RESURSER FÖR KVALITET Betänkande av Resursutredningen (SOU 2007:81)

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/kristina Persdotter Direkttel: E-post: kristina.persdotter@tco.se Utbildningsdepartementet STOCKHOLM RESURSER FÖR KVALITET Betänkande av Resursutredningen (SOU 2007:81) U 2007/7008/UH Välutbildade människor har kommit att bli samhällets mest värdefulla tillgång. För att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft är det avgörande att satsa mer på den högre utbildningen och forskningen. Det är därför mycket glädjande att slutbetänkandet syftar till att skapa ett system som bidrar till hög kvalitet i såväl utbildning som forskning och ett starkare samband däremellan samt mer långsiktiga planeringsförutsättningar för universitet och högskolor. Ökade resurser Utredningen föreslår att ökade resurser ges till högre utbildning. TCO ser mycket positivt på att samhället satsar på högre utbildning. Utredningen föreslår att grundersättningen höjs för helårsstudenter vilket är positivt då det finns ett klart samband mellan ekonomiska resurser och kvalitet, inte minst genom att det möjliggör en ökad kontakt mellan studenter och forskande lärare. Den allvarliga resursbrist som finns inom den högre utbildningen måste åtgärdas. Det är utmärkt att dagens lägsta ersättningsbelopp föreslås förstärkas så att grundersättningen ska motsvara den basnivå som gällde när det nuvarande systemet infördes De beräkningarna för basnivån som gjordes av pedagogiska experter inför att det nuvarande systemet infördes är de mest tillförlitliga beräkningar som finns att tillgå och bör användas för att garantera en lägsta kvalitetsnivå i den högre utbildningen. Finansiering av förslagen Utredningen föreslår att ökade resurser till den högre utbildningen ska finansiera med en minskning av antalet studenter. TCO ställer sig helt avvisande till detta då den demografiska utvecklingen framöver och arbetsmarknadens allt högre krav på sina anställdas utbildningsnivå gör att det kommer att behövas fler högskoleplatser, inte färre. Finansieringen av förslaget bör revideras genom att utbildnings- och forskningsområdet tillförs mer resurser, i stället för att omfördela befintliga medel. En sådan satsning kommer att vara en långsiktig investering i Sveriges konkurrenskraft. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se webbplats/publikationer/remissyttranden/y Resurser för kvalitet.doc/l/

2 2 (5) Långsiktiga planeringsförutsättningar Med resursutredningens förslag till nytt styr- och resurstilldelningssystem får lärosätena bättre planeringsförutsättningar. Utredningens förslag på dämpningsregel är bra. Det gör resurstilldelningssystemet mer förutsägbart och effekterna av vikande studenttillströmning blir mer proportionerliga med tanke på att lärosätets alla kostnader inte är lika lättföränderliga som studenttillströmningen. Eftersom antalet lärare med osäkra anställningsförhållanden inom högskolan är alltför stort är det viktigt med mer stabila förutsättningar för att skapa goda arbetsvillkor för lärare i högskolan. Efterfrågestyrd utbildning En risk som kvarstår med per capitaersättning är att lärosätena även fortsättningsvis drivs att öka tillgångarna på populära kurser och program som inte svarar mot arbetsmarknadens behov. TCO anser att utbildningarna måste möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft, och att det är detta som tillsammans med studenternas val ska styra dimensioneringen av högre utbildning. Tilldelning med avseende på undervisningsmetod TCO finner det utmärkt att basera resurstilldelningen på undervisningsmetod och inte utbildningsområde då dessa genererar en historiskt betingad ersättning som verkar konserverande. Att basera resurstilldelningen på undervisningsmetod kan medföra en utveckling av undervisningsmetoder och en pedagogisk utveckling. Det ses därför som ett mycket välkommet förslag. Kvalitetsrelaterad tilldelning TCO ställer sig mycket positiv till att hög kvalitet ska belönas. Det är bra att betänkandet understryker att samverkan och anställningsbarhet för alla studenter ska vara en grund för tilldelning av tilläggsbelopp. Men vi önskar ett större fokus på samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället än vad som föreslås i betänkande. TCO önskar också att det i utvärderingen av lärosätets arbete med kvalitetsutveckling, utöver de övriga indikatorer som räknas upp, bör bedömas om lärosätet uppnått en breddad rekrytering. Ett problem med förslaget om den kvalitetsrelaterade delen av utbildningsanslaget är att man inte föreslagit några genomarbetade kvalitetsindikatorer på det sätt utredningen gjort när det gäller forskningen. Det gör att konsekvenserna av förslaget är svårbedömda. Kriterierna för den kvalitetsrelaterade tilldelning behöver vara tydliga och utvecklas mer än förslaget bland annat med avseende på hur de olika kriterierna ska viktas mot varandra. Lärosätena väljer naturligt att koncentrera arbetet kring de uppdrag som har ekonomiska incitament kopplade till sig. Åtaganden från lärosätets sida inom områden som breddad rekrytering, validering, jämlikhet, jämställdhet, hållbar utveckling, studentinflytande, studievägledning, arbetsmiljö och utvecklandet av pedagogik och examineringsformer samt samverkan med andra lärosäten är exempel på områden där de ekonomiska incitamenten behöver vara tydliga.

3 3 (5) Resurser för forskningsanknytning TCO är positiv till förslaget om en stärkt forskningsanknytning i grundutbildningen vilket kan leda till en högre utbildningskvalitet. För att denna resurs för forskningsanknytning ska komma alla grundutbildningsstudenterna till del bör ett vidare arbete för att definiera forskningsanknytning och hur den ska bli verklighet för studenter på alla utbildningar göras. Stora utbildningar på grundläggande och avancerad nivå däribland sjuksköterske- och lärarutbildningen som har behov av lokal anknytning med omfattande inslag av verksamhetsförlagd utbildning, kräver särskild uppmärksamhet för att lösa forskningsanknytningen. TCO vill uttrycka sin oro över att skillnaden jämfört med dagens system kan komma att bli mycket liten och att resursen för forskningsanknytning inte kommer utbildningarna till del på det sätt som förslaget avser. Tilläggsersättningar Förslagen med tilläggsersättningar för lärarutbildningar med inriktning mot idrott och musik saknar analys och koppling till arbetsmarknadens behov av lärare. Vi delar utredningens uppfattning att det kan vara bra att koncentrera resurskrävande utbildningar till färre antal lärosäten, men att så kraftigt minska antalet lärosäten med särskilda resurser för lärarutbildning inom idrott och musik som utredningen föreslår är orealistiskt. Det riskerar att äventyra tillgången på utbildade lärare i idrott och musik runtom i landet. Helårsprestationernas borttagande Vi ställer oss också positiva till förslaget att avskaffa per capitaersättning för helårsprestationer som beräkningsgrund för resurstilldelningen och ersätta det med en grundersättning per helårsstudent. Ett anslag TCO är i grunden positiv till att lärosätena ska tilldelas ett gemensamt anslag för utbildning och forskning men ser samtidigt att det finns en risk för att utbildning förfördelas framför forskning. Detta bör följas upp vid ett införande. Forskarutbildning TCO tillstyrker förslaget om att avskaffa vetenskapsområden och att högskolor ska kunna få rätt att utfärda examina på forskarnivå. TCO ser också positivt på förslaget med per capitaersättning för helårsdoktorander införs och att ersättningen motsvarar kostnaden för doktorandanställning då vi anser att alla doktorander ska vara anställda under villkor som är minst lika förmånliga som en doktorandanställning. Vi vill dock poängtera att lönesättningen för varje doktorand ska vara individuell och differentierad och för att forskarstudier ska kunna attrahera redan yrkesverksamma personer måste ersättningen och villkoren vara i nivå med andra delar av arbetsmarknaden. Studieavgifter TCO ställer sig helt avvisande till utredningens förslag om en mer förutsättningslös utredning av studieavgifter för alla studenter. Samhället tjänar på att människor utbildar sig och bör därför bekostas av staten. Därtill är vi på intet sätt övertygade om att studieavgifter inte skulle skärpa den sociala snedrekryteringen till högskolestudier. Insatser bör istället göras för att minska den sociala snedrekryteringen.

4 4 (5) Produktivitetskrav TCO stöder utredningens förslag om att högre utbildning fortsättningsvis bör undantas från det årliga kravet på produktivitetsökning som gäller för statliga myndigheter. Universitetsstatus TCO ställer sig skeptisk till förslaget. Även i fortsättningen är det önskvärt med ett politiskt ansvar i beslut om universitetsstatus. Däremot bör Högskoleverkets utvärderingar och rekommendationer tilläggs stor betydelse vid ett ansökansförfarande om universitetsstatus. Ett politiskt ansvar bör dock finnas kvar. Lärosätenas olika roller Utredningen skissar några strävansmål när det gäller lärosätenas olika roller i högskolesystemet. Även om utredningen inte lämnar några specifika förslag menar man att lärosäten ska delas in i olika kategorier. Vissa lärosäten ska ha en huvudsaklig roll inom utbildning, andra inom forskning. Utredningen menar att det är dags för statsmakterna att i konkret handling understryka profileringens och differentieringens stora värde genom att uppmuntra lärosätena att söka olika roller. TCO ställer sig mycket kritisk till den indelning av lärosäten som utredningen gör. Vår kritik gäller att förslaget skapar ett djupt dike mellan universitet och högskolor och att forskningsanknytningen för de utbildningar som ligger på högskolorna blir lidande. Inte minst är vi oroliga för att om lärarutbildningen i stor utsträckning hamnar på de så kallade utbildningshögskolorna riskerar denna att försämras ytterligare. Utbildningshögskolorna kommer rimligtvis inte att vara lika attraktiva för de mest kvalificerade forskarna och det är också troligt att de kommer att ha färre disputerade lärare. En sådan uppdelning skulle ytterligare försvåra både forskningsanknytningen av lärarutbildningarna och uppbyggnaden av en livaktig praxisnära skolforskning. Profilering TCO instämmer i utredningens allmänna bedömning att en ökad profilering är nödvändig bland de svenska lärosätena. Resurser som idag riktas till olika forskningsfält måste samordnas på ett bättre sätt än vad som hittills varit fallet för att minska förekomsten av underkritiska forskningsmiljöer. TCO tillstyrker också i huvudsak utredningens förslag som syftar till detta. Det gäller särskilt inrättandet av en strukturfond för ändamålet. Detta betyder dock inte att en uppdelning av lärosäten mellan enbart forskningsutförande och enbart utbildande bör ske. Därför anser TCO att förslaget, att huvudhandledare för doktorand måste vara anställd vid samma lärosäte som doktoranden är antagen, innebär en alltför strikt ordning som i realiteten innebär en suboptimering av resurser. Det finns idag åtskilliga exempel på doktorander som är verksamma vid annat lärosäte än det man är antagen vid och som där har mycket kompetenta huvudhandledare för sitt ämnesval. Skulle den möjligheten försvinna blir detta till men för de inblandade såväl som för högskolan ifråga. Anslags- och resurstilldelning för forskning Utredningen har haft att behandla mycket stora och komplexa frågor som är ständigt närvarande i forskningspolitiken. TCO vill framhålla att den avgörande frågan är att resurserna för forskning ökar framöver. Icke desto mindre är frågan om hur dessa resurser skall fördelas viktig för hur forskningssystemet kommer att fungera.

5 5 (5) Utredningsförslagen går i riktning mot ökad konkurrens och entydigare kriterier för tilldelning. TCO ställer sig i huvudsak positiv till denna inriktning, men vill ändå framhålla följande tre kommentarer. TCO ställer sig negativ till att utredningen avför samverkan med det omgivande samhället som indikator för omfördelning av medel. Det innebär att fel signal skickas till forskarsamhället. Utredning påstår till sitt försvar att samverkan numera är en integrerad del av varje lärosätes verksamhet, något som bara kan hävdas av den som sitter i det elfenbenstorn som påstås inte existera. Vidare är det ofrånkomligt att med det resurstilldelningssystem som föreslås, så kommer forskningsmedel att riktas till de forskare som tidigare erhållit medel. Gamla meriter blir främsta grunden för att erhålla nya forskningsmedel. Men det är inte givet att det är dessa forskare som har de nya originella idéerna. Frågan är om tillräckliga resurser kommer att finnas för att finansiera nya idéer, snarare än gamla professorer. Med motsvarande resonemang är det inte givet att alla nydanande idéer kommer att uppstå vid de forskningstunga lärosätena. Även om den fokusering som utredningsförslagen innebär i huvudsak är av godo, så måste forskningsfinansieringssystemet vara tillräckligt flexibelt för att fånga upp idéer utanför universiteten. Det finns därför särskild anledning att vårda förslaget om resurser för forskningsprofiler. Utredning skriver att detta förslag förutsätter att det finns en politisk vilja att tilldela högskolor forskningsmedel. TCO anser att finansiering av den bästa forskningen inom begränsade områden även fortsättningsvis bör kunna komma högskolor till del. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Sture Nordh Mats Essemyr/ Kristina Persdotter