Huvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)

Transkript

1 1(5) FINANSDEPARTEMENTET Huvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Dnr SOU 2015:104 Refnr: Fi2016/00169/BaS TCO Dnr TCO har på remiss från Finansdepartementet erhållit Långtidsutredningens huvudbetänkande. Betänkandet är resultatet av ett gediget analysarbete och kommer att tjäna som en bra utgångspunkt för den fortsatta diskussionen om hur Sverige bäst möter framtidens utmaningar. I detta remissvar väljer TCO att i huvudsak kommentera utredningens policyslutsatser. Två av TCO:s medlemsförbund, Vårdförbundet och Lärarförbundet har tagit fram egna remissvar vilka särskilt fokuserar på de sektorer där deras medlemmar är verksamma. Dessa bifogas TCO:s remissvar. 3. Produktivitet Långtidsutredningens övergripande slutsats är att anpassningsförmågan hos ekonomins alla aktörer är avgörande för om Sverige ska kunna upprätthålla en hög produktivitet i takt med samhällets och omvärldens utmaningar. Bland det som utredningen betonar särskilt finns behovet av att värna och utveckla rättsstaten och den offentliga förvaltningen samt att höja resultaten i utbildningssystemet och bättre anpassa detta till arbetsmarknadens behov. TCO instämmer i betydelsen av en god offentlig förvaltning som förmår genomföra demokratiskt fattade beslut på ett effektivt och rättssäkert sätt. En faktor som påverkar detta och som utredningen tyvärr inte nämner är vikten av goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för de som arbetar inom den offentliga förvaltningen. Det har betydelse såväl för kvaliteten på tjänster som de utför som på möjligheten att rekrytera medarbetare. Vad gäller utbildningssystemet så instämmer TCO i slutsatsen att sämre kunskaper och färdigheter i arbetskraften utgår ett hot mot TCO Stockholm Org nr: Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan Stockholm Tel: info@tco.se

2 2(5) Sveriges position som kunskapsekonomi. Problem med kunskapsresultat i grundskolan gör senare utbildning mindre effektiv. TCO delar också analysen att utbildningssystemets dimensioner och innehåll behöver anpassas för att bättre svara mot de studerandes behov av förberedelser inför arbetslivet. Även inom utbildningssystemet finns det anledning att i större utsträckning än vad långtidsutredningen har gjort i sin analys, betona betydelsen av personalens villkor och arbetsförutsättningar. 4. Arbetsmarknad I avsnitt skriver utredningen om hur rörlighet och flexibilitet kan underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Bland det faktorer som positivt bidrar till rörligheten på arbetsmarknaden nämner utredningen arbetslöshetsförsäkringen. TCO instämmer med utredningens bedömning. TCO delar också analysen att den aktiva arbetsmarknadspolitiken har en viktig roll att spela, men saknar samtidigt ett resonemang om hur kompetensutveckling och vidareutbildning för redan yrkesverksamma kan bidra till förbättrad matchning. Avsnitt handlar om utbildningens betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad, såväl nationellt som regionalt. TCO vill särskilt betona vikten av en fortsatt utbyggnad av högskolan i hela landet. I samma avsnitt förs även ett resonemang om betydelsen av att högskolestudenter påbörjar sina studier tidigt och att genomströmningen på högskolan är hög. TCO instämmer i att det är önskvärt såväl med en hög genomströmning som att en stor andel av de som lämnar gymnasiet relativt snabbt går vidare till högskolan. Det är dock viktigt att detta inte leder till att högskolans resurstilldelnings- och antagningssystem utformas på ett sätt som missgynnar eller begränsar utbildningsutbudet för äldre studenter eller studenter som vill återvända till högskolan efter några år i arbetslivet. TCO har i en rapport visat hur såväl högskolan som yrkeshögskolan i allt högre utsträckning har kommit att vända sig bort från äldre och återkommande studenter och har allt mindre att erbjuda yrkesverksamma i behov av kompetensutveckling. 1 Ovanstående blir särskilt viktigt i ljuset av det som utredningen själva beskriver i underavsnittet God omställningsförmåga krävs när arbetet blir längre. TCO instämmer med utredningen då denna skriver att kontinuerlig fortbildning av den arbetsföra befolkningen är generellt viktig för att upprätthålla en hög nivå på arbetskraftens humankapital. 1 TCO (2015) Ny kunskap för nya jobb Eftergymnasialt utbildningsutbud för yrkesverksamma.

3 3(5) TCO anser dock att utredningen i alltför stor utsträckning fokuserar på traditionell vuxenutbildning. I en situation där en allt större andel av de som befinner sig på arbetsmarknaden har högskoleutbildning anser TCO att det hade varit önskvärt med en analys av vilken roll högskolan kan spela i den kontinuerliga fortbildningen. TCO har föreslagit att högskolan ska få ett omställningsuppdrag. Att bidra till kompetensutveckling och omskolning till bristyrken ska vara ett av högskolans uppdrag. Omställningsuppdraget bör avspeglas i högskolornas resurstilldelning. Högskolan måste öka sitt utbud av utbildningar som till form och innehåll passar yrkesverksamma i behov av kompetensutveckling. Det handlar om utbildningar på deltid, kvällstid och distans. Särskilda satsningar bör göras på att omskola redan yrkesverksamma till bristyrken. Även behörighets- och antagningsregler behöver ses över för att underlätta för personer med några år i arbetslivet att antas till högskolan. Arbetslivserfarenhet bör åter kunna ge behörighet och möjligheterna att validera och tillgodoräkna sig kunskaper som förvärvats i yrkeslivet förbättras. En brist i långtidsutredningen är att den inte tar upp hur individens behov av kontinuerlig kompetensutveckling ska finansieras. Dagens studiemedelssystem är i allt väsentligt konstruerat för ungdomsstudenter. För den som har familj eller som vill studera senare i livet fungerar det inte tillfredställande. En viktig del av utredningens analys av utvecklingen på arbetsmarknaden rör den så kallade jobbpolariseringen. Utredningen policyslutsats (avsnitt 4.4.1), vilken TCO instämmer i är att jobbpolarisering bör vändas i uppgradering. Utredningen beskriver på att bra sätt uppgraderingens fördelar, bland annat i form av högre genomsnittlig produktivitet och högre tillväxt. Att vända arbetsmarknaden mot uppgradering kräver som utredningen skriver ett tydligt fokus på utbildning och omställning. TCO vill därför hänvisa till det som ovan anförts om behovet av goda möjligheter för utveckling och omställning även för yrkesverksamma. En sådan inriktning på den långsiktiga politiken skulle ligga väl i linje såväl med det som utredningen skriver om behovet av att ge arbetstagare över 55 år tillgång till kompletterande fortbildningsinsatser som behovet av att män skolar om sig till traditionellt kvinnodominerande yrken. I avsnitt uppmanar utredningen till att bryta pensionsnormerna och stärka äldres incitament att arbete. TCO instämmer med båda dessa uppmaningar men menar samtidigt att det är viktigt att inse att de ekonomiska incitamenten att arbeta länge redan idag är starka för de allra flesta, i synnerhet för kvinnor.

4 4(5) Det som främst behövs är bättre möjligheter att orka arbeta längre, till exempel genom en bättre arbetsmiljö, samt möjligheter att trappa ner i slutet av arbetslivet. Det senare avspeglas bland annat i framväxten, på TCOförbundet Unionens initiativ, av möjligheter till Flexpension vilket nu återfinns i nästan alla större kollektivavtal för privatanställda tjänstemän. Avsnitt berör invandrares integration på den svenska arbetsmarknaden. Utredningen tar upp den potentiella målkonflikten, för samhället och för individen, mellan en snabb introduktion på den svenska arbetsmarknaden och att invandrares kompetens och erfarenhet från hemlandet tas tillvara. TCO vill i detta sammanhang påminna om den studie av nyanlända akademikers väg till arbete i linje med sin utbildning som TCO publicerade Studiens slutsats är att om man vill att nyanlända akademikers kompetens ska komma till användning i Sverige så bör det vara inriktningen på de insatser som görs redan från början. Att ha ett jobb som inte är i linje med den nyanländas utbildning och erfarenhet ökar inte chanserna att senare få ett kvalificerat jobb. En annan aspekt som är viktig att påminna om är risken att högutbildade nyanlända invandrare, om de söker vilka jobb som helst istället för att delta i validerings- och kompletteringsinsatser tränger undan de med lägre utbildning från jobb med låga krav på utbildning. Avsnitt berör partsmodellen. Utredningen befarar att denna kan hamna under press, främst genom en större förekomst av atypiska anlitandeformer. De utmaningar som utredningen beskriver är reella. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi ännu inte ser någon kraftig ökning av atypiskt anlitade i Sverige. Vad gäller den fackliga organisationsgraden och kollektivavtalstäckningsgraden så är båda dessa stabila. De flesta förbund inom TCO växer och organisationsgraden för tjänstemän är så hög som 74 procent. Transfereringssystemen och behovet av att dessa stimulerar till arbete avhandlas i avsnitt Ett angeläget problem som utredningen pekar på är att en allt högre andel av arbetskraften inte är kvalificerat för inkomstrelaterad ersättning utan istället hänvisas till inkomstprövade bidrag för sin försörjning. För TCO är den naturliga slutsatsen av detta att arbetslöshetsförsäkringen 2 TCO (2014) Ett jobb eller rätt jobb Vad påverkar invandrade akademikers chanser till en bra etablering på den svenska arbetsmarknaden?

5 5(5) måste breddas så att fler arbetslösa, även bland de som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, omfattas av ersättningen. 5. Offentliga välfärdssystem och fördelning TCO instämmer med utredningen att de mest sannolika är att den demografiska utvecklingen tillsammans med den tekniska utvecklingen kommer att leda till att efterfrågan på de välfärdstjänster inom vård, skola och utbildning som idag till hög grad finansieras med skatter kommer att stiga. Det är därför osannolikt att det totala skatteuttaget som andel av BNP kommer att minska i någon nämnvärd utsträckning. Vad som däremot kan och behöver förändras är det sätt på vilket skatter tas ut. TCO anser att det som behövs för att klara framtidens utmaningar är en ny stor skattereform. Inriktning i en sådan reform bör vara att minska skatten på arbete och öka den på sådant som i mindre utsträckning påverkar människors vilja att utbilda sig, ta ansvar samt starta och driva företag. Som den andra stora utmaningen för framtidens välfärd pekar utredningen på möjligheterna att rekrytera utbildad personal. Rekryteringsbehoven hos kommuner och landsting kommer att vara mycket stora. För att möta dessa krävs goda villkor för de anställda och möjligheter att utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Eva Nordmark Ordförande Samuel Engblom Samhällspolitisk chef