Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå god livscykelekonomi och ha goda arkitektoniska, estetiska och historiska värden.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå god livscykelekonomi och ha goda arkitektoniska, estetiska och historiska värden."

Rebecka Axelsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Fastighetsstrategi Diarienummer: KS2013/1886 Dokumentansvarig: Fastighetschef Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslut: KF 8/2014, Giltighetstid: Handläggare: Svante Svensson 1

2 Ekonomiberedningen , , , , Förslag till Fastighetsstrategi för Kungälvs kommun 1. Vision Kungälv kommuns innehav av bebyggda och obebyggda fastigheter skall stödja en långsiktig utveckling av kommunen och med största möjliga samhällsnytta som mål. Kommunens byggnader skall vara funktionella och bidra till hög verksamhetsnytta, vara energieffektiva och miljövänliga vid byggande och drift, samt svara upp mot lagstadgade krav på tillgänglighet. Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå god livscykelekonomi och ha goda arkitektoniska, estetiska och historiska värden. 2. Strategi 2.1 Fastighetsinnehav för egen verksamhet: Kommunen bör äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten där det är långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt för kommunens invånare. Med långsiktigt tidsperspektiv avses minst 10 år. 2.2 Fastighetsinnehav av strategiska skäl: Kommunen bör behålla de fastigheter som finns i kommunens ägo där det bedöms vara motiverat på lång sikt. Temporär uthyrning kan ske. Kommunen bör anskaffa fastigheter som bedöms vara strategiska innehav för den långsiktiga samhällsutvecklingen. (Styrande dokument är kommunens översiktsplan och styrdokument för exploateringsprocessen) 2.3 Fastighetsinnehav av kulturella skäl: Där det föreligger särskilda historiska och kulturella skäl skall kommunen behålla de fastigheter som finns i kommunens ägo. Fastigheter som har stark koppling till kommunens historia och är av stort lokalt kulturellt intresse bör behållas. Finns det föreningar med profil mot historia och kulturarv kan man låta dessa förvalta sådana fastigheter. 2.4 Fastighetsinnehav för att stödja särverksamheter med kommunalt intresse: Kommunen kan för att stödja verksamhet med kommunalt intresse behålla fastigheter i sin ägo och mot nyttjanderättsavtal upplåta dessa till ideella föreningar. Grundläggande principer som ska följas är likabehandling och marknadsmässig hyra. Kommunen skall i ett nyttjanderättsavtal noga reglera de rättigheter och skyldigheter som den ideella föreningen har gentemot kommunen och annan. Här skall regleras avtalstid, hyresnivå, drift- och underhållsansvar samt hur återlämnandet skall ske.

3 2 2.5 Råmarksförsörjning: Planering av råmarksförsörjning skall ske med stöd av kommunens översiktsplanering. (Styrande dokument är kommunens översiktsplan och styrdokument för exploateringsprocessen) 2.6 Inhyrda lokaler: Vid verksamhetsplanering skall bedömning alltid göras om lokalbehovet är av varaktig eller tillfällig karaktär. Förhyrning av tillfällig karaktär skall ske med maximal hyrestid på fem år. 3. Riktlinjer för fastighetspolicyn Riktlinjerna utgår från ett antal bedömningsgrunder. Utifrån dessa föreslås översiktligt vilka fastigheter kommunen bör äga. Vid beslut om att avyttra fastighet är det viktigt att beakta aktuell marknadssituation för den fastighet som skall avyttras. I undantagsfall kan det finnas andra skäl än rent strategiska att äga fastigheter. Bedömningsgrunder: Grundläggande är att kommunen skall tillvarata sitt fastighetskapital effektivt. De fastigheter kommunen inte behöver äga, baserat på kriterierna i denna strategi, bör avyttras om det bedöms ge kommunen ett ekonomiskt mervärde och/eller minskad ekonomisk risk (kapitalrisk och verksamhetsrisk) jämfört med att äga fastigheten. Övriga viktiga bedömningskriterier är: - Långsiktigheten i verksamheten. - Kärnverksamhetens volym och art i dagsläget och i framtiden. - Bedömning av kostnadsutvecklingen i eget respektive externt ägande. - Alternativ användning på öppna marknaden. 3.1 Skolfastigheter (förskolor, grundskolor och gymnasier). Kommunen skall äga huvuddelen av de lokaler där kommunen driver utbildningsverksamhet. Motiven för att kommunen bör äga skolfastigheter är: Verksamheten är av utpräglat långsiktig art. Lokalerna och dess utrustning är ofta skräddarsydda för verksamheten på ett sätt som ger kapitalförlust vid omställning till annan verksamhet. Tillgången till den här typen av lokaler är liten/obefintlig på marknaden. Kommunen behöver ha kontroll över byggnaderna för att lätt och flexibelt kunna genomföra verksamhetsförändringar.

4 3 3.2 Särskilda boenden (biståndsbedömt boende). Kommunen bör (direkt eller indirekt genom koncernföretag) äga huvuddelen av de lokaler/bostäder som används som äldreboenden, samt till boenden för funktionshinder, socialpsykiatri och för missbrukare. Motiven för att kommunen bör äga lokaler/bostäder för särskilt boende: Verksamhet i dessa lokaler planeras efter ett långsiktigt behov. Lokalerna och dess utrustning är ofta skräddarsydda för verksamheten på ett sätt som ger kapitalförlust vid omställning till annan verksamhet. Tillgången till den här typen av lokaler är liten/obefintlig på marknaden. Möjligheten att anpassa hyresbostäder till gruppboenden till rimliga kostnader skall särskilt beaktas. Det kan emellertid finnas sociala skäl att integrera särskilt boende i existerande bostadsområden eller vid nyproduktion. I dessa fall är oftast enda möjligheten att hyra in bostaden. Behovet får bedömas i varje enskilt fall. Servicelägenheter kan ägas eller hyras in. Boende för flyktingar tillgodoser oftast ett kortsiktigt behov och kan därför hyras in. 3.3 Idrotts- och fritidslokaler. Kommunen bör äga de lokaler och anläggningar som allmänheten skall ha tillträde till och som är förenade med stora kapitalkostnader. Idrotts- och fritidsanläggningar bör om möjligt läggas ut till föreningsdrift. 3.4 Övriga verksamhetslokaler. Kommunen bör äga lokaler med ett långsiktigt verksamhetsbehov i kommunal regi utifrån bedömningsgrunderna ovan. 4. Lokalresursplanering Kommunen skall fortlöpande arbeta med lokalresursplanering på såväl medellång som längre sikt. Planeringen skall uttrycka aktuellt och förväntat lokalbehov samt lokalernas anpassning till existerande och förväntat behov. Resultatet skall årligen revideras och redovisas löpande inför budgetarbete. Ett styrdokument för detta ändamål skall arbetas fram och fastställas. Som ett led i att kvalitetssäkra risker i såväl befintliga fastigheter som inhyrda objekt bör beståndet analyseras av operativa och strategiska skäl utifrån verksamhetens förändringar, lokalbeståndets status/standard och situationen på den aktuella fastighetsmarknaden. Riskanalyser bör vara beskrivna såväl verbalt som angivna i ekonomiska tal.

5 5. Direktiv för styrning och uppföljning 4 Kommunens fastigheter ses som en gemensam resurs för hela samhället. Fastighetsfrågorna måste därför behandlas med stor noggrannhet och transparens. En plan över vilka frågeställningar man bör ägna särskild uppmärksamhet inom fastighetsförvaltningens område under det kommande budgetåret bör arbetas fram av kommunstyrelsen och redovisas i kommunfullmäktige. Utfallet rapporteras till kommunfullmäktige i samband med dess behandling av tertialrapport 2. Kommunfullmäktiges uppföljning: Kommunstyrelsen skall årligen upprätta en femårsprognos för fastighetsverksamheten. Kommunstyrelsen skall årligen upprätta, revidera och kostnadsberäkna underhållsplaner för fastighetsbeståndet. Aktuella underhållsåtgärder och planer redovisas inför behandlingen av tertialrapport 2. Avvikelser från underhållsplanerna ska årligen redovisas i kommunfullmäktige i samband med dess behandling av tertialrapport 2.

Relevanta dokument

Fastighet- och lokalstrategi

Fastighet- och lokalstrategi Strategi Dokumenttyp, datering Strategi, 2018-12-19 Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-02-14-- Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunförvaltningen Antagen av Kommunfullmäktige