Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

Transkript

1 Boverket Byggkostnadsforum Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Samlade erfarenheter av tre genomförda projekt

2

3 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Samlade erfarenheter av tre genomförda projekt Boverket augusti 2005

4 Titel: Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige. Samlade erfarenheter av tre genomförda projekt. Utgivare: Boverket augusti 2005 Upplaga: 1 Antal: 500 Tryck: NRS Tryckeri AB, Huskvarna 2005 ISBN: Sökord: BYMAS, byggmaterial, inköpsvägar, import, upphandling, sammanfattning. Diarienummer: /2002 Omslag foto: Morgan Karlsson, Svensk Handel, Klas Andersson Layout: Kjell Warnquist, ateljé WQ Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Boverket 2005

5 Kolumntitel 3 Förord Oligopol, prissamverkan och dolda rabattsystem begränsar konkurrensen, driver upp materialpriserna, utestänger leverantörer och försvårar förupphandling och sidoimport av byggmaterial. Detta konstaterade Byggkommissionen i sitt betänkande Skärpning Gubbar (SOU 2002:115) som överlämnades till regeringen i december Liknande slutsatser hade tidigare även redovisats i Byggkostnadsdelegationens slutbetänkande Från byggsekt till byggsektor (SOU 2000:44). För att öka konkurrensen och bryta de etablerade försörjningskedjorna för byggmaterial i Sverige måste beställarna, främst byggherrarna, dels få större kunskap om hur byggprocessen fungerar, dels en ökad insikt om att det finns alternativa inköpsvägar och upphandlingsmetoder. Beställaren måste lära sig att utnyttja alla konkurrensmedel och inköpskanaler för att sänka sina kostnader. Det finns dock många frågor utöver priset som bör beaktas vid handel med byggmaterial, kvalitetsfrågor, garantier och leveranstrygghet är bara några av dessa. Det är därför angeläget att på olika sätt även öka kunskapen om vilka villkor som gäller för import av byggmaterial, hur man går tillväga och vad man får för pengarna. En ökad sidoimport av byggmaterial och en ökad insikt i beställarledet om alternativa inköpsvägar, tvingar fram en prisanpassning hos aktörerna på den svenska marknaden och stimulerar till en sund konkurrens, i syfte att åstadkomma sänkta bygg- och boendekostnader. Boverkets Byggkostnadsforum stödjer en sådan utveckling genom att ge stöd till flera utvecklingsprojekt med ökad transparens och konkurrens i byggmaterialhandeln som huvudsyfte. I denna rapport kommenteras och sammanfattas resultaten från tre sådana projekt som genomförts under samlingsnamnet Ny prisstruktur för Byggmaterial i Sverige, BYMAS. Genom BYMAS-projektet har resultaten från tre utvecklingsprojekt med olika inriktning koordinerats och jämförts. Projekten har haft det gemensamma syftet att visa på nya inköpsvägar och inköpsrutiner för byggmaterial i Sverige och att stimulera till att sätta byggherren och inte leverantörerna i centrum av inköpsprocesserna. Rapporten har sammanställts av byggkonsult Juri Lutz, Kungälv, som varit Byggkostnadsforums controller för BYMAS-projektet och som också svarar för innehållet i denna rapport. Karlskrona i maj 2005 Sonny Modig projektledare Boverkets Byggkostnadsforum

6 4 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

7 Kolumntitel 5 Innehåll Bakgrund och läsanvisning... 7 Sammanfattning... 9 Varför är handeln med byggmaterial viktig?...11 Byggherren måste återta sin ledande roll i byggandet Byggmaterialmarknadens problem med priser Är rabatterna på väg bort? BYMAS-projektet startar Underlag för BYMAS-projektet BYMAS projektets arbetssätt Samlade erfarenheter av de tre projekten Exempel på olika materialgrupper lämpade för direktupphandling Varför så lite import? Lägre materialpriser bara för hyreshus? Beskrivning av de tre projekten Alternativa inköpsvägar Byggmaterial som söktes BoTrygg Bygg AB:s metod att söka byggvaror Byggmässors betydelse Import av byggmaterial Parter i projektet Kompetensutveckling Kontaktskapande aktiviteter marknadsundersökning Mötesplats Nordbygg Inköpsresa till Thailand Svenska ambassadens briefing för thailändska företag Företagsbesök i Asien Byggherreupphandling av byggmaterial...25 Nyckelfaktorer för att uppnå målsättningen Beställarleveranser (B-Lev) 1-11 av köpt material Bilaga 1 Byggherrens materialupphandling i kv. Adlersten,Karlskrona Bilaga 2 Intervju med Gårdstensbostäder om upphandling av byggmaterial Bilaga 3 Intervju med NVS (installationsföretag) om materialpriser och import Bilaga 4 Intervju med Skanska... 35

8 6 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

9 Kolumntitel 7 Bakgrund och läsanvisning Denna BYMAS-rapport om byggmaterialhandel är en sammanfattning och analys av tre tidigare genomförda projekt i ämnet som var och en finns separat beskrivna i egna rapporter, Nya inköpsvägar för byggmaterial kan spara miljarder, Nya inköpsvägar för byggmaterial samt Kv. Adlersten Karlskrona, se sidan 13. För att förstå helheten måste läsaren även läsa dessa. De kan beställas från Boverket eller kan hämtas från hemsidan Denna rapport är disponerad enligt följande: sammanfattning bakgrund till varför projekt kring byggmaterialhandel ansågs viktigt för den svenska byggsektorns utveckling beskrivningar av de tre projektens olika metoder att upphandla bra och billiga material slutligen samlade erfarenheter och slutsatser. Ett stort tack till Michael Pirosanto och Kaljo Heinmaa, Gårdstensbostäder, Göteborg, Per-Ingemar Persson, NVS, Malmö samt Gunnar Hagman, Skanska, Karlskrona som bidragit till rapporten genom att dela med sig av sina erfarenheter inom ämnet. Ett stort tack även till Eva Gabrielsson, Bygg-Dialog som hjälpt till med redigeringsarbetet och varit bollplank.

10 8 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

11 Kolumntitel 9 Sammanfattning BYMAS-projektets syfte har varit att dra samlade erfarenheter ur tre genomförda projekt kring upphandling av byggmaterial. Projekten ingår i Boverkets Byggkostnadsforums serie av pilotprojekt. BYMAS-projektet konstaterar att byggsektorn måste söka nya inköpsvägar och nya marknader för att öka sin konkurrenskraft. Konkurrensen inom byggsektorn på den svenska marknaden kommer att öka i takt med den ökande globaliseringen vilket märks på de inbrytningsförsök på den svenska marknaden som företag från främst EU nu gör med skiftande framgång. Detta tryck kommer troligen efter hand att öka. För byggherren som köpare och slutanvändare av material, och naturligtvis även för entreprenören kan det löna sig att själv upphandla vissa utvalda material direkt av tillverkaren utan mellanhänder. Värdekedjans effektivitet måste öka. Projektet har visat att besparingar på mellan procent kan uppnås. Men detta kräver inköpskompetens. Här kan en samverkan mellan olika byggherrar inom samma region bidra till att öka kunskapen om och kompetensen kring upphandlingsfrågor. Kompetensen kan också förstärkas genom anlitande av konsult. I förlängningen kan man spåra en möjlighet till ett nytt och fruktsamt samarbete mellan entreprenör och byggherre vid gemensam upphandling av material. Vissa delar av kv. Adlersten i Karlskrona upphandlades på detta vis och genom ett incitamentavtal mellan parterna. En förutsättning är dock att ett förtroende mellan byggherre och entreprenör byggs upp. Ett första steg torde vara att synliggöra rabatter, nettopriser och övriga leveransvillkor samt att skapa en öppenhet öppna böcker i processen. Ett sådan utveckling skulle starkt bidra till effektivisering. Dagens byggsektor har inlett en utveckling i denna riktning. Mycket arbete återstår dock.

12 10 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

13 Varför är handeln med byggmaterial viktig? 11 Varför är handeln med byggmaterial viktig? De kraftiga prisstegringarna vid byggande av flerbostadshus under 1990-talet och fram till våra dagar visar tydligt på behoven av förändring i byggsektorn. Byggherren måste återta sin ledande roll i byggandet Ett viktigt steg i denna utveckling är att stärka byggherrerollen, köparrollen. Byggherren måste åter bli den som blir herre över bygget, den som bestämmer och leder processen i en central och ledande roll, och även köper in vissa varor till vettiga priser. En aktiv och stärkt byggherreroll skulle kraftigt bidra till ökat intresse för att förbättra de olika delmomenten i byggprocessen. Där kan inte minst priser och kostnader för material tydliggöras. Frågan om en stärkt byggherreroll är också en fråga för bostadsföretagens ägare. Skärpta ägardirektiv till företagsledningarna och större ägarnärvaro skulle påskynda en förändrad attityd till uppgiften att även bygga bostäder som vanliga människor har råd med. Detta gäller naturligtvis även andra typer av byggnadsverk som till exempel anläggningar och lokaler. Byggmaterialmarknadens problem med priser Den svenska materialmarknaden är i många fall nationell och oligopolisk till sin karaktär. Värdekedjorna är oftast låsta och medger inte insyn. Kunden har svårt att värdera vad de olika aktörerna i värdekedjan bidrar med i form av nytta. Transaktionskostnaderna mellan de olika leden är oftast skyddade. Den traditionella rabattdjungeln är ogenomtränglig. Det gör att det i praktiken är omöjligt att avgöra varans eller komponentens pris i förhållande till dess värde. Konkurrensen mellan företagen kring bästa pris och kvalitet omintetgörs. Kunderna märker den bristande konkurrensen i omotiverade prisökningar. Det blir omöjligt att göra en rättvis jämförelse med samhällets allmänna prisutveckling. Dessutom särredovisas inte materialpriserna utan bäddas in i det av entreprenören levererade totalentreprenadpriset och förblir därmed osynliga. Byggherrens kunskaper om enskilda priser och kostnader har efter hand

14 12 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige förlorats och vilket omöjliggjort prisövervakning. Det har bidragit till galopperande prisökningar på bygg- och installationsmaterial mot ständigt nya höjder och som i all sin obegriplighet accepteras som mer eller mindre som naturliga. Priset för bygg- och installationsmaterial utgör en stor andel av byggpriset. Andelen varierar vid olika byggsätt men brukar anges till ca 40 procent av entreprenadkostnaden vid uppförande av hus med platsbyggd stomme. Under senare tid har andelen dock ökat och kan uppgå till ca 50 procent. Det beror i vissa fall delvis på en ökad prefabricering, vilket är rimligt och motiveras med sänkta byggplatskostnader men det finns också oförklarade allmänna prishöjningar. Materialpriser och materialets försörjningsvägar brukar inte diskuteras i samband med diskussion kring byggpriser. Problematiken kring materialfrågor har dock lyfts fram av Byggkostnadsdelegationens i sitt betänkande Från byggsekt till byggsektor SOU 2000:44 som beskriver de bakomliggande strukturerna som styr värdekedjorna och i Byggkommissionens Skärpning gubbar SOU 2002:115. Dessa strukturer bedöms vara föråldrade, ineffektiva och sakna erforderlig drivkraft för förnyelse. Ineffektiviteten visas av att tillverkare oftast har en lägre vinst på sina produkter än aktörer i mellanliggande led i värdekedjan. Detta förhållande har inte sällan lett till klagomål i tillverkningsledet. Den låga lönsamheten har i sin tur medfört ringa förståelse för slutkundernas rop på lägre priser. Dessutom hämmas den viktiga drivkraften i att slutkunden inte har möjlighet att påverka såväl pris som kvalitet. Är rabatterna på väg bort? På senare tid har emellertid ett nytt förhållningssätt till kunder kunnat noteras. Vissa delar av byggsektorn har påbörjat en förändring med ambitionen att minska sina egna kostnader. Grunden till detta kan vara att ökande priser mot kund inte syns vara möjliga i erforderlig utsträckning. Man har närmat sig taket. Nedanstående citat kan tjäna som exempel på detta. Den första rör hur byggvaruhandeln kan sätta priser för konsumenter, den andra rör hur den professionella byggmarknaden kan agera kraftfullare som inköpare. Rabatter försvinner i byggbranschen Det kan vara svårt att jämföra priser för den som bygger om själv hemma. Höga priser för gör-det-självare och generösa rabatter till proffsbyggarna, så har det länge sett ut på den traditionella byggvarumarknaden. Men som Upplandsnytt tidigare berättat har konkurrensen om hemmafixarna ökat vilket fått också den traditionella byggvaruhandeln att tänka om så att det ska gynna hemmafixaren. Det gamla systemet håller på att falla ur, vi vill ju kunna överleva. Konsumenten och byggare kommer närmare varandra, säger Tom Grenmark som är utesäljare på Woody i Uppsala. Tidigare har proffsbyggarna varit privilegierade då det i många fall bara varit de själva som verkligen vetat vad byggmaterialet kostar, eftersom vad som står på hyllkanten inom vissa varugrupper kan skilja sig så mycket som fem gånger mot vad byggaren verkligen betalar i och med sina rabatter. Det här gör att det är svårt att jämföra priser.

15 Varför är handeln med byggmaterial viktig? 13 Men för att inte förlora den prismedvetne gör-det-själv-kunden vill också gamla etablerade byggvaruhandlare erbjuda lägre priser till privatpersoner, som till exempel på Beijer i Uppsala där man infört vad man kallar ett marknadsanpassat pris till konsumenten. 1 Ledande personer i NCC skrev 2005 en debattartikel i Dagens Industri: Den ökade omfattningen inköpt material från forna Östeuropa och underentreprenader/installationer från Baltikum, Polen och Tyskland visar att kostnaderna sjunker med minst %... Vi behöver också se fler direktinköp från inhemska och utländska leverantörer, nya logistikstrukturer och industrialisering av byggprocessen. 2 En efterfrågad förändring av både köpares och säljares beteenden på byggmaterialmarknaden tycks vara på gång. BYMAS-projektet startar 2002 För att belysa de olika problemen inom bygg- och installationsmaterialens värdekedjor tog Boverket i augusti 2002 initiativet till att genom Byggkostnadsforum starta projekt med fokusering på det aktuella området. Ett antal olika konkreta pilotprojekt startades i avsikt att göra en djupstudie på priser, konkurrensförhållanden, importmöjligheter m.m. Det samlade namnet för denna studie blev BYMAS Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige. Underlag för BYMAS-projektet Denna BYMAS-rapport vilar på de samlade erfarenheterna från tre konkreta pilotprojekt. De rör alternativa inköpsvägar, import samt direktupphandling av byggvaror som en byggherre genomfört. Projekten är: 1. Nya inköpsvägar för byggmaterial kan spara miljarder En rapport från projektet som genomförts av Botrygg Bygg AB, Linköping. Här behandlas bl.a. alternativa inköpsvägar för byggprodukter. 2. Nya inköpsvägar för byggmaterial. En rapport från projektet som genomförts av Svensk Handel / Importrådet. Det rör import av bygg- och installationsmaterial samt att ordna utbildning kring importfrågor. 3. Kv. Adlersten Karlskrona. En rapport från AB Karlskronahem om delad totalentreprenad och förupphandling av byggmaterial. För intresserade läsare kan dessa rapporter beställas från Boverket eller hämtas på Boverkets Byggkostnadsforums hemsida 1 Källa: SR Upplandsnytt marcus.hansson@sr.se Copyright Sveriges Radio Dagens Industri Debatt, lördagen den 5 februari 2005, Byggkostnader ska sänkas men inte med Vaxholmslöner, Alf Göransson och Olle Ehrlén, NCC.

16 14 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige BYMAS projektets arbetssätt BYMAS-projektet har fortlöpande inhämtat underlag genom kontinuerliga möten med de tre ingående projekten. Projektens projektledare har även informerat intresserade aktörer på olika seminarier och konferenser som arrangerats. Information har även spritts genom Byggkostnadsforums olika allmänna konferenser som hållits i olika sammanhang. På Nordbyggmässan våren 2004 anordnade BYMAS tillsammans med branschorganisationen Byggmaterialindustrierna en gemensam Byggmaterialdag.

17 Samlade erfarenheter av de tre projekten 15 Samlade erfarenheter av de tre projekten Vilka samlade erfarenheter kan man dra ur de tre projekten inom ramen för BYMAS? Här nedan är de viktigaste: 1. Direktupphandling från tillverkaren ger lägsta pris då mellanledens procentpålägg ej belastar slutpriset. 2. Värdet och nyttan av mellanledens procentpålägg måste, för att kunna accepteras, vara synliga och kalkylerbar för kunden. 3. Rabatterna och icke-transparenta priser omöjliggör en sund konkurrens mellan olika leverantörer. Det saknas marknadskrafter på köparsidan som kräver en förändring. 4. Byggherreupphandling av material kräver inköpskompetens och intresse för lägre priser i byggandet. 5. Längre planeringstid ökar möjlighet till lägre materialpriser. 6. För att stärka konkurrensen vid upphandling bör en varas funktion användas i första hand och inte ett fabrikat. Byggherrens egen förvaltning binder sig oftast till ett fabrikat som man förordar, vilket medför minskad konkurrens och ökat pris. 7. Förprojektering i tidigt skede måste innehålla möjlighet för flera olika system och varor. Exempelvis skall olika sorters stommar kunna användas i konkurrens utan att projekterad spännvidd förutsätter en speciell leverantörs byggelement eller system. 8. Upphandling i samverkan med entreprenör kompenserar bristande inköpskompetens hos byggherren och ökar möjlighet till anpassning till lägre livscykelkostnader. Kan också medföra högre kvalitet till lägre pris. 9. Samverkan med entreprenör vid upphandling av vissa materialer kan lösa garantiproblem genom incitamentsavtal mellan parterna.

18 16 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige 10. Alla material är ej billigast att importera. Urvalet bör begränsas till varor som kräver hög förädling och bearbetning. 11. Import kan medföra logistiska problem vilket måste inkalkyleras. 12. Leverantörerna är inte alltid pålästa beträffande kraven enligt LOU. Vid byggherreupphandling måste kraven tydliggöras. 13. Erfarenhet från den internationella marknaden visar att kvalitén på material är fullt jämförbart med den nationella. Flertalet av s.k. svenska varor tillverkas redan i olika lågkostnadsländer inom EU. 14. Import utvecklar den nationella marknadens aktörer till nytta för kund. 15. En effekt av större engagemang från byggherrar vid materialanskaffning är kunskapen om marknadspriser. Denna kunskap har till stora delar gått förlorad under senare tids minskade resurser på byggherresidan samt de allt vanligare totalentreprenaderna där materialkostnaderna bäddas in i totalpriset och omöjliggör diskussion kring enskilda priser. Det är värt att påpeka att materialets andel av entreprenadkostnaden i ett flerfamiljehus utgörs av mellan procent och där stora besparingar är möjliga att göra. Exempel på olika materialgrupper lämpade för direktupphandling Några exempel på prisvärda materialgrupper är blandare till tvättställ och kök, badkar, porslin till våtrum, köks- och badrumsinredning, kakel, klinker, golv, fast lägenhetsinredning, vissa typer av fönster, dörrar av trä och stål, belysningsarmaturer m.fl. Dessa ligger i medelpris procent lägre än svenska medelpriser. Projektet har visat att vid nyproduktion av kv. Adlersten i Karlskrona blev de material som direktupphandlats ca 20 procent billigare redan vid köp på den svenska marknaden! Vid upphandlingen samverkade byggherren med respektive entreprenör. Vid jämförelse mellan de Foto: Morgan Karlsson

19 Samlade erfarenheter av de tre projekten 17 priser till byggherren och entreprenör kunde man konstatera att byggherren i nio fall av elva fick lägre priser. Det var endast på installationssidan som entreprenören hade fått lägre. Hur kunde byggherren i kv. Adlersten få lägre priser på byggmaterial än byggentreprenören? Den förklaring man har fått av materialleverantören är att de vid direktleverans till en offentlig inköpare inte riskerar prutningsförsök (som inte tillåts enligt LOU) och därmed har möjligheter att offerera ett lägre pris. En annan förklaring är att byggherren oftast avsätter längre tid till planering av inköp än entreprenören som förväntas att starta omgående efter antagande av hans anbud. Detta innebär oftast att entreprenörens ramavtal kommer att användas vid upphandling av material eller, som det sker i vissa fall, att man köper mer eller mindre i panik från först bästa byggvaruhus till högre priser än man ursprungligen kalkylerat. Varför så lite import? Om direktupphandling av material från tillverkare eller genom import är lönsam, varför sker inte detta oftare och i större omfattning? Det finns naturligtvis en mängd olika förklaringar till detta. En förklaring kan vara att det finns en viss rädsla hos byggherren att bryta med sitt lokala nätverk av leverantörer genom att gå direkt till tillverkaren eller börja importera. Man är oftast rädd att försvåra möjligheten till service på sina anläggningar genom otrohet mot sina leverantörerna. En annan förklaring kan vara att bristsituationen av bostäder på marknaden medfört att det saknas incitament att jaga kostnader. Efterfrågan gör ju att alla lägenheter ändå blir uthyrda utan att företagen behöver anstränga sig. Det gäller särskilt i tillväxtregionerna. Där får det kosta! Man vill inte gärna skylta med att det redan byggda beståndet skulle kunna ha byggts billigare. När det gäller bostadsrätter som oftast byggs i entreprenörens egen regi, behåller företagen gärna sina fasta leverantörer som de har ramavtal med. Ökade vinster tar man hem genom ökat slutpris, oftast motive-

20 18 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige rade med hänvisning till efterfrågan på marknaden. Mindre företag med tydliga och engagerade ägare kan oftast pressa sina kostnader bättre än företag med ansiktslösa ägare. Ett exempel är Botrygg Bygg AB som lyckats att både hålla låga kostnader och en god vinst genom att vända på alla kostnader, inte minst genom företagets aktiva materialupphandling. Dessutom lyckas Botrygg Bygg AB bygga bostäder av god kvalitet för egen förvaltning och för människor med normalinkomster. En trend under senare tid är att mindre och medelstora företag börjar bygga hyresbostäder igen. Genom stort engagemang från ägaren kan byggpriser och materialpriser pressas och byggnader uppföras med stor vinst genom att hyressättning sker enligt bruksvärdesprincipen baserat på oftast dyrare byggnation. Även Karlskronahem har visat på att det går att både upphandla entreprenader och material väsentligt billigare än vad som är vanligt. Det visar att även offentliga byggherrar kan lyckas, trots att många anser att LOU lagen om offentlig upphandling utgör ett hinder för effektiv upphandling. I båda fallen finns en gemensam nämnare i form av en engagerad och synlig byggherre som sätter sig i centrum av sitt projekt och styr projektet mot på förhand beslutat mål. Lägre materialpriser bara för hyreshus? Fokus i diskussionen kring byggkostnader ligger främst på hyresbostäder. Trots att dessa utgör en minoritet av allt byggande på marknad. Ofta hävdas att bostadsrätter och villor inte hör hemma i diskussionen då ägarna själva driver upp byggkostnaderna genom speciella krav på utformning, kvalitet och i stort bestämmer materialval. Samma resonemang förekommer ibland vid uppförande av kommersiella fastigheter av olika slag. Svensk Handels importprojekt har visat att bygg- och installationsmaterial av hög kvalitet som nationellt åsätts mycket höga priser, kan importeras till priser motsvarande svensk normalstandard. Den slutsats man kan dra är att direktimport i allra högsta grad borde vara intressant även för dessa typer av byggprojekt där särskilda krav sätts på kvalitet och standard. Det borde ligga i fastighetsägarnas, byggherrarnas och inte minst entreprenörernas intresse att söka nya inköpsvägar särskilt när det gäller byggprojekt med höga krav på standard. Generellt gäller att en mer offensiv upphandling av byggmaterial driver på en effektivisering av den nationella värdekedjan inom all byggproduktion. Endera kan kostnaderna minskas vilket skulle kunna resultera i lägre hyror eller så kan företagens försäljningsvinster och konkurrenskraft öka. Det finns i dag en tydlig trend där företagen börjar att arbetar för att minska sina kostnader. Man har alltmer insett att man närmar sig taket på byggpriser. Därmed ökar även intresset för importfrågor.

21 Beskrivning av de tre projekten 19 Beskrivning av de tre projekten 1. Alternativa inköpsvägar Rapport: Nya inköpsvägar för byggmaterial kan spara miljarder. Byggherre: Botrygg Bygg AB, kontaktperson inköpare Magnus Östryd Projektets mål har varit att hitta alternativa inhemska och utländska inköpsvägar för bygg- och installationsmaterial. Botrygg Bygg AB:s strävan att bygga hyresbostäder för människor med normala inkomster har varit ledande för arbetet. Botrygg Bygg AB har antagit följande affärsidé för sin del i projektet: Botrygg skall genom att mer djupgående och på bredden inventera marknaden och söka upp lämpliga leverantörsföretag i Sverige, Norden och delar av Europa, hitta kostnadseffektiva produkter för direktköp, som kan bidra till en produktion av bostäder i Sverige till lägre kostnader men med bibehållen eller höjd kvalitet. Värdet av tillgången till bostäder med relativt låga priser är betydande för samhället. Detta projekt har sin utgångspunkt i möjligheten att åstadkomma lägre byggkostnader genom att arbeta systematiskt med inköpsprocessen. Resultatet lämpar sig väl att tillämpa såväl i partneringförhållanden inom totalentreprenadens form, eller i delad entreprenad där byggherren själv åtar sig en större del av arbetet och ansvaret inom entreprenaden och tillhandahåller material till bygget. Byggmaterial som söktes Projektets syfte var att hitta alternativa inköpsvägar för bygg- och installationsmaterial. Projektet redovisar prisjämförelser hämtade från företag i Sverige, Norden och delar av Europa. Företagen har till största delen hittats via olika sökvägar på Internet samt genom de byggmässor som besökts under projekttiden. Produkterna är uppdelade i fem produktgrupper om totalt ca 40 olika produkter.

22 20 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Produktgrupperna är: Bruk, spackel och betong Byggmaterial, sten och isolering Dörrar och fönster Vitvaror och inredning VVS I Botryggs rapport visas att det finns kostnadseffektiva alternativ till ett flertal produkter att köpa utanför Sverige till låga eller mycket låga priser. Detta gäller främst produkter som används i våtutrymmen. Exempel på produkter är: Blandare till tvättställ, kök, badkar och dusch. Toalettstolar och handfat Duschväggar och badkarsskärmar Badrumkommoder Kakel och klinker Kakelfix och fog I dessa produktgrupper ligger medelpriserna utomlands mellan procent under de svenska medelpriserna. I rapporten finns det även en prisjämförelse mellan VVS-grossister i Sverige, Danmark och norra Tyskland. BoTrygg Bygg AB:s metod att söka byggvaror I inledningsfasen togs ca 70 olika produkter eller material fram som skulle kunna vara aktuella för projektet. Efter detta påbörjades arbetet med att söka tillverkare och leverantörer. Som hjälpmedel för att söka svenska företag användes främst: Svensk Byggkatalog som utges av AB Svensk Byggtjänst. Gula sidorna, När det gäller sökningen av leverantörer av byggmaterial i Norden och Europa koncentrerades arbetet till sökning på Internet. De sökmotorer och hemsidor som användes var bl.a. följande:

23 Beskrivning av de tre projekten 21 Vidare utnyttjade Botrygg Bygg AB sina tidigare erfarenheter från egna byggprojekt och mässbesök. Det inledande arbetet resulterade i ca 800 företagsadresser i såväl Sverige, Norden som delar av Europa. Tilläggas ska att adresslistorna har kompletterats med ca 150 nya företag från de byggmaterialmässor som besökts. Byggmässors betydelse Botrygg Bygg AB har en tradition av att besöka mässor för att hitta nya leverantörer av byggmaterial. Större byggmässor i Tyskland och framförallt Italien har besökts under många år. Mässbesök har varit och är en viktig del i företagets agerande i arbetet med inköp av byggmaterial. I och med detta projekt har möjligheterna utvidgats till fler mässbesök och i fler länder. Ca 20 byggmässor har besökts. Vid sökning efter internationella mässor har olika hemsidor använts: en tysk hemsida där man kan söka på mässor i hela världen. IBEC står för International Building Exhibition Committee. De är specialiserade på byggsektorn och representerar 20 ledande byggmässor i Europa. Man kan här hitta mer detaljerad information genom länkar till respektive byggmässa. Nedan en karta var i Europa byggmässorna hålls. Besökta byggmässor i Europa.

24 22 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Under mässorna har nya företagskontakter etablerats och offertförfrågningar har lämnats såväl direkt på mässorna som efter hemkomst. På mässorna erhålls stora mängder information om de utställda produkterna och de säljande företagen. För att på ett enkelt och snabbt sätt kunna få en uppfattning om prisnivåer på mässornas erbjudande gjordes en sammanställning över priser som erhållits vid ett nyligen avslutat projekt hos Botrygg Bygg AB. Efter mässan utvärderas den insamlade informationen och det bestäms vilka företag som ska kontaktas direkt med offertförfrågan och vilka som ska kontaktas för mer information innan offertförfrågan. Språkkunskaperna på mässorna varierar och kataloger och broschyrer finns i de flesta fall endast på mässlandets språk. På företagens hemsidor finns det dock oftast en version på engelska som kan nyttjas för att få mer information om såväl företaget som dess produkter. De kataloger och broschyrer som behållits efter utvärdering av en mässa har satts in i en pärm, med sortering efter den specifika byggprodukten. Avslutningsvis kan man säga att byggmässor är en viktig del i att hitta nya och intressanta leverantörer för byggmaterial. Till detta kommer för Botrygg Byggs sida en starkt engagerad VD, som under projektets gång regelbundet kommit med nya uppslag från t.ex. tidningsartiklar i såväl dagspress som fackpress. Nyfikenhet och en vilja att komma så nära tillverkaren som möjligt har varit två viktiga faktorer i projektarbetet. Nedan visas en sammanställning över produkter inom projektet och var det enligt vår modell för inköp- och marknadsstruktur bör placeras.

25 Beskrivning av de tre projekten Import av byggmaterial Rapport: Nya inköpsvägar för byggmaterial. Ett projekt kring byggmaterialimport, kompetens och kontakter. Projektledare: Svensk Handels internationella enhet. Kontaktperson Martin Weiderstrand. Boverkets satsning att skapa bostäder för normalinkomsttagare har bl.a. visat på behov av att förbättra kunskapen hos byggsektorns aktörer om möjligheterna att importera byggmaterial. Svensk Handel deltog med sin importkompetens i samverkan med de företag som ingår i BYMAS-projektet. Svensk Handels del omfattade två delprojekt: 1. Kompetenshöjning i form av en speciellt framtagen importhandbok och utbildningstillfällen för presumtiva importörer. 2. Importfrämjande och kontaktskapande verksamhet, dvs. att hitta nya inköpsmarknader och hjälpa de svenska företagen att skapa varaktiga kontakter med utländska leverantörer. Parter i projektet Parter i projektet är Svensk Handels internationella enhet nedan kallat Svensk Handel och BYMAS som är ett projekt initierat av Boverkets Byggkostnadsforum. Kompetensutveckling För att nå målet att informera svenska företag om import som en bra och kostnadseffektiv möjlighet för materialanskaffning har Svensk Handel utvecklat en speciell importhandbok för byggsektorn. Importhandboken är i första hand avsedd för dem som arbetar med byggmaterialinköp och som har svårighet i att söka prisvärda produkter på den svenska marknaden. Importhandboken går igenom de generella och specifika krav som ställs på den som importerar byggmaterial. En detaljerad beskrivning av handboken finns i slutrapporten för detta projekt och kan rekvireras från Svensk Handel. Svensk Handel anordnade kurs i Import av byggmaterial i några städer i Sverige: Malmö, Växjö, Göteborg, Linköping, Stockholm. Kursen riktade sig till projektets målgrupp och medlemmar i Svensk Handel som verkar inom byggsektorn. Kursen följde i stort Importhandboken. Svensk Handel höll också seminarium och kontaktskapande verksamhet på Nordbygg 2004 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Svensk Handel höll seminarium och workshops för de utländska företagen i samband med Nordbygg Kursen följde i stort ovan nämnda exporthandbok för utländska leverantörer. Kontaktskapande aktiviteter marknadsundersökning Svensk Handel genomförde under november och december 2003 en marknadsundersökning i Östeuropa och Asien. Länder som Polen, Tjeckien, Thailand och Kina undersöktes. Avsikten var att kartlägga

26 24 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige förutsättningarna för import av byggmaterial från dessa länder. Urvalet bestämdes med utgångspunkt från hur utvecklad byggmaterialindustri var i dessa länder samt pris och kvalitetsnivå passande den svenska marknaden. Resultatet var gott och ett 25-tal företag besöktes och utvärderades. Undersökningsrapporten ger en uppfattning om möjligheterna som finns på den europeiska och asiatiska marknaden. Eftersom undersökningen och den efterföljande rapporten finns att tillgå från Boverket hänvisas intresserade till Mötesplats Nordbygg 2004 För att ge svenska företag en möjlighet att träffa exporterande företag från de länder som undersökts arrangerades en mötesplats för utländska företag på Nordbyggmässan. Samtliga företag som besöktes gavs information om mötesplatsen och fick möjlighet att deltaga. Intresset var stort från Asien och då speciellt Thailand vars ambassad och BOT (Board of Trade) anordnade en resa för sina företag. Det var också företag från Kina. Tyvärr sammanföll mässan med den största byggmaterialmässan i Kina vilken har mångdubbel storlek jämfört med Nordbygg. Detta påverkade det kinesiska deltagandet. Trots att de utländska företagen blivit placerade längst bak i handverktygsavdelningen och inte i VVS-avdelningen hade de bra besökarantal och de flesta företag var nöjda med utställningen. Mötesplats Nordbygg avslutades med en mottagning på den thailändska ambassaden där svenska företag som deltagit i tidigare nämnda importkurs inbjöds att deltaga. Uppslutningen var god och gav många möjligheter att möta utländska företag på ett enkelt och trevligt sätt. Inköpsresa till Thailand Thailand har utvecklats till att bli ett land som producerar varor av hög kvalitet. Många internationella företag har Thailand som bas för sin produktion för Sydostasien. Landet är lättare att arbeta i än t.ex. Kina men också lite dyrare på pappret. Efter de investeringsrabatter som finns blir kostnaderna oftast jämförbara med Kina. För ett företag som söker producenter fungerar Thailand också bra eftersom det finns stor erfarenhet av export och kvalitet. Ett stort antal företag har ISO-certifiering för standard och miljö. Svenska ambassadens briefing för thailändska företag Svenska Ambassaden i Bangkok bjöd i samarbete med TSCC (The Thai-Swedish Chamber of Commerce) in de thailändska företagen som skulle besökas för att underlätta senare möten. BOT medverkade också som officiell Thailändsk representant. Innan mötet briefades gruppen om affärsklimatet i Thailand. Under senare hälften av eftermiddagen besöktes HomePro som är den största detaljhandelskedjan inom byggmaterial i Thailand, för en snabböversikt av utbudet. För den som sett det lilla utbud som finns i Sverige var det mycket intressant att se de möjligheter som finns i Thailand.

27 Beskrivning av de tre projekten 25 Företagsbesök i Asien Företagen som besöktes var i huvudsak inom sanitets- och keramikindustrin. Några företag inom installationsindustrin tillkom på de deltagande företagens begäran. Besöken inleddes oftast av ett möte där besökare och det besökta företaget presenterar sig och sina produkter alternativt vilka varor de var intresserade av. Detta följdes av ett besök i tillverkningen för att avslutas med en frågestund. Genom att ha en genomgång där företagen träffades innan besöket undveks den initiala osäkerheten kring motparten. Den keramiska industri som besöktes ligger i Saraburi provinsen som är ett industriellt centrum. Provinsen ligger ca 1 timme norr om Bangkok. Under besöken deltog även Bengt Carlsson från ambassaden. Besök skedde också i Bangkok och Eastern Seabord, Rayong Province som huserar Thailands stora industriella frizoner. Besökta företag beskrivs i rapporten Nya inköpsvägar för byggmaterial, se 3. Byggherreupphandling av byggmaterial Rapport: Delad totalentreprenad och förupphandling av byggmaterial om upphandling av kv. Adlersten i Karlskrona. Byggherre: AB Karlskronahem. Kontaktperson Björn Rosengren Björnab, konsult Karlskronahem. Projektet kv. Adlersten är ett nybyggnadsprojekt i centralt läge i Karlskrona. Projektet innehåller ordinära bostäder, äldrebostäder och kontor i bottenvåningen för Karlskronahem. Under huset finns ett garage nersprängt i berg. Projektets målsättning och strategi är: AB Karlskronahem skall genom att sätta sig själv i centrum av byggprocessen, använda sig av delade entreprenader samt själv upphandla utvalda produkter med högt förädlingsvärde uppföra attraktiva centralt belägna hyresbostäder som vanliga människor kan bo i. Hyresnivån som hushåll med vanliga inkomster har råd att bo i bedömdes till kr BOA per kvadratmeter och år. Nyckelfaktorer för att uppnå målsättningen Effektiva ytor och med detta menas att ytor och utrymmen som inte ger intäkter minimeras. Genomarbetade planlösningar Planering av bärande system där bl.a. konkurrens skapades genom att olika system kunde användas. Enkla och beprövade tekniska lösningar valdes framför allt vad gäller installationer som skulle ge driftsäker funktion och praktisk hantering i förvaltningsskedet.

28 26 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Genomtänkta materialval genom att utnyttja Karlskronahems styrande dokument AB Karlskronahems Kvalitet- och miljökrav baserat på erfarenheter från andra bostadsbolag och den egna organisationen. Delade totalentreprenader Med externa erfarenheter som underlag beslutade Karlskronahem att prova delade entreprenader. Huvudskälet var att sänka produktionskostnaderna genom att skapa förutsättningar för en god konkurrenssituation. Egna inköp av material Genom att välja ut ett antal produkter med högt förädlingsvärde dvs. sammansatta produkter, försvinner onödiga mellanhänder och därmed kostnader. Karlskronahem ville komma så nära tillverkaren som möjligt och få en bättre insyn i de produkter som kommer att sättas in i projektet och som skall förvaltas i många år framöver. Vid val av produkter var det viktigt att enbart välja varor som i princip tas ur sin förpackning och ställs på plats. Varan får inte ha några viktiga funktionssamband med andra delar i projektet. Beställarleveranser (B-Lev) 1-11 av köpt material Vid val av material diskuterades inledningsvis ett stort antal materialslag såsom fast inredning, vitvaror, fönster, dörrar, tvättstugeutrustning, takpannor, isolering, klinker, sanitetsporslin, blandare, belysningsarmaturer m.m. Följande material beslöts bli utbrutna ur entreprenaderna: B-lev 1: B-lev 2: B-lev 3: B-lev 4: B-lev 5: B-lev 6: B-lev 7: B-lev 8: B-lev 9: B-lev 10: B-lev 11: Fast inredning Vitvaror Fönster/Fönsterdörrar/Glaspartier Inner- och ytterdörrar av trä Dörrar av stål Tvättstugeutrustning Kapphyllor Badrumsskåp Blandare Sanitetsporslin Belysningsarmaturer Intresset hos materialleverantörerna var stort. Inte mindre än 56 anbud inkom. Kalkylerade priser och utfall av inköp finns i Bilaga 1.

29 Bilaga 1 27 Bilaga 1 Byggherrens materialupphandling i kv. Adlersten, Karlskrona Tabell 1: Materialleverantörer som antagits efter upphandling B-lev Material Företag Kategori 1 Fast inredning Bejier Byggmat. AB Grossist 2 Vitvaror HBV Grossist 3 Fönster/FD/Glaspart. SSC Skellefteå AB Tillverkare 4 Inner/ytterdörrar trä Moddör AB Tillverkare 5 Dörrar av stål Beijer Byggmat. AB Grossist 6 Tvättstugeutrustning Miele AB Tillverkare 7 Kapphyllor HBV Grossist 8 Badrumsskåp Beijer Byggmat. AB Grossist 9 Blandare NVS Installation AB Entreprenör 10 Sanitetsporslin NVS Installation AB Entreprenör 11 Belysningsarmaturer Bravida Mellersta AB Entreprenör Ursprungligt kalkylvärde för B-lev inkl. oförutsett var kr exkl. moms. Kalkylen baserades på handlingar i förfrågningsunderlaget. Utfallet efter upphandling var 8 Mkr, dvs. ca 20 procent mindre än kalkylerat. Av dessa materialinköp fick bygg ingen leverans medan rör fick leveransen av blandare och sanitetsporslin liksom el som fick leveransen av belysningsarmaturer.

30 28 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

31 Bilaga 2 29 Bilaga 2 Intervju med Gårdstensbostäder om upphandling av byggmaterial Michael Pirosanto, förvaltningsansvarig och Kaljo Heinmaa, konsult och inköpare på allmännyttiga Gårdstensbostäderna, Göteborg. Fråga 1. Kan byggkostnaderna minskas genom förupphandling som byggherren genomför? Man kan obetingat svara ja! Men, det finns en del problem som inte skall förringas. Dit hör garantin som måste överföras till den som gör jobbet. Lagerhållning är ett annat problem. Leveranssäkerhet vem bär ansvaret om varan ej kommer i tid? Även här måste detta överföras på en entreprenör. Det gäller att hitta ett upplägg som håller till projektets färdigställande! Fråga 2. Har byggherren tillräcklig kompetens att förupphandla material? Ja, om man kan sitt ABM-92 som gäller vid materialinköp! Och oftast köps material i den ordinarie förvaltningen. Det ger en viss vana. Fråga 3. Försvårar LOU en upphandling av material? Ja. Vissa mindre poster kan upphandlas genom s.k. förenklad upphandling. Men leverantörerna har ingen större vana vid hantering av anbudslämning baserade på LOU. Genom att förstärka och tydliggöra byggherrekraven kan bättre resultat uppnås. Fråga 4. Finns det en hemsida som leverantörerna hittar lätt? Gårdstensbostäderna är kopplade till en upphandlingshemsida som hela Göteborgsregionen har tillgång till. Adressen dit är

32 30 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Fråga 5. Hur reagerar entreprenörerna på byggherrens förupphandling av material? Entreprenörerna har ett procentpåslag på material från 5 procent och uppåt. Oftast utgör detta en stor del av entreprenörens vinst. Om det framgår att det finns tillhandahållet material i förfrågningsunderlaget tycks antal anbudsgivare minska. Garantifrågorna blir mer komplicerade och svårare att lösa. Fråga 6. För- och nackdelar med ramavtal? Den stora fördelen för byggherren att ha ramavtal med olika leverantörer är att man kompenserar bristande inköpskompetens. Inga extraräkningar förekommer. Nackdelar är att det är svårare att följa eventuella prissänkningar om sådana förekommer. Men oftast är ramavtalen bundna till bruttopriser med fastställda rabattsatser vilket säkrar delvis följer prishöjningar under avtalstiden på marknaden. Ramavtal måste hållas av avtalsparterna om inte prisdifferensen mellan rampriset och marknadspriset blir osedvanligt stor. Fråga 7. Vilka erfarenheter har ni från import av material? Vi har bara marginella erfarenheter. Fråga 8. Gårdstensbostäders syn på den framtida byggherrerollen? Vilka frågor/trender blir allt viktigare? Byggherrerollen tycks bli allt viktigare och måste stärkas! Hyresgästernas påverkan och medverkan blir allt viktigare! Kvalitet och miljö vid materialval viktigt. Liksom resurs- och energibesparing i byggande och drift. Konkurrensfrågorna är också viktiga och marknaden måste vårdas av främst byggherrarna. Detta gör att samverkan mellan byggherrar blir allt viktigare. Fråga 9. Nämn några viktiga förändringar inom byggsektorn de senaste fem åren? Delade entreprenader tycks bli fler. Intresset hos byggherrar för byggkostnader och upphandlingsfrågor har ökat. Många har visat intresse för t.ex. upphandling av vårt Solhusprojekt. Antalet anbudsgivare på rörsidan har minskat. Byggherrar inom regionen bör överväga hur man bör utveckla marknaden för att få in fler anbud.

33 Bilaga 3 31 Bilaga 3 Intervju med NVS (installationsföretag) om materialpriser och import Per-Ingemar Persson, vd NVS, (Nordens ledande installationsföretag i Sverige och Norge med VVS, Industriinstallationer, Renrumsinstallationer brandskydd, Kyla, Styr&regler, service, Underhåll. Ett 70-tal lokalkontor i Sverige). Fråga 1. Vilka fördelar och nackdelar finns vid import av material kontra inhemsk leverans? Självklart finns det många möjligheter i att importera material från andra länder. Redan idag tillverkas ju många av de material vi använder utanför Sverige så vad man normalt menar med import är att köpa direkt, förbi alla mellanhänder, från utlandet och då gärna från länder med låga tillverkningskostnader. Möjligheter består av lägre kostnad, större utbud av olika tekniska lösningar, ökad konkurrens och därmed större tryck på utveckling av våra inhemska produkter och deras kostnader. Hindret är först och främst den ingrodda uppfattning som finns både hos byggherrar och installatörer, om att svenska produkter är bäst. Dessutom är det mera besvärligt att importera. Man måste ha mera kunskaper och det kräver bättre planering. En annan svårighet är att finna reservdelar. Dessutom består de flesta byggprojekt av så få exemplar av resp. produkt så det blir omöjligt att direktimportera. Därför måste man finna någon samarbetspartner som klarar lagring och logistik. Och så är vi tillbaks till grossisten och det hela börjar igen... Fråga 2. Logistik vid import problem och möjligheter? Se ovan.

34 32 Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige Fråga 3. Produktkvalitet i jämförelse med inhemska produkter? Generellt tror jag att det är lika bra kvalitet på produkter från andra länder. Formgivningen kan vara sådan att den inte passar den svenska smaken men det gäller främst de synliga varorna som porslin, radiatorer, blandare, etc. Vissa problem finns då de utländska produkterna utvecklats för andra normer och tekniska förutsättningar än i Sverige. Så är det ofta med en del av de billighetsvaror som säljs på byggvaruhus. Exempelvis är toaletterna för annan vattenförbrukning, blandare för andra tryckförhållanden, etc. Det finns dock säker många produkter som är minst lika bra som de som säljs i Sverige. Fråga 4. Bör nuvarande svenska produkter konkurrensutsättas? Och i så fall finns det enligt din uppfattning utrymme för prissänkning genom effektivisering? Hur? Detta är ju en av de möjligheter som direktimport innebär. Hela byggbranschen är av hävd en lokal företeelse. Också i andra länder. En ökande konkurrens både med varor och arbetskraft kommer att göra ont men också gott för branschen. Det finns säkert rum för prissänkningar, det gör det alltid. Dock inte så stora som man i allmänhet tror. Vi har ju tidigare talat om felaktigheten i att jämföra priser i byggvaruhus med de som installatörer debiterar (även om det är exakt samma material). Många tror att det lägre pris som varan har i varuhuset skulle komma kunden tillhanda om man direktköpte materialet. Sanningen är ju att vi har mycket stora rabatter som kommer kunden tillhanda på olika sätt. I fastprisprojekt räknar vi naturligtvis nettopriser för att kunna vara konkurrenskraftiga liksom vi räknar rätt kostnad för arbetet. Det syns ju i de resultat VS-företagen redovisar. Det finns inga vinster att tala om. När man däremot tar betalt genom att redovisa kostnaderna och ha ett påslag på detta debiteras ofta ett pris som överstiger vårt inköpspris. Därav de upprörda känslorna över att det är billigare i byggvaruhusen. Vi debiterar dock å andra sidan inte i närheten av det pris vi borde debitera för vår arbetskraft. Totalt sett jämnar det ut sig men det ser naturligtvis fel ut. Detta måste vi komma tillrätta med. Min poäng är dock att det inte finns dessa jättevinster att göra som man tror. Vinsterna kan finnas i om det utländska fabrikatet har en lägre nettokostnad för oss än den vi har för det svenska materialet efter avdrag för samtliga rabatter. Där finns säkert skillnader men de är inte i närheten av de man i allmänhet skriver om i media. Fråga 5. Importerar du idag? Svar ja, men i alldeles för liten omfattning. Såväl interna som externa tveksamheter till nya fabrikat och dessutom en del praktiska problem.

35 Bilaga 3 33 Fråga 6. Är du nöjd med resultatet eller ser du möjligheter till förbättringar? Som Du förstår av svaret ovan så har vi större ambitioner än de resultat vi nått hittills. Det är dock inte så lätt. Fråga 7. Kan du tänka dig att samupphandla material i full öppenhet tillsammans med byggherren? Svar ja om vissa regler gäller. Först och främst att vi ska ha rätt betalt för vårt arbete så att vi även i fortsättningen har möjlighet till en skälig vinst. Sedan att denne kund inte sprider ut dessa priser så vi förlorar den kostnadsfördel det innebär att ha stora inköpsvolymer (för vi erbjuder ju kunden det). Dessutom ska kunden respektera att han inte får sprida ut uppgifter i sin organisation som innebär att andra tror att de kan få det låga materialpriset samt dessutom det låga timpriset. Vi gör redan detta i några fall. Det är egentligen grundkonceptet i vårt partneringkoncept som vi kallar Samverkansentreprenad. Fråga 8. Anser du att LOU är ett hinder för effektiv upphandling? Definitivt! Och speciellt på det sätt den normalt tillämpas. Det finns mycket större möjlighet till flexibla upphandlingar som uppmuntrar till utveckling redan inom dagens LOU än de som tillämpas. Man måste nog sätta sig ner och fundera över hur utvecklingsincitamentet ser ut i vår bransch idag. Tyvärr en stor anledning till att branschen inte utvecklats lika snabbt som andra branscher. Fråga 9. Vilka varugrupper tror du ger det sammantaget bästa resultat vid import? Jag är tyvärr inte tillräckligt insatt i detaljer för at kunna svara på detta. Vill Du kan jag koppla ihop Dig med en av våra inköpare men jag är inte säker på att det ger så mycket. Fråga 10. Hur tror du att den framtida byggprocessen kommer att utvecklas? Former, aktörer, arbetssätt? Vilka är de trånga flaskhalsarna? Nämn några! I dag saknas det tydliga ekonomiska incitament för företag att utvecklas. Den politiska styrningen gör inte saken bättre. Låt branschen ta sig genom de utmaningar som uppstår utan att subventionera och ändra spelreglerna. Öppna möjligheterna för sann konkurrens, också internationell, och skapa upphandlingsformer som stimulerar till egna tekniska alternativ och materialval. Branschen är faktiskt en bit på väg idag och jag har vissa förhoppningar inför framtiden. Kan samhället stödja den utvecklingen med mera incitament och uppmuntran och mindre pekpinnar, regler och dåligt underbyggd kritik kan det faktiskt hända en hel del framöver.