Redovisning av åtgärder för att nå budgetmålen 2012 från Lasarettet i Enköping

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Redovisning av åtgärder för att nå budgetmålen 2012 från Lasarettet i Enköping Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Lasarettet i Enköpings redovisning av åtgärder för att nå budgetmålen för 2012 till handlingarna. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 21 juni 2012, 86 att begära en redovisning av de åtgärder som Lasarettet i Enköping planerar att genomföra för att nå budgetmålen för innevarande år med anledning av förvaltningens månadsprognos för maj månad som visade på ett underskott -6,6 mkr. Lasarettet har under våren 2012 tagit fram en långsiktig handlingsplan för ekonomi i balans där 30 åtgärdspunkter identifieras. Målsättningen med denna handlingsplan är att lösa en kostnadsproblematik som bottnar i alltför höga driftskostnader pga. vakanser/svårigheter att rekrytera och därmed omfattande kostnader för inhyrd personal. Lasarettet har med anledning av produktionsstyrelsens begäran från junisammanträdet inkommit med en redovisning av 10 åtgärder inom fyra områden (HR, Ledning och styrning, Patientflöden, medelvårdtider, köer samt Kvalitet och patientsäkerhet) Åtgärderna ingår som en del av den långsiktiga handlingsplanen och antas ha effekt redan under Delges: Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Landstingsstyrelsen Bilaga 120 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Ärende 120. Dnr PS Handläggare: Ingela Lindgren, chefsekonom Torbjörn Söderström, chefsläkare Produktionsstyrelsen Handlingsplan för ekonomi i balans vid Lasarettet i Enköping 2012 Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 21 juni, 86, att begära en redovisning av de åtgärder Lasarettet i Enköping planerar att genomföra för att nå budgetmålen för innevarande år med anledning av förvaltningarnas månadsprognoser för maj månad. Lasarettet har under våren tagit fram en långsiktig handlingsplan för ekonomi i balans där 30 punkter identifierats. Målsättningen med denna handlingsplan är att lösa en kostnadsproblematik som bottnar i för höga driftskostnader pga. vakanser, svårt rekryteringsläge och för höga kostnader för inhyrd personal. Handlingsplanen följer 2 huvudprinciper: 1. Förutsättningarna för rekrytering av nyckelkompetenser skall förbättras 2. Bristen på nyckelkompetenser kan delvis avhjälpas genom att reducera arbetsbelastningen för de befintliga medarbetarna. Detta genom att: a. överföra arbetsuppgifter till mest kostnadseffektiva kompetensnivå b. minska arbetsuppgifter för nyckelkompetenser genom att reducera vårdtiderna för patienterna och fasa ut uppgifter. Detta föranleder åtgärder inom: HR Ledning och styrning Patientflöden, medelvårdtider, köer Kvalitet, patientsäkerhet Handlingsplanen är långsiktig varför nedanstående 10 redovisade åtgärder beskriver de åtgärder som kan antas ha effekt redan under 2012, vilket var förutsättningen för denna rapport. HR-åtgärder: 1. Tydliga avtalsformer för förtroendefullt samarbete mellan förvaltningar I nuläget är det ej konsekvent genomfört vad gäller om ekonomin följer uppdraget eller ej vilket skapar onödig friktion varje gång nya samarbeten mellan förvaltningarna skall startas. Dessutom blir landstingets benchmarkingstatistik totalkostnad/drg felaktig om Kungsgatan Box Enköping tfn vx fax

3 2 (6) inte kostnader, produktion och uppdrag följs åt. Vi vill fasa ut de driftsformer som skapar oreda och göra principöverenskommelser om de driftsformer som kan fungera. Detta kan tydliggöra möjligheterna att samarbeta kring bemanningsfrågorna. Ärendet har tagits upp i branschråd kirurgi och kommer att lyftas i produktionsstyrelsen. 2. Samarbete med övriga förvaltningar om bemanning av nyckelpositioner Det är brist på vissa yrkeskategorier, framför allt specialister. Det har dessutom visat sig att vissa områden vilar onödigt tungt på enstaka individer med ökad sårbarhet som följd. I skrivande stund är 7st specialistläkartjänster vakanta och hyrpersonal ersätter till höga kostnader. Den genomsnittliga merkostnaden är cirka 100 tkr per månad och tjänst vilket för lasarettets del innebär en merkostnad på 3,5 Mkr efter endast 7 månader och på helår cirka 6,1 Mkr. För att minska sårbarheten, och befrämja ett mer attraktivt arbetsklimat och rekryteringsläge, vill vi samarbeta med andra förvaltningar, vad gäller specialister inom vissa bristområden, tex. geriatrik och urologi. Diskussioner i ärendet har förts med Akademiska sjukhuset. Lasarettet ser ett ökat landstingsinternt samarbete i alla riktningar gällande läkarbemanningen som en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska kostnaden för hyrpersonal och köer. Osäkerheten behöver minska i enlighet med punkt ett avseende vilka överenskommelser som kan och behöver nås. 3. Höjd kompetens avd, akuten och mottagningar Problem: onödiga inläggningar som kan leda till överbeläggningar, samt återinläggning inom 30 dagar ökar arbetsbelastningen. Problemet beror delvis på att mycket arbete idag utförs av läkare under utbildning. Mål: minska överbeläggningar och onödiga inläggningar samt återinläggning inom 30 dagar. schemalägga specialist på akutmottagningen växla AT-läkare till ST-, avdelningsläkare och specialister. 8 AT-läkare blir 5. utreda akutläkare och strategiska samarbeten kring dessa Genom att schemalägga specialist på akutmottagningen som ska fungera som handledare på plats för de AT läkare som tjänstgör på akutmottagningen beräknas inläggning av patienter kunna optimeras. Patienter som söker akut och där inläggning inte bedöms medicinskt motiverat ska också kunna erbjudas snabbt återbesök på medicinmottagningen. Genom att tillsätta fler ST läkare som kan ersätta AT läkare på akutmottagningen ökar också kompetensen kvälls- och nattetid, då bakjour inte finns på sjukhuset. Ovanstående arbete har påbörjats. Brist på specialister har dock inte gjort det möjligt att genomföra denna förändring fullt ut än. Rekrytering av ST läkare har dock gått framåt

4 3 (6) och i slutet av 2012 beräknas medicinskt centrum ha 7st ST läkare anställda mot dagens 6. Lednings- och styrningsåtgärder: 4. Omfördelning av arbetsuppgifter mellan personalkategorier (läk sekr ssk) Problem: Vissa administrativa arbetsuppgifter görs idag av läkare trots att uppgifterna, efter utbildning, kan överföras till andra personalkategorier där bristsituation ej föreligger. Vissa administrativa uppgifter såsom operationsberättelser repeteras ofta med mycket liten variation. Mål: Överföra arbetsuppgifter till mest effektiva kompetensnivå, eller förenkla rutiner - slutföra DRG- kodningsöverföring från läkare till sekreterare, - se över inskrivningsmottagningen, - införa standardiserade operationsberättelser - utreda möjligheten till utnyttjande av medicinska assistenter för att avlasta läkare. Effekt: Lasarettets volym motsvarar kodningar vilket teoretiskt skulle frigöra cirka 0,5 läkartjänst. Kostnadsreduktion för 50% hyrläkarkostnad är tkr på helår. En annan förväntad effekt är en högre kvalitet i kodningen vilket leder till bättre uppföljningsmöjligheter men även till en rättvisare intäkt då ersättningen baseras på DRG/MDC-koder. Tidigare studier av lasarettets kodning har visat att den håller förvånande hög kvalitet och någon större ekonomisk vinst på grund av en omfördelning är inte att vänta. 5. Läkarkontinuitet på medicinavdelningar- schemaändringar Problem: läkare går så kort sammanhängande tid på avd att det vid läkarbyte tar tid att lära känna inneliggande patienter vilket medför att medelvårdtiderna förlängs. Mål: schemalägga läkare på avd så att kontinuiteten förbättras så att färre läkarbyten behöver göras per inneliggande så att medelvårdtiderna reduceras. Detta är avhängigt även schemaläggning för jour och mottagning, varför dessa kan komma att behöva ses över. Bestämma optimala intervall för läkarschemaläggning ur denna och andra konkurrerande aspekter. Ändra schema. Effekt: Genom förlängning av avdelningsplaceringen för överläkare från 2 till 3 veckor beräknas en minskning av 100 vårddygn/år till en totalkostnad av Då befintligt schema redan är fastställt kommer denna förändring inte att kunna prövas förrän 2013.

5 4 (6) 6. Tydliggöra löpande resultat för målrelaterad ersättning och budgetutfall på navet Problem: de i personalen som saknar information om nyckeltal och resultat för arbetsplatsen har sämre förutsättningar att motiveras att förbättra verksamheten. Mål: öka medvetenheten och engagemanget för resultat vad gäller mål som ingår i den målrelaterade ersättningen samt andra ekonomiska mål. Aktivitet: skapa en informationsportal på intranätet där alla verksamheters nyckeltal inom området kan publiceras löpande för åtkomst av samtliga medarbetare. Effekt: en 10% resultatförbättring på målrelaterad ersättning vilket skulle motsvara cirka 150 tkr. Flödesförbättrande åtgärder: 7. Produktionsplanera bort variation på mottagningarna Problem: onödig variation tillgängligheten av vår service på mottagningarna vad gäller besöksantal skapar längre köer därför att kölängden växer exponentiellt med ökad variation i servicen. Mål: minska variationen i serviceutbud på mottagningarna genom att utjämna det dagliga antalet nybesök genom produktionsplanering och produktionsuppföljning. - monitorera variationen och visualisera den. - planera in mottagningsbesök i ett jämnt mönster. - anpassa schemaläggning till den utjämnade produktionen. Effekt: Genom utjämning av variationerna uppnå målen i den målrelaterade ersättningen och undgå en merkostnad på kr/mån, samt förbättra landstingets möjligheter att nå kömiljardmålen. En preliminär beräkning ger vid handen att kölängden kan minskas till <60 dagar 8. Reducera bytestider på operationsavdelning Problem: lönsamheten i en operationsverksamhet är delvis avhängig bytestiderna mellan operationerna därför att långa bytestider riskerar förlänga operationsdagen till dyr övertid. En annan aspekt är att kortare bytestider kan innebära möjligheten till fler operationer per tidsenhet Mål: - minska bytestiderna till < 40 minuter och öka träffsäkerheten vid planeringen av operationstiderna. - minska överutnyttjande av läkare och övrig operationspersonal med övertidskostnader som följd. -om möjligt utöka antalet operationer per operationslag och dag.

6 5 (6) - monitorera bytestider och dess delkomponenter som grund för feedback i förbättringsarbetet. - Använda kaizenmetodik/lean/6σ för att minska bytestiderna och förbättra patientflödet på operationsavdelningen Effekt: en förbättring avseende övertidsuttaget kan generera kr i minskade kostnader under resterande del av året. Övriga effekter är dynamiska till följd av kortare kö. 9. Mobilt team (svikt) och geriatrisk sjuksköterska Arbetet med att bygga upp ett mobilt team av läkare och sjuksköterska för omhändertagande av svårt hjärt/lungsjuka på medicinmottagningen och, vid behov, i hemmet kommer att påbörjas under hösten. Förutom att det kan innebära en livskvalitetsförbättring för patienten kan detta arbete också förhindra och/eller förkorta inläggning på vårdavdelning. Geriatrisk sjuksköterska på akutmottagningen kan uppmärksamma patienter med en problematik som direkt kan tas om hand på närvårdsavdelningen istället för att, som nu, gå via vanlig vårdavdelning. Ovanstående är förbättringsarbeten som förväntas ge en kvalitetsökning samt optimering av resursutnyttjande, men som på kort sikt kanske t o m behöver ökat finansiellt tillskott. Patientsäkerhetsåtgärder: 10. Minska förekomsten av trycksår och malnutrition, Mål <10% trycksår vid PPM Problem: Vid senaste punktprevalensmätningen av trycksår vid lasarettet hade 21% av de inneliggande patienterna trycksår av varierande grad. Det är känt att trycksår skapar lidande och förlänger vårdtider med i medeltid cirka 3,5 dagar med ökad arbetsbelastning och kostnader som följd. Mål: Med trycksårsförebyggande åtgärder minska antalet trycksår och därigenom det merarbete som den förlängda vårdtiden medför. Nationella och internationella mätningar visar att det är realistiskt att ligga under 10%. Målet blir därför att trycksårsförekomsten skall vara < 10% vid punktprevalensmätningarna. Effekt: fullt genomfört finns en kostnadsreduktonspotential på ca 2 mkr/år beroende på en reduktion av antalet vårddygn. Delmål, minska antalet malnutrierade patienter. Problem: Det är väl känt att ett dåligt nutritionsläge försämrar sårläkning. Endast 37% av de inneliggande når upp till 75% av det dagliga energibehovet enligt nutritionsmätning.. Detta leder till sämre återhämtningspotential, ökad trycksårsrisk och längre vårdtider.

7 6 (6) Mål: Alla patienter utan dietrestriktion skall ha minst 75% av näringsbehovet tillfredställt. Handlingsplan framtagen av dietist. Lasarettet i Enköping Sjukhuschef Thomas Ericson