Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 Skiss över Knorren och Hjulkvarnelund Antagen av Kommunstyrelsen 265

2 Syfte Säkerställa behov och hushållning av lokaler på kort och lång sikt för de kommunala verksamheterna Gäller för Trollhättans stad Referensdokument Riktlinjer för lokalförsörjning Ansvar och genomförande Lokalstrateg kommunstyrelsens förvaltning Uppföljning Årligen 2

3 Innehållsförteckning Inledning Lokalförsörjningsarbetet i Trollhättans stad Mål Sammanfattning med kommentarer Utmaningar mm Underhåll- och reinvesteringsbehov Utmaningar för koncernens fastighets/bostadsbolag Utmaningar för Trollhättans Stad Samordningseffekter Ramprogram Nulägesbeskrivning Påverkande faktorer Befolkningsprognos och kostnadsutveckling Trendprognos Kostnadsutveckling Analys av hyreskostnader Fördjupad beskrivning av framtida lokalbehov och lokalanvändningen Analys av Framtida lokalbehov Analys av Lokalanvändningen Bilagor Nämndernas och Kunskapsförbundet Väst Lokalrevisioner BILAGA 1 Lokalrevision Utbildningsförvaltningen BILAGA 2 Lokalrevision Omsorgsnämnden BILAGA 3 Lokalrevision Kultur och fritidsnämnden BILAGA 4 Lokalrevision Arbetsmarknads och socialnämnden BILAGA 5 Lokalrevision Kunskapsförbundet Väst BILAGA 6 Riktlinjer för lokalförsörjning BILAGA 7 Kommunens planarbete

4 Inledning Trollhättan är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service ökar och därmed även behovet av lokaler. Vi har också ett stort behov av nya bostäder. Under 2015 hyrde Trollhättans Stad ungefär kvadratmeter för sina verksamheter Lokalerna ska stödja kommunens verksamheter och bidra till att de når sina mål i ändamålsenlig och säker verksamhetsmiljö och till så låga kostnader som möjligt. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Syftet med lokalförsörjningsplanen är att få ett samlat grepp om de framtida lokalbehoven för verksamheterna och vilka insatser som behövs för att tillgodose dem. Syftet är också att få en överblick över befintliga lokaler och kunna göra en bedömning av hur effektivt lokalerna används och var det kommer att finnas över-/underskott på lokaler., Den ska också vara ett underlag till Mål- och resursplanearbetet. Det finns även ett ekonomiskt incitament då hyreskostnader utgör cirka 8 % i genomsnitt av kommunens totala kostnader för verksamheterna en har utarbetats tillsammans med förvaltningarna, Trollhättans Tomt AB, bolaget AB Eidar och Kunskapsförbundet Väst. Med denna lokalförsörjningsplan har kommunen tillgång till ett omfattande material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om befintliga lokaler. Därmed har grunden lagts för kommunens fortsatta lokalförsörjningsplanering med ett helhetsperspektiv. Planen behandlas av lokalstyrgruppen som förelägger kommunstyrelsen förslag till beslut att anta lokalförsörjningsplanen. Denna lokalförsörjningsplan redovisar förvaltningarnas/nämndernas befintliga verksamhetslokaler behovet av lokaler i respektive förvaltning/nämnd I bilagor till denna plan redovisas förvaltningarnas lokalrevisioner. En lokalrevision innebär att man gör en bedömning av verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov. Verksamheternas samlade behov av lokaler presenteras utan prioritering. 1. Lokalförsörjningsarbetet i Trollhättans stad Lokalrevisioner har genomförts i Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden, Omsorgsnämnden, Arbetsmarknads- och socialnämnden samt Kunskapsförbundet Väst. Dessa lokalrevisioner har godkänts i respektive nämnd och ligger till grund för stadens lokalförsörjningsplan. En lokalförsörjningsplan ska årligen revideras och 4

5 omarbetas för att bli det verktyg för samordning, planering och uppföljning som är själva målet. Den upprättas årligen av kommunstyrelsens förvaltning. 2. Mål en ska på sikt leda till att följande strategier uppfylls: 1. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja stadens egna eller koncernens befintliga lokaler. 2. Nyinvestering/nyförhyrning ska endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visar sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd/hyresbestånd. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekter på verksamheten. 3. Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- eller tillbyggnader. Lokaler ska så långt som möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid tillfälliga lokaler ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt eller av koncernen ägd fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 4. Förändring av lokalförhyrning inom ram beslutas av berörd nämnd/förvaltning efter samråd med lokalstrategen. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av de kommunala verksamheternas behov, visar sig att de inte behövs. Riktlinjer, organisation och processer för lokalförsörjningen återfinns i bilaga Sammanfattning med kommentarer En sammanfattning av lokalförsörjningsplanen för Trollhättans Stad visar att behovet av nya och utökade lokaler finns främst inom barnomsorg och skola samt för gruppen äldre. Utbildningsnämnden För Utbildningsnämndens är det i centrala och södra skolområdena de största behoven uppstår för barn och ungdoms verksamhet. Antal barn i förskolan visar på en ökning med drygt barn fram till 2030 vilket motsvarar drygt 12 ytterligare förskolor. Hur många barn som föds är svårt att prognostisera, antal födda i kommunen följs upp regelbundet för att se förändringar i trend. Ökningen pekar på att vi behöver bygga ca en förskola varje år för att möta denna ökning. För att uppnå kostnadseffektivitet inom förskolan så bör dessa byggas för minst 4 6 avdelningar. Utöver det behov av förskola och skola som uppstår på grund av ökning av antal barn, finns även ett behov av ersättning för lokaler som idag inte är ändamålsenliga 5

6 och i sämre skick p.g.a. av bl.a. ålder. Beslut om att minska barngrupperna kan även komma att förändra behovet av förskola. Omsorgsnämnden Framöver, i ett längre perspektiv, ses stora behov inom vård och äldreomsorgens verksamhet. I närtid planeras anpassningar i befintliga byggnader för att kunna tillskapa fler vårdplatser (konvertering från servicelägenheter till demensboende). En prognostiserad bild som vård- och äldreomsorgen tagit fram över behov av platser i särskilt boende visar att fram till inledningen av 2020-talet är antalet 80 w ganska stabil för att däremot öka markant efter detta. Ett äldreboende som kan nyttjas kostnadseffektivt innehåller cirka 60 platser. Dessutom har vi även inom denna verksamhet ett behov av att ersätta lokaler vi idag nyttjar men som ej är ändamålsenliga. Även detta påverkas självklart av förändringar av lagkrav eller dylikt. Behovet påverkas också av tillgång på tillgängliga bostäder i kommunen. Trygghetsbostäder har en stor påverkan och kan minska behovet av särskilt boende. Inom Omsorgsförvaltningen pågår idag lokalplanering till följd av omstrukturering och behovsanpassning av boenden inom äldreomsorgen. Det sker i enlighet med den strategi som redovisas i den av kommunfullmäktige antagna äldreboendeplanen (2013). På längre sikt väntas behoven av vård- och omsorgsboende öka kraftigt. Kalkyler utifrån befolkningsprognosen för Trollhättan pekar mot att ca 160 nya bostäder måste till vilket motsvarar ca fyra nya äldreboenden. Planeringen för nya boenden måste därför intensifieras i inledningen av 2020-talet. Kultur- och fritidsnämnden Målgrupperna inom Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde kommer att öka under de närmaste åren. Prognosen för fritidsgårdarnas målgrupp år är en årlig ökning med ca 160 ungdomar de kommande sex åren. Det enskilt största projektet i Kultur- och fritidsnämndens lokalrevision är Sylte idrottshall, fritidsgård och bibliotek. Arbetsmarknads- och socialnämnden Nämnden/förvaltningen äger och sköter idag driften av ett antal boendemoduler. Ingen eller en mycket liten budget finns idag avsatt för driftkostnader kopplat till boendeformerna och personal tvingas idag lägga arbetstid på fastighetsskötsel. Detta har belysts i en förstudie och en utredning pågår om ägandeskap om dessa fastigheter. Under sommaren och hösten 2015 ökade antalet ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige mycket kraftigt. Anhöriga till ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd är en ökande målgrupp där kommunen har en skyldighet att ordna bostad. Hemmaplanslösningar eftersträvas, vilket kräver tillgång på bostäder. Behovet av lägenheter är mycket stort inom förvaltningens verksamhetsområde. Inte minst för nyanlända där Trollhättans fördelningstal för 2017 är 104 stycken. 6

7 Kommunstyrelsen Stadshuset En kombinerad förstudie/lokalplanering pågår till följd av ett behov av nya arbetsplatser i stadshuset. Det planeras för en förtätning som kan tillgodose behovet av nya arbets- och samtalsrum. Övriga fastigheter En översyn av vilka fastigheter staden långsiktigt ska äga har påbörjats. När man 2008 bolagiserade stora delar av sitt fastighetsbestånd lämnades delar av fastigheter kvar i stadens ägo. Här ingår diverse fastigheter som ägs och förvaltas av kommunstyrelsens förvaltning och Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Kunskapsförbundet Väst I dagsläget pekar det åt att vuxenutbildningen kommer att öka. Hur stor yrkesutbildningen för vuxna blir är svår att prognostisera då det beror på i vilken grad det utgår statsbidrag för denna utbildningsform. Det hänger i sin tur ihop med hur behovet av arbetskraft och arbetslösheten ser ut i regionen. Det finns många osäkerhetsfaktorer om hur eleverna till gymnasiet kommer att välja framöver. I dagsläget pekar ändå prognosen på att yrkesprogrammen och det estetiska programmet fortsätter att minska. Introduktionsprogrammen och de högskoleförberedande programmen ökar. Men prognosen kan snabbt ändra sig. Flexibla lokaler som lätt kan ställas om till olika behov av större och mindre grupper är en förutsättning för att kunna möta de svängningar som sker. 4. Utmaningar mm 4.1 Underhåll- och reinvesteringsbehov Det kommer också att behöva genomföras relativt omfattande åtgärder som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och även ändamålsenligheten på lokalerna. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation på ett stort antal förskolor och skolor. Trollhättans stad har liksom de flesta kommuner lagt för lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under en mycket lång tid. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den åldern då stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter samt myndighetskrav. Sammantaget innebär detta att såväl Trollhättans stad som Trollhättan Tomt AB och AB Eidar har stora investeringar i fastigheter framför sig. 4.2 Utmaningar för koncernens fastighets/bostadsbolag AB Eidar Trollhättans bostadsbolag (Eidar) står i och inför mycket stora investeringar. För Eidars del gäller detta både nyproduktion av bostäder och kommunala be- 7

8 ställningar av verksamhetslokaler. Det handlar också om ett stort underhålls- och ombyggnadsbehov av ett åldrande bestånd med eftersatt underhållsbehov efter de tuffa åren under och efter 90-talet. Drygt 1000 lägenheter står på tur att behöva renoveras. Indikerade investeringar för de kommande två åren uppgår till ca 1,5 mdr och ett fortsatt högt behov varje år, de kommande åren. Trollhättans Tomt AB (TTAB) fastighetsbestånd är ca kvm varav ca kvm kommunala verksamhetslokaler. Huvuddelen av dessa består av utbildningslokaler. En översiktlig bedömning är att TTAB behöver investera ca mkr/år varav hälften i kommunala verksamhetslokaler där bl.a. behovet finns att investera i befintligt bestånd för underhåll och ombyggnader. 4.3 Utmaningar för Trollhättans Stad De omfattande lokalprojekten som drivs innebär även att kommunen måste kunna organisera och bemanna de projekt som måste tas fram för att lokalbehovsprocessen ska följas. Såväl AB Eidar, Tomt AB och staden måste därför troligtvis öka sin bemanning både lokalt i förvaltningarna som centralt. Detta är ett måste för att vi ska kunna arbeta effektivt och kostnadsmedvetet med lokalprojekten. Ett arbete som måste tas fram inom kort är även fler stöddokument till verksamhetens lokaler likartat med det ramprogram som tagits fram för förskolor. Att ta fram sådana ramprogram innebär att vi kommer att arbeta mer rationellt och kostnadseffektivt i våra lokalprojekt, d.v.s. en ökad bemanning innebär inta alltid en ökad kostnad utan på sikt minimera kostnader. 4.4 Samordningseffekter För att få ett effektivt lokalutnyttjande så krävs ett mer innovativt tankesätt. Vi bör i framtiden se ett mycket större samnyttjande av lokaler förvaltningarna emellan. Vi måste se lokalerna ur ett tidsnyttjandepespektiv där lokalerna är så bra utnyttjande som möjligt över dygnet. Vi har bl.a. många föreningar som har egna lokaler istället för att nyttja kommunala lokaler som står tomma på kvällar och helger då den kommunala verksamheten inte är i dessa. Samlingslokaler, samtalsrum och konferensrum måste samnyttjas av olika verksamheter som ligger geografiskt nära varandra. 4.5 Ramprogram För att underlätta/effektivisera lokalplanering och projektering av lokaler till förskolan så har ett förslag till ramprogram utarbetats tillsamman med Utbildningsförvaltningen, fackliga företrädare, lokalstrateg, Tomt AB och AB Eidar. Programmet lägger grunden för hur utformning av en slags generell förskola ska vara. Förslaget kommer att behandlas i Utbildningsnämnden för att under november 2016 antas av Lokalstyr- 8

9 gruppen. Ambitionen är sedan att fortsätta att utforma ramprogram för bl.a. äldreboende, psykiatriboende, LSS-boende och grundskola. 5. Nulägesbeskrivning För kommunal verksamhet hyrs totalt drygt kvm. Utbildningsverksamheten står för den största andelen, följd av Omsorgsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. Verksamhetslokalerna förhyrs till största delen av Trollhättans Tomt AB (65 %) och Eidar AB Trollhättans bostadsbolag (25 %). Siffrorna avser 2015 Kommunens ägda fastigheter omfattar ca kvm. Kultur- och fritidsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning står ungefär för lika stora andelar av denna yta. Kunskapsförbundet Väst hyr ca kvm för sina gymnasieskolor i både Vänersborg och Trollhättan. Sedan förbundet bildades så har drygt kvm lämnats. Specifikt i Trollhättan så hyrs ca kvadratmeter av kommunen och minskningen sedan 2013 är knappt kvm. 5.1 Påverkande faktorer Inför årets lokalförsörjningsplan fördes resonemang kring faktorer som kan påverka lokaler och lokalbehov. De viktigaste påverkande faktorerna för förvaltningens verksamhet är; Befolkningsutvecklingen: Kvarboende: Utveckling av sociala mötesplatser, anhörigstöd m.m. för att öka trygghet i det egna hemmet. 9

10 Bemanning: Ett äldreboende med en volym om ca 60 platser anses idag vara det mest kostnadseffektivt. Övriga förvaltningar har i text beskrivit att diverse olika myndighetsbeslut samt politiska beslut kan påverka stort. Ex. beslut som tas av Migrationsverket. 6. Befolkningsprognos och kostnadsutveckling 6.1 Trendprognos Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet kommuninvånare. Trollhättans kommun har under det senaste decenniet haft en ökning av antalet invånare. och strävan mot invånare år 2030 fortsätter. Nedan visas ett diagram över förväntad ökning. Men ökningen av antalet invånare i kommunen ökar också behovet av kommunal service. Detta medför ett ökat lokalbehov. Ökningen av antal barn i förskoleålder, 1-5 år är på en 5-årsperiod drygt 500 barn. Efter 2025 så kan man skönja en mindre ökning än tidigare i perioden. 10

11 Antal elever i grundskolan, 6 12 år ökar konstant över hela perioden(se diagram ovan). Antal elever i högstadieålder, år, visar även de på en ökning. Ökningen planar ut något 2026 för att sedan öka igen. Mellan år 2015 till 2030 så är ökningen prognostiserad till ca 700 elever. 11

12 Trenden för åldersgruppen år ökar fram till 2030 med ca 800 elever. Elevernas val till gymnasiet är dock svår att prognostisera. En ökning är att vänta även inom äldreomsorgen. Antalet över 80 år, då ett större vårdbehov träder in, ökar stort efter år Från 2015 fram till 2030 så är ökningen personer i denna grupp. Analys av statistik Den ökning som sker i förskoleålder visar på behov av nya platser i förskola. Det finns också ett behov att ersätta förskolor med få avdelningar (ekonomiska skäl) samt ersätta förskolor där lokalerna inte är ändamålsenliga (arbetsmiljö). Ett behov av lokaler för förskola är därför av vikt att planera för. Om lämplig placering av ett barn i förskola inte går att finna, är centrum alltid ett rimligt alternativ, då exempelvis många pendlar eller har sitt arbete i centrala delarna. Vi har en stor ökning av antal elever mellan 6-13 år framöver att beakta. Denna ökning måste hanteras och fler platser i grundskolan måste tillskapas. Ökningen fram till 2030 av antal elever är cirka

13 Behovet av platser i grundskolan, år 13 till 16, (högstadium) ser ut att öka framöver. Antal elever i högstadieålder ser ut att öka med 700 elever det närmsta decenniet. Ökningen av antal personer över 80 år, då även ett större vårdbehov väntas träda in, ökar konstant fram till år De anpassningar som görs av nämnden i befintliga boende har tidigare beräknats kunna tillgodose behov fram till år Ett behov av flera nybyggnationer av äldreboenden framöver krävs med start av ett första nytt äldreboende år Kostnadsutveckling I enlighet med de lokalförsörjningsplaner och övrig pågående planering som tagits fram påvisas att hyreskostnaderna förväntas öka stort framöver. En stor post i ökningen är den beräknade hyreskostnaden för Sylteskolan. Men vi har också en förväntad utbyggnad inom förskolan samt ökade hyreskostnader för badmintonhallen och det planerade äldreboendet på Blåvingen och vid Stavre. Till följd av den överhettade marknaden som nu så ser vi att de anbud som kommer in ligger högre än tidigare byggnationer vilket påverkar våra hyreskostnader på ett negativt sätt. Hyreskostnader per nämnd. tkr I bokslut 2015 var total hyreskostnad, exklusive internhyror, 249 mnkr. 6.3 Analys av hyreskostnader Totalt utgör hyreskostnader drygt 8 % av den totala nettokostnaden för stadens verksamhet. 13

14 En jämförelse av hyreskostnadens andel i % av totala kostnader i respektive nämnd visar att Kultur- och fritidsnämnden har den största andelen lokalkostnader. Därefter kommer Omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden. Hyreskostnads andel av total kostnad 2015 UN 8 % ON 9 % KFN 24 % ASN 5 % KS 7 % Kostnader för lokaler ökar med ökad verksamhet. Dock kan kostnaderna begränsas genom att göra jämförelser och se till att ytorna är effektiva. En lokal med låg kostnad per kvm kan ha en yta som är dåligt nyttjad vilket ger en högre kostnad, exempelvis per barn. För att göra en korrekt bedömning av kostnader bör även personalkostnader inom exempelvis äldreboende analyseras. Vid en jämförelse av hyra per kvadratmeter så ser man att för förskolan ligger genomsnittet på ca 800 kronor. Motsvarande siffra för skollokaler visar att kostnaden är ca 650 kronor. Att hyreskostnaden är så pass låg beror på att många objekt är avskrivna eller har låga kapitalkostnader till följd av ålder. Dessa fastigheter är i vissa fall i relativt dåligt skick och att beslut bör fattas om de skall byggas om eller rivas. Jämfört med många andra kommuner så ligger vi mycket lågt. En genomsnittlig hyra för våra äldreboende pekar på drygt 950 kr per kvadratmeter. Jämfört med många andra kommuner så ligger detta något lägre än genomsnittet. Kostnaden för de olika objekten varierar dock kostnaden mellan de olika objekten från lägst 475 till vilket främst beror på när objekten är byggda. 7. Fördjupad beskrivning av framtida lokalbehov och lokalanvändningen Vi har framtida lokalbehov i samtliga förvaltningar. Lokalbehoven/behovet av förändring kan ibland tillgodoses genom omdisponering av nuvarande lokalyta, eller genom att göra nyförhyrningar. I vissa fall krävs ny-, till- eller ombyggnationer. Samtliga lokalbehov sammanställs i lokalförsörjningsplan för att få en överblick och hitta möjliga samordnings- eller samverkanseffekter. 14

15 7.1 Analys av Framtida lokalbehov Det största lokalprojektet framöver är redan beslutat, ombyggnation av Sylteskolan. Denna ny- och ombyggnation är en av de största lokalsatsningarna hittills i Trollhättans Stad. Framöver kommer det att behövas fler platser framförallt inom förskola, grundskola äldreboende och gruppboende. Hur lokaler kan omdisponeras, eller nybyggnationer kan göras beror även på vilken mark som finns att tillgå. Hur ska kommunala verksamhetslokaler ur ett stadsbyggnadsperspektiv och samhällsperspektiv vara geografiskt placerade för att vår verksamhet ska få en så bra logistik som möjligt och samtidigt ge en god service till våra kommuninvånare effektivt? Nya lokalbehov och behov av förändring i lokalanvändningen kommer att hanteras inom varje förvaltning då varje nämnd är ansvarig för planeringen av sitt framtida lokalbehov utifrån ekonomisk ram och verksamhetens mål. Men planeringen ska också ske utifrån ett helhetsperspektiv och koncernnytta. 7.2 Analys av Lokalanvändningen Förskolor och skolor Ytan per barn i kommunens förskolor uppgår till i genomsnitt 12 kvm vilket är en normal nivå. Branschnyckeltal säger att lokalanvändningen bör ligga på kvm per barn för att uppnå effektiv lokalanvändning. Använd lokalyta i skolor uppgår i snitt till ca 15 kvm BRA per elev exklusive gymnastiksalar. Enligt branschnyckeltal bör lokalanvändningen ligga på mellan kvm per elev. Det borde därför finnas potential för att kunna effektivisera vissa skolor som har en hög kvadratmeteryta per elev. För att nå en lokalanvändning med färre kvm per elev krävs oftast en större satsning för att bygga lokaler som är mer yteffektiva och ändamålsenliga. Lokaleffektiviteten i förskole- och skollokaler påverkas av öppna miljöer, få korridorer, flexibla utbildningsplatser, rullbara möbler, enhetlig möbelstandard, sambruk av gemensamma utrymmen samt styrning av lokalanvändningen. Äldreboende Lokalanvändningen på våra äldreboende ligger i snitt på drygt 84 kvm BRA per plats. Det finns kommuner som tillämpar så lågt som 65 kvm BRA och som lyckats bra avseende framförallt flexibilitet och samutnyttjande av gemensamma utrymmen. Flexibla planlösningar, liten andel kommunikationsytor, enhetlig möbelstandard, sambruk av gemensamma utrymmen samt styrning av lokalanvändningen ökar lokaleffektiviteten i lokaler för äldre. 15

16 Bilagor Nämndernas och Kunskapsförbundet Väst Lokalrevisioner 16

17 BILAGA 1 Lokalrevision Utbildningsförvaltningen Kronan F-9 Stridsbergsgårdens förskola Forsens förskola Grundläggande begreppsförklaringar Bruksarea (BRA) Den yta som finns inom en byggnads ytterväggar. Bruttoarea (BTA) En byggnads totala yta inkl. ytterväggar. Enskild förskola eller fritidshem Förskola eller fritidshem som är bidragsfinansierad av kommunen och drivs av annan huvudman, t ex ekonomisk förening, församling eller aktiebolag. Beslut om rätt till bidrag ges av Utbildningsnämnden. Familjecentrum har till uppdrag att arbeta förebyggande i Trollhättan med barn 0-7 år och deras föräldrar. Fritidshem (fth) Pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldern 6-12 år vars vårdnadshavare arbetar eller studerar. 17

18 Friskola Undervisning med annan huvudman än kommunen. Tillstånd ges av Skolverket och verksamheten är bidragsfinansierad av kommunen. Jfr enskild förskola. Förskola (fsk) Pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldern 1-5 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Förskolan omfattar även barn till arbetslösa och föräldralediga. Alla barn erbjuds dessutom avgiftsfri förskola 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller tre år (allmän förskola). Förskoleklass (fskkl) Pedagogisk verksamhet för barn från och med höstterminen det år de fyller sex. Kommunen är skyldig att erbjuda alla 6-åringar plats i förskoleklassen och denna ska omfatta minst 525 timmar per år. Förskoleverksamhet Samlingsbegrepp som innefattar förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Hyreskostnad Består för egna lokaler av såväl kapital- som driftkostnader. För förhyrda lokaler anges enbart driftkostnader (=hyra) eftersom kommunen då inte har någon kapitalkostnad. Inskrivningsgrad Den andel barn av samtliga barn i en åldersgrupp som är inskrivna i förskoleverksamhet resp. skolbarnomsorg. Kommunal pedagogisk omsorg Förskoleverksamhet hos kommunalt anställd dagbarnvårdare som i eget hem tar emot inskrivna barn i åldern 1-12 år. KFF Kultur- och fritidsförvaltningen. Mottagningskök Ett kök där maten kommer från ett tillagningskök. Tillbehören tillagas på plats och måltiden färdigställs. Pedagogisk omsorg En alternativ verksamhet till förskola. Skolbarnomsorg Samlingsbegrepp för omsorg i anslutning till skoldagen samt under lovdagar och ferier för elever 6-12 år. Verksamheten bedrivs i form av fritidshem eller annan pedagogisk omsorg. Skolupptagningsområde Geografiskt område från vilket elever hänvisas till en viss skola. Särskild undervisningsgrupp Särskilt stöd ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör. Särskola Skolform för barn och ungdomar med särskilda behov av anpassad undervisning. Särskolans träningsskola Skolform för barn och ungdomar med särskilda behov av anpassad undervisning ofta med andra funktionshinder. Särskilt anpassade och utrustade lokaler krävs. Tillagningskök Storkök där mat tillagas från grunden, kan också benämnas produktionskök. Tillstånd från miljönämnden krävs. Typförskola En sorts förskola byggd på ett sådant sätt att det med enkla ingrepp kan göras om till bostad. Tillämpades tidigare. Välkomsten Verksamhet för elever som är nya i svenska skolan. 18

19 Öppen förskola En pedagogisk verksamhet för hemmavarande vårdnadshavare och dagbarnvårdare att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barn i åldern 1-5 år. Ingen inskrivning. Inledning I arbetet med lokaler är det viktigt att fokusera på verksamhetens behov av ändamålsenliga lokaler för att främja barn och ungas behov av lärande och omsorg. En lokalförsörjningsplan tas fram för att belysa och ge ett underlag för framtida behov och förändringar. Lokalerna är en resurs i arbetet men också en stor kostnadspost så det är av stor vikt att lokalerna används på ett, både över tid och inom kommunen, så effektivt sätt som möjligt. Därför är det viktigt med en långsiktig planering både avseende behov av lokaler och underhåll. Det sker i samarbete med Trollhättans Tomt AB, AB Eidar Trollhättans bostadsbolag och övriga förvaltningar inom Trollhättans Stad. Trollhättans Stads befolkningsprognos, framtagen av kommunstyrelsens förvaltning kontoret tillväxt och utveckling, ligger till grund för lokalförsörjningsplaneringen och dess lokalrevision som sträcker sig under perioden. I lokalrevisionen/lokalförsörjningsplanen för Utbildningsförvaltningen beskrivs behovet av lokaler för den angivna perioden men ur ett strategiskt långsiktigt perspektiv. Planen kommer att revideras årligen i samband med budgetprocessen vilket innebär att projekt kan komma att omprövas, tillkomma eller flyttas mellan år om förutsättningar ändras. Utgångsläget i lokalförsörjningsplanen och dess behovsanalys är nuvarande organisation kopplat till befolkningsprognosens utveckling samt övriga kända förutsättningar som exempelvis status på vissas byggnader. I viss mån tas även hänsyn till bostadsprojekt som sträcker sig utanför den beskrivna perioden men som är av sådan art att den bedöms ha en kraftig inverkan på Utbildningsförvaltningens långsiktiga behov. Sammanfattning Utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg, Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola, Skolformsövergripande verksamhet samt Gemensam administration. Inom dessa verksamhetsområden pågår ett antal lokalprojekt enligt Trollhättas stads lokalförsörjningsprocess. Detta till följd av ökat behov inom både förskola och grundskola samt fastigheters behov av underhåll och renovering. Det största och mest kostnadsdrivande projektet är Sylteskolan där projektering pågår för att ersätta nuvarande grundskola med en nybyggnation. Arbete är under projektering och leds av Trollhättans Tomt AB. Tillsammans med KFF omfattas grundskola F-9, fritidshem, grundsärskola, bibliotek, idrottshall, café och fritidsgård. Elevtalsutvecklingen för åldrarna 6-15 år medför ett behov av ytterligare lokaler för grundskoleverksamhet i centrala Trollhättan. En förstudie pågår och har varit föremål för behandling i lokalstyrgruppen vid flera tillfällen. 19

20 Beslut är taget i kommunstyrelsen och fullmäktige att bygga förskola kombinerat med skola i det nybyggda området Hälltorp. Det är även beslutat att ställa om lokaler i Sjuntorp centrum till förskola motsvarande 5 avdelningar. Båda dessa byggnationer planeras vara klara under En tillfällig förskola, Hörngatans förskola, bestående av pedagogiska paviljonger är under uppförande i kvarteret Folkskolan. Förskolan kommer omfatta motsvarande 4 avdelningar och planerar starta verksamhet under hösten Projektering pågår för en permanent förskola i Hjortmossen, kvarteret Stämporten, i samma storlek. Den beräknas vara klar under Vidare har lokalplanering för ny förskola i Upphärad påbörjats. I Östra skolområdet pågår lokalplanering för en ny förskola i kvarteret Gulsparven. Centralköket har nått gränsen för sin kapacitet och lokalerna är i behov av renovering. Förstudie pågår som även har att ta hänsyn till stadens skolmåltidsutredning. Förskolorna Vällingklockan, Skogsbacken och Kopparholmen är i stort behov av renoverings- och energibesparingsåtgärder. Förstudie är begärd och startas hösten Pågående lokalprojekt: Objekt Sylteskolan, ca 1000 elever samt bibliotek, fritidsgård och idrottshall Grundskola centrala Trollhättan, ca 400 elever Tillfällig förskola i kv Folkskolan, 4 avd. Förskola i kv Stämporten, 4 avd Hälltorp förskola och skola, 150 barn/elever Förskola i Sjuntorp, 5 avd. Förskola i Upphärad, 4 avd. Förskola i kvarteret Gulsparven, 4 avd. Centralköket Status Projektering pågår Förstudie pågår Byggnation pågår Projektering pågår Beslut om byggstart är taget Beslut om byggstart är taget Lokalplanering pågår Lokalplanering pågår Förstudie pågår 20

21 Renovering/nybyggnation av Vällingklockan, Skogsbacken och Kopparholmen Förstudie pågår Utöver dessa projekt genomför Utbildningsförvaltningen en förstudie om förskolebehovet i Skogshöjden och står i begrepp att begära förstudie för en förskola och eventuellt också grundskola i Innovatum Norra. Trollhättans Tomt AB planerar för att under de närmsta åren genomföra energibesparingsåtgärder i Velanda skola, Åsaka skola, Upphärads skola, Lextorpsskolan samt förskolorna Lilligården, Kvarnen och Citronfjärilen. I samband med åtgärderna ser Utbildningsförvaltningen behov av att genomföra vissa verksamhetsanpassningar. Det kommer också att behöva genomföras relativt omfattande åtgärder som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ändamålsenligheten på lokalerna. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation på ett antal förskolor och skolor. Det finns ett behov av att staden avsätter medel för underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Utifrån befolkningsprognosen med bland annat ökat bostadsbyggande och inflyttningar ser förvaltningen ett fortsatt behov av utöka platser inom förskola och grundskola. Under ett antal år då elevtalen var lägre ställdes delar av skollokaler om till förskola. Då behovet av grundskoleplatser ökar markant igen behövs åter en del av lokalerna för grundskola. Ett ökat elevtal medför förutom behov av fler undervisningslokaler mer utrymme för pedagogisk- och administrativ personal. Inom förskolan görs bedömningen om ett årligt behov av motsvarande 4 avdelningar. Pågående lokalprojekt täcker till viss del behovet för de närmsta åren men i samband med bostadsbyggande i nya områden behöver planering för förskola finnas med, exempelvis i Lärketorpet, Alingsåker och Knorren/Hjulkvarnelund. I förstudiearbetet avseende Vällingklockan, Skogsbacken och Kopparholmen behöver även utredning ske avseende hur stora enheter det behöver planeras för och om någon av dem ska byggas som en kombinerad förskola/grundskola. Planeringen av nybyggnation av Sylteskolan, förstudien avseende grundskola i centrala Trollhättan och byggnationen i Hälltorp tar höjd för ett ökat elevtal i staden men det är av stor vikt att även planera för grundskola i med nya bostadsområden. 21

22 Nulägesbeskrivning Trollhättans stad är indelad i fyra skolområden; Centrala, Södra, Västra och Östra. Inom dessa finns i nuläget 52 kommunala förskolor och 18 grundskolor. Merparten förhyrs av kommunens fastighetsbolag Trollhättans Tomt AB och AB Eidar, Trollhättans bolag. Av förskolorna har 8 stycken sin verksamhet förlagd i skollokaler. Det finns 15 anställda inom kommunal pedagogisk omsorg, efterfrågan på denna verksamhet minskar dock. Av grundskolorna har 8 skolor verksamhet från förskoleklass upp till årskurs 9. Övriga har som mest upp till årskurs 6. Fritidshem finns i samtliga låg- och mellanstadieskolor. Inom grundsärskolan och dess träningsskola finns undervisning i två skolor, Sylteskolan och Skoftebyskolan. Särskilda undervisningsgrupper finns på Håjums Gård, Lillegårdsskolan och Björndalsskolan. Några skolor har så kallade spår med särskild inriktning och har därmed naturligt hela Trollhättan som upptagningsområde. Paradisskolan har engelskspråkigt spår, Lyrfågelskolan har fotbollsklasser och Hjortmosseskolan har musikprofil. Området för elevstöd och modersmål har lokaler i kvarteret Elefanten. Familjecentrum inklusive öppen förskola har sin verksamhet förlagd i Karlstorpsskolan. Nyckeltalsredovisning Uppgifter om de lokaler Utbildningsförvaltningen hyr finns sammanställt i bilaga 1 & 2. Prognos och kostnadsutveckling Befolkningsprognosen framtagen av kommunstyrelsens förvaltning, kontoret tillväxt och utveckling visar på en ökning av antalet barn i åldern 1-15 år. Nedan visas diagram över förväntad ökning. Med ökningen av antalet invånare ökar också behovet av förskola och grundskola. 22

23 I december 2015 redovisades det i Trollhättans kommun 6733 barn i åldern 6-15 år och till år 2021 beräknas det öka med över 1120 barn. Motsvarande ökning för barn i åldern 1-5 år beräknas till ca 550 barn. Den största ökningen sker i Centrala skolområdet, både i Hjortmossen och i Kronogården/Frälsegården men också i Södra skolområdet såsom Sylte och Lextorp. Hur många barn som föds är svårt att prognostisera, antal födda i kommunen följs regelbundet för att se förändringar i trend. Inskrivningsgrad och vistelsetid är faktorer som påverkar behovet av förskola och dessa faktorer varierar inom olika bostadsområden i Trollhättan. Storleken på barngrupper påverkar även hur mycket förskola som behövs. Beräknat förskolebehov totalt Trollhättans Stad se bilaga 3. Centrala skolområdet I Centrala skolområdet beräknas antalet barn boende i området i åldern 1-5 år öka med 183 barn under perioden Ökningen antas ske till största delen i Hjortmossen. Motsvarande ökning i åldersgruppen 6-15 åringar är 585 barn, en ökning inom samtliga områden Frälsegården, Kronogården, Karlstorp och Hjortmossen. 23

24 Befolkningsprognos Centrala Utfall Prognos Ålder år år Projektering pågår för en ny förskola i kvarteret Stämporten i Hjortmossen. I väntan på att den ska byggas pågår ett arbete med att etablera en tillfällig förskola i kvarteret Folkskolan, en förskola med 4 avdelningar och som öppnar hösten I området finns, som tidigare nämnts, tre förskolor med stort renoveringsbehov; Vällingklockan, Skogsbacken och Kopparholmen. En förstudie har påbörjats tillsammans med Trollhättans Tomt AB för att utreda om de kan renoveras eller bör ersättas med nybyggnation. I det arbetet behöver även utredning ske hur stora enheter som är lämpligt att planera för och om någon av dem bör byggas som en kombinerad förskola/grundskola. Karlstorpsskolan har sedan 2011 haft förskola som huvudverksamhet samt lokaler för Familjecentrum och öppen förskola. Från och med höstterminen 2015 finns en förskoleklass i skolan och successivt planeras det bli en F-2 skola. En förstudie pågår för utökad grundskola i centrala Trollhättan. Behovet av grundskolelokaler i centrala staden beskrevs i ett särskilt ärende till Utbildningsnämnden och har varit föremål för behandling i Lokalstyrgruppen vid flera tillfällen. Södra skolområdet I Södra skolområdet beräknas antalet barn boende i området i åldern 1-5 år öka med 219 barn under perioden , en ökning inom samtliga upptagningsområden. Motsvarande ökning för barn i åldern 6-15 år är 496. Den största ökningen beräknas ske i Sylte och Lextorp. Befolkningsprognos Södra skolområdet Utfall Prognos Ålder år år Projektering pågår för att ersätta Sylteskolan med en nybyggnation där man tar höjd för ett ökat antal elever. Arbetet leds av Trollhättans Tomt AB. Tillsammans med KFF omfattas grundskola F-9, fritidshem, grundsärskola, bibliotek, idrottshall, café och fritidsgård. Byggnationen planeras ske i etapper och i väntan på att den ska byggas pågår ett arbete med att etablera tillfälliga grundskolelokaler. Dessa är klara att tas i bruk i och med höstterminens start

25 På grund av ökad invandring finns ett behov av ytterligare grundskolelokaler för elever i yngre år boende i Lextorp. Detta redan inför hösten I Sjuntorp ställs före detta vårdcentralen om till förskola med motsvarande 5 avdelningar. Ombyggnationen beräknas vara klar år Det medför att de tillfälliga lokaler som använts i Sjuntorpsskolan för förskola kan lämnas. Kvar i Sjuntorpsskolan blir då förskolan Garnet med motsvarande 1,5 avdelningar. Utbildningsförvaltningen föreslår också att verksamheterna i Röda villan och Blå huset flyttas till den nya förskolan men att fastigheterna behålls inom staden då det är svårt att sia om framtida behov i Sjuntorp. Det finns även möjlighet att framöver ställa om ytterligare lokaler i den nya förskolan i Sjuntorps centrum. En förstudie har genomförts i Upphärad avseende förskolelokaler. Förstudien fick göra ett par omtag med hänsyn taget till fastigheternas beskaffenhet och om man ska ta i beaktande ett eventuellt tågstopp i Upphärad. Beslut är nu taget i kommunstyrelsen om lokalplanering för ny förskola i Upphärad. Framgent behöver också utredning göras kring Upphärads skola. I detaljplanearbetet för Innovatum norra finns mark avsatt för förskola/skola. Här föreslår Utbildningsförvaltningen att tillsammans med Trollhättans Tomt AB utreda hur en förskola och eventuellt kombinerat med grundskola kan komma att utformas. Förstudie kommer att begäras. När Alingsåker bebyggs kommer det att behövas avsättas tomt för förskola. Västra skolområdet I Västra skolområdet beräknas antalet barn boende i området i åldern 1-5 år öka med 122 barn under perioden Ökningen planeras ske till största delen i Strömslund. Det beror på att det nya bostadsområdet Hälltorp i nuläget tillhör Strömslund. Motsvarande ökning i åldersgruppen 6-15 åringar är 55 barn. En ökning i samtliga områden förutom i Björndalen som ser ut att minska. Befolkningsprognos Västra skolområdet Utfall Prognos Ålder år år I Hälltorp byggs nu en förskola i kombination med grundskola för totalt 150 barn och elever. Den beräknas vara klar hösten Från och med höstterminen 2016 blir Skogshöjdens skola en 4-9 skola och Dalkjusans skola en F-3 skola. Därmed upphör förskolan Fjärilen som tidigare haft verksamhet i Dalkjusans lokaler. Utbildningsförvaltningen genomför nu en separat förstudie för att se över hela västra skolområdets förskolebehov. I Skogshöjden ser det ut att finnas behov av 25

26 ytterligare 2-3 avdelningar inom perioden. Björndalen, Paradiset, Strömslund inklusive Hälltorp har tillsammans kapacitet att klara förskolesituationen för perioden. Planarbetet för nordvästra delen av Lärketorpet har påbörjats. Arbetet sker med målsättningen att ha en antagen detaljplan första halvåret I Lärketorpet bör det avsättas tomt för en förskola. Östra skolområdet I Östra skolområdet beräknas antalet barn boende i området i åldern 1-5 år öka med 25 barn under perioden Ökningen planeras ske i Stavre. Antalet barn i åldern 6-15 år minskar enligt befolkningsprognosen med 20 barn. Befolkningsprognos Östra skolområdet Utfall Prognos Ålder år år I kvarteret Gulsparven pågår lokalplanering avseende nybyggnation av en förskola med motsvarande 4 avdelningar Arbetet leds av AB Eidar Trollhättans bostadsbolag. Lyrfågelskolan inrymmer idag förskola med två avdelningar, grundskola, fritidshem och Välkomsten. Elevtalen har ökat de senaste åren och skolan närmar sig sin maxkapacitet. När den nya förskolan i kvarteret Gulsparven står klar kan den troligen täcka förskolebehovet. Skolformsövergripande och Lednings- och stödverksamhet Centralköket har nått gränsen för sin kapacitet och lokalerna är i behov av renovering. Förstudie pågår som även har att ta hänsyn till stadens skolmåltidsutredning. Utbildningsförvaltningens lokaler kan komma att behöva byggas om när utredningen är klar och beslutad avseende lokaler Stadshuset. Verksamhet Område Nybyggn Omb Utbildningsnämnd en Hyrd lokal Tillf. lokal Moduler Sylteskolan Södra X X X Sylteskolan, ca 1000 elever samt bibliotek, fritidsgård och idrottshall Södra X X X X X X Grundskola centrala Trollhättan, ca 400 Centrala X X 26

27 elever Tillfällig förskola i kv Folkskolan, 4 avd Centrala X X X Förskola i kv Stämporten, 4 avd Centrala X X X Förskola & skola i Hälltorp, kv Mioäpplet, 150 barn/elever Västra X X X Förskola i Sjuntorp, 5 avd Södra X X X Förskola i Upphärad, 4 avd Södra X X X Förskola i kv Gulsparven, 4 avd Östra X X X Centralköket X X Renovering/nybyggn ation av Vällingklockan, Skogsbacken, Kopparholmen Centrala X X X X Förskola i Skogshöjden Västra Förskola/skola Innovatum norra Södra X Lokalförändringar i stadshuset X X Bilagor 1 Lokalförteckning förskolor 2 Lokalförteckning grundskolor 3 Planerat förskolebehov Totalt Trollhättans Stad 27

28 Lokaler förskola Utbildningsförvaltningen /AM Bilaga 1 Förskola Fastighets- Fastighets- Antal av- Antal BRA yta BRA Hyra 2016 Hyra/kvm beteckning ägare delningar platser enl kontraktyta/plats kr/år enl kontr Noteringar Centrala skolområdet Blåklinten Jordsten 6 Trollhättans , Lokalvård + el ingår Missionsförsamling Ekorren Grevsågen 2 HSB Brf Grevsågen , El ingår Fölet/Frälsegårdsskolan Spiltan 4 Trollhättans Tomt AB 1, ,4 Se Frälsegårdsskolan BRA, endast verksamhetsyta Äventyret/KarlstorpsskolaKallan 13 Trollhättans Tomt AB ,6 Se Karlstorpsskolan Kopparholmen Kopparholmen 8 Trollhättans Tomt AB , Maskrosen Kuratorn 4 Trollhättans Tomt AB , Skogsbacken Barnsköterskan 2 Trollhättans Tomt AB , Stallet Spiltan 4 Trollhättans Tomt AB , Tistelstången Tistelstången 1 Trollhättans Tomt AB , Vällingklockan Vällingklockan 2 Trollhättans Tomt AB , Södra skolområdet Blå huset Kardan 3 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Blåvingen Blåvingen 4 Trollhättans Tomt AB , Citronfjärilen Citronfjärilen 297 Trollhättans Tomt AB , Ejdern Fors 2:211 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Forsen Fors 3:126 Trollhättans Tomt AB , Husaren Husaren 6 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Kaprifolen/SkoftebyskolanSkoftebyn 1:5 Trollhättans Tomt AB ,2 Se Skoftebyskolan BRA, endast verksamhetsyta Kärrviolen Kärrviolen 9 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Lindåsen Fönstersmygen 1 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Myggan Sylte 4:3 Trollhättans Tomt AB , Myrtuvan Sylte 4:( Trollhättans Tomt AB , Röda villan Sländan 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Garnet/Sjuntorpsskolan Rättaren 2 Trollhättans Tomt AB ,0 Se Sjuntorpsskolan BRA, endast verksamhetsyta Skinnemo Skinnmo 1:163 Trollhättans Tomt AB , Draken/Upphärads skola Ingelsängen 1:167 Trollhättans Tomt AB ,9 Se Upphärads skola BRA, endast verksamhetsyta Vindan Kv Vindan 1+3 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Vitsippan Skoftebyn 1:13 Trollhättans Tomt AB , Västra skolområdet Björnen/Björndalsskolan Nova 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag 1, ,5 Se Björndalsskolan BRA, endast verksamhetsyta Kometen Kometen 1 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Kritan Kritan 4 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Kvarnen Strömslund 1:7 Trollhättans Tomt AB , Källtorpsbacken Källtorpsbacken 1 Hemsö Skolfastigheter A , Lyckan Källstorp 5:1 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Solstrålen Solstrålen 6-8 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Stridsbergsgården Stennäset 3 Trollhättans Tomt AB , Toppluvan Toppluvan 1 Trollhättans Tomt AB , Tornet Skogshöjden 1:7 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Västanvinden Alunskiffern 3 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Östra skolområdet Akvarellen/LyrfågelskolanLyrfågeln 2 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag ,8 Se Lyrfågelskolan BRA, endast verksamhetsyta Hjulkvarn Verkmästaren 14 Balders fastigheter AB , Lillegården Sandhem 3:3 Trollhättans Tomt AB , Lodet Lodet 1 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Lunnen Stallbacka 4:3 Trollhättans Tomt AB , Mätbandet Mätbandet 6 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Skogslyckan/Norra Björke Vä Björke 1:22 Trollhättans Tomt AB ,6 Se Norra Björke Skola BRA, endast verksamhetsyta Simsnäppan Simsnäppan 8 Trollhättans Tomt AB , Solgården Åsaka 8:43 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Soluret Soluret 1 AB Eidar, Trollhättans , bostadsbolag Storken Storken 1 Trollhättans Tomt AB , Sädesärlan Sädesärlan 55 Trollhättans Tomt AB ,

29 Lokaler skola Utbildningsförvaltningen /AM Bilaga 2 Skola Fastighets- Fastighets- Antal elever BRA yta BRA Bedömd pedagogisk Hyra 2016 Hyra/kvm beteckning ägare vt -16 enl kontrakt yta/elev maxkapacitet kr/år enl kontr Noteringar Centrala skolområdet Frälsegårdsskolan Spiltan 4 Trollhättans Tomt AB , fsk 1,5 avd alt ca 240 elever BRA 3196 kvm varav fsk 225 kvm Hjortmosseskolan Hammarsmedjan 1 Trollhättans Tomt AB , T-huset + ca elever Hjortmosseskolan T-hus, NE Trollhättans Tomt AB Hjortmosseskolan Polhem idrott Hyrs av KFF , Karlstorpsskolan Kallan ,4 60+fsk 100+fam centr alt ca 200 elever BRA 2783 kvm varav fsk 1985 kvm, fam centr Trollhättans Tomt AB 263, fskkl 230 Kronan Harven 2 Trollhättans Tomt AB , Tot BRA 8605 kvm Södra skolområdet Lextorpsskolan Guldvingen 5 Trollhättans Tomt AB , Lx Granngården idrott+matsal Guldvingen 1 Hyrs av KFF Sjuntorpsskolan Rättaren 2 Trollhättans Tomt AB , fsk 1,5 avd BRA 6199 kvm varav fsk 352 kvm Skoftebyskolan Skoftebyn 1:5 Trollhättans Tomt AB , fsk 2 avd BRA 6200 kvm varav fsk 326 kvm Sylteskolan Sylte 4:8 Trollhättans Tomt AB , Upphärads skola Ingelsängen 1:167 Trollhättans Tomt AB , BRA 1377 kvm varav fsk 175 kvm Upphärad gymnastiksal Bygdegårdsföreningen (1371) Upphärads skola Ingelsängen 1:167 Trollhättans Tomt AB , BRA 1377 kvm varav fsk 175 kvm Velanda skola Ryttaren 2 Trollhättans Tomt AB , Västra skolområdet Björndalsskolan Nova 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , fsk 1,5 avd alt 175 elever BRA 1799 kvm varav fsk 204 kvm Dalkjusan Dalkjusan 2 Trollhättans Tomt AB , Paradisskolan Källstorp 5:9 Trollhättans Tomt AB , Skogshöjdens skola Graniten 4 Trollhättans Tomt AB , Strömslundsskolan Höder 7 Trollhättans Tomt AB , Torsbohallen Pa + Sö Hyrs av KFF Östra skolområdet Knopen Blåmesen 1:1 Trollhättans scoutkår ca Fritids Lyrfågelskolan Lyrfågeln 2 Trollhättans Tomt AB ,9 800+fsk40+Välkomsten 60 alt 950 elever BRA kvm varav fsk 346 kvm Norra Björke skola/ Vä Björke 1:22 Trollhättans Tomt AB Fritids och förskola Stavreskolan Ugglan 2 Trollhättans Tomt AB , Åsaka skola Åsaka 8:49 Trollhättans Tomt AB , Övrigt Lillegårdsskolan Sandhem 3:3 Trollhättans Tomt AB Centralköket Håjum 4:8 Trollhättans Tomt AB Håjums Gård Plankan 2 Trollhättans Tomt AB PPR och Modersmål T-hus Elefanten Trollhättans Tomt AB Samtliga idrottssalar hyrs av KFF 29

30 Planerat förskolebehov Totalt Trollhättans Stad Utifrån ett behov på 86,1 % - budget 2017 Bilaga åringar /A Utifrån befolkningsprognos maj Antal barn boende i Thn, enligt prognos ökning ackumulerat ökning Insrivningsgrad 86,1% Antal barn till kommunal pedagogisk omsorg Antal barn till fristående förskola Antal barn till enskild pedagogisk omsorg Antal barn till annan kommun Antal barn från annan kommun Summa En plats = 1,02 barn (vistelsetid 31,8 h/v) Antal avd 16 platser Antal avd 15 platser Antal barn i fristående verksamheter juni 2016 Nuläge antal förskoleavdelningar Fristående förskola Kommunal förskola 149 Fridaskolan 66 Motsvarar antal platser 2384 Trilobiten Trollhättans Montessoriskola 44 Nya skolan 116 Ulna 34 Summa 260 Enskild ped omsorg Ströms slott AB 110 Barnlyckan ut och skur 44 Lorellas trollungar 10 Myrgångens pedagogiska omsorg 2 Kickis familjedaghem 4 Summa

31 BILAGA 2 Lokalrevision Omsorgsnämnden 1. Inledning Nämndens ansvarsområde Vård och omsorg, Omsorg för funktionsnedsatta, Socialpsykiatri och Kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetsområde, Verksamhetens omfattning Vård och omsorg Verksamheten omfattar hemvård, särskilda boendeformer, växelboende/korttidsboende, dagverksamhet, trygghetslarm, restaurangverksamhet, ledsagarservice, avlösarservice, färdtjänst, riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Hälso- och sjukvården omfattar hemsjukvård och rehabilitering/habilitering. Omsorg för funktionsnedsatta Verksamheten omfattar bostad med stöd och service, korttidsverksamhet för barn/ungdom, sysselsättning och stöd till funktionshindrade såsom personlig assistans, avlösning, ledsagning, anhörigvårdare och kontaktpersoner. Socialpsykiatri Verksamheten omfattar bostad med stöd och service, stöd till personer i ordinärt boende såsom boendestöd, ledsagning och kontaktpersoner. 2. Sammanfattning Inom Omsorgsförvaltningen pågår idag lokalplanering till följd av omstrukturering och behovsanpassning av boenden inom äldreomsorgen. Det sker i enlighet med den strategi som redovisas i den av KF antagna äldreboendeplanen (2013). Vård och omsorgen, förkortat VO (f.d. Äldreomsorgen), fokuserar fortsatt på utvecklad hemtjänst, men det som idag benämns servicelägenheter (förmedlas av omsorgsförvaltningen via biståndsbeslut) planeras att successivt lämnas till bostadsmarknaden som trygghetsboende eller seniorboende. Produktion av trygghetsboenden som ersättning för servicelägenheter kommer eventuellt att stimuleras bl. a genom statliga och kommunala bidrag. Vård- och omsorgsboende fortsätter att utvecklas och riktas till de som inte kan bo kvar i egen bostad, antingen p.g.a. demens eller somatisk funktionsnedsättning. Mindre ändamålsenliga boenden för äldre lämnas i Klockaregården och i Granngården. I kv. Blåvingen tillkommer istället ett nytt demensboende med 45 platser. Lika många platser för dementa planeras i en ny byggnad intill Stavregården i kv. Stjärtmesen. Inom Slättbergsvägen 222 överförs 30 bostäder till VO från Socialpsykiatrin (SPs). Nuvarande 18 demensplatser på Tallbacken flyttas till de lokaler som socialpsykiatrin lämnar på Slättbergsvägen 222. Lokalerna på 31

32 Tallbacken kan istället användas för att utöka antalet korttidsplatser och att minska antalet enkelrum här. En successiv avveckling av serviceboendet inom Stavregården har påbörjats, vilket skapar möjlighet för omsorg för funktionsnedsatta (OFF) att inom kort lösa den aktuella kösituationen för denna målgrupp. Lokaler inom Stavregården för daglig verksamhet lämnas av OFF för liknande verksamhet för dementa inom VO. På längre sikt väntas behoven av VO s vård- och omsorgsboende öka kraftigt. Kalkyler utifrån befolkningsprognosen för Trollhättan pekar mot att ca 160 nya gruppboenden måste skapas. Planeringen för nya boenden måste därför intensifieras i inledningen av 2020-talet. Inom socialpsykiatrin (SPs) pågår planering av boenden till följd av en ökad efterfrågan på och ökat behov av bostäder. Den aktuella kön är idag 10 personer (juli 2016) och några externa placeringar skulle kunna lösas i Trollhättan om tillgång på bostäder inom kommunen fanns. Planering pågår för ett boende med 10 platser. Ytterligare ett boende planeras längre fram till följd av att ett befintligt boende med 12 platser behöver ersättas med mer ändamålsenliga lokaler. Under planperioden kommer 30 platser att övergå till äldreomsorgen. En ökad fokusering på meningsfull sysselsättning och aktivering inom SPs väntas innebära tillkommande lokalbehov för sådan verksamhet. Inom omsorg för funktionsnedsatta (OFF) har kön till gruppbostad vuxit och uppgår idag till 11 personer. Efterfrågan väntas fortsätta att öka under planperioden. I samband med att servicelägenheter inom Stavregården lämnas planerar OFF att lösa vissa behov successivt genom ombyggnad. En planering för att omstrukturera OFF s dagliga verksamheter har inletts. Nya behov, en utvecklad pedagogik, minskad sårbarhet och samordningsvinster är bakgrunden till att flera verksamheter kommer att slås samman till två större enheter. Omsorgsförvaltningen har ambitionen att utvidga deltagandet i samhällsplaneringen. Syftet är att i ökad utsträckning svara mot lagkraven i SoL och LSS. Ett samhälle med mer plats för personer med funktionsnedsättning, stärker de berördas livskvalitet och självständighet, och minskar härigenom behovet av särlösningar för dessa grupper. Det innebär att frågor om fysisk och social tillgänglighet lyfts in i planeringen allt mer, vilket kan medföra vissa kostnader i samhällsbyggandet initialt, med kan innebära att efterfrågan på och kostnader för kommunalt stöd från socialtjänsten minskar på sikt. 32

33 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Boende inom Vård och omsorg (VO) - Lokalplanering pågår för Blåvingen 2 en nyproduktion med demensinriktning med totalt 45 platser. Boendet ersätter Klockan och Granngården. Ibruktagande beräknas ske Inom fastigheten Stjärtmesen i nära anslutning till Stavregården diskuteras ett nytt boende med demensinriktning. Även här planeras för 45 lägenheter. Vunna erfarenheter i planeringen för Blåvingen 2 tas tillvara, varför bedömningen är att efterfrågan kan mötas redan Inom Stavregården påbörjas en planering för att successivt lämna 40 servicelägenheter, där inriktningen är att bygga om 4 byggnader till boende i första hand för målgrupper inom OFF. Ombyggnadsstart under Den demografiska utvecklingen innebär även att antalet korttidsplatser inom vård och omsorg behöver utökas. För att möjliggöra detta lokalmässigt, planeras att nuvarande vård- och omsorgsboenden på Tallbacken Gullön, Malgön och Slottsön - flyttas till de lokaler som socialpsykiatrin lämnar på Slättbergsvägen 222. I och med en sådan förändring frigörs lokaler på Tallbacken som kan användas för att utöka antalet korttidsplatser och samtidigt ges möjlighet till ombyggnation så att antalet enkelrum inom korttidsboende för personer med demenssjukdom kan utökas. Sysselsättning/dagverksamhet inom Vård och omsorg - Dagverksamhet med demensinriktning beräknas flytta in 2017 i de lokaler som då lämnas av OFF. Inga nya behov av lokalytor. Boende inom Socialpsykiatri (SPs) - Nyproduktion av boende med 10 bostäder i kv Galaxen: Förstudie antagen av KS för boendet som beräknas vara inflyttningsklart under lägenheter på Slättbergsvägen överlämnas till VO skifte den 1/ Innebär inga direkta följder när det gäller lokalbehov. I enskilda fall kan behov uppstå att lösa boendet i befintliga eller tillkommande boenden. - Nytt boende som ersätter Lantmannavägen 38 (12 lägenheter) kan möjligen tas i bruk Sysselsättning inom Socialpsykiatri Sedan årsskiftet pågår ett målinriktat arbete med att i ökad utsträckning möjliggöra sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Två 33

34 årsarbetare har anställts och en träffpunkt för brukare har tidigare byggts upp på Tallbacken. - I en av OFF s verksamheter på Idrottsvägen deltar 28 personer i socialpsykiatrins målgrupp med SoL-beslut. Dessa personer erbjuds ny plats i samband med att verksamheten i A-huset lämnas för en ny lokal. - Socialpsykiatrin söker en ny lokal på ca kvm för samlokalisering av centralt träffpunkt/aktivitetshus för ca 25 besökare och kontorsarbetsplats för 2 personer. Förhyrning från Boende inom Omsorg för funktionsnedsatta (OFF) - En förstudie har påbörjats för 8-9 lägenheter i hus D i Stavregården. Förstudie och lokalplanering kan ev. samordnas eftersom mycket av förutsättningarna är klara i samband med en tidigare genomförd förstudie i samma byggnad. Arbetet med att bygga om det tidigare servicehuset kan påbörjas tidigast 1/ Aktuell förhyrning efter ombyggnad Nya ersättningsboende för LSS-boenden på Bergkullevägen 279 och Lextorpsvägen 19 som idag har sammanlagt 14 boende. En fortsatt ombyggnad av Stavregården till LSS-boende skulle vara en tänkbar lösning. Efter en utvärdering av boendet i hus D, kan det således bli aktuellt att gå vidare med de angränsande byggnaderna hus B och C i Stavregården. Förstudie är ej påbörjad och boenden fördelat på två enheter som totalt väntas rymma lägenheter kan vara i bruk tidigast Daglig verksamhet inom OFF Den dagliga verksamheten fortsätter att omstruktureras som anpassning till förändrade behov och villkor. Aktuell förhyrning A-huset på Idrottsvägen avvecklas och de tre verksamheterna där (Allt-i-allo, A-förrådet och Alternativhuset) söker nya lokaler. Ytterligare en verksamhet (Transportgruppen) lokaliseras hit. Totalt skall det finnas plats för ca deltagare fördelat på flera rum. - Tre verksamheter (Bakverket, TioB (försäljningsdelen) och Stavregruppen) samlokaliseras till en byggnad med butiksläge i Trollhättan. Antalet deltagare beräknas uppgå till ca 35 personer och ett ingående café bör ha ca 30 platser. - Den dagliga verksamheten beräknas totalt öka med ca deltagare per år under planperioden. - Kontorsarbetsplatser mm tillkommer. Övrigt 34

35 Boendestödets kontorslokal på Humlevägen 42 behöver flyttas till något mer centralt i deras upptagningsområde. Kvarteret Björnbäret är lämpligt ca 80 kvm behövs. Aktuell förhyrning nu. Se tabellsammanställning av förändrings-/utvecklingsplanerna gällande lokalbehov i bilaga Nulägesbeskrivning Fastighetsbeteckning/Adr ess Hyresvär d Verksamhet Anta l lgh Yta Hyra kr varm Hyra/kv m Bergkullevägen 279 Riksbygge n Gruppboende OFF Björndalsvägen AB Eidar Gruppbostäder OFF Blomstergården AB Eidar Gruppboende VO Blåvingen AB Eidar Gruppboende VO Blåvingen AB Eidar Serv.lgh Blåvingen AB Eidar Gemensamhetsdela r Bokvägen AB Eidar Gruppbostäder OFF Drottninggatan AB Eidar Träffen Grb OFF Drottninggatan AB Eidar Gruppboende, psyk Edsvägen 200, 202 AB Eidar Gruppbostäder OFF Fågelbärsstigen 6 och 8 AB Eidar Korttidsvistelse OFF Fågelvägen AB Eidar Gruppbostäder OFF Föreningsgatan 10A-10C Balder Daglig verksamhet Gnistan, Spannmålsgatan 5 Tomt AB Daglig verksamhet Granngården AB Eidar Gruppboende VO Granngården AB Eidar Gemensamhetslokal er Humlans serviceanl fd sjukhem AB Eidar Gemensamhetslokal er Humlans servicehus AB Eidar Gem utr., kök mm Humlans serv.lgh Servicelgh

36 AB Eidar Humlevägen 2 AB Eidar Kontorslokaler Humlevägen 12 AB Eidar Gruppboende OFF Humlevägen 176 AB Eidar Gruppboende OFF Humlevägen 18 AB Eidar Gruppboende OFF Humlevägen AB Eidar Gruppboende VO Humlevägen 42 AB Eidar Kontor Boendestöd Humlevägen 84 AB Eidar Daglig verksamhet ? Humlevägen 98 Lupinen AB Eidar Gruppboende VO Hörngatan (FUB) FUB Daglig verksamhet Idrottsvägen 26 Depoci AB Daglig verksamhet Kaggetorpsvägen MJ:son Real Estate AB Gruppboende OFF Karlstorpsvägen 55 AB Eidar Gruppboende OFF Karlstorpsvägen 77 AB Eidar Gruppboende OFF Karlstorpsvägen AB Eidar Gruppboende OFF Kastanjebacken AB Eidar Gemensamhetslokal er Kastanjebacken AB Eidar Gruppboende VO Keravavägen AB Eidar Gruppboende OFF Klockaregården AB Eidar Gem utr, kök mm Klockan AB Eidar Gruppboende VO Klockaregården AB Eidar Kontorslokaler mm Klockaregården AB Eidar Servicelgh Klockaregården AB Eidar Konferensrum Källebacksgatan Ken-bo Gruppboende

37 förvaltning psykiatri Källebacksgatan Ken-bo förvaltning Kontorslokaler Källstorpsgården AB Eidar Gruppboende /gem utr * Källstorp AB Eidar Servicelgh Landbogården AB Eidar Gem utr., kök mm Landbogården grb AB Eidar Gruppboende ÄO Landbogården AB Eidar Personalutrymmen Landbogården serv AB Eidar Servicelgh Lantmannavägen 38 AB Eidar Gruppboende, psyk Lantmannavägen 38 AB Eidar Gruppboende psykiatri Lextorpsvägen 13 AB Eidar Grupplokal hemvård Lextorpsvägen 15 A AB Eidar Särskilt anpass bost Lextorpsvägen 19 AB Eidar Gruppboende OFF Magasinsgatan 15/Tor 2 Tomt AB Kontor Boendestöd Ej Magasinsgatan 15/Tor 2 Tomt AB Kontor Hemvård C förd. - Ej Magasinsgatan 15/Tor 2 Tomt AB Kontor Anhörigstöd förd. - Margaretavägen 83 Tomt AB Daglig verks OFF Mellerudsvägen Stenab Fastighete r Gruppboende OFF MittiCity (Strandgatan 8) AB Eidar Korttidsvistelse OFF Nordängen AB Eidar Gruppboende, äldre Nybergskulla AB Eidar Gruppboende OFF Rådjuret AB Eidar Gem utr, kök mm Smedjegatan, Rådjuret AB Eidar Kontor Staveredsgatan 19 Fastighets Grupplokal ssk

38 Stavregården Stavregården Strömkarlsgården Slättbergsv 222 (Syréng) Slättbergsv 222 (Syréng) Tallbacken Tallbacken Tallbacken Tessingatan Velandavägen 19 Verkmästarevägen AB Balder AB Eidar Servicelgh AB Eidar Gem utr., kök mm AB Eidar Gem utr., kök mm AB Eidar Gruppboende psyk AB Eidar Tre Murare Korttid, rehab adm fastigh.ab mm Gemensamhetslokal er Tre Murare fastigh.ab Gruppboende VO Tre Murare fastigh.ab Dagverksamhet OFF AB Eidar Gruppbostäder OFF Stenab Fastighete r Gruppboende OFF Tomt AB Dagverksamhet OFF *Kallhyra 5. Nyckeltalsredovisning Daglig verksamhet, dagverksamhet OFF Fastighet/adress Hyra, tkr Area Kostnad/m2 Antal besökande Idrottsvägen Tallbacken OFF Margaretavägen Verkmästarevägen Gnistan, Spannmålsg 5 Föreningsg.10 A-C Hörngatan 16 (FUB) (2015) 2 rok (ca 50)

39 Gruppboende LSS och SoL, korttids mm Fastighet/adress Anta l lgh Hyra/avgif t Yta Hyra/k vm Yta/boend e Verksamhet Bergkullevägen Gruppboende OFF Björndalsvägen Gruppboende OFF Bokvägen Gruppboende OFF Drottninggatan Gruppboende OFF Drottninggatan Gruppboende psyk Edsvägen 200, Gruppboende OFF Fågelbärsstigen 6, Korttids OFF Fågelvägen Gruppboende OFF Humlevägen Gruppboende OFF Humlevägen Gruppboende OFF Humlevägen Gruppboende OFF Humlevägen Bas Boendestöd Kaggetorpsv Gruppboende OFF Karlstorpsvägen Gruppboende OFF Karlstorpsvägen Gruppboende OFF Karlstorpsvägen Gruppboende OFF Keravavägen Gruppboende OFF Källebacksgatan Gruppboende psyk Källebacksgatan Kontorslokaler Lantmannavägen Gruppboende ps gem. Lantmannavägen Gruppboende psyk Lextorpsvägen 15 A, Särskild anp bostad Lextorpsvägen Gruppboende OFF Tor 2/Magasinsgatan Bas Boendestöd 2 gr. Mellerudsvägen Gruppboende OFF MittiCity Korttids Nybergskulla Gruppboende OFF Slättbergsvägen Gruppboende psyk Slättbergsvägen Gemensamhetslokale r 39

40 Tessingatan Gruppboende OFF Velandavägen Gruppboende OFF Vård- och omsorgsboende äldre (Gruppboende, servicelgh, gem. utr. mm) Fastighet/adress Antal lgh Hyra/avgi ft Yta Hyra/kvm Yta/boen de Verksamhet Blomstergården Gruppboende VO Blåvingen Gruppboende VO Blåvingen Serv.lgh Blåvingen Gemensamhets delar Granngården Gruppboende VO Granngården Gemensamhets lokaler Humlevägen Kontorslokaler Humlans s- anläggning Gemensamhets lokaler Humlans s-hus Gem utr., kök mm Humlan servicelgh Servicelgh Humlev Gruppboende VO Humlev 98 Lupinen Gruppboende VO Kastanjebacken Gemensamhets lokaler Kastanjebacken Gruppboende VO Klockaregården Gem utr., kök mm Klockaregården Servicelgh Klockan Gruppboende VO Klockaregården Kontorslokaler mm Klockaregården Konferensrum Källstorpsgården Gruppboende /dagc Källstorp Servicelgh Landbogården Gem utr., kök mm Landbogården gruppbo Gruppboende VO 40

41 Personalutrym men Landbogården Landbog.servicelgh Servicelgh Grupplokal Lextorpsv hemvård Tor 2/Magasinsgatan 15 Tor 2/Magasinsgatan 15 Se tabell ovan Delas Bas Hemvård C Se tabell ovan Delas Nordängen Anhörigstöd+ gemens Gruppboende, äldre Gem utr., kök mm Rådjuret Smedjegatan, Rådjuret Kontor Staveredsg Grupplokal ssk Stavregården Servicelgh Stavregården Strömkarlsgården Tallbacken Tallbacken Gem utr., kök mm Gem utr., kök mm Korttid, rehab, adm Gruppboende VO Rev Prognos och kostnadsutveckling Boende och lokaler inom vård och omsorg (VO) Behov av, eller efterfrågan på, framtida vård- och omsorgsboenden har beräknats utifrån följande; - Andelen boende i vård- och omsorgsboenden i förhållande till den faktiska folkmängden 2015, fördelat på åldersklasser (5-årskohorter) års befolkningsprognos fram till 2030 (SCB) för Trollhättans kommun fördelat på samma åldersklasser. Andelen boende i förhållande till totala folkmängden inom respektive åldersklass idag (2015), har applicerats på SCB s befolkningsprognos årsvis under perioden (se tabell nedan samt bilaga 2). Utfallet ger en fingervisning om behovet av särskilda 41

42 boenden inom vård och omsorg i Trollhättan. Det finns emellertid även andra faktorer som påverkar behov av, förväntningar och efterfrågan på särskilda boendeformer (Se bilaga 3). Tabell. Trollhättans folkmängd fördelat på åldersklasser Prognos Källa: SCB Ålder w Summa Behoven av stöd i form av kontinuerlig vård, omsorg och tillsyn ökar med stigande ålder. Sammanfattningsvis pekar prognosen fram till 2030 på starkt ökade behov av vård- och omsorgsboenden, framförallt för demenssjuka, särskilt mot slutet av prognosperioden. Vård- och omsorgsboende Benämns särskilt boende enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Antalet lägenheter uppgår idag till 466 stycken. Det beräknade behovet enligt prognos av ytterligare lägenheter i vård- och omsorgsboende fram till 2021 uppgår till (se figur). En kraftig ökning av antalet äldre därefter och fram till 2030 pekar mot att ytterligare nytillskott på ca 160 bostäder i denna boendeform behövs (Figur nedan). Beräkningsunderlaget redovisas i tabell i bilaga 2. Figur. Behov av bostäder i vård- och omsorgsboenden/gruppbostäder antal bostäder. Prognos för åren Källa: SCB 2016 samt aktuell åldersfördelning av boende i vård- och omsorgsboenden. Beräknat på åldersklasserna: 0-64 år, år, år, år, år och 95-w år. 42

43 Utöver tillskottet på vård- och omsorgsbostäder behövs miljöförbättringar och moderniseringar eller avveckling av några befintliga boenden. - En lokalplanering av demensboendet Blåvingen 2, som ersätter Klockan och Granngården, har beslutats av KS. - Omsorgsnämnden har fattat beslut om att inleda en förstudie avseende renovering och utökning av de gemensamma utrymmena inom Källstorpsgården. Detta innebär att 10 bostäder tas bort. - Förvaltningen diskuterar att svara mot förväntade behov av demensboende genom ett nytillskott med 45 bostäder i nära anslutning till Stavregården. Trygghetsboende I enlighet med principbeslut om äldreboendeplanen väntas servicelägenheter inom OF att konverteras till andra former av boende med stöd bl. a från hemtjänst. Seniorboende och trygghetsboende är exempel på boende anpassat för äldre. Trygghetsbostäder riktas till personer 70-w år. Här ställs höga krav på tillgänglighet, gemensamhetslokal och servicevärd/-värdinna. Eventuella behov av vård och omsorg tillgodoses på samma sätt som i ordinärt boende. Boende för personer med funktionsnedsättning i det ordinarie bostadsbeståndet kan göras tillgängliga genom stöd bl. a genom bostadsanpassningsbidrag. Socialt umgänge, sysselsättning, aktiviteter och trygghet kan erbjudas genom t ex de träffpunkter som drivs av omsorgsnämnden. 43

44 Trollhättan har under en lång tid haft en struktur inom vård och omsorg som inneburit en förhållandevis stor satsning på äldreboenden och en mindre satsning på hemvård. Skillnaden jämfört med liknande kommuner kvarstår i den senaste statistiken, men har jämnats ut något i takt med avvecklingen av vissa servicelägenheter. Dagverksamhet, korttidsboende, växelboende och lokaler i övrigt inom VO Idag bedrivs dagverksamhet med demensinriktning på Tallbacken. Den har 10 platser och är öppen 5 dagar per vecka. Sedan 2014 har det varit kö till dagverksamheten, med dröjsmål som följd. I budget 2015 har anslag tillförts med tkr för nya dagverksamheter/träffpunkter, varav 500 tkr avsatts för ny finsk träffpunkt (inom Blåvingen) tkr finansierar två årsarbetare och en dagverksamhet med demensinriktning som nu är igång inom Stavregården. Denna verksamhet kommer att flytta in i de mer ändamålsenliga lokaler som Stavregruppen (OFF) lämnar. Inom Tallbacken Demenscentrum finns 18 vård- och omsorgsboenden och 22 korttids- /växelboenden. Korttidsboendet demens består av enkelrum och flerbäddsrum. Efterfrågan på korttidsplatser är stor och växande. En planerad flytt av vård- och omsorgsboenden till Slättbergsvägen 222, öppnar möjligheter att få fler korttidsplatser och fler enkelrum. Se vidare i Bilaga 3. Faktorer som påverkar efterfrågan och behov av vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning. Boende och lokaler inom Omsorg för funktionsnedsatta och Socialpsykiatrin Gällande omsorgsförvaltningens målgrupper inom Omsorg för funktionsnedsatta respektive Socialpsykiatrin är antalet personer med särskilda behov för små per åldersgrupp och oregelbundet fördelade, att en befolkningsprognos har en marginell betydelse som underlag när det gäller att prognostisera behov av särskilda boendeformer och lokaler. Dessutom är andra faktorer i samhällsutvecklingen kraftigt påverkande. Tillgång på tillgängliga ordinära bostäder, utbudet av stöd i öppna former (boendestöd, personlig assistans, hemtjänst mm), tekniska hjälpmedel för ökad självständighet, andra trygghetsfaktorer som sociala mötesplatser i samhället, tillgång till meningsfull sysselsättning och aktivitetshus är exempel på kvaliteter som kan minska behovet av att producera nya gruppboenden. Förutsättningarna för att flytta vidare ut i samhället kommer att öka för de som idag bor i boenden för målgrupperna, om goda alternativ finns i det omgivande samhället och om det pedagogiska arbetet är framgångsrikt och 44

45 målinriktat. Tillkommande behov kan i större utsträckning mötas i de befintliga boendena om arbetet med att öka enskildas självständighet och utflyttning till egna lägenheter kan öka. I det korta perspektivet påverkar den aktuella kösituationen i Trollhättan d v s personer som har fått beslut om bistånd i form av bostad med särskild service eller särskild boendeform underlag för de överväganden som måste göras om en ny gruppbostad behöver inrättas (byggas/hyras) eller om plats måste köpas av annan vårdgivare. Idag väntar 11 personer på bostad med särskild service enl. LSS och 10 personer på boende i särskild boendeform enl. SoL. Det finns också personer på köpt plats som skulle kunna tas hem om en lägenhet i ett lämpligt boende fanns tillgänglig inom omsorgsförvaltningen. Det finns en av KS antagen förstudie med beslut om att fortsätta med lokalplanering gällande ett boende inom socialpsykiatrin med 10 platser i kv. Galaxen. Det finns även beslut av ON att påbörja förstudier gällande följande boenden: - Ett LSS-boende med 8-9 lägenheter utformat för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Lokalisering till Stavregården. Lokalplanering kommer att inkluderas i förstudien. - Ett boende inom SPs (enl. SoL) med ca 10 lägenheter som ersätter Lantmannavägen 38. Nämnden har också beslutat om att inleda förstudie i syfte att hitta de bästa lösningarna för Stavregårdens lokaler. Detta kan i sin tur leda till nya boenden inom OFF och SPs, vilka finns med som alternativ i denna lokalförsörjningsplan. - Inom förvaltningen finns planer på att ersätta LSS-boendena på Bergkullevägen 279 och Lextorpsvägen 19 med sammanlagt 14 boende. Dessa boenden har idag brister i tillgänglighet och utformning i övrigt i förhållande till dagens behov och krav. - I och med att Slättbergsvägen 222 med 30 platser övergår till vård och omsorg och ett nytt boende med 10 lägenheter står klart i kv. Galaxen, minskar antalet boendeplatser inom SPs med netto 20 st. För närvarande har ca 10 personer beslut om boende som inte kunnat verkställas p.g.a. platsbrist. Förvaltningen bedömer att det kommer att fortsätta att vara ett relativt högt tryck på Trollhättans Stad att tillhandahålla boenden inom socialpsykiatrin, varför det inom en inte alltför avlägsen framtid kan finnas behov av att utöka antalet boendeplatser för målgruppen. 45

46 Bilaga 1. Ny-, om- och tillbyggnationer samt övriga lokalförändringar inom omsorgsnämnden som ligger med under rubrik 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag. Året gäller preliminärt ibruktagande. Objekt samt antalet platser/lgh etc Omsorgsnämnden Stavregården konvertering till LSS-boende, 8-9 platser Blåvingen 2, boende ÄO, 45 platser Galaxen, socialpsykiatriboende, 10 platser Källstorpsgården, 10 lgh bort. Miljöförbättring Stjärtmesen, boende ÄO 45 platser Daglig verksamhet OFF Ny lokal, sammanslagning Dagverksamhet demens Stavregården Daglig verksamhet, A-husets verksamheter till ny lokal Nytt socialpsykiatriboende, ca 10 platser Socialpsykiatri kontor, träffpunkt, aktivitetshus Kontorslokal Boendestöd 80 kvm, flytt fr. Humlev 42 Socialpsyk. lämnar över 30 lgh på Slättbergsvägen 222 ÄO tar över 30 lgh på Slättbergsvägen 222. Två demensboenden(18 pl) på Tallbacken avvecklas. Fler korttidsplatser i Tallbacken i f.d. demensboende LSS-boende. Ersätter Bergk-v 279 (6) och Lxv 19 (8) Område/Kommentar Nybyggn. Omb. Hyrd lokal Tillf. lokal Stavregården D-huset X X X Lextorp X X X Björndalen X X X Källstorp X X X X Dannebacken X X X Ca 35 brukare Butiksläge X X Tidigare LSS daglig verksamhet X X X X Håjum? Ca 65 brukare X X X Ersätter Lantmannav 38?? X X? X? Spannmålsg 5, Gnistan?? X X X X Till ex i kv. Björnbäret? X Dannebacken Org-förändring - - X X Dannebacken Org-förändring - - X X X Slättbergsvägen 222 ersätter X X X Lediga befintliga lokaler i Tallbacken X X X X Stavregården hus B o C? Totalt ca platser X X X Lokalförändring i stadshuset Vån 2 X X Summa drift Summa investering 46

47 Bilaga 2. Befolkningsprognos och bedömning av behov av vård- och omsorgsboenden. Trollhättans kommun Befolkningsprognosen för Trollhättans kommun de kommande åren illustreras av nedanstående figurer. Antalet 65-w år växer kontinuerligt i antal. En beredskap för att producera nya vård- och omsorgsboenden för att möta behoven i samband med en förväntad kraftig ökning av gruppen äldre, måste höjas i inledningen av 2020-talet. Fram till inledningen av 2020-talet är antalet 80-w år ganska stabil, för att därefter öka markant i slutet av prognosperioden. Prognosen pekar mot en ökning i Trollhättan motsvarande 50 % i denna åldersgrupp jämfört med idag. Nära 12 % i denna åldersgrupp bor idag i vård- och omsorgsboende (gruppboende) och ytterligare nära 15 % i servicelägenhet. Om behoven är desamma som idag behöver i antalet vård- och omsorgsboenden öka från dagens 466 bostäder till ca 630. En ökning med drygt 160 lägenheter. Till detta kommer uppgiften för samhället att tillgodose behoven av trygghetsboenden. Boende för den äldre befolkningen förändras över tid. Numera finns fler och fler tillgängliga lägenheter på bostadsmarknaden jämfört med tidigare och trygghets- och seniorboenden finns som alternativ. Kommunernas ansvar gäller särskilda boenden (vård- och omsorgsboende/gruppboende). Vård- och omsorgsboende riktas till de svårast sjuka äldre. I möjligaste mån försöker man göra en uppdelning av boenden med inriktning på demens respektive somatiskt sjuka. Boende i servicelägenhet är en boendeform som anvisas av kommunen, men är på väg att fasas ut och kommer på sikt att ersättas av ordinärt boende eller olika former av trygghetsboenden/ seniorboenden eller gruppboenden inom VO. Figur 1 och 2. Antal äldre fördelat på åldersklasserna 65-w resp. 80-w. Trollhättans kommun 2015, samt prognos för åren Källa: SCB

48 Tabell. Procentuell nyttjandegrad av bostäder i vård- och omsorgsboenden juli Fördelat på åldersklasserna: 0-64 år, år, år, år, år och 95-w år. Åldersklass 0-64 år år år år år år 95-w år Andel av bef. 0,02 % 0,9 % 2,97 % 4,96 % 12,03 % 22,84 % 48,31 % Figur 3. Antalet personer i olika åldersklasser i Trollhättans kommun. Prognos för åren Källa: SCB Fördelat på åldersklasserna: år, år, år, år och 95-w år. Åldersklassen 0-64 år ej redovisad i figuren. Underlag för prognos om behov av vård- och omsorgsboenden. 48

49 Bilaga 3. Faktorer som påverkar efterfrågan och behov av vård- och omsorgsboende och gruppboende för personer med funktionsnedsättning Behoven och efterfrågan på vård- och omsorgsboende i den äldre befolkningen påverkas av en mängd olika saker. Utvecklingen av olika boendeformer på bostadsmarknaden, utvecklingen av teknik och hjälpmedel samt hur samhället i stort inrättas, är avgörande för hur behovet av vård- och omsorgsboende och särskilda boendeformer kommer att se ut. Tillgänglighetsfaktorn: Utbudet på bostadsmarknaden av tillgängliga, trygga bostäder för äldre, tillgängliga lägenheter, seniorboende och olika former av trygghetsboenden är en avgörande faktor som påverkar äldres och andra gruppers efterfrågan. Utvecklingen är idag positiv med fler tillgängliga boenden jämfört med tidigare och förhoppningen är att antalet ökar. Trygghetsfaktorn: Täta sociala nätverk skapar trygghet. Andelen ensamhushåll påverkar konsumtionen av vård och omsorg. Närståendes vilja att vårda hemma har varit avgörande för behovet av omsorg. Finns det tillgång på billiga servicetjänster som alternativ till samhällets insatser så att man kan klara sig själv i ökad utsträckning? Upplever den äldre och den med funktionsnedsättning en känsla av sammanhang, känner de berörda tillit till egna och samhällets resurser? Vårdens och omsorgens arbetsätt och 49

50 problemlösningar är en faktor som har stor betydelse för att skapa trygghet hos äldre. En bra hemtjänst som skapar trygghet bidrar till ett minskat behov av särskilt boende. Lokala traditioner kan ha stor betydelse. Vi ser en positiv utveckling med tydliga verksamhetsidéer, hög kompetens och medvetenhet hos personalen. Den snabba utvecklingen inom området välfärdsteknik öppnar nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att leva mer självständigt. Ett samhälle som byggs med fokus på fysisk och social tillgänglighet för äldre och andra med funktionsnedsättning, minskar också behovet av särlösningar när det gäller boende och stödinsatser. Efterfrågefaktorn: Attraktiva äldreboenden med hög standard och kvalitet i populära stadsdelar skapar större efterfrågan än motsatsen. Den allmänna opinionens bild av vård och omsorgens kvalitet har också stor betydelse för hur gärna man vill nyttja den offentliga omsorgen. Olika generationer har olika vana att efterfråga välfärdstjänster och olika förväntningar på samhällets insatser. Det handlar också om priset som den enskilde måste betala för ett lämpligt boende på äldre dagar. Behovsfaktorn: Behoven påverkas främst av hur många äldre som finns i befolkningen (se Bilaga 2) och hur de äldres hälsa ser ut, t ex förekomst av demenssjukdom. Folkhälsoarbete kan minska ohälsan. Vi kommer att få många fler äldre efter 2020, och många lever längre. BILAGA 3 Lokalrevision Kultur och fritidsnämnden 1. Inledning Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för att kultur- och fritidsutbudet ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling inom alla ålderskategorier. Målet är att ge stadens invånare ett mångsidigt kultur- och fritidsliv av hög kvalitet. Kulturverksamhet Trollhättans stadsbibliotek består av Huvudbiblioteket, Bokbussen samt de två filialerna Syltebiblioteket och Kronan bibliotek. Kronan kulturhus inklusive mötesplats, bibliotek och fritidsgård. N3 Mötesplats för ung kultur. På N3 finns kulturskola, kulturbyrå samt kreativa coacher. Kulturavdelningen jobbar med arrangemang, kulturarvsfrågor, offentlig gestaltning samt driver Konsthallen vid Innovatum. Fritidsverksamhet Anläggningsavdelningen driver och förvaltar bl.a. Slättbergshallen, Granngårdens motionsanläggning, Sjuntorps simhall, Edsborgs IP samt stadens övriga idrottshallar. Avdelningen sköter även stadens motionsspår, friluftsbad samt övriga frågor kring friluftsliv. 50

51 I Trollhättans stad finns det 8 stycken kommunalt drivna fritidsgårdar samt 2 stycken brukardrivna för ungdomar i åldrarna år. Verksamheten driver även sommarverksamhet vid Öresjö friluftscenter. Föreningsstöd Trollhättans stad har ett rikt föreningsliv med ca 370 registrerade föreningar. Föreningar som driver ideell verksamhet med samhällsnyttigt ändamål har rätt att söka olika former av föreningsbidrag. 2. Sammanfattning Trollhättans stad och Kultur- och fritidsförvaltningen är under stark utveckling där behovet av service och lokaler kommer att öka. Målet är att kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter skall nå så ändamålsenliga lokaler till en så låg kostnadsbild som möjligt vilket förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Inom Kultur- och fritidsförvaltningens verksamhetsområden pågår det ett flertal lokalprojekt för nuvarande- samt framtida behov. Nedan följer pågående projekt. Ny fritidsgård vid Hjortmossen I dagsläget är fritidsgården placerad i Gula villan vid Hjortmosseskolan. Befintliga lokaler är idag för trångbodda och verksamheten är i behov av mer ändamålsenliga lokaler. För tillfället pågår en förstudie vilket förhoppningsvis genererar i att verksamheten kan flytta in i nya lokaler under januari Nya Sylteskolan Trollhättans stad har gett Trollhättans Tomt AB i uppdrag att genomföra byggnationen. Projektet är i samarbete med utbildningsförvaltningen. För Kultur- och fritidsförvaltningen innebär byggnationen en ny fullstor idrottshall, fritidsgård samt bibliotek. Idrottshallen förväntas vara färdigställd 2019, fritidsgården 2020 och biblioteket Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Friidrott inomhus Förvaltningschefen har delat ut ett utredningsuppdrag till berörda chefer som innefattar en översyn av Granngårdens idrottsanläggning och nyetablering av idrottslig verksamhet i lokalerna. Uppdraget skall slutredovisas Innovatumhallen I ovanstående utredningsuppdrag ingår även Innovatumhallens plan 4 för eventuell framtida utökning av idrottslig verksamhet. Elitsatsning Edsborg Vid ett eventuellt avancemang för FC Trollhättan till högre division ställer Svenska fotbollsförbunden ökade krav bl.a. på säkerhet kring anläggningen och åtgärder kan komma att krävas. 51

52 Friidrott utomhus Vid elitsatsning vid Edsborg kommer troligtvis friidrotten att behöva flyttas till Skogshöjdens fritidsanläggning. Konsthall centrum I Kultur- och fritidsförvaltningens MRP finns idag ett uppdrag om att bevaka en eventuell etablering av konsthall i centrum. Knorren/Källstorpsområdet Se över framtida behov av fritidsgård på den västra sidan älven samt etablera idrottsverksamhet vid gamla Källstorps industriområde. Lärketorpet För området handlar det om att bevaka Kultur- och fritidsförvaltningens intressen. Tennishallen Idag pågår samtal med tennisklubben om att överta lokaler för att kunna garantera en god tennisverksamhet för stadens invånare. Övergång kan vara aktuell under Om ett övertag sker kommer det krävas investeringar i fastighetens golv, tak, belysning och ventilation. Nysätra IP Skoftebyns IF har idag sin klubblokal vid Nysätersvägen. I fastigheten finns ett omklädningsrum i källaren samt att det finns en äldre och mindre omklädningslokal med sommarvatten i mindre bra skick invid fotbollsplanen. Behovet av nya omklädningsmöjligheter för föreningen är en realitet. I stadens ambitioner att få fram nya tomter för bostadsbyggande har området invid Nysätra idrottsplats blivit aktuellt och Trollhättans stad har tecknat ett markanvisningsavtal med Riksbyggen. För Kultur- och fritidsförvaltningen innebär detta att istället för att renovera befintligt klubbhus kommer istället avtalet kräva en rivning av befintlig klubblokal och en nybyggnation med ny placering för att frigöra markytor för bostäder. Slättbergshallen Omfattar framtida behov/krav främst kring omklädningsrum, entré och förråd. Omklädningsrummen för B-hallen är från 1982 och är idag i stort behov av renovering. Vidare så är antalet omklädningsrum för få samt finns ett utökat behov av fler och bättre förrådsutrymmen. Entrén till B-hallen är placerad på gaveln vilket inte är något optimalt läge utan bör förändras i samband byggnationen av omklädningsrum. Knorren Hjulkvarnelund evenemangsplats Med anledning av stadens satsning vid Knorren och Hjulkarnelund har en fördjupad översiktsplan tagits fram. Området kring Hjulkvarnelund planeras för en stadspark med evenemangsplats. För Kultur- och fritidsförvaltningen innebär detta kommande investeringar för inventarier i befintliga lokaler samt iordningsställande av evenemangsplatsen. 52

53 Kultur- och Fritidsförvaltningen Ny Bygg Om Bygg Hyrd lokal Sylte Idrottshall Ökad lokalhyra x x Sylte fritidsgård Ökad lokalhyra x x Sylte bibliotek Ökad lokalhyra x x Hjortmossens fritidsgård Ökad lokalhyra x x Granngården Ökad lokalhyra x x Innovatumhallen Ökad lokalhyra x x x Konsthall i centrum Investering x x Tennishallen Investering x x Nysätra IP Investering x x x Sättbergshallen Investering x x x Evenemangsplats Investering x x Friidrott inomhus Ökad lokalhyra x Friidrott utomhus Investering x Edsborg Investering x Lärketorpet Knorren/Källstorp 4. Nulägesbeskrivning Nedan presenteras de lokaler som Kultur- och fritidsförvaltningen bedriver verksamhet i fördelade på respektive verksamhetsområde. Kulturverksamhet Kulturavdelningen Verksamhet Fastighetsbeteckn BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga lokaler Konsthall Nohab 6, By Tomt AB Förråd Nohab Tomt AB Annex/Konsthall Nohab 6, By Tomt AB G:a Pumphuset 150 Thn Stad Snäckan, Musikpaviljong 100 Thn Stad N3 Verksamhet Fastighetsbetecknin g BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare 53

54 Samtliga lokaler N3 Nohab 2, By 69/81/ Tomt AB Förråd Nohab 2, By Tomt AB Folkets Hus Sjuntorp A-sal Folkets Hus för. Kronan Verksamhet Fastighetsbeteckn BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga lokaler Kronan Kulturhus Harven Tomt AB Kronogårdens g:a matsal Skördetröskan Thn Stad Biblioteksverksamhet Verksamhet Fastighetsbeteckn BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga bibliotek Huvudbiblioteket Hebe Folkets hus Syltebiblioteket Ekoxen Råbäcks egendom Fritidsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet Verksamhet Fastighetsbetecknin g BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Fritidsgårdar Kronan Harven Tomt AB Storegården Sandhem 3: Tomt AB Sylte Sylte 4: UTB Hjortmossen Hammarsmedjan UTB Strömslund Höder UTB Lexington Guldvingen Eidar Skogshöjden Bergstäkten 1 KFF Sjuntorp Kv Rättaren KFF Öresjögården Thn Stad Fritidsanläggningar 54

55 Verksamhet Fastighetsbetecknin g BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Idrottshallar Torsbohallen Källstorp 6: Tomt AB Polhemshallen Malgön Tomt AB Kronogårdshallen Skördetröskan Tomt AB Nils Ericsson Bolagskvarnen Tomt AB Magnus Åberg Laboratorn Tomt AB Velandaskolan Ryttaren Tomt AB Skoftebyskolan Svärdsliljan Tomt AB Sylteskolan Sylte 4: Tomt AB Granngården Guldvingen Eidar Lyrfågelskolan Lyfågeln Tomt AB Stavreskolan Ugglan Tomt AB Åsakaskolan Åsaka 8: Tomt AB Frälsegårdsskolan Spiltan Tomt AB Karlstorpsskolan Kallan Tomt AB Hjortmosseskolan Hammarsmedjan Tomt AB Skogshöjdensskolan Grantiten Tomt AB Strömslundsskolan Höder Tomt AB Sportanläggningar Almagärdet Slätthult 2:1 198 KFF Skogshöjdens idrottsplats Bergtäkten KFF Edsborg Edsborg KFF Kamratgården Lextorp 1: KFF Nysätra Skoftebyn 1:1 132 KFF Sjuntorps sim-och idrottshall Rättaren KFF Sjuntorps idrottsplats Fors 1:1 329 KFF Skogssäter skytteanläggning Skogssäter 6:1 792 KFF Slättbergshallen Hjortmossen 1: Tomt AB Slättbergshallen Hjortmossen 1: KFF Slätthult Slätthult 2: KFF Stavrelunds IP Sandhem 3:1 819 KFF Torsbovallen Strömslund 1:1 498 KFF Upphärads IP Ingelsängen 1: KFF Åsevi Åsaka 8: KFF Öresjö badplats Edsvid Munkebo 2:7 70 KFF 55

56 Öresjö badplats Edsvid Munkebo 2:1 12 KFF Skateparken Gåsen 1 12 KFF Oscarshof Västbjörke 2: KFF Föreningsstöd Föreningsstöd Verksamhet Fastighetsbetecknin g BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Bygdegårdar Åsaka bygdegård Åsaka 5: Thn Stad N:a Björke bygdegård Västbjörke 2: Thn Stad Upphärad bygdegård Ingelsängen 1: Thn Stad Övriga lokaler Båthus Thn Stad Ängens gård Thn Stad Stommens gård Thn Stad Skatelokal Nohab 2, By 80: Tomt AB Åsaka Hemvärnsgård Thn Stad Karossen 3 Karossen Centralen Skoftebyns klubbhus Thn Stad Innovatumhallen Nohab2, By Tomt AB Kåtene Gård Thn Stad 56

57 5. Nyckeltalsredovisning Fritidsanläggningar Nyttjandegrad och antal bokade timmar per anläggning. Nyckeltal Nyttjande grad Bokade timmar Slättbergshallen A-hall 69 % Slättbergshallen B-hall 61 % Slättbergshallen C-hall 79 % 877 Edsborg A-plan 23 % 320 Edsborg B-plan 33 % 446 Edsborg konstgräs 39 % 574 Granngårdens idrottshall 96 % Granngården konstgräs 53 % 378 Torsbohallen idrottshall 67 % Torsbohallen konstgräs 60 % 431 Stora gymnastiksalar (7st) 85 % Små gymnastiksalar (12 st) 28 % Fritidsgårdar antal besökare Fasta besökare minst 2 ggr/vecka. Nyckeltal Totalt Kronogården 318 Lexington 228 Sylte 292 Storegården 181 Strömslund 37 Skogshöjden 88 Sjuntorp 108 Hjortmossen 80 Föreningsstöd Idrottsföreningar 7-25 år som sökt bidrag. Nyckeltal Aktiva medlemmar Deltagartillfällen Flickor 7-12 år Flickor år Flickor år

58 Nyckeltal Aktiva medlemmar Deltagartillfällen Flickor år Pojkar 7-12 år Pojkar år Pojkar år Pojkar år

59 6. Prognos- och kostnadsutveckling Målgruppsökningar inom kultur- och fritidsområdet I Trollhättans ambition att växa och öka sin befolkning med nya trollhättebor är kultur- och fritidsverksamheten en viktig komponent. Verksamheten ökar i betydelse för kommuninvånarna och i valet av bostadsort för nya invånare, men medverkar även i arbetet med att skapa en dräglig tillvaro för människor som kommer från andra delar av världen i sin strävan för ett bättre liv. Målgrupperna inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde kommer de närmsta åren att stå för en markant ökning. Förvaltningen gör bedömningen att verksamheterna utifrån arbetsmiljö-, säkerhets- och kvalitetssynpunkt nu nått den gräns som man klarar utifrån nuvarande resurser och kommer därför att vara i stort behov av bl.a. tillskott av lokaler de kommande åren. Detta är genomgående för alla verksamheter och gäller såväl för den kommunala verksamheten som för föreningsverksamheten. Nedan beskrivs två exempel på verksamheter där behov av såväl personal som lokaler kommer att bli aktuellt. Fritidsgårdar Trollhättan bedrivs fritidsgårdsverksamhet i sju av våra stadsdelar, inklusive Sjuntorp. Av målgruppen åringar i Trollhättan når verksamheten 32 %. Besöksantalet har under det senaste året ökat markant och det är vanligt med mellan besökare per vardagskväll och under helgerna kan siffran uppgå till 130 ungdomar. Fritidsgårdsverksamheten har under det senaste året också besökts av ett stort antal ensamkommande ungdomar, främst pojkar, vilket är glädjande men kräver också särskilda insatser för att möta deras specifika behov. Prognosen för fritidsgårdarnas målgrupp år är en årlig ökning med cirka 160 ungdomar/ år de kommande sex åren. Detta innebär totalt en ökning med 970 ungdomar fram till Den största ökningen sker på Kronogården/ Karlstorp (250), Sylte (200), Lextorp (150) och Hjortmossen (100). Därtill kommer asylsökande och ensamkommande barn, där det under 2016 finns 170 personer i målgruppen som beräknas att öka till 231 fram till Föreningsverksamhet Inom föreningsverksamheten kommer beredskap att krävas för att klara den målgruppsförändring som sker inom de kommande sex åren där antalet barn och 59

60 ungdomar i åldern 7 25 år som är aktuella för normerat föreningsbidrag beräknas öka med 1700 st. Den största ökningen sker i åldersspannet år. Ökningen innebär att antalet barn och unga blir knappt 300 fler/ år fram till Därtill kommer asylsökande och ensamkommande barn. Under 2016 finns 259 personer i målgruppen som fram till 2020 beräknas att öka till 427 st. Av Trollhättans invånare mellan 7 25 år är 78% medlemmar i de föreningar som är aktuella för denna typ av föreningsbidrag. BILAGA 4 Lokalrevision Arbetsmarknads och socialnämnden Bakgrund 1. Inledning Trollhättans Stad ska ta fram en lokalförsörjningsplan för. Som underlag för detta upprättar respektive nämnd/förvaltning sin lokalförsörjningsplan och reviderar den årligen. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen erbjuder ett brett utbud av stöd, hjälp och omsorg till människor i alla åldrar. Förvaltningen arbetar med service, bistånd och myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL), LVU och LVM. Under 2016 har två nya lagändringar tillkommit som påverkar socialtjänstens behov av bostäder: Stödboende som en ny placeringsform för barn- och unga (SoL) samt Anvisningslagen som tvingar kommuner att ta emot personer som fått permanent uppehållstillstånd. Enligt ett nytt regeringsförslag sänks ersättningarna till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn från årsskiftet. Detta innebär att stödboende eller familjehem kommer att vara den vanligaste placeringsformen i stället för HVB vilket kräver ett ökat behov av små lägenheter. Nämnden ser kraftigt ökande och akuta behov av bostäder utifrån gällande bostadsbrist. Nämndens ansvarsområde: Socialtjänstens individ- och familjeomsorg Kommunala arbetsmarknadsfrågor 60

61 Mottagande av nyanlända flyktingar Konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning Det kommunala informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år. Kommunens stöd till anhöriga Tillstånd för serveringstillstånd, folköl, tobak, samt receptfria läkemedel 2. Sammanfattning Nämnden äger och sköter idag driften av ett antal boendemoduler. Ingen eller en mycket liten budget budget finns idag avsatt för driftkostnader kopplat till boendeformerna och personal tvingas idag lägga arbetstid på fastighetsskötsel. Detta har uppmärksammats av nämnden som begärt en förstudie kring ägandeformen. Byggnad av Nya Älvstaden kommer att påverka nämndens verksamheter på Stridsbergs Industriområde. Ett nytt akutboende för kvinnor ska också utredas. Under sommaren och hösten 2015 ökade antalet ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige mycket kraftigt. Anhöriga till ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd är en ökande målgrupp där kommunen har en skyldighet att ordna bostad. Trollhättan är även anvisade att ta emot 47 personer som fått uppehållstillstånd under marknaden för nyanlända är ofta svårlöst och familjer får ofta placeras på t ex camping i väntan på permanent bostad. Inom beroendestöd hamnar flera klienter inom dyr institutionsvård något som kunnat undvikas om det funnits bättre tillgång på bostäder. Andra grupper som drabbas är våldsutsatta kvinnor som riskerar att bli kvar i skyddat boende, alternativt återvända till förövaren när boendefrågan ej kan lösas samt ungdomar som ska slussas ut i eget boende. ASF har också en skyldighet att ordna boende för barnfamiljer som avhyses. Hemmaplanslösningar eftersträvas och är ett uppdrag i MRP inom såväl Beroendestöds som Familjestöds verksamheter, vilket kräver tillgång på bostäder. Den akuta boendesituationen påverkar förvaltningens arbete på flera plan:svårigheter att uppfylla lagstiftningen, stora ekonomiska konsekvenser, sociala konsekvenser för våra klienter, tar tid från det sociala arbetet, påverkar möjligheten att arbeta evidensbaserat och påverkar på så sätt socialarbetarnas professionella heder. Förvaltningen väljer att redovisa verksamhetslokaler för sig och det akut ökande behovet av lägenheter för sig. 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag gällande verksamhetslokaler Under sommaren och hösten 2015 ökade antalet ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige mycket kraftigt. Trollhättan tog under 2015 emot 154 asylsökande ensamkommande barn. Per finns ca 200 ensamkommande barn i staden, varav 120 är placerade på HVB. Från årsskiftet kommer ASN driva sex permanenta 61

62 boenden. Utifrån de ändrade förutsättningarna i det nya ersättningssystemet är behovet mycket stort av stödboendeplatser (se vidare avsnitt lägenheter). Under de närmaste åren kommer också HVB-platser på våra befintliga boenden konverteras till stödboendeplatser. Nämnden äger och sköter idag driften av ett antal boendemoduler. Ingen eller en mycket liten budget finns idag avsatt för driftkostnader kopplat till boendeformerna. Dolda kostnader och resurser tas i anspråk från chefer och personal som idag tvingas lägga arbetstid på fastighetsskötsel. Detta har uppmärksammats av nämnden som begärt en förstudie kring ägandeformen. Förslag innebär att AB Eidar Trollhättans bostadsbolag övertar fastigheterna och nämnden hyr fastigheterna. Förstudien innefattar Akutlogi Hedeäng, Bromsen (Getingevägen), Oscarsberg. Idag finns tre akutplatser för kvinnor lokaliserat vid Tulpangården. Ur verksamhetssynpunkt är detta inte optimalt varpå förvaltningen föreslår nämnden begäran om lokalöversyn, ärendet behandlas av ASN 1 september. Byggnation av Knorren Hjulkvarnelund kan påverka de verksamheter som är belägna på Stridsbergs Industriområde dvs. Särskild undervisningsform Stridsberg samt Föreningslaget/Stadsvårsteamet. Byggnationen planeras påbörjas och diskussion får påbörjas tillsammans med Tomt AB om det är möjligt för verksamheten att vara kvar eller om ersättningslokaler krävs. Gällande Särskild undervisningsform Stridsberg finns idag endast ett tillfälligt bygglov varpå hyreskontrakt löper ut , vilket även kan påverka möjlighet till hyresförlängning. 4. Nulägesbeskrivning Verksamhetslokaler 62

63 Hyreskostnad, kr kall Hyreskostnad, kr varm Verksamhet Fastighetsbeteckning/adress Fastighetsägare Yta Kvm Hyrda Lokaler Resursforum, Kortbo rätt Särskild undervisning Stridsberg Källstorps Ind område Tomt AB Returen AME Trucken 7, Bilprovarvägen 5 Tomt AB Västra enheten Källstorps Ind område Tomt AB Västra enheten,garage Källstorps Ind område Tomt AB Familjehuset Hörngatan 7 AB Eidar Alkoholrådgivningen Pilen Gärdhemsvägen 26 AB Eidar Enheten mot våld i nära relation Förråd AB Eidar Tulpangården Göteborgsvägen 2C AB Eidar Enheten mot våld i nära relation, skyddat boende AB Eidar 166, Enheten mot våld i nära relation, skyddat boende AB Eidar Krami Idrottsvägen 23 AB Eidar Boende ensamkommande barn, permanent AB Eidar Boende ensamkommande barn, permanent AB Eidar Boende ensamkommande barn, permanent AB Eidar Boende ensamkommande barn, permanent AB Eidar Boende ensamkommande barn permanent AB Eidar Boende ensamkommande barn, tillfällig AB Eidar Boende ensamkommande barn, tillfällig AB Eidar Träffpunkten Polhemsgatan 3 Depoci AB/ISS Facility Services AB Vägen till arbete Klintvägen 9 Lundqvist Integrationscentrum Österlånggatan 47 Depoci AB/ISS Facility Services AB Delta huset - AME Verkmästarevägen 23 Plankan AB Hjortmossen Hjortmossegatan Hemsö Vårdfastigheter AB Lokal samordningsförbundet Magasinsgatan 11 Lundqvist Trampolinen Österlånggatan 47 Depoci AB/ISS Facility Services AB Enhet för nyanlända Djupebäcksgatan 21D Västfastigheter Boende ensamkommande barn Trollhättans logi AB Enheten VIN/Beroendestödsteam Klintvägen 2 Fastighets AB Stenvalvet Nämndens årliga hyreskostnader uppgår för närvarande till ca 13 mkr. Större delen av hyreskontrakten är mot de kommunala bostadsbolagen. Till detta tillkommer de fastigheter som nämnden idag äger och som, exkl. bostadsrätterna ingår i förstudie om ägartillhörighet. Ytterligare två bostadsmoduler samt två sovmoduler på Hedeäng finns upptagna i nämndens investeringsplan för 2016, bygglov är beviljat. 63

64 Ägda fastigheter Boende Kvm Socialt stöd och försörjning rätt/jourlgh 65 Socialt stöd och försörjning rätt/jourlgh 65 Socialt stöd och försörjning rätt/jourlgh 37 Socialt stöd och försörjning rätt/jourlgh 37 Enhet för nyanlända rätt 104 Enhet för nyanlända rätt 63 Beroendestöd modul 24 Beroendestöd modul 24 Beroendestöd modul 36 Beroendestöd Hedeäng modul Beroendestöd Hedeäng modul Beroendestöd Hedeäng modul Beroendestöd Hedeäng modul Beroendestöd Akutlogi 10 moduler 10*7,5 Beroendestöd Hedeäng Prognos och kostnadsutveckling Verksamhetslokaler Under en mycket intensiv period har boende för ensamkommande barn startats upp i takt med ett växande behov. Tillfälliga boenden med korta kontraktstider har fått fungera tillfälliga lösningar under tiden som permanenta lokaler tagits fram. Vid årets slut kommer nämnden att driva sex permanenta hem för vård och boende. Migrationsverket skriver i sin juliprognos ner sin prognos från 7000 till 3000 asylsökande ensamkommande barn under Bedömningarna för 2017 är mer osäkra, men planeringsscenariot ligger på ca 4500 ensamkommande barn. Fram till juli har endast 19 ensamkommande barn ankommit till Trollhättan, samtliga anvisade till nätverk. Regeringen har under sommaren i en promemoria lämnat ett förslag på ett helt nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget innebär kraftigt minskade ersättningar för kommunerna och kräver för att bibehålla en statsbidragsfinansierad verksamhet, ökade placeringar i familjhem eller stödboende istället för HVB-hem. Att rekrytera familjehem är idag redan svårt så förutsättningen är en kraftig ökning av stödboende. Avsaknad av stödboende kommer, om förslaget om nya ersättningsnivåer går igenom, att innebära ett större underskott för verksamheten. Ett ägarbyte enligt förslag i förstudien kring akutlogi och kategoriboende skulle generera ökade hyreskostnader med 1 mkr. Behovet är lyft i budget Uppskattat behov av lägenheter Stödboende p.g.a. social problematik i hemmet Ca 10 lgh, 1 r.o.k. Ca 10 lgh, 1 r.o.k.? 64

65 2.Stödboende, Ca 5 lgh, 1 r.o.k. Ca 7 lgh, 1 r.o.k.? Familjehemsenheten 3.Anhöriga till EKB Ca 12 lgh, 2-4 Ca 12 lght, 2-4? r.o.k. r.o.k. 4.EKB som flyttar från stödboende Ca 15 lgh, 1 r.o.k. Ca 30 lgh, 1 r.o.k. Ca 45 lgh, 1 r.o.k. 5.Avhysta barnfamiljer Ca 3 lgh, 2-4 r.o.k. 6.Våldsutsatta kvinnor (med barn) 7.Ungdomar som behöver eget boende av sociala skäl 8.Nyanlända: anvisade, EBO-trångbodda barnfamiljer som flyttar 9.Personer med beroende (hemmaplansvård) Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 30 lgh, 1 r.o.k. Ca 40 lgh 1 r.o.k. 20 lght 2-4 r.o.k Ca 3 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 30 lgh, 1 r.o.k. Ca 50 lgh 1 r.o.k. 25 lght 2-4 r.o.k. Ca 3 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 30 lgh, 1 r.o.k. 15 lght 1 r.o.k. 20 lght 1 r.o.k. 25 lght 1 r.o.k. 10.StödboendeEKB 60 lgh 1 rok 60 lgh 1 rok? Totalt uppskattat lägenhetsbehov 175 st 1 r.o.k. 60 st 2-4 r.o.k. 207 st 1 r.o.k. 65 st 2-4 r.o.k.? Svårt att uppskatta. Kommentarer/Analys; 1. Stödboende p g a social problematik i hemmet Ungdomar (under 18 år) som ej kan bo kvar i hemmiljön. Det finns dels ett behov av träningslägenheter/utvidgat Kortbo (=lägenheter knutna till Kortbo och där Kortbopersonalen har ansvar för tillsyn och stöd). Detta behov kommer att öka avsevärt, inte minst eftersom vi har många yngre vuxna med drogproblematik och där vårt uppdrag är att tillgodose behovet genom hemmaplanslösningar. Det kan t.ex. handla om ungdomar som placeras på SiS och där det inte är möjligt att återvända till föräldrahemmet. För att förkorta/undvika placeringar och få till en fungerande tillvaro på hemmaplan kommer det att krävas ett visst antal träningslägenheter. Här kommer även den målgrupp som är aktuell för stödboende in. Vi har även unga föräldrar som blir kvar i sitt eget föräldrahem i brist på boende. 2. Stödboende, Familjehemsenheten Svårt att skatta behovet eftersom planen oftast är fortsatt boende i familjehemmet tills ungdomarna slutat gymnasiet. Om placeringar inte håller eller om 65

66 familjehemmet inte räcker till som stöd efteråt kan behovet se ut ungefär som ovanstående. Finns också en liten grupp placerade ungdomar som är redo att flytta ur sitt familjehem efter gymnasiet och som kan klara eget boende med stöd av f d familjehemmet. Om inte lägenhet finns att tillgå behöver placeringen förlängas. 3. Anhöriga till EKB Anhöriga som beviljats uppehållstillstånd för familjeåterförening. Kan ibland vara större familjer. 4. EKB som flyttar från stödboende När kommunens ansvar upphör, efter avslutat eller avhoppat gymnasium, behöver ungdomen lämna sitt stödboende. 5. Avhysta barnfamiljer Vi har ca 3 barnfamiljer per år som blir avhysta pga att hyresvärden inte vill ha dem kvar även om ASF går in och betalar hyran. ASF har 4 jourlägenheter för barnfamiljer som är bebodda hela tiden. De som bor där har svårt att finna annat boende så tiden i jourlägenhet blir ofta lång. 6. Våldsutsatta kvinnor I dessa ärenden finns ett stort behov då det vanligaste är att den som bryter upp från en destruktiv relation behöver starta om i egen lägenhet. I dessa ärenden finns risk att den våldsutsatta stannar kvar/återvänder till våldsutövaren eller blir kvar på det skyddade boendet i brist på eget boende att flytta till. Behovet är något ökande på grund av rådande flyktingsituation. 7. Ungdomar som behöver eget boende av sociala skäl Ungdomar över 18 år med social problematik i hemmet. 8. Nyanlända: anvisade samt EBO-trångbodda barnfamiljer som flyttar För personer som anvisas från Migrationsverket åligger det Staden att tillhandahålla bostad som är anpassad efter familjestorlek. Trollhättan är anvisade att ta emot 47 personer som fått uppehållstillstånd under Detta kan både vara ensamma eller familjer och antalet ökar troligen nästa år. Det finns också familjer (asylsökande) som ordnat eget boende (EBO) och bor trångbodda hos släktingar. När detta inte fungerar längre är ASF skyldiga att hjälpa till med boende för barnfamiljer. Vi har under 2016 fått tillgripa boende på vandrarhem och campingstugor vid ett flertal tillfällen. 9. Personer med beroende (hemmaplansvård) Det finns ett Beroendestödsteam inom ASF som erbjuder vård på hemmaplan för vuxna med beroendeproblematik. P g a rådande bostadsbrist kan vi inte erbjuda 66

67 hemmaplansvård i den omfattning som är önskvärd. Likaledes är det svårt att planera för hemkomst från behandlingshem när boende på hemmaplan inte kan säkras. I synnerhet är detta bekymmersamt för målgruppen unga vuxna. Verksamheten genomförde en omorganisation bara för 3 år sedan för att möjliggöra mer vård på hemmaplan. 10. Stödboende EKB De nya ersättningsreglerna förutsätter, för en fortsatt finansiering genom statsbidrag, en omställning mot fler stödboende. 7. Nulägesbeskrivning lägenheter Enligt socialtjänstlagen är det kommunen som är ytterst ansvarig för att kommunens invånare har en skälig levnadsnivå och att deras möjligheter att leva ett självständigt liv stärkts. Rådande bostadsbrist har lett till att fler individer inom utsatta grupper har svårt att få ett eget kontrakt varpå nämnden får agera bostadsförmedling. Lagändringar om anvisning och stödboende påverkar antal och kommande behov Lägenheter enhet för nyanlända Träningslägenheter Beroendestöd :a handskontrakt Socialt stöd och försörjning Total Antal stödboende 30 Total inkl stödboende Prognos och kostnadsutveckling Lägenheter Beroendestöd För att kunna arbeta aktivt enligt SoL och Trollhättans Stads MRP-mål behöver tillgången till bostäder för målgruppen säkras. Redan idag har verksamhetsområdet en markant minskning av antalet träningslägenheter, vilket leder till stora svårigheter att arbeta med hemmaplanslösningar. Det är inte möjligt att arbeta med beroendevård tillsammans med individer som är helt bostadslösa eller som bor runt hos kamrater. Rätten till Beroendevård enligt SoL är tydlig i lagen och enskilda som ansöker om detta skall i samtycke och skyndsamt beredas lämplig vård. I de flesta fall är den lämpligaste vården på hemmaplan med insatser som anpassas individuellt, men bristen på bostäder och boendealternativ leder till att man måste erbjuda köpta platser för att uppfylla lagens intentioner. Med den beroendeutveckling som sker i samhället synes behoven öka istället för att minska och en stor målgruppsökning är att vänta. Inom Beroendestöd har man under perioden jan-april 2016 haft 10 personer 67

68 placerade på institution som hade haft behov av lågtröskelboende, utredningslägenhet, träningslägenhet etc. Deras institutionsvård har uppgått till 3,526 mkr under denna period. Räknar man in beslut tagna från och med 30/4-16 ökar summan med 1,937 mkr (4 personer). Summan blir då 5,464 mkr. Dessa kostnader hade kunnat undvikas om det funnits tillgång på lämpliga lägenheter. Familjestöd Sammanfattningsvis handlar Familjestöds behov av lägenheter om målgrupper som växer ur samhällsvården där nämnden har ett utökat ansvar. Det finns en ny lag om stödboende sedan 1 jan 2016, där vi i nuläget inte lever upp till lagens intentioner utifrån bostadsbristen. Sedan har vi en växande målgrupp unga vuxna som är i behov av en träningslägenhet för att vi ska kunna erbjuda den kvalificerade hemmaplansvården som de är i behov av. Vidare har vi en ny och stor målgrupp; de ensamkommande barnen. De är i genomsnitt 16 ½ år när de kommer och efter årsskiftet kommer många i denna grupp ha behov av stödboende då ersättningsnivåerna från staten sänks. Konsekvenserna av bristen på lägenheter i Trollhättan får för familjestöds målgrupper främst allvarliga sociala konsekvenser samt att vi inte har möjlighet att följa socialtjänstlagen. Ekonomiska konsekvenser föreligger också, främst genom ungdomar blir kvar längre på institutioner samt att det görs placeringar på institution som kunnat undvikas. De ekonomiska konsekvenserna bedöms öka. Socialt stöd och försörjning Kostnaderna för vandrarhem, camping, hotell m.m. beräknas att uppgå till drygt kr per år räknat från juni Dessa kostnader beror på akut bostadsbrist. Enheten för nyanlända Sedan mars 2016 gäller att alla svenska kommuner åläggs att ta emot personer som fått permanent uppehållstillstånd och som bor kvar i Migrationsverkets boenden. Dessa personer anvisas till kommunerna efter en fastlagd fördelningsmall. Trollhättan ska ta emot 47 personer under Antalet kommer sannolikt att ökas inför En rimlig bedömning är att Trollhättan kommer att ges ett fördelningstal på ca 80 personer. situationen blir alltmer prekär. AB Eidar fördelar ett antal bostäder varje månad till ASF men av dessa kan endast en mindre del avsättas för nyanlända. Vi räknar kallt med att vi inte kommer att lösa boendesituationen under sommaren 2016 och under hösten Vi kommer allt oftare få tillgripa vandrarhemsboende och campingstugor. Under sommaren finns dock inte denna möjlighet eftersom turistuthyrning är förstavalet för uthyrarna. Den hittillsvarande kostnaden på årsbasis har legat på ca 100 tkr för speciallösningar. Inför hösten 2016 och kommande år måste man tyvärr räkna med betydligt högre kostnader. Om man endast uppskattar att en tredjedel av alla anvisade nyanlända kommer att behöva få en speciallösning under några veckor så kommer kostnaderna att hamna i storleksordningen 600 tkr per år. En mer trolig 68

69 utveckling är att akutlösningarna kommer att bli ytterligare långvariga varvid kostnaderna kommer att passera såväl 1,5 mkr som 2 mkr under BILAGA 5 Lokalrevision Kunskapsförbundet Väst Lokaler i Kunskapsförbundet Väst Den första januari 2013 bildades ett kommunalförbund mellan Trollhättan och Vänersborg med ansvar för all gymnasie- och vuxenutbildning. Genom minskande elevkullar på gymnasiet skulle man genom att bilda ett förbund bli starkare och kunna behålla ett stort utbud av utbildningar och en god utbildningskvalitet. Program med få elever kunde placeras i en av kommunerna så att det var möjligt att tillsammans hålla ett stort utbud. Detta har till stor del påverkat lokalerna och därför behöver Kunskapsförbundets lokaler ses som en helhet i båda städerna för att få en bild av gymnasiet och vuxenutbildningens framtida lokalbehov. När Kunskapsförbundet bildades fanns det lokaler motsvarande m² på 12 olika adresser i Trollhättan och Vänersborg. Då elevprognoserna pekade kraftigt nedåt var ett av skälen till att förbundet bildades att minska lokalytan. Problemet var likartat i båda städerna. Samtidigt fanns ett stort behov av renovering och anpassning av gymnasieskolorna. Alla externt ägda lokaler, dvs. lokaler som inte ägs av medlemskommunerna, skulle i möjligaste mån lämnas. Hittills (år 2016) har det fattats beslut om att lämna lokaler på 7 adresser. Vuxenutbildningen hade inte behov av att minska ytan men eftersom de hyrde lokaler av extern fastighetsägare fattades det beslut 2012 (före förbundet bildades) om att lämna Swedenborgs center för att flytta in i Nils Ericsonsgymnasiet och på så sätt effektivisera gymnasieverksamhetens totala yta. Sedan förbundet startat har två av gymnasieskolorna, Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet, byggts om. Det är en satsning som delvis handlar om nödvändig renovering och eftersatt underhåll men också för att anpassa efter dagens utbildningar som har andra behov än på 1960-talet då skolorna byggdes. Ombyggnaderna är färdiga 2016 och resten av de lokaler som är beslutade att lämna kommer att lämnas vid årsskiftet De lokaler som hittills lämnats är Dovhjorten, Isbjörnen och delar av Elefanten i Trollhättan. Onsjö, Gyllenheimsgatan samt elevhemmet i Vänersborg har lämnats. Under 2016 kommer Swedenborg och Elefantens M-hus i Trollhättan att lämnas samt Nygatan och Idrottsgatan 7 i Vänersborg. Tillsammans innebär det att Kunskapsförbundet har lämnat m² av totalt m² som förfogades över vid starten av förbundet. 69

70 Lokalytan År 2016 är den totala lokalytan i förbundet på ungefär samma nivå per elev som när elevkullarna var som störst på gymnasiet ( ). Det innebär att lokalytan i genomsnitt är ganska effektiv men det finns en obalans. Elevminskningen har i huvudsak varit på yrkesprogram men det är större ytor för teoretisk undervisning som lämnats. Det finns därmed en obalans som innebär att det är trångt på vissa områden samtidigt som det är luftigt på andra. En av orsakerna till att det blivit så är att Swedenborgs center och Idrottsgatan 7, som är två stora enheter, hade till största delen lokaler för teoretisk undervisning. Magnus Åbergsgymnasiet har inte byggts om och har därmed flera ytor som inte kan användas effektivt. Det finns till och med lokaler som inte kan användas alls till den undervisning vi har behov av i dag. Gymnasieutbildning Antal gymnasieelever Birger Sjöberggymnasiet Magnus Åbergsgymnasiet Nils Ericsonsgymnasiet Antal elever 2007 % Antal elever 2015 % Minskning Yrkesförberedande program % % Högskoleförberedande program % % -352 Totalt antal elever Balansen mellan yrkes- och högskoleförberedande program har förändrats. Antal elever på yrkesprogram har mer än halverats. Antal elever på högskoleförberedande program har minskat med 352 elever men språkintroduktionen har ökat med c:a 300 elever. Det 70

71 innebär att behovet av lokaler för teoretisk utbildning är lika stort nu som när elevkullarna var som störst. Om trenden fortsätter kommer det behövas göra omvandling av fler yrkeslokaler till lokaler för teoretisk utbildning. Ombyggnationerna på Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet har frigjort fler undervisningslokaler och mer studieytor för eleverna vilket till viss del ersätter de lokaler som lämnats. En effektivisering av ytorna har genomförts genom att omvandla stora skåpshallar och korridorer till ytor för studier. Biblioteken har anpassats bättre för studier, bland annat med datorarbetsplatser och fler studieplatser än tidigare. Gymnasieutbildningarna som är placerade på Nils Ericsonsgymnasiet, framförallt Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet har ökat jämfört med tidigare prognoser. Vuxenutbildningen har till största delen teoretisk utbildning vilket innebär att det uppstått en brist av lokaler för teoretisk undervisning på Nils Ericsonsgymnasiet. Förändring av antal elever per program och skola på gymnasiet Tabellerna nedan visar antal elever per program när elevkullarna var som störst, när förbundet bildades och läsåret Magnus Åbergsgymnasiet elevantal Antal elever Antal elever Antal elever Program Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet högspänning Ekonomiprogrammet Estetiska programmet- bild Estetiska programmet- estetik och media Estetiska programmet- musik Estetiska programmet- teater Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Idrottsprogrammet Medieprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Summa nationella program Gymnasiesärskolan - nationella program Gymnasiesärskolan - individuella program Summa gymnasiesärskolan

72 Introduktionsprogram Introduktionsprogrammet Språkintroduktion Summa introduktionsprogram Totalt antal elever Nils Ericsonsgymnasiet elevantal Antal elever Antal elever Antal elever Program Barn- och fritidsprogrammet El- och energiprogrammet Energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet (inkl. volvo aero) Lärlingsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Summa nationella program Introduktionsprogram Introduktionsprogrammet Språkintroduktion Summa introduktionsprogram Totalt antal elever Birger Sjöberggymnasiet elevantal Antal elever Antal elever Antal elever Program Bygg- och anläggningsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet högspänning Ekonomiprogrammet Estetiska programmet- bild Estetiska programmet- dans Estetiska programmet- musik Estetiska programmet- spetsutbildning musik Fordons- och transportprogrammet

73 Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet - textil Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Idrottsprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet - teckenspråk Teknikprogrammet Teknikprogrammet År Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet - teckenspråk Summa nationella program Gymnasiesärskolan - nationella program Gymnasiesärskolan - individuella program Summa gymnasiesärskolan Introduktionsprogram Introduktionsprogrammet Språkintroduktion Summa introduktionsprogram Totalt antal elever Eftersom gymnasiet har minskat elevunderlaget med mer än 1000 elever sedan 2000-talet då elevkullarna var som störst har det varit mycket dyra lokaler de senaste åren på grund av att kostnaderna fördelats på betydligt färre elever. Vuxenutbildningen har haft ungefär samma ytor under dessa år. Yrkesvuxutbildningen som var omfattande i några år förlades huvudsakligen i gymnasiets yrkeslokaler vilket inte syns i någon dokumentation. När gymnasieeleverna blivit färre har det funnits plats för vuxenstuderande i samma lokaler. Dock har inte ersättningen för vuxenutbildningen täckt lokalkostnaderna utan detta har belastat yrkesprogrammen på gymnasiet. I diagrammen nedan visas hur elevutvecklingen sett ut när elevkullarna var som störst, när förbundet startade och läsåret samt hur detta påverkat yta per elev. Ytan är 2017 c:a 20 m² per elev, när alla lokaler lämnats som beslutats och var c:a 30 m² per elev innan lokaler lämnats och elevantalet sjunkit. 73

74 Vuxenutbildningen Fram till 30 juni 2016 hade vuxenutbildningen totalt m² fördelat på Swedenborgs center och Vänerparken och använder samma yta efter flytten till Nils Ericsonsgymnasiet. Vuxenutbildningen har år 2015, 2120 heltidsstuderande vilket innebär c:a 5 m² per heltidsstuderande. Gymnasie- och vuxenutbildning i Trollhättan När elevkullarna på gymnasiet var som störst år 2007 var det c:a elever på Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet och år 2016 var det c:a elever. Båda skolorna samt Dovhjorten och Isbjörnen användes för gymnasieutbildning. Vuxenutbildningen var placerad i Swedenborgs center år Redan innan förbundet startade fattades det beslut om att minska lokalytan genom att lämna Dovhjorten, Isbjörnen och Swedenborgs center. Beslut togs 2012 om att bygga om Nils Ericsonsgymnasiet och anpassa lokalerna för att inrymma både vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Tillsammans hade samtliga gymnasie- och vuxenutbildningslokaler, när elevkullarna på gymnasiet var som störst, m² vilka har minskats med m². Det innebär att en anpassning har genomförts så att ytan per elev är likvärdig med år Lokaler för gymnasie- och vuxenutbildning År 2012 Fastighet Skola m² Bolagskvarnen Nils Ericsongymnasiet Isbjörnen 4 Nils Ericsongymnasiet 307 Elefanten 6 Nils Ericsongymnasiet Dovhjorten 4 Nils Ericsongymnasiet Laboratorn 2 Magnus Åbergsgymnasiet Läkaren 1 Lärcentrum, Swedenborg

75 Läkaren 1 (Tallbacken) Lärcentrum, Swedenborg 235 Summa År 2017 Fastighet Skola m² Bolagskvarnen Nils Ericsongymnasiet Elefanten 6 Nils Ericsongymnasiet Laboratorn 2 Magnus Åbergsgymnasiet Summa Summa minskad yta m² Resultat och analys Genom att minska lokalytorna har en anpassning gjorts till en mer rimlig kostnadsnivå. Det är viktigt att ständigt bevaka och anpassa lokalerna för att inte få skenande kostnader. Utformningen av lokalerna är också viktig att fortsätta anpassa så att det finns en flexibilitet när sökmönstret förändras för att förhindra dyra lösningar. Man bör också följa upp på vilket sätt lokalerna används för att gynna lärprocessen så att eleverna uppnår så bra resultat de kan. Ett problem som kvarstår är att balansen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program har ändrats mer än lokalanpassningen. Det betyder att totalt sett ser det bra ut men det finns fortfarande yrkeslokaler som inte används effektivt och teoretiska lokaler som är högt belastade. Vuxenutbildningen behöver till största delen lokaler för teoretisk undervisning vilket belastar dessa lokaler än mer. Prognos Prognosen för framtida behov är mycket osäker och svår då det finns många stora osäkerhetsfaktorer. Vuxenutbildning I dagsläget pekar det åt att vuxenutbildningen kommer att öka. Bland annat med en ny rättighetslagstiftning, det vill säga rätten att komplettera med gymnasiekurser som saknas för att bli behörig till högskolestudier. SFI (svenska för invandrare) beräknas vara på en hög nivå under ytterligare några år. Därefter kommer troligtvis många av dessa övergå till GRUV (grundläggande vuxenutbildning). Därför kommer troligtvis denna grupp att vara stor inom vuxenutbildningen ytterligare många år. Hur stor yrkesutbildningen för vuxna blir är svår att prognostisera då det beror på i vilken grad kommunerna väljer att satsa på denna utbildningsform. Det hänger också ihop med hur behovet av arbetskraft och arbetslösheten ser ut i regionen. 75

76 Gymnasieutbildning Det finns många osäkerhetsfaktorer om hur eleverna kommer att välja framöver. Nationella beslut kan också medföra att trenderna svänger snabbt. Prognos på hur många ungdomar i års ålder som finns i kommunerna finns men hur många som väljer att gå kvar i kommunens skolor är omöjligt att säga. Detsamma gäller hur många ungdomar som går ett introduktionsprogram eller byter program eller skola och därmed blir kvar fyra eller fler år i gymnasiet. I de studier som gjorts av ungdomars gymnasieval kan man se att det är många olika faktorer som påverkar men att det också beror på individerna. Exempelvis kan man se att om ett program ökar eller minskar så är det oftast trender man kan se i hela landet. En stor skola kan vara viktig för en elev medan en annan värdesätter en liten. Programmet är viktigast för några elever medan andra väljer skola före program. Föräldrar har stort inflytande på vissa elever medan andra inte har det. Resväg är viktig för några medan andra inte bryr sig. Det är nästan omöjligt att dra säkra slutsatser helt enkelt. I dagsläget pekar ändå prognosen på att yrkesprogrammen och det estetiska programmet fortsätter att minska. Introduktionsprogrammen och de högskoleförberedande programmen ökar. Men prognosen kan snabbt ändra sig. Slutsats Flexibla lokaler som lätt kan ställas om till olika behov av större och mindre grupper är en förutsättning för att kunna möta de svängningar som sker. Sektionering eller liknande som gör det möjligt att avgränsa och ställa om lokaler till olika gymnasieprogram eller skolformer ökar flexibiliteten. Storleksmässigt ligger ytan för vuxenutbildningen på en nivå som inte tål någon ökning då de utnyttjar lokalerna mycket effektivt i dagsläget. Om det blir stora ökningar kan det bli nödvändigt att hyra extra lokaler för en tid. Eller utöka lokalerna om de nya lagkraven medför en större vuxenutbildning även på lång sikt. Att ta höjd för eventuella toppar inom vuxenutbildningen är inte rimligt. Vuxenutbildningen har c:a 5 m² per heltidsstuderande vilket beror på att de har mer teoretisk utbildning, där man oftast är många elever i samma klassrum, och inte närvaroplikt på samma sätt som gymnasiet. Vuxenutbildningen har behov av mer studieytor för egna studier samt uppehållsyta för medhavd förtäring men har inte behov av idrottshall, matsal och elevhälsa. Därav den stora skillnaden i lokalbehov mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Gymnasiet har c:a 20 m² per elev i genomsnitt vilket är rimligt i förhållande till det programutbud som finns idag. Det skiljer dock mycket mellan programmen där 11 m² är lägst och 40 m² är högst förutom gymnasiesärskolan som har 70 m² per elev. Program som har många kvadratmeter per elev är dimensionerade för betydligt fler elever än 76

77 behovet är. På grund av specialutformade lokaler med specifik utrustning går inte lokalerna att använda mer effektivt. Elevernas fördelning per program påverkar hur mycket lokaler som behövs. Om yrkesprogram och estetiska program fortsätter att minska samtidigt som de högskoleförberedande programmen ökar kommer det inom en snar framtid att vara brist på lokaler för teoretisk utbildning och ett överskott på yrkeslokaler. BILAGA 6 Riktlinjer för lokalförsörjning Riktlinjer för lokalförsörjning Antaget av Ks Inger Fredriksson Lokalstrateg Kommunstyrelsens förvaltning. Datum Inledning Trollhättans stad hyr in lokaler och äger fastigheter för sina skiftande behov och verksamheter. När det gäller byggnader är syftet i första hand att tillgodose lokalbehovet för primära verksamheter främst utbildning, vård och omsorg, kultur och fritid. Dessa riktlinjer har kommit till för att få en samsyn på lokalbehovsprocessen och få en enhetlig strategi i hur arbetet med dessa frågor ska utföras i Trollhättans stad. 2 Syfte, mål och strategier för lokalförsörjningen 2.1 Förutsättningar för strategisk lokalförsörjningsplanering De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I annat fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa stadens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalförsörjningsplanering. eringen kan innebära investeringar (hyresökningar) samt avyttringar av skiftande storlek. Investerings- eller inhyrningsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i stadens mål- och resursplanarbete, dels i form av nya investeringar eller hyresökningar och därmed finansierings och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och räntekostnader. En samordning av lokalresurserna kräver en organisation med tydliga rutiner, ansvar och huvudmannaskap. Det övergripande målet ska vara att använda stadens resurser på bästa sätt. eringen är knuten till stadens årliga verksamhetsplanering och budgetprocess. 77

78 2.2 Syfte med lokalförsörjning Syftet med lokalresursplanering är att: Trollhättans Stad ska ha helhetssyn och överblick på sina lokaler och sin lokalförsörjning samt en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Den kommunala verksamheten ska äga och hyra väl anpassade lokaler till lägsta möjliga kostnad. 2.3 Målsättning med lokalförsörjning Det övergripande målet för lokalresursarbetet ska vara att: Använda stadens resurser på bästa sätt. Lokalkostnadernas andel av stadens totala kostnader ska minska. Därigenom frigörs medel till kärnverksamhet. Minimera investeringar eller förhyrningar i lokaler och fastigheter. 2.4 Övergripande strategier för lokalförsörjningen och lokalanvändningen Följande övergripande strategier ska gälla för lokalförsörjningen i Trollhättans stad: 1. Staden ska ha en övergripande lokalförsörjningsplan som samordnas med stadens planerade verksamheter. 2. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja stadens egna eller koncernens befintliga lokaler. 3. Nyinvestering/Nyförhyrning ska endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visar sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd/hyresbestånd. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekter på verksamheten. 4. Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- eller tillbyggnader. Lokaler ska så långt som möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid tillfälliga lokaler ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt eller av koncernen ägd fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 5. Förändring av lokalförhyrning inom ram beslutas av berörd nämnd/förvaltning efter samråd med lokalstrategen. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av de kommunala verksamheternas behov, visar sig att de inte behövs. 2.5 Övriga strategier som påverkas lokalförsörjningen Övriga strategiska ställningstaganden som berör lokalförsörjningen är: Fastighetsägande Förvaltning Internhyra Hyresavtal 78

79 3 Organisation och processer för lokalförsörjningen En samordning av lokalresurserna kräver en organisation med tydliga rutiner, ansvar och huvudmannaskap. Det övergripande målet är att använda stadens resurser på bästa sätt. 3.1 Övergripande arbete med lokalförsörjningen Staden ska genom en lokalförsörjningsgrupp ta fram en gemensam övergripande lokalförsörjningsplan som uppdateras, revideras och beslutas årligen. en ska vara knuten till den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessenbeslut om verksamhetsplaner tas i respektive nämnd i samband med budgetarbetet. Utifrån sin planering om behov av t.ex. utbildnings-, omsorgsplatser etc. ska varje förvaltning upprätta en prognos för de behov man har för fem år fram i tiden vilken revideras årligen och utgör underlag för lokalförsörjningsplan. 3.2 Organisation I stadens organisation ska finnas en Lokalstyrgrupp, lokalstrateg och en beredningsgrupp för lokaler. Lokalstyrgruppen (LOSG): Lokalstyrgruppen är ett beredningsorgan i lokalfrågor inför kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Lokalstyrgruppen leds av kommunstyrelsens ordförande. Lokalstyrgruppen bemannas av: Kommunstyrelsens presidie Vid beredning av specifik nämnds lokalprojekt så medverkar respektive nämnds presidie och förvaltningschef eventuellt med ytterligare tjänsteman samt därutöver stadsdirektör, ekonomichef, representanter från Trollhättans Tomt AB samt Trollhättans bostadsbolag Eidar samt Lokalstrateg. Lokalstrateg: Har rollen som stadens beställare av lokaler. 1. Tillse att lokalbehovsprocessen efterlevs. 2. Ansvara för att upprätthålla den kommunala lokalförsörjningsplanen och årligen förelägga den för Ks. 3. Upprätthålla kunskap om den lokala hyresmarknaden gällande utbud av lokaler idag och i framtiden. 4. Följa upp nyttjandet, kvalité, och kostnaderna lokalerna 5. Upprätthålla kunskap om de kommunala förvaltningarnas nuvarande och framtida lokalbehov. 6. Leda utarbetandet av specifika funktionsprogram baserade på objektiva behov tillsammans med respektive förvaltning. 7. Stödja förvaltningarna till effektivt lokalutnyttjande. 8. Fungera som beställare gentemot koncernens fastighetsbolag. 9. Medverka i stadens Lokalstyrgrupp. 10. Leda beredningsgruppen med övriga kommunala förvaltningar. 79

80 11. Initiera att årligen ha en dialog med Tomt AB och Eidar avseende stadens planerade byggprojekt i Mål- och resursplanen. 12. Utvärdera genomförda större lokalprojekt för vidare information i Lokalstyrgrupp. Beredningsgrupp lokaler Är en samverkansgrupp mellan Staden, lokalstrateg, verksamheterna och koncernens bostads/fastighetsbolag och är en resurs för lokalstrateg. Beredningsgruppens uppgift är att matcha förvaltningarnas lokalbehov med tillgängliga resurser. Gruppen ska verka för öppenhet och delaktighet i processen. Lokalstrateg är ansvarig och sammankallande. Beredningsgruppen bemannas med: Lokalstrateg Lokalsamordnare/representant från de förvaltningar som hanterar lokalfrågor Representanter från Trollhättans bostadsbolag Eidar AB Representanter från Trollhättans Tomt AB Fastighetsförvaltare Trollhättans stad Syftet med Beredningsgruppen för lokaler är att: Samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna. Ta initiativ till samordning och effektivisering av lokalhanteringen. Vara stöd till lokalbehövande förvaltning. Initiera interna lokalbyten. 3.3 Hantering av överskottslokaler För att uppnå största möjliga incitament till ett rationellt användande av våra gemensamma lokaler måste det var möjligt för våra hyresgäster att säga upp hyresavtal. De principer som gäller är: Återlämning av lokaler ska ske med en framförhållning om nio månader. Avisering ska ske till stadens lokalstrateg och behandlas i lokalstyrgruppen. Återlämning ska avse en samlad minsta yta om 200 kvm så lokaliserad att en rimlig möjlighet finns att annan verksamhet kan hyra/disponera lokalerna Vid återlämning av lokalyta regleras nämndens ram utifrån den hyreskostnad som betalas för lokalerna. Vid återlämnandet av lokaler ska samråd ske med Tomt AB och Eidar om möjliga förändringar av avtalstiden eller uthyrning till andra verksamheter. I takt med att lokalerna som finns i lokalbanken uthyrs kan avlämnande nämnd gottgöras för den hyra som betalas av ny hyresgäst. Regleringen behandlas i lokalstyrgruppen. 80

81 3.4 Processer för lokalförsörjningen För att erhålla en gemensam syn på ingående huvudprocesser och aktiviteter beskrivs flödet av lokalförsörjningen utifrån nedanstående figurer: Strategisk nivå Ingående process ovan beskriver flödet i lokalförsörjningen. Aktiviteterna sammanfattar vad som ska produceras för att dra nytta av erfarenheterna och för att få en stadsövergripande likvärdig standard, utförande och genomförande. Stadens tjänstemannaorganisation ska säkerställa att ovanstående processer och aktiviteter genomförs med erforderligt ansvar och bemanning. BILAGA 7 Kommunens planarbete 5.1 Planprocessen Arbetet med att ta fram en ny detaljplan är reglerat av plan- och bygglagen. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark, vattenområden och gränserna för dessa. För att påbörja ett detaljplanearbete krävs ett politiskt beslut om ett planuppdrag. Därefter inordnas uppdraget i Stadsbyggnadsförvaltningens planlista. 81