AKADEMIKER INOM JORD, SKOG, TRÄDGÅRD, MILJÖ OCH NUTRITION. Agrifack och Naturvetareförbundet blir sambo

Transkript

1 NR AKADEMIKER INOM JORD, SKOG, TRÄDGÅRD, MILJÖ OCH NUTRITION Vad händer med djurskyddet? Agrifack och Naturvetareförbundet blir sambo IKEA BANAR VÄG FÖR SVENSKA LIVSMEDEL I VÄRLDEN AGRIFACK NR

2 På tal om lantbruk och energi Lantbrukare har alltid producerat energi i olika former, men idag är alternativen många fler, allt från råvaror till färdig elkraft eller värme. Oavsett vilken väg du väljer har vi bra finansieringsalternativ och juridiskt kunnande för att hjälpa dig och ditt företag. Prata med någon av våra lantbruksansvariga eller besök oss på vår hemsida. Välkommen in.

3 Innehåll NR 3 MARS LEDARE Vi kan klimatfrågorna! KOLLEKTIVAVTAL I SKOTTGLUGGEN Agrifack ställer sig inte bakom LO:s metoder att ta till blockader mot företag som vägrar teckna kollektivavtal. Jobben är viktigare än kollektivavtalet. AGRIFACK OCH NATURVETAREFÖRBUNDET FLYTTAR IHOP Agrifacks delföreningar ger tummen upp för det nya samboförhållandet med Naturvetareförbundet. AGRONOMDAG LADDAD MED ENERGI Succé direkt blev det för Agronomdagen som arrangerades för första gången. IKEA BANAR VÄG FÖR SVENSKA LIVSMEDEL I VÄRLDEN Det var optimistiska tongångar på Lantmästardagen. Framtiden för svenskt lantbruk ser ljusare ut än på länge. LANDSKAPSINGENJÖRER FÅNGAR TRENDER VAD HÄNDER MED DJURSKYDDET? Det råder delade meningar om effekterna av nedläggningen av djurskyddsmyndigheten. Hur personalen påverkas är ännu inte klart. METANOL ÄR FRAMTIDEN! Björn Gillberg menar att ett skogsland som Sverige bör satsa på metanol och inte etanol. GENOMBROTT FÖR DIETISTERNA I KOMMUNERNA Tack vare miljardregn över äldrevården öppnas en ny arbetsmarknad för dietister. Akademiker inom jord, skog, trädgård, miljö och nutrition POSTADRESS: Box 2062, STOCKHOLM. BESÖKSADRESS: Lilla Nygatan 14, Tel: Fax: ORDFÖRANDE: Göran Bäckstrand, goran.backstrand@lrf.se, TIDNINGENS ANSVARIGE UTGIVARE: Lars-Erik Liljebäck. REDAKTÖR: Lars-Erik Liljebäck (Se kansli!). KOMMANDE NUMMER: 11 april, 9 maj, 13 juni (manusstopp 12 dagar innan) PRENUMERATION: 300 kr/år (exkl. moms). ANNONSER: UH Marketing, Urban Hedborg, LAYOUT: Ramquist&Co. TRYCK: Danagårds AB. KANSLI FÖRBUNDSDIREKTÖR: Ulf Bergius, , , bergius.@agrifack.se. INFORMATIONSCHEF: Lars-Erik Liljebäck, , , liljeback@agrifack.se. EGENFÖRETAGARSERVICE: Urban Åhgren, ahgren@agrifack.se, , OMBUDSMÄN: Privat sektor: Maria Andrén Bergström, , , andrenbergstrom@agrifack.se. Anna-Lena Nordén, norden@agrifack.se, , Kommunal sektor: Monika Elowson, , , elowson@agrifack.se. Statlig sektor: Tommy Bergström, , , bergstrom@agrifack.se. STUDERANDEANSVARIG: Vincent Lundvall, , , lundvall@agrifack.se. Organisationssekreterare: Anna Ogenstad, , ogenstad@agrifack.se. MEDLEMSREGISTER Mari Lewis, , lewis@agrifack.se. Tomas Berggren, , berggren@agrifack.se. AGRIFACK NR

4 ledare Göran Bäckstrand, ordförande för Agrifack. HAR DU SYNPUNKTER PÅ LEDAREN ELLER PÅ TIDNINGEN, SKICKA ETT MAIL TILL REDAKTÖREN: 6 Vi kan klimatfrågorna! Äntligen är det vinter med snö och minusgrader nu i februari. Förutom glädjen att åka skidor och skridskor känner jag en lättnad över att vädret är normalt. Man kan koppla av en aning och släppa oron över klimatförändringarna för en stund efter en rekordvarm inledning av vintern med stormar och översvämningar. Klimatfrågorna är i fokus som aldrig förr. Energikriser har vi haft tidigare. Men nu har en viktig dimension kommit till som gör det livsviktigt att hushålla med energin. Regeringarna inom EU är överens om att utsläppen av växthusgaser måste minska. Men det räcker inte att EU tar sitt ansvar i denna globala fråga som spänner över nationsgränserna. För att världen verkligen ska uppnå konkreta resultat krävs det att även USA och tillväxtländerna Kina och Indien är med på klimattåget. På samma sätt som vi ställer om till hållbara energisystem måste hela världen göra det. Sverige ligger långt framme när det gäller miljöteknik och bioenergi. Den kompetens vi har byggt upp kan med fördel exporteras till andra länder och hjälpa dem att ställa om till hållbara system. Men det finns mer att göra även på hemmaplan. Vi har bara sett början på det jordbruk som producerar energi vid sidan av livsmedel. Ännu så länge utnyttjas bara två procent av åkermarken till produktion av bioenergi. Potentialen är tio gånger större utan att behöva konkurrera med livsmedel enligt experter på Lantmännen Energi. Utmaningarna och forskningsuppgifterna är många. Det handlar om att utveckla grödor som är skräddarsydda för energiodling. Kanske vi får se jordbruksmark som bara används till energibruk med användning av till exempel slam, rötrester och aska som inte passar där livsmedel produceras. Att utveckla odlingssystem där marken inte ligger naken stora delar av året är ännu en utmaning. Perenna grödor kräver minimal jordbearbetning och förbrukar mindre diesel. Växtnäringen läcker inte ut i haven och kolet blir kvar i jorden som fungerar som kolsänka. Något som egentligen jordbruket borde ha betalt för i handeln med utsläppsrätter. Frågor om klimat och hållbar utveckling har även nått övriga näringslivet. Att satsa på det ger inte längre något mervärde, utan är nödvändigt för att vara kvar på marknaden. Medvetna konsumenter stället krav på att varorna är producerade på ett bra sätt. Vem vill ha möbler hemma som kommer från skövlad regnskog. Och vem köper tomater som har körts runt halva jordklotet? Mjölken smakar godare om man vet att djuren har betat på svenska ängar och ätit foder som vuxit på svenska åkrar. Agrifacks medlemmar har unik kompetens i dessa frågor. Vi har en nyckelroll i omställningen till uthålliga system i balans med naturen. Redan i dag jobbar Agrifack för att synliggöra den kompetensen. Med ännu större kraft kan vi göra det i samarbete med Naturvetareförbundet, som Agrifack kommer att dela kansli med från och med augusti i år. GÖRAN BÄCKSTRAND ORDFÖRANDE FÖR AGRIFACK 4 AGRIFACK NR

5 Helhetslösningar Att äga jord eller skog är att äga möjligheter. Och som alla möjligheter innebär de samtidigt ett visst mått av risk. Två sidor av samma mynt. Landshypotek finns till för att öka dina möjligheter och minska riskerna. Vi erbjuder ekonomiska helhetslösningar som ska passa dig idag och för lång tid framåt

6 Kollektivavtal för d - Självklart försöker vi få arbetsgivarna att teckna kollektivavtal, men jobben är viktigare, säger Anna- Lena Nordin, ombuds man vid Agrifack. Kollektivavtalet har varit i skottgluggen på senare tid, bland annat efter blockaden mot en salladsbar i Göteborg. Det är en metod som inte Agrifack ställer sig bakom, men kollektivavtalet är lika viktigt för våra medlemmar som för LO:s. Lars-Erik Liljebäck Blockader är inget som Agrifack och Saco-förbunden ägnar sig åt. - Vi gör inte som LO och saboterar för företag som inte vill teckna kollektivavtal. Anna-Lena Nordén, ombudsman vid Agrifack, menar att jobben är viktigare än kollektivavtalet. - Självklart försöker vi få arbetsgivarna att teckna kollektivavtal. Men vi kan inte tvinga dem. I stället talar vi om nyttan med tydliga spelregler på arbetsmarknaden. Att skapa konflikt genom en blockad eller liknande vinner ingen på i längden. Det skapar dåliga relationer med arbetsgivaren och ger medlemmen ett sämre läge. - Utan kollektivavtal blir det mer omständligt för båda parter. Arbetsgivaren måste teckna individuella avtal med varje anställd och själv snickra ihop villkor som motsvarar de som finns i kollektivavtalen. I de fallen hjälper vi medlemmen att få ett heltäckande anställningsavtal som ger trygghet. 6 AGRIFACK NR

7 in trygghet i jobbet Vilka är riskerna för de anställda? - Här finns fällor att gå i. Så det gäller att vara observant för den som söker jobb på ett företag som saknar kollektivavtal. Vad kan hända? - Man kan missa både försäkringar och pensioner, semester, löneutveckling och annat som finns reglerat i kollektivavtalen. Rätt ofta kommer hon i kontakt med medlemmar som jobbar på mindre företag där det inte finns kollektivavtal. - I ett fall var det en kvinna vars arbetsgivare inte hade betalt in pensionspremien för tjänstepensionen på många år. Eftersom det inte fanns kollektivavtal så var inte arbetsgivaren tvungen att betala in premien i efterhand, utöver den lagstadgade delen. Anna-Lena påminner om att den svenska modellen har en stark tradition i Sverige. Den har sina rötter i den så kallade Saltsjöbadsandan där arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. Är inte den föråldrad? - Nej absolut inte även om spelreglerna har förändrats genom åren. Grundidén är att arbetsmarknadens parter träffar avtal om löner och villkor. I de flesta andra länder är det lagar som styr på arbetsmarknaden. Trygghet för de anställda alltså? - Ja verkligen, man behöver inte bekymra sig över om företaget är oseriöst. Med kollektivavtal vet man att arbetsgivaren är seriös och ser de anställda som en resurs. är det upp till medlemmen att fatta beslutet. Vi hjälper förstås till att få med alla delar i det individuella anställningsavtalet om medlemmen väljer att ta jobbet. En annan väg att gå för företag som inte är med i en arbetsgivareorganisation är att teckna hängavtal. Då utgår man från ett kollektivavtal som finns på något område och följer det regelverket. - Det är fullt acceptabelt och ger medlemmen trygghet. Men även i det fallet kan det vara idé att prata med oss på Agrifack och få det individuella anställningsavtalet kollat. Därmed inte sagt att blockader eller motsvarande aldrig ska användas. - Det är en sista utväg. Saco och Agrifack har som princip att aldrig gå in och sätta ett företag i blockad om vi inte har medlemmar där. Här Utan försäkringar på jobbet får man lita till samhällets skydd som bara ger grundtrygghet. För att kompensera det bortfallet blev kvinnan tvungen att höja inbetalningen till sin privata pensionsförsäkring med flera tusenlappar per månad. - Lika illa kan det gå om man drabbas av en arbetsskada eller sjukdom. Utan försäkringar på jobbet får man lita till samhällets skydd som bara ger grundtrygghet. Men om det inte finns kollektivavtal? - Kontakta Agrifack så granskar vi anställningsavtalet och ser till att alla villkor är reglerade. Ibland är villkoren så usla att Agrifack råder medlemmen att tänka efter både en och två gånger innan man tackar ja till jobbet. - Vi kan tala om vilka problem det finns hos olika arbetsgivare. Sedan skiljer vi oss från andra fackförbund. Hon påpekar att det inte är av feghet. - Viktigare är att ha en bra relation med arbetsgivarna, vilket gynnar våra medlemmar i ett längre perspektiv när det gäller löneutveckling, kompetensutveckling och liknande. DETTA MISSAR DU UTAN KOLLEKTIVAVTAL: Löneutveckling och förhandlingar om löner. Rätten till lönesamtal och kompetensutveckling. Tjänstepension; ITP och ITPK. Försäkring vid arbetsskada och längre tids sjukdom. Ordning och reda på jobbet. Kompletterande semester, bilersättning, övertids ersättning med mer. AGRIFACK NR

8 Agrifack och Naturvetareförbundet blir sambo I augusti flyttar Agrifack och Naturvetareförbundet ihop och bosätter sig i Nacka. Tanken är att i framtiden bilda ett gemensamt förbund. Agrifack har frågat delföreningarnas ordföranden hur de ser på det. Anders Hägg, ordförande Naturbrukslärarförbundet - Jag är positiv. Allt fler naturvetare, främst biologer, är lärare på naturbruksgymnasierna. Det skulle underlätta löneförhandlingarna om alla är med i samma förbund. I dag förhandlar Anders för medlemmarna i Agrifack och LR på Säbyholms naturbruksgymnasium där han som agronom är lärare i smådjur. Även om risken finns att den agrara profilen blir svagare tror han att möjligheterna blir större i det nya förbundet. - Ett större och effektivare kansli skapar utrymme för spetskompetens, som inte Agrifack har i dag. Elisabet Rothenberg, ordförande Dietisternas Riksförbund, DRF - Det är naturligt med omstruktureringar även i den fackliga världen. Agrifack har mycket att vinna på att gå ihop med Naturvetareförbundet. Men för DRFs del känns inte detta lika rätt. - Vi dietister har alltid känt oss lite avvikande i Agrifack. Det handlar om vår yrkesidentitet som har en annan inriktning än övriga grupper i Agrifack. Vi vill hellre vara med i samma förbund som andra hälsoakademiker. En diskussion om närmande har redan inletts med Sjukgymnastförbundet. - Det gynnar oss både yrkesmässigt och fackligt. Vi har en samsyn i många frågor och blir starkare i opinionsbildningen och i lobbyarbetet. Sjukgymnasterna med fler karriärvägar kan inspirera oss, vilket är positivt för vår löneutveckling. Att sjukhusfysiker och cytodiagnostiker har sin hemvist i Naturvetareförbundet menar hon inte spelar någon roll. - Det är små grupper som inte vi har så mycket med att göra. På DRF:s årsmöte 15 april fortsätter diskussionen om dietisternas fackliga tillhörighet. 8 AGRIFACK NR

9 Andreas Englund, ordförande Ekoingenjörsförbundet - Vi ser positivt på detta och för oss är det en fördel att vara med i ett förbund som inte är så förknippat med den agrara näringen. Det är lättare att identifiera sig med naturvetarna. Det var på vippen att ekoingenjörerna hamnade i Naturvetareförbundet redan för tio år sedan. - Men då blev det nobben, de menade att vi inte var tillräckligt naturvetenskapliga. Vi är mer tvärvetenskapliga med fokus på entreprenörskap och produktutveckling. Hos Agrifack fick vi däremot god respons. I det nya förbundet ser han det som viktigt att slå vakt om yrkesidentiteten. - Kom ihåg att vi har lättare att få jobb än andra miljöutbildade. Dessutom har vi ett högre löneläge. Helena Börjesson, ordförande Agronomförbundet - Både för och nackdelar. Det finns många likheter mellan förbundens medlemmar och vi jobbar ofta på samma arbetsplatser. Ett större förbund menar hon blir en starkare aktör med större möjligheter att driva opinionsbildning och marknadsföring av naturvetenskaplig kompetens. - Nackdelen kan möjligen vara att vi blir mer splittrade där agronomernas ställning försvagas. Å andra sidan kan Agronomförbundet bli större eftersom en del agronomer redan är med i Naturvetareförbundet. Helena ser en liten risk i att biologernas löner är lägre än agronomernas, vilket skulle kunna bromsa agronomernas löneutveckling. - Sammantaget är jag ändå positiv och kanske kan fackavgiften sänkas. Roland Byfalk, ordförande Agrifack Skog - Äntligen samlar vi alla skogsakademiker i samma förbund. Vi jobbar tillsammans ute på arbetsplatserna och då är det naturligt att vara med i samma förbund. Gemensamma fackklubbar menar han underlättar rekryteringen, både när det gäller studenter och yrkesverksamma. Det nya förbundet blir också starkare i opinionsbildning och marknadsföring av skogsakademiker. - Nu kan vi tillsammans jobba för att alla skogstekniker, skogsmästare och jägmästare kommer till Naturvetareförbundet. Några nackdelar kan inte Roland komma på mer än att det tar en kvart längre tid att nå kansliet i Nacka än i Gamla stan. - Det kan man leva med. AGRIFACK NR

10 Klara Rapp, dietist i Agrifack Studentråd - Vi är positiva och ser stora möjligheter med ett samarbete och i förlängningen samgående med Naturvetareförbundet. Hennes vision är att alla kostvetare ska utveckla ett tätare samarbete och även inkludera nutritionisterna i Naturvetarförbundet. Tillsammans har de större möjligheter att påverka och marknadsföra yrkena. Detta gäller även för Agrifacks andra yrkesgrupper. Samarbete istället för konkurrens har alla att vinna på, inte minst i rekryteringen. - Men det gäller att slå vakt om delföreningarna så att alla känner att de har en naturlig hemvist och yrkesgemenskap. DRF:s vilja att söka sig till sjukgymnasterna är i dagsläget inget som Klara vill ta ställning till eftersom hon inte känner till argumenten. Däremot ser hon inte kansliflytten till Nacka som en rimlig anledning för DRF att byta fackförbund. - Vi har en stark roll i Agrifack. Samarbete med andra är alltid av godo. Men det finns inget som säger att ett samgående med sjukgymnasterna skulle ge några fackliga fördelar medlemmar. YRKESGRUPPER: JORD: Agronomer, lantmästare, hippologer, bioteknologer SKOG: Jägmästare, skogsmästare, skogstekniker TRÄDGÅRD: Hortonomer, trädgårdsingenjörer, landskapsingenjörer, arborister MILJÖ: Ekoingenjörer, ekologiska ekonomer, miljövetare, naturresursare, ekologiska naturresursare NUTRITION: Dietister, kostekonomer, livsmedelsingenjörer 49% jobbar inom privat sektor (inkl egna företagare) 24% kommunal sektor 27% statlig sektor medlemmar. YRKESGRUPPER MED EGNA SEKTIONER: Arbetsmiljöingenjörer, Biologer, Data och matematiker, Fysiker Fiskeritjänstemän, Geologer, Kemister, Metereologer och hydrologer Miljö- och hälsoskydd, Natur och miljö, Läkemedels- och biotekniker, Sjukhusfysiker, Yrkeshygieniker DELFÖRBUND: Skogsakademikerna ANDRA YRKESGRUPPER ÄR TILL EXEMPEL: Nutritionister och cytodiagnostiker. 45% jobbar inom den privata sektorn (inkl egna företagare) 17% kommunal sektor 38% statlig sektor Här några synpunkter som kommit in genom vår hemsida: Mycket bra! Äntligen, inte en dag för sent att Agrifack och Naturvetareförbundet går samman! Hoppas sammanslagningen sker snarast! Jag är själv biolog och hör för närvarande till NF men är mkt frustrerad över att man klassas in i olika fack när vi borde gå samman för att bli starkare och mer attraktiva på arbetsmarknaden. Tack för ordet. ANNA ANSEBO Bara positivt! Vill bara uttrycka min positiva inställning till ett utökat samarbete med Naturvetareförbundet! Min sambo, som är medlem i Skogsakademikerna, har enbart gott att säga efter sammanslagningen med Naturvetarförbundet. Genom honom har jag tagit del av tidning mm och har fått ett mycket positivt intryck. För medlemmar i Agrifack som funderar på alternativa karriärvägar, som inte är i klassiska "agrifack-yrken" så är det välkommet med ett utökat samarbete med större möjlighet till hjälp i olika situationer. MALIN THORS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR, RONNEBY KOMMUN Jag är inte så säker Rent spontant är jag inte så positivt inställd till det här med sammanslagningen. Jag är en optimist och har aldrig brytt mig om att göra min röst hörd och i synnerhet inte i en situation som denna. Men nu kände jag att jag var tvungen att säga ifrån. Jag har aldrig varit en förespråkare för fackförbund men när Ni kom till Alnarp en gång hösten 2003 blev jag såld. Jag gick med och har haft stor hjälp av er i viktiga frågor både under studietiden och även nu efteråt. Jag har känt att ni har brytt om mig; jag har inte bara varit ett medlemsnummer i er server. Är inte Agrifacks litenhet unik och borde man inte vara rädd om den? Jag är rädd för att den går förlorad om ni blir större oavsett vilka fördelar som väger för en sammanslagning med Naturvetarna. (Jag har inget emot dem, tvärtom) Bättre service, synergieffekter och gemensamt kansli mm, visst, men jag är inte så säker. Medlemsavgiften... den höjs ytterligare eller? Visa att jag har fel! JOHAN STÅHL LANDSKAPSINGENJÖR I BORÅS 10 AGRIFACK NR

11 Stoppa avfolkningen på landsbygden! student krönika Många säger att det var bättre förr. Jag skulle vilja påstå, trots mina arma 20 år, att det på många sätt inte var det. Däremot är jag benägen att hålla med när det gäller en sak. Förr om åren bestod Sverige av många, små mjölkgårdar. Tillsammans hjälptes de åt att hålla landskapet öppet och att göra Sverige självförsörjande inom många områden. När jag åker hem till min lilla by i norra Jämtland möts jag av en annan bild. Det som tidigare varit en levande landsbygd med många människor, djur och odlingar har förändrats. Byarna består nu till stor del istället av igenväxta åkrar, förfallna hus och tomma ladugårdar. Jag läste i Land Lantbruk nr 3 att det i framtiden spås att det inte kommer att finnas mjölkgårdar norr om Skåne. I vilken position befinner vi oss då? Naturlandskapet kommer att förändras och vår landsbygd kommer att avfolkas i rask takt. Vi kommer då att gå miste om en stor del av Sverige som vi tidigare varit stolta över. Här har vi med utbildning inom sektorn en viktig uppgift att fylla. Vi har den kunskap som krävs för att påverka. Vi kan få Sveriges ekonomi och landsbygd att utvecklas i rätt riktning. Vi måste göra en kraftsamling för att undvika att människor i framtiden ska säga; det var bättre förr. Marie Sjölin, ledamot i Agrifack Studentråd, husdjursagronomstudent AGRIFACK NR

12 Peter Sylvan tog med oss på en resa från molekylärnivå till Harry Potter. AGRONOMDAG LA Premiären för Agronomdagen gick i energins tecken. Succén var given på förhand. Men fler än 120 personer kunde inte Syltans loft vid Ultuna ta emot. En spännande mix av föreläsare höll publiken i ett järngrepp. Flera var tankeväckande, några var inspirerande och en rörde om ordentligt i grytan. Lars-Erik Liljebäck Råvarupriserna stiger Först ut var agronom Håkan Walldén från Lantmännen Energi. Han påminner om att dagens diskussion om energi har likheter med den på 70-talet. Då var det oljekris med hotbilder om sinande olja och kraftigt höjda priser. Men så har det inte blivit. - Klimateffekterna har tillkommit som en pusselbit med Kyotoprotokollet som en viktig drivkraft. År 2010 ska 5,75% av fordonsbränslet vara förnyelsebart enligt ett EU-direktiv. Stor efterfrågan av raps för tillverkning av RME, rapsmetylester, har gjort att priserna skjutit i höjden. Tyskarna ligger långt framme och driver på den utvecklingen. I dag används bara två procent av Sveriges åkermark till produktion av bioenergi. Den arealen kan bli betydligt större utan att konkurrera med livsmedel. - I dagsläget ligger brytpunkten runt 20% av åkerarealen. I det ligger den areal som producerar överskott, uppodling av trädor, marginella jordar och beten. Men fullt så optimistiska är inte 12 AGRIFACK NR

13 Efter en mycket lyckad premiär tar Agronomförbundet sats för nästa års Agronomdag. Bakre raden fv: Jonathan Sohl, Maria Carlsson, Robert Wedmo. Främre raden fv: Helena Börjesson, Emma Gratte, Emil Åkesson. Anna Mårtensson saknas på bilden. Med åkern bar hamnar resurser på fel plats och orsakar miljöproblem. DDAD MED ENERGI hans prognoser. Han räknar med att arealen energigrödor kommer att uppgå till hektar om fem år. Det är två och en halv gånger mer än i dag. Hur går det med priserna? - Rapspriset fortsätter uppåt. Den fyrdubblade kapaciteten i Norrköping kommer att dammsuga Axel pressar raps hemma Nästa man på scen var agronom Axel Lagerfeldt som driver Tolefors Gård. I dag används bara två procent av Sveriges åkermark till produktion av bioenergi. den svenska marknaden på spannmål, vilket kan komma att innebära höjda spannmålspriser. Men det är fortfarande överskott i EU. Biprodukten drank kan lika gärna bli foder som att den eldas upp. Håkan ser stora möjligheter för salix. Värmekraftverken vill ha nära till råvaran och då är salix ett alternativ. Det nya energibruket menar han gör att två skilda odlingssystem växer fram, ett för livsmedel och ett för energi. I energibruket kan slam, aska och rötrester användas och kanske även GMO-grödor. Han producerar RME hemma på gården. Än så länge är inte volymerna så stora att det lönar sig att sälja, utan oljan används i gårdens värmepannor. - Med den nyinköpta pressen från Moldavien ökar vi produktionskapaciteten från en kubikmeter i veckan till två kubik per dygn. När vi blir varma i kläderna kommer vi att sälja direkt till slutanvändarna. AGRIFACK NR

14 Bönder går samman och gör biogas Teknikläraren och egenföretagaren Peter Karlsson tror på storskaliga lösningar för att få lönsamhet. I ett fall har 25 lantbrukare med tillsammans 2000 mjölkkor gått samman. De kan producera biogas motsvarande 1,3 miljoner liter bensin per år. Det innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 4000 ton per år. - Den positiva klimateffekten gör att vi kan få statligt stöd genom de så kallade Klimp-pengarna. Med den volymen kan det bli lönsamt att uppgradera rågasen till biogas, vilket sker i en större anläggning. - Transporterna är så billiga i dag att det är mer lönsamt att köra gödseln till en större anläggning, både för rötning och uppgradering. Det är en dyr teknik med höga säkerhetskrav på grund av explosionsrisken. Vilka lantbrukare nappar på detta? - Några vill bli av med gödseln, andra vill tjäna pengar, men de blir besvikna. En stark drivkraft är att skapa något nytt. - Den positiva klimateffekten gör att vi kan få statligt stöd genom de så kallade Klimp-pengarna. Se upp för fleromättat fett! Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers rörde om i hälsogrytan. Begreppet GI som det används i dag skapar mest förvirring och är missvisande. Det mäter mängden glukos, som snabbt tas upp av blodet, i förhållande till det totala innehållet av upptagbara kolhydrater. Ett mer rättvisande namn än glykemiskt index menar Göran Petersson är glukosindex. äter så stora mängder. Om hans syn på GI är lätt att smälta är hans tes om fetter desto svårare. Han går emot etablerade sanningar och hävdar att mycket av det fleromättade fettet är farligt och orsakar åderförfettning. - Kom ihåg att vi till 50% är uppbyggda av mättat fett och att både bröstmjölk och komjölk mest - Kom ihåg att vi till 50% är uppbyggda av mättat fett och att både bröstmjölk och komjölk mest består av mättade fettsyror. Lär dig konsten att övertyga Retoriker Peter Lindh gav handfasta råd om att nå fram med ett budskap. - Ett tips är att spara det bästa till sist för att undvika antiklimax. Struktur och avgränsning är a och o, liksom att använda sig av ett gripbart och tydligt språk. Tala med känsla och entusiasm för att få med fler sinnen. Viktigt är att skapa förtroende för publiken. Berätta vem du är och vilka intressen du representerar. - Man måste jämföra samma mängd av födoämnet gram. Gör man det så hamnar både äpple och morot lågt. Vetebröd får ett värde på 35, medan glukos sätts till 100. Vetebröd ska man ändå vara försiktig med eftersom man består av mättade fettsyror. De motstår oxidation bättre, vilket även kolesterol gör. Hans förklaring är att när det fleromättade fettet oxiderar så fastnar det i kärlväggarna. Tala med känsla och entusiasm för att få med fler sinnen. 14 AGRIFACK NR

15 Vid JTI pågår forskning om bioenergi, både om hur bonden kan producera energi och spara energi på gården. JTI forskar om bioenergi Efter den lekamliga utflykten ledde Åke Nordberg in oss i bioenergifåran igen. Agronom Åke Nordberg vid JTI berättade om aktuell forskning. I samarbete med Stiftelsen lantbruksforskning driver de ett fyraårigt program. Det handlar både om produktion och förädling av energigrödor, liksom om hur enskilda gårdar kan spara energi. Det planerade värmekraftverket i Värtan som ska drivas med biobränsle ger nya möjligheter. 90% av råvaran kommer att utgöras av skogsbränsle. Men resten ska komma från åkern. - Detta motsvarar halm från cirka hektar spannmåls- eller oljeväxtgrödor, alternativt knappt hektar salix, säger Åke. Han förklarade att det är elcertifikaten som gör det lönsamt för värmekraftverken att elda med bioenergi. Avgiften på fossil energi subventionerar på så sätt förnyelsebar energi. Vetenskapen räddar oss Visionären Peter Sylvan avrundade dagen med en resa från molekylärnivå till Harry Potter. Trollkarlen symboliserar den avmaterialiserade världen där film och annan information numera laddas ner från nätet. Mer resurssnålt än så kan det inte bli. - Vi får ut mer spännande saker med allt mindre resurser, sa agronomen som numera är gästprofessor i kommunikation vid Lunds universitet. Han menar att kommunikation är strategiskt att behärska, men det handlar mer om att lyssna in och känna empati än att själv kunna hålla låda. - Livet är en resa där det gäller att hitta en mening. Var är jag ifrån och vart är jag på väg är frågor man bör ställa sig i en tid där vetenskapen är en våldsam kraft. Därifrån kan steget till den nakna jorden på åkern kännas lång. Men inte för Peter. - Den plöjda jorden läcker näring, en resurs som hamnar på fel ställe. Att plöja är ett gigantiskt ingrepp i ekosystemet. Men det finns lösningar. - Gentekniken kan ge oss perenna grödor där vi slipper det mesta av jordbearbetningen, hjälpa oss att förbättra kväveupptaget, öka biomassan och få rätt fettsyror och andra ämnen vi behöver i en uthållig användning av våra resurser. Han påminde om att det inte är ekologiska kor som ger mjölk med hög halt av omega-3-fettsyror. Utan det är grovfodret som ger en annorlunda fettsyrasammansättning. - Området kost och hälsa blir större, liksom närproducerat och säkra naturliga produkter. Ett utmärkt exempel är en grisbesättning utanför Tvååker där grisarna lever naturligt i halmen och får böka, bygga bo och annat. - Grisarna sköter sig själva utan veterinärhjälp. Låga byggkostnader gör också att lönsamheten är god. Hemligheten är att den senaste kunskapen om grisars etologi och fysiologi har utnyttjats. - Man har tagit kunskapen på allvar och lekt Harry Potter. På så sätt har de fått ut nya spännande saker med lite resurser. AGRIFACK NR

16 Några av studenterna bakom Lantmästardagen; Fv Anna Karlsson, Magnus Nilsson, Anna Hansson, Jakob Hernell, David Mårtensson. Från Lantmästardagen IKEA BANAR VÄG FÖR SVE Lantmästardagen behåller greppet om sin publik även om inte den stora aulan i Alnarp var fylld till sista plats. Dagen präglades av en sällan skådad optimism i lantbruket. Ett spännande inslag var Ikeas betydelse för den svenska exporten av livsmedel, som numera är så mycket mer än Absolut. Lars-Erik Liljebäck Åsa Odell, ordförande LRF Skåne, tror på höjda råvarupriser. Det var muntra tongångar på årets Lantmästardag. - Så bra som det ser ut nu har det aldrig gjort i lantbruket, inledde moderator Bo Stark. Det intrycket förstärktes under dagen där föreläsarna trumfade över varandra i positiva omdömen. - Vi är stolta över det vi gör, sa Åsa Odell, ordförande LRF Skåne. Guten, som fastnade för Skåne efter lantmästarexamen 1991, bygger ut den integrerade svinproduktionen och fördubblar antalet suggor till 400 hemma på gården. Omsättningen hamnar på 10 miljoner kronor. Det kan behövas efter dippen med 8% i den svenska produktionen sedan mitten av 90-talet. Konsumtionen av nöt har ökat rejält under samma tid, men importen har tagit allt. Så där finns ett utrymme för svenska uppfödare. Hon påminde om den gröna sektorns betydelse med dess 10% av BNP. Bilindustrin, som det så ofta ömmas för, når bara fyra procent. - Gnället var en framgångsfaktor i det gamla systemet, men knappast nu. Från LRF:s sida satsar vi 250 miljoner kronor på företagsutveckling genom bland annat rådgivning. I motsats till många prognosmakare tror Åsa Odell på höjda råvarupriser. Kanske rapsen visar vägen. Åtminstone om man ska lita på entusiasten Johan Biärsjö från Svensk Raps. Han har alltid raps i tankarna och Johan Biärsjö påminde om rapsoljans goda hälsoegenskaper. 16 AGRIFACK NR

17 Omsättningen för Ikea Food Services ökar med 20% per år. Exotisk mat på Ikea i Shanghai. NSKA LIVSMEDEL I VÄRLDEN slår på trumman för grödan i alla dess former. Men odlingen både i Sverige och EU:s 27 länder slår snabbt i taket. Om all diesel inom unionen får en inblandning med 5% så skulle det behövas sju miljoner hektar, precis så mycket som kan odlas. Motsvarande hektar behöver odlas i Sverige för att täcka vårt Hur RME påverkar växthuseffekten tvistas det om. Energibalansen ligger på mellan 30 och 60% beroende på hur biprodukterna används. Raps är också världens bästa matolja med stort innehåll av de essentiella fettsyrorna linol och linolen, populärt uttryckt omega-6 respektive omega-3. Med olivolja som förebild ska rapsoljan marknadsföras som en delikatess och hälsobringare. Inte nog med det. Biprodukten rapskaka kan byta ut en del av det importerade sojamjölet. Att odla raps blir en allt bättre affär för bonden. Priset är på väg upp Som lök på laxen kan kunden sedan köpa maten på Ikea-shoppen och ta med sig hem. Gravad lax, sill och köttbullar, liksom brännvin, är de populäraste varorna, sa Anders Lennartsson vid Ikea. Det mesta produceras i Sverige. Men råvaran är inte alltid svensk. Köttfärsen kan lika gärna komma från Irland som från Sverige där Nästa steg kan bli att svensk rapsolja når konsumenter över hela världen. behov. Men mer än hektar är inte möjligt. Så resten får importeras. Sverige är med på tåget. Anläggningar för RME byggs på flera håll i landet. Den totala kapaciteten uppgår till raps från motsvarande hektar. och beräknas nå 2.50:- per kilo i år. Nästa steg kan bli att svensk rapsolja når konsumenter över hela världen. Ikeas 222 varuhus i 24 länder är det perfekta skyltfönstret för svensk mat i världen. Omsättningen för Ikea Food Services ökar med 20% per år. Men avsikten är inte i första hand att tjäna pengar på livsmedel. Uppdraget är i stället att skapa trafik till varuhusen för att sälja så mycket möbler och heminredning som möjligt. - En kund som besöker restaurangen handlar mer heminredning. lantbrukens struktur fortsätter att förändras i rasande takt. Det kunde Hans Wennberg vid Swedbank visa med siffror. Gårdarna blir större och effektivare. Priserna på jordbruks- och skogfastigheter fortsätter att stiga. Men det mesta talar för att stöden till lantbruket kommer att fortsätta minska som en följd av frihandelsavtalen inom WTO. Den svenska ärtan står pall för fri handel. Det kunde de omkring 250 gästerna vid kvällens traditionella ärtsoppa enas om. AGRIFACK NR

18 LINGDAGEN FÅNGA Den 1 februari i år gick Lingdagen av stapeln för femte året i rad. Mässan som samlar branschfolk och företag inom den gröna sektorn var som vanligt välbesökt. I år liksom föregående år har arrangörerna lyckats få spännande föreläsare på plats. Solveig Åkerhielm Berätta om årets mässa? - I år har vi satsat på bredd. Vi ville belysa alla de olika saker som en landskapsingenjör kan arbeta med. Vi har märkt ett ökat intresse från branschfolk och det är jättekul. Utställarna har visat ett stort intresse och återkommer år från år eftersom det är en dag där branschfolk är samlade på ett ställe. En mötesplats för leverantörer, arbetsgivare, beställare och anställda, säger Ulrika Bohman samordnare för Lingdagen. Är ni nöjda med årets mässa? - Visst finns det saker som kan förbättras men i det stora hela är vi nöjda med årets insats. Mässan växer lite från år till år och vi hoppas på lika bra uppslutning inför kommande mässa den 7 februari 2008, Trender Vi gick en runda bland utställarna för att höra vad som var nytt och trendigt i branschen. Utemiljöns betydelse för hälsa och rekreation är en trend som offentliga samlingsplatser för aktivitet och fitness för alla åldrar. Annat som lyftes fram var utomhusbelysning, designad bevattning och hushållsnära tjänster. En stark trend är också att trädgården skall vara färdig på en gång, säkert som en följd av alla de tv-program som görs om trädgårdsdesign. Det satsas också mer pengar än någonsin, framförallt av privatpersoner, på trädgården och den gröna utemiljön. Även kyrkogårdssektorn genomgår en förvandling där intresset för att göra kyrkogården mer park- 18 AGRIFACK NR

19 R TRENDER Heta Trender 2007 Aktivitet & rörelse Utomhusbelysning Hushållsnära tjänster Designad bevattning Blomsterlök Färdiga trädgårdar Takträdgårdar Parklika kyrkogårdar Inbjudan till KSLA:s konferenser 22 mars Ekologiskt Forums hearing: Aktionsplan för ekologisk produktion och konsumtion 27 mars Seminarium: Den trämekaniska industrin. Strategiska framtidsfrågor liknande är stort. I framtiden får vi nog se en helt annan form av kyrkogårdar än idag. En för året alldeles ny aktör på mässan var LIR, Landskapsingenjörernas Riksorganisation. De var på plats tillsammans med Agrifack för att informera om organisationen och rekrytera medlemmar. - Berätta om LIR LIR är en ny branschorganisation som har till syfte att främja och tillvarata landskapsingenjörernas och trädgårdsteknikernas intressen. Vi har märkt ett stort behov och en stor efterfrågan på ett forum för både yrkesverksamma och studenter. Meningen är att vi ska arbeta för nätverk, opinionsbildning och kunskapsutbyte. Tillsammans med Agrifack, SLU och blivande medlemsföretag ska vi bli den självklara aktören inom den gröna sektorn. I april har vi vårt första årsmöte dit alla är välökomna, säger Anne Heino samordnare för LIR. Det satsas också mer pengar än någonsin, framförallt av privatpersoner, på trädgården och den gröna utemiljön. Vill du veta mer om LIR eller Lingdagen: skicka ett mejl till lir@agrifack.se så skickar vi mer information eller gå in på 18 april Konferens i Riksdagshuset i samarrangemang med FAO: Klimat och miljö i förändring varifrån kommer maten? 26 april Seminarium: Tilting Forestry Industries from North to South Mer information fiinns på akademiens hemsida: AGRIFACK NR

20 fråga Agrifacks experter Chef i Agrifack? Jag har precis blivit chef och undrar om det är idé att vara kvar i Agrifack. Bland annat innebär den nya tjänsten att jag kommer att förhandla om lön med mina kolleger som är med i Agrifack. HÄLSNINGAR CARINA WOLLERT Svar: Grattis till ditt nya jobb som chef. Vi ser alltför ofta medlemmar som hoppat på chefsjobb och accepterat dåliga villkor. Ett genomtänkt anställningsavtal är A och O för en chef. Detta är speciellt viktigt för högre chefer som saknar anställningsskydd. Ett avtal med reglerat avgångsvederlag kan vara skillnaden mellan mjuklandning och en påtaglig standardsänkning. Dessutom har du som medlem i Agrifack en inkomstförsäkring som gäller under ett halvår där du behåller 80 % av den gamla lönen upp till kronor per månad. Att du blir chef för ett antal andra medlemmar inom samma förbund är inget hinder för att stanna kvar som medlem. Du får stöd från Agrifack i allt som rör dina egna anställningsförhållanden och din egen lön. Däremot kan det hända att du har Agrifack som motpart i en förhand- ling. Men inte heller detta är något problem, det gäller bara att hålla isär rollerna. Som chef har man en utsatt position. Att då avstå från det skydd ett fackligt medlemskap innebär är att ta en stor risk. ULF BERGIUS Lönar det sig med tjänstebil och miljöbil? Jag har precis bytt jobb och blivit erbjuden tjänstebil. Men vete katten om det är till fördel i jämförelse med att använda egen bil i tjänsten. Jag kör ungefär 1500 bil per år privat - miljöbil förstås. Vad är rimlig bilersättning om jag skulle välja att köra egen bil? PER I SKUTTUNGE Svar: Det är precis som du misstänker inte alltid säkert att tjänstebil är någon bra affär för dig privat - även om arbetsgivaren gärna framställer det så. Fördelen med tjänstebil, för både dig och arbetsgivaren, är att du får en driftssäker och representativ bil. För arbetsgivaren kan även tjänstebilen vara ett sätt att visa upp företaget. Men om du redan har en hyfsat bra bil och dessutom inte kör så mycket privat kan en bättre lösning för dig vara att få tjänstebilens förmånsvärde omvandlat till lön. Förmånsvärdet bestäms av bilens pris men också räntan och det allmänna kostnadsläget. På Riksskatteverkets hemsida kan du själv via en räknekalkyl räkna på ifall du tjänar på att ha tjänstebil eller inte. ( Nivåerna för milersättning skiljer sig beroende på vilken arbetsgivare du har. Det har på senare år blivit vanligare att företag premierar dem som har miljöbilar med en högre milersättning. Förhoppningsvis gäller detta även för din arbetsgivare. Milersättning ligger oftast mellan 28 och 36 kronor per mil. Ju mer du kommer att använda egen bil i tjänsten desto viktigare att ersättningen ligger på en hög nivå. MARIA ANDRÉN BERGSTRÖM 20 AGRIFACK NR