annat märkts i kampanjen Födelsedagskalaset när Biblioteken i Norrbotten introducerades, när skrivaraktiviteten Poesimelodi (tillsammans med Norrbottensmusiken) skulle kommuniceras, inför Sommarboken 2013, som i år bedrivits gemensamt i länet och med dubbelt så många kommuner inblandade - och inför den kommande Barnboksveckor De redaktörer som idag står kvar i projektet har dessutom alla bidragit till att utveckla innehållet på sajten. Under KomPoträff 2, , deltog redaktörer från åtta kommuner. En stor del av den träffen 3

4 ägnades åt innehållet inför den kommande förändringen av sajten. Som underlag hade vi bland annat rapportering från ett samarbete med två referensgrupper av unga användare i Piteå. Där diskuterades också kommande aktiviteter för att sammanföra rum och rymd, bland Polarbibblo på turné och Barnpoesiåret i Norrbotten i Britt G. Hallqvist anda En särskild träff har hållits med de redaktörer som ansvarar för aktiviteten Fråga bibliotekarien. Kommentar: Under projekttidens gång har vi uppmärksammat tidsåtgången för arbetsuppgiften samt möjligheten för redaktörerna att avsätta tid. En workshop för att bekanta oss med surfplattor och läsplattor genomfördes utanför planeringen. Där hade vi hjälp av Stadsbiblioteket i Luleås IKT pedagog Sofia Lundberg samt möten med tre unga surfplatteanvändare som demonstrerade hur de använder sina verktyg och diskuterade läsning i olika format. Därutöver har projektet förskjutits i tiden av två skäl. Det första på grund den fördröjning av beslutet om medel från Statens kulturråd. Inspirationskonferensen flyttades därför till våren 2014 och avrapporteringen kommer att ske på Barnbiblioteksmötet i Luleå i augusti Det andra beroende på att budgeten även tillät att vi kunde bjuda in BUS-bibliotekets bibliotekarier Eva Selin och Karin Graube för att berätta och ge oss bakgrunden till Jag är boken. Det var ett bra möte då deras diskussioner kring bland annat bemötande av unga användare rör samma frågor som vi har i Polarbibblo. Den planerade teoretiska delen av projektet har dock fått stå tillbaka till förmån för möten med användare och föreläsare. Litteratur har ersatts av artiklar och projektrapporter. Ange samarbetspartner för projektet och beskriv samarbetet 13 januari 2013 gick startskottet för Biblioteken i Norrbotten. Biblioteken i Norrbotten är numera namnet för samarbetet mellan folkbiblioteken i Norrbottens 14 kommuner och Norrbottens länsbibliotek. I samarbetet ingår en gemensam katalog och ett gemensamt bestånd av böcker/ljudböcker, ett gemensamt och personligt lånekort för alla norrbottningar från sex år, möjlighet att låna här och lämna där i alla kommuner, en gemensam webbplats med länk till katalogen, bibblo.se samt ett samarbete kring e-tjänsten Polarbibblo.se. Efter detta datum är Biblioteken i Norrbotten därför en självskriven del av det dagliga arbetet och påverkar utvecklingen av Polarbibblo. När projektet startade bedrevs det dock i dialog med folkbiblioteken som samverkade i projektet Ett bibliotek Sedan 2009 har det pågått ett arbete där folkbiblioteken i Norrbotten diskuterat att bygga sin bibliotekstjänst på webben för barn genom ett samarbete med dåvarande Barnens Polarbibliotek beslöts att en timme per vecka per kommun skulle avsättas för administration av Barnens Polarbibliotek. 12 av 14 kommuner gick in i arbetet. Barnens Polarbibliotek har i sin tur genom ett urval aktiviteter arbetat strategiskt för ett närmande mellan rum och rymd då ett nära samarbete mellan folkbibliotek i samverkan med den regionalt producerade sajten, antas vara den mest fuktbara vägen för att sprida erbjudandet till fler barn i målgruppen. Idag har båda dessa behov på ett påtagligt sätt lett fram till det goda resultatet att vi har 9 aktiva redaktörer och ett ökande intresse att integrera Polarbibblo i det läsfrämjande arbetet i rummet. Under projektperioden har projektledaren också löpande kunnat ta del av projektet Jag är bokens erfarenheter vad gäller bemötande och skrivande. Det ledde fram till medverkan av Eva Selin och Karin Graube på den senaste träffen för Polarbibblos redaktörer. Hur projektet integrerats i den löpande verksamheten Under projekttidens gång har Biblioteken i Norrbotten etablerats. Parallellt med det projekt som lett fram till detta, Ett bibliotek 2013, har samarbetet kring Polarbibblo som folkbibliotekens e-tjänst till barn 8-12 år (användarna är snarare 6 14 år) utvecklats. 4

5 Polarbibblo är uppbyggd i Länsbibliotekets regi och inte del av en portallösning som köps av en levereantör. Under projektperioden har administrationen för att redigera inskickat material också anpassats och förenklats så att fler människor lätt ska kunna delta i arbetet, en metod för introduktion i administrationen har utvecklats och ett redaktionellt arbete byggts upp. Idag ingår Polarbibblo som en del i Biblioteken i Norrbottens verksamhet med egna styrdokument, direktiv. Folkbiblioteken i Norrbotten tillför arbetstid motsvarande en tjänst på 25 procent, och Länsbiblioteket svarar för 75 procent. Därutöver svarar Länsbiblioteket för ytterligare en tjänst för utveckling av sajten till teknik, innehåll och samverkan med bland annan övrig regional verksamhet och övriga biblioteksajter för barn. I direktivet för Polarbibblo anges att redaktörerna ska träffas i ett möte varje år, att de ska ta fram en plan för hur sajten ska arbeta för att nå skolorna, plan för kommunikation för sajten som en del av den gemensamma kommunikationen av Biblioteken i Norrbotten, plan för hur sajten ska ingå i det gemensamma strategiska arbetet för att läslusten ska väckas och underhållas i länet de kommande åren och en ökad användning av Polarbibblos läs- och skrivstimulerande erbjudande i Norrbottens kommuner. Efter projekttiden ingår Polarbibblo därför i en större helhet och biblioteken i Norrbotten har ökat sina kunskaper om vad de digitala tjänsterna kan användas till i det lässtimulerande arbetet. Genom Biblioteken i Norrbotten har Polarbibblo också erhållit en egen budget för kommunikationen av sina verksamheter. Hur tas erfarenheterna från projektet tillvara och sprids vidare Dokumentation av projektet har presenterats löpande på Länsbibliotekets hemsida. Erfarenheterna har också lyfts fram under de nätverksträffar som ansvariga för barnbibliotekswebbar i Sverige numera har, på den konsulentträff som de regionala barnbibliotekskonsulenterna har samt anmälts som bidrag, Från projekt till verksamhet, till Biblioteksföreningens konferens i Örebro. Polarbibblo kommer också att presenteras på Statens medieråds konferens Biblioteken, medier och unga medieanvändare i Sundsvall 20 november En folder som presenterar metoden vi använt i KomPo kommer att tas fram för att spridas på konferensen ovan och andra sammankomster för bibliotekspersonal. Polarbibblo har också lyfts fram till En läsande klass, som förslag till kollegor för konferenser i läsfrämjande, Bolla.se (Poesimelodi), till Jämtlands bibliotekskonsulent och så vidare. Vi tycks också ha varit till glädje för kollegorna i Jag är boken. Jag upplever dock att intresset för hur webben kan integreras i läs- och skrivfrämjande arbete där användarna själva skapar och tipsar om böcker är påfallande lågt hos kollegor - förutom hos dem i nätverket. Tyvärr har jag ingen aning om vad detta beror på då verksamheten är 16 år gammal och intresset hos användarna de senaste åren är konstant eller ökar. Vi sprider mer än gärna vår metod att utbilda för att samverka mellan rum och rymd i läsfrämjandets tjänst. Utvärdering av projektet Utvärderingen av projektet har skett genom enkäter av upplevd nytta av utbildningen i halvtid och i samband med Inspirationskonferensen och Polarbibbloträffen Vi har även följt upp och jämfört besök per kommun kvartalsvis från Uppgifterna kan jämföras med besöksstatistik från Mätperioden är dock framflyttad jämfört med projektplanen på grund av att projektet sköts fram och att sajten bytt utseende under Dokumentation från sammankomster för redaktörer men även från chefsmöten och liknande presenteras i en projektrapport på Länsbibliotekets projektsida. 5

6 Integrering i ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Ur projektbeskrivningen: Genom en utvecklad kunskap om skrivande och annat eget skapande, e- tjänster i olika kanaler, format som läs- och pekplattor, administration och utveckling av webbtjänster samt barns användning av dessa kommer bibliotekens personal att på ett bättre och mer flexibelt sätt än innan projektet kunna erbjuda olika former av lässtimulerande aktiviteter i rummet och i rymden utformade efter individens önskemål och behov. Under projekttiden har fler bibliotek i Norrbotten köpt in läs- och surfplattor som nyttjas i bibliotekets publika verksamhet. Jokkmokk är en av dem. Det här arbetet är dock i sin linda och kommer att utvecklas ytterligare under hösten genom Polarbibblo på turné, en skrivarverksamhet med författare, surfplattor och portabel scenografi. Vid en skriftlig utvärdering framgår dock att stora skillnader mellan biblioteken kvarstår. Till exempel uppger flera bibliotek i en skriftlig utvärdering att de inte har tillgång till webben på sina publika datorer, att uppkopplingarna går långsamt, att läsplattor är få och enbart lånas ut till vuxna och så vidare. Man kan också konstatera att pappersboken är fortfarande det dominerande läsmediet i bibliotekspersonalens hjärtan. Barnens Polarbibliotek ur ett genusperspektiv har undersökts i dialog med målgruppen i två åldersspann. Barnen i åldern 8-10 år fann att de flesta aktiviteterna var henniga alltså könsneutrala. I gruppen ingick två pojkar och fyra flickor. I den äldre gruppen, som bara bestod av flickor, ansåg man att fler av aktiviteterna, till exempel att skriva dikter, var för flickor. Mångfaldsperspektivet vad gäller språk och annan kulturell tillhörighet än enbart svensk har vi inte närmare undersökt eller diskuterat under projekttiden. En av föreläsarna på Inspirationskonferensen Zuzu Rabi, ursprungligen Iran numera Sverige och Norrköping, kunde dock delge oss sina erfarenheter av Barnens Polarbibliotek då hon själv ville utveckla sitt skrivande på ett nytt språk. Zuzu använde Barnens Polarbibliotek flitigt under några år. Ur projektbeskrivningen: I ett glest befolkat land som Sverige är de digitala resurserna jämsides med bokbussar och annan uppsökande verksamhet mycket centrala för bibliotekens möjligheter att arbeta med jämställdhet och tillgänglighet oavsett kön, läsförmåga, språkkunnighet, olika typer av medier, och funktionsnedsättningar. Den mest intressanta utvecklingen under KomPo är att kopplingen mellan bokbussarna och Polarbibblos verksamhet synliggjorts. Det betyder att de tillfälliga aktiviteterna under Födelsedagskalaset och projektet Poesimelodi, barns dikter som ska tonsättas och arrangeras för en skolturné med Norrbotten Big Band 2014, särskilt nått ut till barnen utanför huvudorterna. Något som syns i det inskickade materialet. Sambandet mellan bokbussar och Polarbibblo är dessutom ett exempel på ett förslag som kommit från folkbiblioteken för att knyta samman rum och rymd. Vad gäller barn med funktionsnedsättningar har vi under projektet diskuterat talsyntes och teckentolkning. Det arbetet kommer att fortsätta. Talsyntes kommer i första skedet att användas som stöd för det egna skapandet där man redan innan bidraget skickas in kan få sin text uppläst av en syntetisk röst. Från hösten 2013 kan skribenterna lyssna på sina dikter innan de skickar dem till sajten. Vad gäller talsyntes för hela webbplatsen är vi däremot mycket tveksamma då dagens lösningar är mycket stela och osmidiga i sin uppläsning av all text på sidorna

7 direkt i respektive fä en om bilaga bifogas. 7